Jakten på julen     Julen är räddad

Måste tipsa om två roliga och spännande julböcker för åldern 9-12, antingen att läsa själv eller som högläsningsböcker hemma eller i skolan. Den första boken heter Jakten på julen och den kom förra hösten. Den handlar om Nikolas som bor med sin pappa i de djupa finska skogarna. När kungen utlyser en belöning till den som kan bevisa att Alvernas by existerar antar Nikolas pappa utmaningen och ger sig av. Kvar blir då Nikolas med sin elaka faster. Till slut bestämmer han sig för att leta reda på sin pappa. Då hamnar han i ett halsbrytande äventyr fullt av magi, fantasi och humor. I år kom uppföljaren, Julen är räddad. Den handlar om Amelia som bor med sin mamma högt upp under takåsarna i ett smutsigt London. De jobbar som skorstensfejare, men på sistone har hennes mamma blivit svagare och orkar inte längre arbeta. När vintern kommer önskar Amelia inget annat än att mamma ska bli frisk. Som tur är vet hon precis vem hon ska vända sig till med sin önskan, nämligen Jultomten. Men det visar sig att Jultomten har fullt upp med arga troll och upprörda alver. Tänk om julen måste ställas in? Nä, julen måste räddas till varje pris och Amelia ska göra det hon kan.

Här är alltså två fina böcker som ger en härlig julstämning samtidigt som vi får både humor, spänning och äventyr. De har korta kapitel, perfekt att läsa varje kväll innan julafton. Kul att det kommer julböcker för den här målgruppen, det finns ju ingen direkt uppsjö vad jag vet. Böckerna är skrivna av Matt Haig, illustrerade av Chris Mould och utgivna av Alfabeta bokförlag. De finns bland annat att köpa på Adlibris (här och här) och på Bokus (här och här).

Tjoho, nu är det jul!     Tomtespelet : en julsaga i 24 kapitel

Idag är det den1 december. Dags att öppna första luckan i adventskalendern. Och dags att läsa första kapitlet i adventsboken. Det har ju blivit ganska populärt nu med de här adventsböckerna där man läser ett avsnitt om dagen ända fram till julafton. Rabén & Sjögren har ju under flera år nu kommit ut med en ny adventsbok varje år, Skorstensbarn och En förtrollad jul exempelvis. Men även andra förlag har hängt på och nu finns även adventsböcker till de lite äldre barnen. I år läser vi två adventsböcker här hemma: Tjoho, nu är det jul! och Tomtespelet.

Tjoho, nu är det jul! är årets adventsbok från Rabén & Sjögren. Den har ett större format, mer likt bilderboksformat och den riktar sig också till de yngre barnen, 3-6 år. Boken är skriven av Ulf Nilsson och illustrerad av Emma Adbåge. Den handlar om grisen Raffe som insett att det snart är jul och som gris är det bäst att passa sig. Han flyr ut i skogen för att hålla sig gömd. Han är väl inte direkt världsbäst på det kanske, men som tur är så träffar han på katten Kss-Kss som kan det där med överlevnad. De hittar ett övergivet hus i skogen och flyttar in. Men de får inte huset för sig själva, mössen Andersson och Pettersson bor också där. Och så småningom fylls också huset av en gruffande vildsvinsfru och alla hennes barn och barnbarn. Tillsammans ger sig allihopa på med att försöka skapa en riktigt överdådig jul. Men vägen dit är kantad av knepigheter, knasigheter och många funderingar. Den är riktigt tokrolig, men också mycket tankvärd. Ska bli roligt att läsa den för mina mindre barn. Tjoho, nu är det jul! kan köpas på bland annat Adlibris och på Bokus.

Tomtespelet är en av få adventsböcker som vänder sig till lite äldre barn, nämligen 9-12 år. Perfekt för min tioåring alltså. Det här är en kapitelbok med ett kapitel att läsa om dagen fram till julafton och boken är skriven av Arne Norlin. Boken handlar om elvaårige Mikael och den inleds med att han går till stadens julmarknad och strosar runt. Där möter han en tomte som erbjuder Mikael att vara med i ett spel. Tomtespelet går ut på att han varje dag kommer att få ett sms med ett uppdrag som han ska genomföra. Det kan vara allt ifrån att sjunga en julsång till att baka pepparkakor eller göra en snögubbe. Det är spännande att följa de olika uppdragen och framförallt hur han löser dem utifrån de väldigt knapphändiga instruktionerna han får. Många gånger är det svårare än man kan tro också, hur gör man till exempel en snögubbe när det inte finns någon snö? Han funderar också över hur många andra som deltar i spelet och varför han själv blev utvald. Även i denna bok är det lite existentiella frågor och en hel del tänkvärt. Fokus på värme och gemenskap är det också i denna bok. Självklart får hela berättelsen sin upplösning på julafton, och kanske blir det inte riktigt det slut man kunde tro. Tomtespelet kan köpas på bland annat Adlibris och på Bokus.

Sista dagen i november och sista dagen med mitt månadstema som denna månad har varit läskigt. Därför tänkte jag passa på att tipsa om två relativt nyutgivna böcker fyllda med olika rysare/skräckberättelser.

Höstväsen : skräckberättelserHöstväsen – Skräckberättelser vänder sig till åldern 12-15 år och innehåller sju rysliga, spännande, skrämmande berättelser skrivna av några av våra mest kända författare. Bokens namn, Höstväsen, är ingen slump. I baksidestexten kan man läsa följande:

Hösten är skymningens tid. Skuggorna breder ut sig över stad och land. Är du ensam där i mörkret – eller finns det något som rör sig vid din sida? Något som vakar och följer dig på avstånd? Som känner till alla dina små lögner och svek, som färdas med dig i drömmen, som bara väntar? Det är nu de vågar sig fram. Väsen som vill ha upprättelse, ta plats eller bara mätta sin hunger. I sju skrämmande berättelser möter vi höstens varelser och nattmaror, i gränslandet mellan vår verklighet och en dunklare värld.

Bland berättelserna hittar vi Det som existerar av Kerstin Lundberg Hahn, Nattsköterskan av Magnus Nordin, Saknad av Lena Ollmark och Stilla ligger Kyrksjön av Niklas Krog. Såvitt jag förstår är berättelserna nyskrivna. Det märks i alla fall tydligt att de är moderna och uppdaterade, mobiler, chattar, sms, Pokémon, Facebook och YouTube förekommer lika frekvent här som i verkliga ungdomars vardag. Jag gillar upplägget med skräck, noveller och den målgrupp berättelserna är riktade till. Jag gillar också att berättelserna är så välskrivna och att det finns någon slags röd tråd även fast de sinsemellan är ganska olika och skrivna av olika författare. Jag hoppas och tror verkligen att den här boken kan tilltala många i mellanstadiet och högstadiet.

Höstväsen – Skräckberättelser är utgiven av B Wahlströms och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Skräck : elva rysare för mellanstadietSkräck – elva rysare för mellanstadiet vänder sig, precis som titeln antyder, till barn på mellanstadiet (9-12år). Målgruppen är alltså yngre för denna bok, men upplägget är detsamma med elva författare som skrivit varsin text. Här kan man hitta skräckberättelser från exempelvis Ingelin Angerborn, Petrus Dahlin, Petter Lidbeck, Kerstin Lundberg Hahn och Siri Spont. Även här namnkunniga och välkända författare alltså. Att boken känns välskriven är därför inte konstigt. Även här är det moderna berättelser, även om ett par av dem faktiskt är utgivna tidigare. Jag gillar det här omslaget betydligt mer, det känns mer tilltalade än Höstväsens omslag. Här är texterna möjligen lite kortare än i Höstväsen och det man snabbt lägger märke till är att det är betydligt mer luft på sidorna – väl anpassat till målgruppen alltså. Men även här är det är väldigt spännande, skrämmande, rysliga och läskiga berättelser som passar perfekt att läsa nu under den mörkare delen på året i soffan under en gosig filt.

Skräck – elva rysare för mellanstadiet är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Vandraren utan ansikte : skräckhistorier för oräddaVandraren utan ansikte – skräckhistorier för orädda är skriven av Andreas Palmaer och innehåller 12 korta skräcknoveller om allt ifrån spöklika barn och monster i garderoben till tevespel som spårar ur, dockor som blir levande och mystiska Skype-samtal. Till skillnad från många andra skräcksamlingar för målgruppen så är det här berättelser som utspelar sig i nutid, i en vardag som barn känner igen och kan relatera till, vilket kanske gör berättelserna extra läskiga. Jag har läst flera av berättelserna för en grupp barn på Halloween och de höll med om att de var kusliga och rysliga. Jag gillar dem också, framförallt förankringen i nutiden, men också att de är välavvägda – lagom långa, lagom läskiga, och väldigt spännande.

Vandraren utan ansikte är utgiven av Alfabeta och finns att köpa bland annat på Adlibris och på Bokus.

Fågeln i mig flyger vart den villBerta Hansson (1910-1994) var en svensk bildkonstnär född i Jämtländska Hammerdal. Hon räknas, vid sidan av Siri Derkert och Vera Nilsson, som en av Sveriges mer betydande expressionistiska konstnärer och hon är känd för sina inkännande porträtt som ofta föreställer barn.

Boken Fågeln i mig flyger vart den vill är inspirerad av Berta Hanssons måleri och barndomsår utifrån efterlämnade dagboksanteckningar, brev och skisser. Hon växte upp på landsbygden i Jämtland med flera syskon. Hon drömde tidigt om att bli konstnär, men det förväntades att hon skulle bli kvar i hemmet och ta hand om hushållet. Inte minst eftersom hon förlorade sin mor i TBC när hon var 16 år. Berta var dock väldigt fast vid sin dröm och en dag bestämde hennes pappa att hon fick bege sig iväg och studera. Hon utbildade sig till folkskollärare, men varje ledig stund tecknade och målade hon. De elva första åren i hennes yrkesliv som lärare tjänstgjorde hon i Fredrika i Lappland och det var under de åren som hon lade grunden för sitt konstnärskap. Känd blev hon när författaren och konstnärinnan Elsa Björkman-Goldschmidt under ett besök i skolan i Fredrika upptäckte hennes porträtt av skolbarnen. Hon tog med sig några av Bertas målningar till Stockholm och sedan dröjde det inte länge förrän hon öppnade sin första egna utställning i Stockholm med ett sextiotal oljemålningar. Det blev hennes stora genombrott. Så småningom fick hon ateljé i Stockholm och reste även ut i världen för att med egna ögon uppleva den konst hon tidigare bara sett i böcker eller fantiserat om. Då skrev hon i sin dagbok: ”Fågeln i mig brer ut sina vingar och flyger vart den vill”. Hennes drömmar blev uppfyllda, hon nådde sitt mål och fågeln i henne blev äntligen fri.

Boken Fågeln i mig flyger vart den vill är alltså inspirerad av Berta Hanssons liv. Det är svårt att säga hur mycket som är sant när man inte har någon inblick i konstnärinnans liv, men det spelar inte så stor roll för oavsett vilket så är det en alldeles underbar berättelse som innehåller flera bottnar. Såhär står det i baksidestexten:

Vad gör man då det känns omöjligt att leva upp till allt som förväntas av en? Vad gör man då den enda människa som förstår försvinner? Om man befinner sig någonstans i gränslandet mellan barn- och vuxendom och bär på en längtan efter något som man själv knappt kan sätta ord på?

Den texten visar några av alla de många teman som boken innehåller: sorg, längtan, drömmar, mål, kompromisslöshet och fantasins kraft att förändra. Det finns mycket att diskutera och det är en bok som är svår att glömma. En vecka efter läsningen tänker jag fortfarande på den. Både själva berättelsen, texten och bilderna är svårförglömliga. Det som slår mig när jag tittar på den här boken är hur vacker den är. Hela boken andas sådan exklusivitet, perfektion. Illustrationerna är uttycksfulla och lämnar knappast någon oberörd. De är skapade i flertalet tekniker med mycket collageteknik. Boken är tryckt på tjockt papper, vilket förstärker den lyxiga känslan. Jag skulle lätt kunna tänka mig att ha flera av målningarna ur boken som tavlor hemma. Den är lite svårkategoriserad, en del kallar den för bilderbok för äldre barn, andra kallar den för bilderboksroman, grafisk roman eller bildberättelse. Det är betydligt mer text än i vanliga bilderböcker och den är också betydligt tjockare. Men texten är enkel och barnanpassad, även om jag skulle säga att textmässigt passar den bäst för åldern 9-12 år. Jag tror att boken är en bra allåldersbok, extra passande för syskon där barn i olika åldrar alla kan få ut något av det, oavsett om det är att förlora sig in i bilderna eller att njuta av berättelsen och språket. Det finns också ett intressant efterord där man får läsa mer om Berta Hansson, skrivet av Alexandra Sundqvist. Det är verkligen en speciell bok, ett stycke kvinnohistoria förpackad i ett lyxigt yttre med uttrycksfulla bilder som tål att upplevas om och om igen. Jag hoppas att många hittar den här boken och att förskollärare och lärare, inte minst bildlärare, upptäcker den och använder den i undervisningen. Men också att den används för högläsning och diskussioner lika väl som att läsa själv så man kan fantisera och drömma sig bort bäst man vill.

Fågeln i mig flyger vart den vill är skriven och illustrerad av Sara Lundberg som tidigare bland annat illustrerat vinnaren av 2009 års Augustpris, Skriv om och om igen. Boken är utgiven av Mirando bokförlag och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Det här är berättelsen om Lilla Hon.

Allt hon vill är att få komma in i kuddrummet och leka med de andra eleverna. Men de låter henne bara vara med om hon först går upp ensam på skolans vind. Och där sägs det att det spökar… Men spöken finns väl inte? Inte på riktigt?

Det här är en förskräckligt, ryslig och otäck berättelse. Men den är också knasig, spännande och rolig. Och den slutar ganska lyckligt. I alla fall för vissa…

Den förskräckliga historien om Lilla HonSå står det på baksidestexten till Augustprisnominerade Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Lena Ollmark och Per Gustavsson. Det är en minst sagt speciell bok. Det är en riktig spökhistoria med många skräckelement inblandade. Den är ryslig, bloddrypande och morbid. Men den har också en del humor, åtminstone galghumor. Dessutom är den förvånansvärt hjärtknipande.

Boken handlar om en flicka som kallas för Lilla Hon. Hon är en duktig flicka som drömmer om att få vara med de andra barnen och framförallt hägrar kuddrummet i skolan. Att få leka i kuddrummet vore verkligen drömmen. Men de andra barnen retar henne. Mest älskar de att skrämma henne, för hon verkar vara ganska lättskrämd. De berättar historier om alla som spökar i skolan, om Lärarinnan, Matfarbrorn, Slöjdflickan och Bibliotekspojken. Lilla Hon går på dem allihopa och blir jätterädd. En dag bestämmer sig eleverna för att lura Lilla Hon. De säger att hon ska gå upp ensam på vinden där det spökar. Klarar hon av det får hon vara med och leka. Hon vill ju vara till lags och hon drömmer om kuddrummet, så hon går dit. Men snart inser hon att hon är utsatt för ett spratt och inlåst på vinden. Och mycket riktigt – det spökar faktiskt där. Men det visar sig att spökena kanske inte är så farliga trots allt. Inte för henne i alla fall. Det blir lite skruvat emellanåt efter att hon träffat spökena. Slutet blir lite annorlunda mot vad jag trodde, men det var riktigt bra.

Lilla Hon är en otroligt fint skildrad karaktär, en modig tjej som behandlas illa trots att hon inte borde behöva bli behandlad så. Hennes föräldrar bryr sig knappt om henne, märker inte ens att hon försvinner. Hon är ett osynligt barn. Det är så hjärtknipande emellanåt. Mina tankar förs mot gotiken och dess spökberättelser när jag läser om Lilla Hon. Det är mycket skräck, men det finns något annat också. Något mer. Den förskräckliga historien om Lilla Hon handlar nämligen betydligt mer om känslor än de traditionella spök/skräck-berättelserna. Det finns ensamhet, utsatthet, rädsla, ja, väldigt mycket jobbiga känslor. Det är en typisk sådan bok som kan läsas på två olika nivåer. För barnen så är det de burleska skräckelementen som väcker rysningar tror jag, men för oss vuxna är det Lilla Hons totala utsatthet, att inte hon blir sedd någonstans av vuxenvärlden, varken av lärare, föräldrar eller någon annan, det är det som åtminstone får mig att rysa. Omskakande är det ord jag känner när jag tänker på boken.

Per Gustavsson har som vanligt skapat uttrycksfulla bilder och det som är bra med boken är det faktum att när det är läskigt i texten så är det verkligen också läskigt i bilderna. Det läskiga förstärks definitivt i bilderna och det gillar jag.

Precis som när det gäller de andra av årets Augustprisnominerade böckerna så har även denna bok väldigt många olika ämnen att diskutera om. Utanförskap, mobbing, frånvarande föräldrar, rädsla, ensamhet… Böcker är ju ofta en bra ingång till att prata om tunga ämnen och jag kan tänka mig att det här skulle vara en bra högläsningsbok att ha just som en ingång. Men den funkar också bra som läsa-själv-bok och att bara läsa som en underhållande och ryslig spökhistoria utan att behöva gå in djupare på de tyngre temana om man absolut inte vill.

Boken är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Anrop från inre rymdenAugustprisnominerade Anrop från inre rymden är en novellsamling av Elin Nilsson. Den vänder sig till barn från 9 år och handlar om allt från kärlek till vänskap, från glädje till sorg, om konflikter och lojaliteter, helt enkelt om livet, när det är som svårast och enklast på samma gång.

I åtta lättlästa noveller får vi läsa om olika huvudpersoner som lever olika tonårsliv och möter olika saker i sin vardag. Det handlar om att bli ovän med sin bästa vän, om att få en vikarie till klassen, om att vara hemligt förälskad, om att få uppleva sin första kyss, om en förälder som behöver en… Ja, väldigt allmängiltiga saker att le åt, känna igen sig i, drömma sig bort i. Vardagsrealism när det är som bäst helt enkelt.

Precis som med många andra novellsamlingar så tilltalar vissa noveller mig mer, andra mindre. Men, det intressanta med den här boken är att den känns så komplett. Novellerna ska läsas allesammans och tillsammans ger de ett ytterligare perspektiv, förutom att de berör också en och en, var för sig. Jag gillar att författaren valt att använda novellformatet – det behöver få ett uppsving och den här boken kan locka in barn och ungdomar till novellernas förtjusande värld.

Ja, överhuvudtaget är det ett stort plus för formatet, boken har ett lättläst format i och med novellformen, det är enkelt att läsa en novell då och då, det gör inget om man lägger bort boken ett tag, det är ändå olika karaktärer och händelser i nästa novell och man hinner läsa klart en novell även under en ganska kort lässtund. Jag gillar också att det är olika typer av karaktärer som skildras, så alla får chansen till igenkänning. Jag gillar också att fastän alla novellerna till synes har olika karaktärer, teman och handling så finns det flera saker som de har gemensamt, som skapar en röd tråd. Alla noveller handlar om gränsen mellan barndom och tonår/vuxen, att frigöra sig, att växa, utvecklas. Och förstås om saker som händer när man befinner sig just där. Till sist gillar jag Elin Nilssons fingertoppskänsla – att lyckas beröra så djupt med något så vardagligt. Jag skulle gärna vilja se den här som högläsningsbok i en 5:a eller 6:a med diskussion efter varje text.

Anrop från inre rymden är utgiven av Alfabeta och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Bildresultat för nyckeln till hinsidesNyckeln till Hinsides var månadens bok i #Barnbokscirkeln på Facebook, så jag har både läst och diskuterat boken nu i ett par veckor. Det här är den första delen i en trilogi av Albin och Karin Alvtegen. Karin har ju tidigare skrivit en hel del vuxenböcker, så hennes namn känner ni säkert igen. Här har hon skrivit en fantasybok för slukaråldern tillsammans med sin son Albin. Boken handlar om tvillingarna Linus och Linnéa som tillsammans med sin mamma flyttar in i huset Trakeborg över sommaren. Redan första natten hör Linus underliga ljud i väggarna och det dröjer inte länge förrän saker börjar försvinna på ett mystiskt sätt. När Linus börjar leta efter ledtrådar i huset hittar han en nyckel gömd under några uppbrutna golvbrädor. Vem har gömt nyckeln där och vart leder den?

Fantasy är inte min favoritgenre, så är det bara. Men jag kunde ändå tilltalas av Nyckeln till Hinsides. Den har ett stadigt ben förankrat i den verkliga världen och fantasivärlden, Hinsides, skildras på ett levande sätt, vilket gör att boken känns trovärdig. Karaktärerna är också lätta att tycka om, både Linus som är den som dras in i äventyret, och Linnéa som också finns med i både den verkliga världen och i Hinsides, men som visar sig vara annorlunda i de olika världarna. Det är svårt att skriva så mycket utan att spoila, men Linnéa är en sådan karaktär som jag aldrig tidigare stött på i en barnbok och det var verkligen en positiv överraskning att läsa om henne. Äventyret är spännande, men också roligt. Det ligger på en bra nivå tycker jag, det blir aldrig för läskigt. Det här ska ju bli en trilogi, så det finns en del oknutna trådar i slutet, precis som det ska vara. En spännande, fantasifull och fartfylld bok för slukaråldern helt enkelt.

Djupgraven är första delen i Camilla och Viveca Stens rysarserie för slukaråldern. Övernaturligheter hämtade från nordisk folktro möter sjömansskrock och bäddar för sträckläsning. I huvudpersonen Tuva får vi också en träffande skildring av hur det är att växa upp och känna sig annorlunda i ett litet samhälle. Även om tolvåriga Tuva inte har mycket gemensamt med sina klasskompisar och mest håller sig för sig själv har hon alltid känt sig hemma i skärgården och på Harö, där hon bor. Hon kan alla kobbar, skär och och grund utan och innantill. Men den här hösten har något förändrats. Människor försvinner spårlöst i havet, mörka skuggor böljar under vattenytan och övernaturliga väsen visar sig bland träden …

djupgravenDjupgraven är alltså skriven av Viveca och Camilla Sten, mor och dotter. Viveca är känd för alla sina härliga deckare som utspelar sig i Sandhamns-miljö och Camilla har nyligen debuterat med en vuxenbok. Nu skriver de tillsammans och för barn. Självklart kunde jag inte låta bli att läsa. Djupgraven handlar om Tuva, en tjej som länge varit utstött nästintill mobbad, och som mest hållit sig för sig själv. Man får inte veta så himla mycket om hur hon varit innan berättelsen drar igång, vad hon har gjort på fritiden, alla dessa ensamma timmar utan vänner på den ensliga skärgårdsön. Men nu dras vi i alla fall in i ett rejält skärgårdsäventyr som både innehåller äventyr och skräck. Det är något som händer med havet. Det är flera människor som spårlöst har försvunnit. Först vuxna, men så försvinner en av Tuvas klasskompisar. Den nyinflyttade Rasmus var den sista som såg Axel vid liv och Tuva kom dit precis när försvinnandet hade skett, därför blir deras vittnesmål högintressanta för polisen. Dock verkar ingen tro på det som Tuva och Rasmus har sett, nämligen något som såg ut som älvor bland träden. De börjar därför själva att försöka ta reda på vad som hänt Axel, men det visar sig att det är farligare än de kunnat tro.

Det här är en bok som bara blir bättre och bättre ju mer man läser. Huvudpersonen Tuva känns rätt konturlös till en början och man blir nästan lite arg på henne, vill att hon ska ta kaxa till sig lite istället för att dra sig undan. Men snart inser man att hon har sina skäl. Dessutom visar det sig att hon är betydligt modigare och tuffare än vad man kunde tro i början. Jag gillar verkligen hennes utveckling genom berättelsens gång. Boken har många ingredienser, från realism och verklighet med mobbing och vänskap som huvudsakliga teman utvecklas det till att handla om övernaturliga väsen, skräck, fantasy och folktro i en härlig mix. Tempot är högt och boken lättläst med ett språk som bara flyter på. Det märks att författarna har skrivandet i blodet. Det här är första delen i en trilogi och jag ser verkligen fram emot de kommande delarna.

På skärmen : sociala medier för nybörjarePå skärmen – sociala medier för nybörjare är kortfattat en bok om internet för barn. Men den handlar inte om de tekniska aspekterna, om hur internet fungerar och är uppbyggt. Istället handlar den om allt det där andra, det som kan vara svårt att förklara och prata om. Om hur man beter sig sjysst mot andra på nätet exempelvis. Det kan kanske vara lätt att retas med någon bakom en skärm, men den som blir retad med blir lika ledsen som om det hade hänt på skolan. Dessutom är det svårt att överföra känslor via datorn, vilket kan göra att någon uppfattar saker och ting annorlunda än de faktiskt var menade. Det finns människor som luras på nätet, vuxna människor som låtsas vara barn till exempel, men också folk som skickar elaka virus. Allt som står på nätet är inte sant heller, det är viktigt att tänka källkritiskt och det är ju inte det lättaste, tvärtom kan det ibland vara ett spännande detektivjobb att ta reda på vad som är sant. Men nätet kan också vara en alldeles fantastisk plats där man kan lära sig saker, spela spel, hitta information och träffa nya vänner eller kanske till och med kärleken. Och jag gillar att boken förmedlar just det, trots att den tar upp de faror som finns med nätet så tar de inte över, utan det förmedlas också att nätet har många fördelar och positiva effekter. Boken innehåller också jättemycket bra fakta om hur man beter sig på nätet samt tips och råd för hur man skapar säkra lösenord, använder en sökmotor, tar bra bilder eller skriver läsvärda texter. Jag tror att det finns en hel del barn som kanske aldrig har vågat fråga vad vissa förkortningar betyder eller hur vissa saker fungerar kan ha stor nytta av boken. Alla har inte någon att fråga, så det är jätteviktigt för att kunna hänga med. Dessutom är boken färgglad, snygg och modernt formgiven. Och väldigt lättläst! Det här är en bok som borde finnas i alla skolor och helst också i alla hem, det gäller bara att lyckas marknadsföra den för målgruppen också så att de verkligen hittar denna pärla. Boken vänder sig till barn från 9 år och uppåt. Läses också med fördel av internetokunniga vuxna 🙂 På skärmen är skriven av Johanna Stenius och Petra Jankov med illustrationer av Clara Lindegren. Den är utgiven av Rabén & Sjögren finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Den digitala barnvaktenDen digitala barnvakten är en helt annan typ av bok. Den vänder sig till vuxna och är tänkt att vägleda föräldrar och personer som jobbar med barn kring just detta med skärmanvändning. Författaren skriver att vi alla ju har sett ettåringar som ännu inte lärt sig tala, men som kan starta en iPad eller mobiltelefon med fingret. Dagens barn utsätts för en rad olika typer av skärmar, mobiler, surfplattor och datorer. Det finns risker med detta, det sägs att all denna exponering kan vara skadlig. Men det finns också fördelar, barnen lär sig engelska snabbare, samarbetar bättre och förbättrar reaktionsförmågan bland annat. Det gäller att hitta en sund balans och där är det vi som föräldrar/pedagoger och liknande som måste sätta ramar och gränser. Det är just detta boken handlar om, hur man ska förhålla sig till den nya teknologin och ta kontroll över teknologin istället för att den tar kontroll över dig och barnet. I boken finns också massor av konkreta tips och råd, till exempel när det gäller digital detox, stresshantering, mindfulness, förslag till föräldrar och familjer och tips på analoga aktiviteter. Boken ger en djup förståelse för ämnet baserad på den senaste forskningen och detta kompletteras med handfasta tips och råd i punktform, vilket gör boken lätt- och snabbläst. Den rekommenderas varmt. Den digitala barnvakten är skriven av Patrik Wincent och utgiven av Bladh by Bladh. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Skärmtid : familjens guide till den digitala vardagenSkärmtid – familjens guide till den digitala vardagen är en annan bok som behandlar samma ämne. Boken är väldigt utförlig och belyser många olika områden på temat. Den är indelad i flera delar där den första delen handlar om vad experterna säger. Författaren har intervjuat en lång rad experter, allt från läkare, kiropraktor och livsstilsprofessor till strålningsexperter, psykologer och sömnforskare. Denna del av boken är väldigt omfattande och innehåller de intervjuade personernas kunskap och erfarenheter, men också tips och råd. Nästa del handlar om vad siffrorna säger, här presenteras statistik och trender, och det är mycket intressant att få ta del av hur verkligheten egentligen ser ut. Ännu nästa del handlar om när det går fel, om sådana tråkiga, men viktiga ämnen som sexuella övergrepp, dataspelsmissbruk, nätmobbing och näthat. Mycket viktiga områden att belysa, även om man önskar att det inte behövde vara så. Den sista delen handlar om vad föräldrarna säger. Jag gillar verkligen att de också får komma till tals, det här är ju faktiskt en bok för dem. Flera föräldrar intervjuas om sina erfarenheter, tankar och tips till andra föräldrar. Det finns också ett avslutningskapitel som också blickar mot framtiden. Skärmtid är en intressant, men också mycket viktig bok skriven av Björn Solfors. Den är utgiven av Harper Collins Nordic och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.