Igår kväll läste jag Kanel och Kanin och alla känslorna för barnen. Det är en bilderbok som handlar om kompisarna Kanel och Kanin som är ganska olika, men ändå väldigt bra vänner. Det finns flera böcker om dem. I just den här boken utforskar de världen tillsammans och utgår från de många olika känslor man kan uppleva, som ilska, ånger, avundsjuka, sorg, glädje, ensamhet och oro. Boken fungerar bra som en ingång för den som vill prata om känslor tillsammans med barn. Men den fungerar också att läsa som en helt vanlig bilderbok. Texten är skriven på rim och bilderna är väldigt uttrycksfulla och samspelar bra med texten.

Jag frågade barnen efteråt vad de tyckte om boken och jag fick blandade reaktioner. Nioåringen gillade den inte alls. Femåringen tyckte om den och fyraåringen visste inte riktigt vad hon skulle tycka, ”den var både bra och dålig” sa hon. Det tycker jag också sammanfattar rätt bra vad jag själv tyckte om boken. Den var bra, men ändå fanns det något där, något jag inte riktigt kan sätta fingret på, som gör att den inte tilltalade mig. Rimmen hade jag svårt för, jag har inte detaljstuderat dem för att se om de var inkonsekventa, men det kändes så under läsningen, jag fick inte till någon riktig rytm och det kändes hackigt att läsa. Boken är inte heller riktigt upplagd som en vanlig bilderbok med en historia som har en början och ett slut, utan här finns det istället ett antal mindre kapitel där olika känslor är i fokus i de olika avsnitten och det tycker jag också gjorde boken svårläst. Tanken är att även om de olika avsnitten är fristående så bildar de tillsammans en helhet och det gör de ju, i teorin, men det blir svårläst i praktiken. Åtminstone om man utgår från att man vill ha en bok att sträckläsa. Berättarperspektivet växlar också mellan huvudpersonerna och det kan också göra det hela lite förvirrande, samtidigt som det ju är bra ur en pedagogisk synpunkt att få ta del av båda personernas upplevelser av känslorna.

Jag har sett att den Kanel och Kanin och alla känslorna har dramatiserats flertalet gånger och det tror jag att texten passar ypperligt till. Men också att läsa om och om igen och diskutera innehållet, för med diskussion kommer man långt och känslor är ju ett tema som är ständigt aktuellt och ständigt lika viktigt.

Kanel och Kanin och alla känslorna är skriven av Ulf Stark, illustrerad av Charlotte Ramel och utgiven av En bok för alla. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Jag har inte riktigt hunnit med att recensera alla böcker med mångfaldstema som jag tänkt mig i mars, så jag fuskar lite idag fastän vi redan gått in i april. Men det här blir sista inlägget på mars månads tema, innan jag kör igång med april-temat. I mitt sista mångfaldsinlägg tänkte jag fokusera på ålder. Det är ju nämligen också en intressant aspekt att titta närmare på. Jag upplever att det förut inte fanns så många barnböcker där gamla människor var en aktiv del av handlingen. Men det tycker jag har förändrats de senaste åren och det är jättebra. När jag fick mina tre första barn bodde jag i en universitetsstad, Umeå. Det var vanligt att man flyttade dit, pluggade, träffade sin stora kärlek, fick barn och jobb och blev kvar långt från familj och släkt. Det innebar att många barn växte upp utan att ha så stor kontakt med den äldre generationen. Därför tror jag att det faktiskt är viktigt att skildra äldre personer i barnlitteraturen. Någon som håller med? Hur som helst tänker jag här skriva om några av de böcker som innehåller äldre människor som vi läst här hemma den senaste tiden.

Tant Vildas magi av Emma Holmgren är en fantasifull bok som tar avstamp i det faktum att huvudpersonen Moas älskade mormor måste flytta på äldreboende. Men inte kan man väl skicka en mormor som kan hjula till ett äldreboende? Moa tar hjälp av vännerna Titus och Linnea för att rädda mormor från äldreboendet och de hamnar mitt i ett äventyr med en magisk trädgård där rabarberna är lika stora som träd. Det här är en bok fylld med magisk realism, men vet inte alltid vad som är sant och inte, men det spelar ingen roll, det är en underbar, rolig och charmig saga med en hel del spänning stundtals och fina relationsskildringar. Boken är utgiven av Parus förlag och vänder sig till åldern 9-12 år.

Jag ska aldrig sluta cykla handlar om en flicka och hennes gammelfarmor som är just gammal. Jättegammal. Det är svårt för flickan att tro att gammelfarmor inte alltid har varit sådär jättegammal. Men faktum är ju att gamla människor inte alltid har gått sakta, haft vitt håroch älskat att mata småfåglar. En dag har gammelfarmor dött och flickan och hennes mamma tittar på bilder från det att gammelfarmor var ung och liten. Och det visade sig ju förstås att gammelfarmor också varit lika liten som flickan. Kanske tyckte de också om samma lekar. Boken tar fasta på att alla människor har varit små, och att man inte alls är så olika som man kanske kan tro. Boken skildrar också hur viktigt det är att ta tillvara på den tid man har tillsammans. Längst bak finns tips om att man kan fråga människor i sin närhet om deras barndom, vad de tyckte om att leka med när de var små och kanske får man se bilder av hur det såg ut på den tiden. En jättefin bok också att ha som ingång till diskussioner om livet, döden och olika åldrar i livet. Jag kan tänka mig att man även kan arbeta med boken i skolan. Ett stort plus för de härliga bilderna! Boken är skriven och illustrerad av Ulrika Gustafsson och det är Idus förlag som har gett ut den. Den vänder sig till barn mellan 6-9 år.

Tant Skateboard är olik de andra böckerna eftersom den har en gammal tant som huvudperson. Det finns två böcker om Tant Skateboard, dels Tant Skateboard och dels Tant Skateboard och spökslottet. Bilderböckerna handlar om Ingegerd som inte alls är som andra tanter. Hon kan varken laga mat, baka bullar eller sy. Istället gillar hon att klättra, dyka och resa. Och det allra roligaste hon vet, det är att åka skateboard. Men med tiden har alla Ingegerds vänner dött och hon har ingen kvar att umgås med. En dag ledsnar hon på ensamheten och ger sig ut på jakt efter nya vänner. Har hon tur hittar hon någon som gillar att åka skateboard … I Tant Skateboard och spökslottet är hon med om ett riktigt äventyr. Hon råkar skejta för långt och kommer vilse. När regnet börjar vräka ner knackar hon på i ett hus för att få skydd, men det visar sig inte vara vilket hus som helst – det är ett spökhus … Böckerna är skriven av Lotta Eriksson och illustrerad av Jenny Lindqvist. De är utgivna av Idus förlag och vänder sig till barn mellan 3-6 år.

Morfar i smyg är en kapitelbok som handlar om Fia. Fia har ingen morfar. Det tror hon i alla fall. Men så en dag står det en morfar utanför hennes dörr och knackar på. Morfar Hasse verkar jättesnäll, men tyvärr vill inte Fias mamma ha något med honom att göra. Fia är dock en handlingskraftig tjej – om nu inte mamma vill att Fia ska ha någon morfar får väl Hasse vara Fias morfar i smyg … Jag gillar den här boken, den handlar mycket om relationer, främst relationen mellan Fias mamma och Fias morfar. Men boken visar att även om de har dåliga erfarenheter sedan tidigare så är det nya tider nu när Fia finns och Fia kan behöva ha en egen relation med sin morfar. Dessutom handlar boken om relationen mellan Fia och hennes mamma. Det är svårt att beskriva den här boken, men den är väldigt bra. Den är rolig och humoristisk, men samtidigt allvarlig och har flera bottnar. En jättefin bok helt enkelt av Ingrid Olsson och med illustrationer av Jenny Karlsson. Boken är utgiven av Rabén & Sjögren och vänder sig till barn mellan 6-9 år.

Min bästa väns kalas är en jättefin bok som fokuserar på vänskap mellan generationer. Boken handlar om ett barn vars bästa vän är Hilda, en gammal tant som bor i samma trappuppgång. En dag ska barnet på födelsedagskalas hos en kompis och frågar då Hilda när hon fyller år. Det visar sig vara nu på lördag, men Hilda ska inte ha något kalas, det har hon aldrig haft och inte har hon någon att bjuda heller. Då bestämmer sig barnet för att anordna ett härligt kalas till Hilda, för det är väl klart att ens bästa vän ska ha ett riktigt kalas. Och sagt och gjort – Hilda får ett finfint födelsedagskalas. Boken visar att vänskap inte har några åldersgränser, men också att hudfärg inte spelar någon roll. Väldigt fin bok av Kristina Murray Brodin och Maja-Stina Andersson. Den är utgiven av Vaktel förlag och vänder sig till barn mellan 3-6 år.

Precis som att det kan finnas massor av olika slags familjer så kan det också finnas massor av olika slags hem. Bilderboken Hemma visar på en stor mångfald när det gäller hem. Ett hem kan ju se ut på många sätt. Det kan vara ett hus eller en lägenhet, det kan vara mitt i hjärtat av en storstad, mitt ute i vildmarken, i ett skepp på havet eller i en hemlig underjordisk håla under jord. Det finns långa hem, korta hem, stora hem, små hem, prydliga hem och stökiga hem. Och i alla dessa vitt skilda hem finns förstås också vitt skilda människor som bor där.Hemma visar upp en massa av alla dessa hem – och dess människor. Illustrationerna är något utöver det vanliga med massor att se, upptäcka och fascineras av. Författare/illustratör är Carson Ellis och boken är utgiven av Natur & Kultur.

Stjärnfamiljer är en bilderbok som jag faktiskt inte sett tidigare, men som jag fick tips om inför mitt mångfaldstema och det visade sig ju vara en riktig pärla. Den handlar kort och gott om olika familjer och budskapet är helt enkelt att familjer kan se ut på många olika sätt. I boken möter läsaren massor av olika barn och deras familjer och texten är på härligt rim. Bilderna är jättefina, färgglada, spralliga, charmiga och varma. Man blir så glad av den här boken. Läs den gärna för era barn! Och ni som jobbar på förskola eller lågstadiet – använd den gärna som diskussionsunderlag. I slutet av boken finns arbetsmaterial att använda sig av om man vill arbeta med boken. Stjärnfamiljer är skriven av Minna Paananen och illustrerad av Erika Dobbertin. Den är utgiven av Beta Pedagog.

Något som har blivit vanligt att se i stadsbilden idag är tiggare. På vissa orter är det en ganska het fråga det där om det ska vara okej att tigga utanför mataffärer eller inte och det florerar en del rykten angående tiggare. Jag upplever att många barn, både äldre och yngre, har mycket frågor kring tiggarna, varför de sitter där, varifrån de kommer, och så vidare. I storstäderna är hemlösa förstås också en angelägen fråga som säkert också många barn har frågor kring. Men som vuxen kanske det inte alltid är så lätt att närma sig sådana här frågor. Därför kan det vara bra att ha en bok att utgå ifrån. På senaste tiden har det kommit flera böcker som tar upp ämnet och här tänkte jag tipsa om tre som vi läst här hemma på sistone.

Pejjes många frågor – tiggare, längtan och mobiltelefoner är en bok som vänder sig till de lite äldre förskolebarnen och lågstadiebarnen. Det är en ganska omfattande bok textmässigt, den ska högläsas tycker jag, framförallt också för möjligheten att prata och diskutera tillsammans med barnet. Boken handlar om Pejje som ser en kvinna som tigger. Han är en riktig tänkare och börjar fundera över hur hennes liv ser ut och varför hon sitter där. Pejjes pappa hastar bara förbi henne utan att nämnvärt bry sig. Varför gör han det? Varför ser de vuxna ibland bara vad de vill se? Och hur kan kvinnan ha en mobiltelefon, hon som är så fattig? Ja, Pejje har många frågor. På kvällen pratar han och mamma länge. Pejjes många tankar och funderingar väcker också frågor hos läsaren och boken inbjuder verkligen till diskussion. Boken är framtagen i samarbete med Stockholms stadsmission och den är skriven av Inger Ekbom som är författare och leg. psykoterapeut. Boken är inspirerad av kampanjen Prata med barnen. Det är Bonnier Carlsen som utger boken.

Prinsessan Victoria är en bilderbok för de lite yngre förskolebarnen. Den är skriven av Kristina Murray Brodin och illustrerad av Kajsa Lind. Det är Olika förlag som har gett ut boken. Den handlar om ett barn (jag tror inte det sägs någonstans i texten om det är tjej eller kille och det är också oviktigt) som möter en hemlös kvinna som heter Victoria. Som prinsessan. En dag finns hon bara där, Victoria, hon sitter på bänken utanför barnets hus. Barnet ser att Victoria fryser och fixar så hon får varmare kläder. Barnet tänker mycket på Victoria och bryr sig om henne. Men en dag är Victoria borta igen, lika plötsligt som hon kom. Boken vänder sig till barn från 3 år. Den har dock flera lager och går att använda för diskussion ganska långt upp i åldrarna. Ett stort plus för förlagets inkluderande tänk där exempelvis huvudpersonen är mörkhyad och till synes bara bor med sin pappa, utan att något av detta problematiseras.

Vi letar skatt är också utgiven av Olika förlag. Det är en jättefin bilderbok på rim (!) som handlar om ett barn som ser en kvinna som tigger utanför en mataffär. Folk bara stressar förbi utan att se henne och det gör också barnets mamma (så träffsäker mening: ”Satt där en tant frågar mamma disträ och stoppar ner växel i sin portmonnä”). Men barnet stannar till och pratar med kvinnan. När barnet kommer hem och ska sova sen på kvällen ligger hen och tänker på kvinnan. Dagen efter hittar barnet till tältlägret där kvinnan bor, men då kommer polisen och ska avhysa dem. Då beger sig barnet och kvinnan ut på en skattjakt som slutar på ett sätt man aldrig kunde ana. Jag gillar den här boken jättemycket. Otroligt träffsäker text av Jesper Lundqvist och finstämda detaljrika bilder av Marcus Gunnar Pettersson.

Något som väldigt många längtar efter är att ha någonstans att höra hemma. En plats där man kan känna sig trygg, familj och vänner som bryr sig om en, någonstans där man kan vara sig själv och bli uppskattad för den man är. Exakt det handlar den här boken om – Du hör inte hit, Beiron. Beiron är en hund, en byracka, som bor i skogen med sina kompisar. En dag ser han ett anslag om att det ska vara en stor hundutställning. Beiron beger sig dit, men väl på plats upptäcker han att hundarna tävlar i olika klasser beroende på vilken ras de är. Han försöker passa in i några av klasserna, han klär ut sig till pudel, dalmatiner och bulldog, men ingenstans passar han in och de andra hundarna säger hela tiden att ”du hör inte hit, Beiron”. Till slut så beger han sig hem igen. Bedrövad och ledsen för att han inte passade in någonstans på utställningen. Men väl hemma möts han av alla sina vänner som saknat honom när han var borta och nu har de anordnat en jättefin välkommen hem-fest till honom. Och nu känner han precis vart han hör hemma.

Du hör inte hit, Beiron är skriven och illustrerad av Anna Härmälä och utgiven av En bok för alla. Jag tror att många kan känna igen sig i bokens tema och att det också är något som behöver uppmärksammas. Boken skulle fungera bra som ingång för diskussioner om temat på förskolan. Dessutom gör slutet att många läsare säkert kan känna sig hoppfulla även om de ibland känner precis som Beiron. Till sist, ett plus också för de färgglada, myllrande och detaljrika illustrationerna. En väldigt fin bok tycker jag, och den uppskattades också av alla mina barn.

Trots att det finns massor av människor i samhället som har någon form av funktionsvariation och funktionsnedsättning dessutom är en av de sju diskrimineringsgrunderna så finns det förvånansvärt få barnböcker där funktionsvariationer skildras. Som barn med funktionsvariation är det förstås jätteviktigt att få känna sig inkluderad och ha möjligheten att läsa böcker där man kan känna igen sig. Likaså som barn till en vuxen med funktionsvariation, eller om man har en person med funktionsvariation i sin närhet. Men det är faktiskt lika viktigt för alla att få läsa barnböcker som speglar ett inkluderande samhälle, ett samhälle som speglar verkligheten precis så som det faktiskt ser ut oavsett när det handlar om kön, sexualitet, etnicitet, funktionsvariationer eller vad det nu kan vara.

Jag tänker att det kan finnas två typer av barnböcker som speglar funktionsvariationer. Dels har vi de böcker som faktiskt handlar om en funktionsvariation, exempelvis hörselskada eller adhd, där kanske huvudpersonen själv har en funktionsvariation alternativt en person i huvudpersonens närhet, och där barnboken fokuserar på att beskriva funktionsvariationen och hur det är att leva med det. Dels har vi de barnböcker som är inkluderande på så sätt att funktionsvariationer skildras, men att det aldrig blir ett huvudfokus. Där är Olika och Idus två förlag som verkligen har tänkt till när det gäller illustrationerna i sina böcker. Där kan man se exempelvis personer i rullstol (likväl som personer med olika hudfärger) på bilderna i barnböcker som egentligen handlar om något helt annat, just för att böckerna skildrar samhället så som det faktiskt ser ut, alternativt att någon av karaktärerna har en funktionsvariation även om det aldrig är i centrum eller problematiseras. Jag tycker att det är superbra ur ett mångfaldsperspektiv att sådana barnböcker finns och jag hoppas att alla förlag, alla författare och alla illustratörer så småningom kommer att ha ett inkluderande tänk när de jobbar i framtiden. Här vill jag också nämna Rabarbertjuven av Vanja Persson som är en deckare för de yngre barnen och där huvudpersonen aka deckaren Liam är rullstolsburen, men det nämns aldrig i texten, utan fokus ligger på att lösa själva deckargåtan.

Men här nedan tänkte jag fokusera på den andra typen av barnböcker där funktionsvariationer speglas, nämligen där själva funktionsvariationen står i centrum för berättelsen. Jag har nämligen läst tre sådana fina barnböcker den sista tiden som alla är värda att uppmärksammas.

Först ut är Lovisa och nötterna. Allergi är något som ju är jättevanligt i samhället, men som sällan skildras i litteraturens värld. Författaren till den här boken, Anna Hansson, är själv allergisk mot nötter och hon hoppas att boken ska leda till att ämnet uppmärksammas och fler får information om allergin. Boken handlar om Lovisa som ska åka på utflykt med sin klass. Eftersom hon är allergisk mot nötter har ingen av klasskompisarna nötter med sig som matsäck. Men barnen åker tåg till tivolit och längst fram i tåget sitter en man som inte alls tänker på att någon kan vara allergisk. Det leder till att Lovisa får svårt att andas och det slutar med ambulansfärd och sjukhusbesök för Lovisa. En jättefin bok om ett jätteviktigt ämne, dessutom finns det uttrycksfulla, färgstarka illustrationer av Maria Andersson Keusseyan som förhöjer läsupplevelsen ytterligare.

Tove va-va handlar om Tove, vars föräldrar kallar henne för Tove Va-va eftersom hon nästan aldrig lyssnar och alltid säger Va? Men det visar sig att det inte alls handlar om att Tove inte vill lyssna. Tvärtom, hon kan inte, för hon hör dåligt. Det här är en bilderbok som skildrar processen från det att Toves föräldrar märker att Tove inte hör som hon borde tills dess att Tove får prova hörapparater hos doktorn. Det är en skönlitterär bilderbok, men med en hel del faktainslag om örat, hörseln och hörselnedsättning. Väldigt pedagogiskt och förklarande, utan att bli för mycket. Författare är Tove Kullenberg och illustrationerna är gjorda av Emma Adbåge.

Även nästa bok handlar om hörselnedsättning. Pluto och stjärnorna av Mia-Maria Lindberg handlar om Linn som även hon hör dåligt. Hon älskar planeter, rymden och stjärnorna. Ofta sitter hon på skolbiblioteket och läser om detta för att få vara ifred och vila. Men just idag när vi läsare får möta henne sitter hon i ett väntrum. Hennes pappa är arg på henne för att hon har tappat bort sina hörapparater, och Linn vill helst av allt komma därifrån. Hon drömmer sig iväg till planeten Pluto när hon inte hör vad pappa och doktorn säger. Men när sköterskan Anna dyker upp blir Linn äntligen sedd. Hon får hjälp att prova ut hörapparater som sitter bättre, och det bästa av allt – Anna använder teckenspråk och tycker att Linn också ska lära sig det. Det här är en fin, lättläst bok om att ha hörselnedsättning. Längst bak i boken finns lite fakta, diskussionsfrågor och handalfabetet. Jag gillar boken, men måste säga att jag känner lite ont i magen när jag ser hur Linns pappa beter sig. Delar av boken verkar vara självupplevt av författaren och det märks, för det känns väldigt autentiskt skildrat.

Ja, här var några exempel på titlar jag själv läst den senaste titeln, men tipsa gärna om fler. 

För några år sedan kom en annorlunda bilderbok som heter Pappa är sjöman av Jonatan Wiegert. Istället för vanliga illustrationer innehåller den bilder med klassiska tatueringsmotiv som pinuppor, skepp, döskallar och ankare. Till bilderna är det en kort, enkel berättelse om en pappas liv på havet och hur han träffade sitt livs kärlek där ute på havet. Kanske låter det konstigt med en bok för barn som innehåller sådana motiv. Men varför inte? Väldigt många är tatuerade idag och de klassiska tatueringsmotiven är fortfarande populära. En sådan här bok kan fungera som ingång till att prata om tatueringarna och även att visa på ett samhälle där tatueringar förekommer och är accepterade. En bok som skildrar samtiden så som den faktiskt ser ut helt enkelt.

Vad är klockan, Pelle Svanslös är en stor bok i hård kartong med rundade hörn, vilket gör att den påminner om en bok för mindre barn och den vänder sig också till barn i åldern 3-6 år. I varje uppslag är det utstansat ett hål och på sista sidan finns en klocka med visare man kan röra på. Genom hålen kan man se klockan oavsett vilket uppslag man är på i boken. Bokens berättelse  är rätt så konstruerad, den handlar om att Pelle får en ny klocka och går på promenad. Under promenaden möter han sina vänner och som av en händelse så undrar de alla vad klockan är när de möter Pelle. Här och var på uppslagen finns små uppgifter där läsaren får ställa klockan på olika klockslag.

Tanken bakom boken är alltså att barnen får lära sig vissa klockslag, hur klockan fungerar, vad hel- respektive halvtimme innebär och så vidare på ett lekfullt sätt. Många barn i den här åldern är ju nyfikna på klockan och många barn älskar ju Pelle Svanslös och de andra av Gösta Knutssons karaktärer, så den här boken kan nog bli populär hos många barn. Det är Ingrid Flygare som har skrivit texten utifrån Gösta Knutssons berättelser om Pelle och ritat illustrationerna efter Jan Gissbergs illustrationer. Bonnier Carlsen är förlaget som har gett ut boken. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Skoj med tid och klass 1b däremot vänder sig till lite äldre barn, nämligen 6-9 år. Den ingår i serien om klass 1b där det både finns mängder av skönlitterära lättlästa böcker och några aktivitetsböcker, så som Bokstavs-skoj, Siffer-skoj och Skoj med english. Det här är en fylla-i-bok där man får rita, skriva och klura på olika uppgifter som har med tid och klockan att göra. Tanken är att man ska lära sig om tid och klockan på ett lätt och samtidigt roligt sätt. Bland uppgifterna finns till exempel att man ska måla månadernas namn, rita bilder till de olika årstiderna, fundera på vilken årstid man fyller år, fylla i månadernas nummer, fylla i veckans dagar, träna på almanackan och högtiderna, måla tim- och minutvisare, skriva hur mycket klockan är och lära sig om scheman och namnsdagar. Längst bak finns facit till vissa av uppgifterna. Boken är innehållsrik och de flesta hittar nog pyssel som de tycker är kul. Boken är skapad av Helena Bross och Christel Rönns och det är Bonnier Carlsen som ger ut även denna bok. Den finns att köpa bland annat på Adlibris och på Bokus.

Serien om Puck har skapats av Annakarin Garhamn och böckerna ges ut av Bonnier Carlsen. I serien om Puck finns det två böcker hittills, nämligen Puck går till frisören och Puck flyger flygplan.

I Puck går till frisören är det dags för Puck att gå till frisören eftersom Pucks hår har blivit så långt att hen inte ser någonting. Att gå till frisören är ganska kul. Man får håret tvättat, man får välja frisyr i en stor bok, man får sitta still jättelänge och till sist kan man få håret färgat blått.

I Puck flyger flygplan ska Puck och mamma åka bort. Men innan de kan åka måste de visa passet, lägga väskorna på ett rullband och gå igenom säkerhetskontrollen. Sedan är det äntligen dags att kliva på flygplanet och börja åka högt uppe i luften.

Det här är två egentligen ganska klassiska böcker för barn som berättar vad som händer när man ska klippa håret respektive flyga flygplan. Liknande böcker har ju funnits i flera årtionden som berättar om hur det går till att besöka doktorn, sluta med blöja, börja gå på pottan, börja på dagis och så vidare. I det avseendet är det här ganska ordinära böcker, de är fyllda med fakta och information om hur dessa händelser går till, fast det presenteras på ett skönlitterärt och humoristiskt sätt, så det blir aldrig tråkigt, tvärtom. Det som däremot är nytt i dessa böcker är att Puck varken benämns som hon eller han, utan boken handlar helt enkelt bara om ett barn som heter Puck. Om Puck är en tjej eller kille är upp till läsaren att tolka. Om det nu ens är viktigt. Jag gillar också de detaljrika, humoristiska bilderna och själva berättarstilen. Mina barn uppskattade dessa böcker mycket. De finns bland annat att köpa hos Adlibris (här och här) och hos Bokus (här och här). Missa inte att en tredje bok i serien om Puck kommer ut nu i vår.