Sveriges sista spetälskesjukhus fanns i Järvsö, som ligger bara kanske 7 mil från där jag bor, mitt i vackra Hälsingland. Självklart ville jag därför läsa Spetälskesjukhuset av Camilla Lagerqvist eftersom boken utspelar sig just där i Järvsö. Boken passar dessutom perfekt in i månadens bloggtema som är glesbygd, landsbygd, hembygd.

Såhär skriver författaren själv om idén bakom boken:

Idén till den här boken fick jag när min pappa berättade att Sveriges sista spetälskesjukhus fanns i Järvsö. Jag blev väldigt nyfiken och en varm sommardag åkte vi upp till huset som fortfarande finns kvar. När jag gick omkring där utanför och såg de vackra byggnaderna och älven som rann nedanför tyckte jag att det såg lika idylliskt ut som på ett vykort, men det fanns också något mystiskt och vemodigt med huset. Jag tänkte på alla som bott på den här vackra platsen och samtidigt varit så sjuka och utstötta och då föddes berättelsen om Elly och Saga.

Boken handlar om Elly som är på besök hos sin farmor i Järvsö under ett sommarlov. Hon kan inte låta bli att fascineras av det gamla spetälskesjukhuset som ligger i närheten av farmors stuga, både platsen och dess historia gör att hon lockas dit. Hon blir faktiskt så nyfiken att hon känner på dörren och när den står öppen så går hon in. Där inne är en flicka, Saga, som ser sjuk ut och som själv också säger ”Gå inte så nära, jag kanske smittar”. Saga berättar att alla som bor i huset har spetälska, precis som hon själv, men att de andra nu har försvunnit och bara hon är kvar. Saga hävdar att det är år 1932, fastän Elly vet att det är 2017 och sjukhuset sedan länge stängt. Elly fortsätter att besöka spetälskesjukhuset och möter Saga nästan varje gång. Det verkar som att hon kan resa i tiden. Tänk om hon då kunde få med sig medicin och faktiskt bli botad. För idag är spetälskan utrotad i Sverige och idag finns det faktiskt penicillin som kan bota eller lindra. Elly bestämmer sig för att försöka komma åt medicin för att hjälpa Saga, men det är inte det lättaste. Tur att de nyfunna kompisarna Sam och Marcus kan hjälpa till.

Spetälskesjukhuset är en lite speciell bok som innehåller många ingredienser. Dels lite skräck och övernaturligt. Dels lite historia. Dels lite kärlek och vänskap. Dels sorgen efter en oerhört saknad mamma. Dels en skildring över ett vackert glesbygdslandskap som sällan skildras i barn- och ungdomsböcker. Och dels ett härligt sommarlov där vad som helst kan hända. Jag gillar boken jättemycket, kanske just för att den har så många härliga ingredienser att det finns något för alla. Författarens språk gillar jag också, det flyter på väldigt bra och känns målande och levande. Även karaktärerna känns levande. Det är väl möjligen Marcus som man inte får lära känna särskilt väl, men Elly är lätt att känna med, Sam verkar vara en mysig kille och jag gillar också Ellys farmor som verkar vara en härlig kvinna.

Läs den här boken, det är en perfekt sommarlovsbok!

Spetälskesjukhuset är utgiven av B Wahlströms förlag och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Billie är 12 år och skulle bo med sin mamma om det inte vore för att hon är sjuk. Hon orkar inte längre ta hand om Billie. Därför får Billie komma till en ny familj där hon ska vara fosterbarn ett tag. Den nya familjen bor i Bokarp och om ankomsten till familjen kan man läsa i Billie – avgång 9:42 till nya livet. Och det är verkligen ett nytt liv hon hamnar i. Billie är nyfiken och spontan och hon lär sig snabbt att om man bor i Bokarp så spelar man pingis, man hänger vid bänkarna på rasten om man är tjej och spelar fotboll om man är kille, man myser hemma varje fredagskväll, man går inte till husen på Solkullen, och man pratar inte om Casper. Det dröjer inte länge förrän Billie inser att familjen hon hamnat hos har en hemlighet. Det visar sig att ett av deras barn har dött, men de pratar inte om det. Inte ens fastän fostermamman är präst. Alla mår dåligt över det som hände med Casper, men det pratas inte om det. Men Billies ankomst förändrar saker och ting, för Billie är inte den som har svårt att prata, oavsett vad det handlar om, tvärtom, hon ställer frågor och lirkar fram svaren. Och det blir ju till det bästa till slut.

Fortsättningen på Billies liv i den nya familjen kan man läsa om i Billie – du är bäst. Där blir Billie vald till kamratstödjare i skolan, men det är en roll hon har lite svårt för, för hur ska man kunna finnas till hands för precis alla? Samtidigt får vi också se hur familjen fortsätter ta sig av sin stora hemlighet och försöker läka efter det som hände med Casper.

Böckerna om Billie har blivit väldigt hyllade och jag förstår varför. Det är böcker som sticker ut. Billie är en härlig karaktär, lite lik Pippi Långstrump med sitt rättframma sätt. Men samtidigt förstår man att hon inte har haft det så lätt i livet med en frånvarande pappa, en sjuk mamma och avsaknad av regler och sådant som verkar finnas i ”normala familjer”. Billie försöker finna sig till rätta och hon lyckas utomordentligt bra, kanske lite för bra för att det ska kännas trovärdigt ibland. Men det kan man blunda för, för jag tycker att bokens tema med fosterfamiljer, dysfunktionella familjer vs normala familjer, sorg och att komma som ny är sådana viktiga ämnen att läsa om och diskutera kring.

Sara Kadefors är den som har skrivit boken och hon ligger ju bakom flera andra böcker som jag gillar, där Sandor slash Ida kanske är den mest kända (den blev utsedd till Sveriges bästa ungdomsbok 2001). Jag har alltid gillat hennes språk och det gör jag också i böckerna om Billie. Jag gillar också att det är så mycket humor i böckerna. Det är tråkigt bara att den första boken om Billie har så pass stark rosa färg, vilket signalerar ”tjejbok”, för jag tror definitivt att det här är böcker som passar en bred målgrupp oavsett kön och favoritgenre. Därför hoppas jag att den här läses högt för många femmor och sexor, så att så många som möjligt får lära känna streetsmarta Billie. Apropå omslaget förresten, det togs faktiskt fram utifrån en tävling för mellanstadieelever.

I min utmaning Temaläsning 2017 passar de här böckerna väldigt bra in denna månad då temat är landsbygd, glesbygd, hembygd. Billie kommer från Stockholm och hamnar i lilla Bokarp. Det är många exempel på kulturkrockar mellan storstad och landsbygd/småstad i boken likväl som många exempel på hur det är att lämna sitt trygga hem och bege sig ut i det okända.

Böckerna är utgivna av Bonnier Carlsen och finns bland annat att köpa på Adlibris (här och här) och på Bokus (här och här).

Jag vet inte om det bara är jag som har reagerat på det, men är det inte ovanligt mycket korsordsböcker och andra böcker med kluringar och hjärngympa i årets sommarutgivning? Här har jag hittat tre sådana böcker, perfekta för sommarlovets regniga dagar, eller varför inte som tidsfördriv under resan.

Smartast i familjen är en tunn bok med hård pärm som innehåller roliga utmaningar, kluringar och tankenötter. För att lösa de kluriga uppgifterna i den här boken kan det behövas tändstickor, mynt, gafflar, sockerbitar eller annan rekvisita. Alla kluriga uppgifter finns tydligt beskrivna med ord och bild. De är i olika svårighetsgrader, från superlätt till jättesvårt. Boken vänder sig till hela familjen och tanken är att man ska kunna umgås med varandra tillsammans utan datorer, surfplattor och mobiltelefoner. Boken är skriven av Fredrik Cattani som är buktalare och trollkarl. Bokförlaget Semic har utgett boken och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Korsord för alla barn 6-12 år har en så tydlig titel att boken egentligen inte behöver någon närmare presentation. Det är en tunn häftad bok som innehåller mängder med olika korsord  (strax över 30 stycken) i olika svårighetsgrader. Alla korsord har lösningar längst bak. Korsorden är färggranna och tydliga, och papperet är lätt att skriva på. Boken är utgiven av Bokförlaget Semic. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Stora roliga korsord 6 -12 år är en lite tjockare häftad bok, fylld med över 80 fina korsord i olika svårighetsgrader. För den som vill göra något annat än att lösa korsord finns det också några andra kluringar. Dessutom kan man försöka hitta de gömda orden bland de kluriga pysslen som finns emellan korsorden. Även här är det färgglatt och med charmiga illustrationer och papperet är lätt att skriva på. Denna bok är utgiven av Rabén & Sjögren och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Jag har inte riktigt hunnit med att recensera alla böcker med mångfaldstema som jag tänkt mig i mars, så jag fuskar lite idag fastän vi redan gått in i april. Men det här blir sista inlägget på mars månads tema, innan jag kör igång med april-temat. I mitt sista mångfaldsinlägg tänkte jag fokusera på ålder. Det är ju nämligen också en intressant aspekt att titta närmare på. Jag upplever att det förut inte fanns så många barnböcker där gamla människor var en aktiv del av handlingen. Men det tycker jag har förändrats de senaste åren och det är jättebra. När jag fick mina tre första barn bodde jag i en universitetsstad, Umeå. Det var vanligt att man flyttade dit, pluggade, träffade sin stora kärlek, fick barn och jobb och blev kvar långt från familj och släkt. Det innebar att många barn växte upp utan att ha så stor kontakt med den äldre generationen. Därför tror jag att det faktiskt är viktigt att skildra äldre personer i barnlitteraturen. Någon som håller med? Hur som helst tänker jag här skriva om några av de böcker som innehåller äldre människor som vi läst här hemma den senaste tiden.

Tant Vildas magi av Emma Holmgren är en fantasifull bok som tar avstamp i det faktum att huvudpersonen Moas älskade mormor måste flytta på äldreboende. Men inte kan man väl skicka en mormor som kan hjula till ett äldreboende? Moa tar hjälp av vännerna Titus och Linnea för att rädda mormor från äldreboendet och de hamnar mitt i ett äventyr med en magisk trädgård där rabarberna är lika stora som träd. Det här är en bok fylld med magisk realism, men vet inte alltid vad som är sant och inte, men det spelar ingen roll, det är en underbar, rolig och charmig saga med en hel del spänning stundtals och fina relationsskildringar. Boken är utgiven av Parus förlag och vänder sig till åldern 9-12 år.

Jag ska aldrig sluta cykla handlar om en flicka och hennes gammelfarmor som är just gammal. Jättegammal. Det är svårt för flickan att tro att gammelfarmor inte alltid har varit sådär jättegammal. Men faktum är ju att gamla människor inte alltid har gått sakta, haft vitt håroch älskat att mata småfåglar. En dag har gammelfarmor dött och flickan och hennes mamma tittar på bilder från det att gammelfarmor var ung och liten. Och det visade sig ju förstås att gammelfarmor också varit lika liten som flickan. Kanske tyckte de också om samma lekar. Boken tar fasta på att alla människor har varit små, och att man inte alls är så olika som man kanske kan tro. Boken skildrar också hur viktigt det är att ta tillvara på den tid man har tillsammans. Längst bak finns tips om att man kan fråga människor i sin närhet om deras barndom, vad de tyckte om att leka med när de var små och kanske får man se bilder av hur det såg ut på den tiden. En jättefin bok också att ha som ingång till diskussioner om livet, döden och olika åldrar i livet. Jag kan tänka mig att man även kan arbeta med boken i skolan. Ett stort plus för de härliga bilderna! Boken är skriven och illustrerad av Ulrika Gustafsson och det är Idus förlag som har gett ut den. Den vänder sig till barn mellan 6-9 år.

Tant Skateboard är olik de andra böckerna eftersom den har en gammal tant som huvudperson. Det finns två böcker om Tant Skateboard, dels Tant Skateboard och dels Tant Skateboard och spökslottet. Bilderböckerna handlar om Ingegerd som inte alls är som andra tanter. Hon kan varken laga mat, baka bullar eller sy. Istället gillar hon att klättra, dyka och resa. Och det allra roligaste hon vet, det är att åka skateboard. Men med tiden har alla Ingegerds vänner dött och hon har ingen kvar att umgås med. En dag ledsnar hon på ensamheten och ger sig ut på jakt efter nya vänner. Har hon tur hittar hon någon som gillar att åka skateboard … I Tant Skateboard och spökslottet är hon med om ett riktigt äventyr. Hon råkar skejta för långt och kommer vilse. När regnet börjar vräka ner knackar hon på i ett hus för att få skydd, men det visar sig inte vara vilket hus som helst – det är ett spökhus … Böckerna är skriven av Lotta Eriksson och illustrerad av Jenny Lindqvist. De är utgivna av Idus förlag och vänder sig till barn mellan 3-6 år.

Morfar i smyg är en kapitelbok som handlar om Fia. Fia har ingen morfar. Det tror hon i alla fall. Men så en dag står det en morfar utanför hennes dörr och knackar på. Morfar Hasse verkar jättesnäll, men tyvärr vill inte Fias mamma ha något med honom att göra. Fia är dock en handlingskraftig tjej – om nu inte mamma vill att Fia ska ha någon morfar får väl Hasse vara Fias morfar i smyg … Jag gillar den här boken, den handlar mycket om relationer, främst relationen mellan Fias mamma och Fias morfar. Men boken visar att även om de har dåliga erfarenheter sedan tidigare så är det nya tider nu när Fia finns och Fia kan behöva ha en egen relation med sin morfar. Dessutom handlar boken om relationen mellan Fia och hennes mamma. Det är svårt att beskriva den här boken, men den är väldigt bra. Den är rolig och humoristisk, men samtidigt allvarlig och har flera bottnar. En jättefin bok helt enkelt av Ingrid Olsson och med illustrationer av Jenny Karlsson. Boken är utgiven av Rabén & Sjögren och vänder sig till barn mellan 6-9 år.

Min bästa väns kalas är en jättefin bok som fokuserar på vänskap mellan generationer. Boken handlar om ett barn vars bästa vän är Hilda, en gammal tant som bor i samma trappuppgång. En dag ska barnet på födelsedagskalas hos en kompis och frågar då Hilda när hon fyller år. Det visar sig vara nu på lördag, men Hilda ska inte ha något kalas, det har hon aldrig haft och inte har hon någon att bjuda heller. Då bestämmer sig barnet för att anordna ett härligt kalas till Hilda, för det är väl klart att ens bästa vän ska ha ett riktigt kalas. Och sagt och gjort – Hilda får ett finfint födelsedagskalas. Boken visar att vänskap inte har några åldersgränser, men också att hudfärg inte spelar någon roll. Väldigt fin bok av Kristina Murray Brodin och Maja-Stina Andersson. Den är utgiven av Vaktel förlag och vänder sig till barn mellan 3-6 år.

Har man ett mångfaldstema på en barnboksblogg är det omöjligt att inte nämna Olika förlag. Deras motto är ”barnböcker ut & in – ut med stereotyper – in med möjligheter”. Det sammanfattar rätt bra deras koncept tycker jag, där hela deras utgivning är väldigt genomtänkt ur ett mångfaldsperspektiv. Såhär står det på deras hemsida: ”Vi ger ut böcker som speglar samtidens mångfald i sätt att vara och sätt att leva, roliga och spännande böcker som utmanar förlegade stereotyper och ger fler barn och unga möjlighet att vara sig själva, må bra och förverkliga sina drömmar i ett öppet och inkluderande samhälle.” Deras utgivning består till största delen av barnböcker, från pekböcker till de minsta upp till böcker för tonår och unga vuxna. De tillhandahåller också bokpaket för utbildning och metodböcker som riktar sig till vuxna som jobbar med barn och unga. Jag har recenserat många, många av deras böcker tidigare eftersom jag gillar de flesta av dem, men här nedan kommer ytterligare ett gäng.

Varför finns jag av Karin Salmson är en filosofisk bok där ett barn ställer den existenstiella frågan: ”Varför finns jag”. Hens mamma svarar: ”För att jag ville ha dig”. Barnet ställer många lekfulla frågor och med humoristiska associationer får vi följa berättelsen om hur just detta barn blev barn till just sin förälder. Många böcker berättar om hur de flesta barn kommer till, i en heterosexuell relation, med ett samlag och där barnet växer i sin mammas mage. Men idag finns det många andra familjebildningar och flera olika sätt som barn kan komma till på. Därför är det befriande härligt att läsa denna bok som fokuserar på assisterad befruktning där en ensamstående kvinna åkt till en storkklinik för att skaffa det barn som hon längtat efter. Jag älskar de charmiga, lekfulla och färgglada illustrationerna av Lina Sandquist. Boken vänder sig till 0-3 år.

Konrad och karamellerna är den tredje boken om Konrad, en härlig kille som utmanar könsnormerna. De tidigare böckerna heter Konrads klänning och Konrad lussar och de har blivit uppmärksammade eftersom han visar normöverskridande känslor, använder klänning och väljer att vara lucia. I den här nya boken handlar det om syskonrelationen mellan Konrad och hans syster Hedvig. Konrads godis är slut men inte godissuget. Som tur är så har Hedvig kvar av sitt godis, men hon vill inte dela med sig hur mycket som helst. Hur ska han lösa det? Här möter vi Konrad i kjol, utan att det problematiseras. Dessutom skildras en varm och närvarande mormor i boken, vilket känns extra kul (fram för mer äldre i barnböckerna tycker jag). Boken är skriven av Åsa Mendel-Hartvig och illustrerad av Caroline Röstlund. Boken vänder sig till 0-3 år.

Titta skogen är första delen i en ny serie pekböcker med naturtema, skrivna av Åsa Mendel-Hartvig och illustrerade av Maija Hurme. Böckerna är tänkta att handla om ett barn som är ute i skohen med sin pappa och det ska komma en bok om varje årstid. I böckerna använder barnet alla sina sinnen och tittar, känner, smakar och lyssnar. I Titta skogen är de alltså ute i skogen där de bland annat hittar en blomma att lukta på, en humla att lyssna på och en kotte att tugga på. Kul idé att introducera djur- och naturord för de minsta barnen, så vitt jag vet är det få pekböcker som innehåller dessa ord. Kul också att känslorna involveras tillsammans med orden och begreppen. Huvudpersonerna är mörkhyade. Illustrationerna är finstämt vackra. Jag ser fram emot kommande böcker i serien. Boken vänder sig till 0-3 år.

Var är pappas skor är också en bok för de yngsta barnen. En dag är det dags för en pappa och hans barn att bege sig till jobbet respektive förskolan, men pappas skor är plötsligt borta. Många skor hittar de, men inga är pappas skor. Som tur är visar det sig att de skor barnet har på sig faktiskt passar pappan. Även här är det en inkluderande bok där pappan har klänning, halsband och högklackat på fest, men pappan kan också vara ute i skogen i stövlar på älgjakt. Föreställningar om manlighet och könsnormer utmanas därför på ett bra sätt och det finns en hel del att diskutera kring om man vill. Boken är skriven av Kristina Murray Brodin och illustrerad av Bettina Johansson (härligt fria, glada och färgstarka illustrationer dessutom). Boken vänder sig till 0-3 år.

Nej! är en bok om att säga just nej, men också om att säga ja. Nej – duvan får inte äta upp barnets vagn, nej – nyckelpigorna får inte passa lillebror och nej – dammsugaren får inte äta upp skorna. Men ja – alla får hjälpa till att pussla. På ett konkret sätt kommer man med den här boken in på frågor om bestämmanderätt och att det är okej även för barn att få säga nej ibland. Boken är skapad av konstnären Ingrid Sandsborg och den är skapad i en slags collageteknik där riktiga foton blandas med teckningar. Barnen på bilderna visar en mångfald av olika hudfärger och det finns också ett barn med Downs syndrom exempelvis. Boken vänder sig till 0-3 år.

Den vilda ballongfärden är den andra boken om Sassa och marsvinet Parmesan. Jag har inte läst den första, men i den här boken beger de sig ut på ett härligt äventyr upp i det blå i en luftballong. Boken inleds med att Sassa och hennes farfar har åkt på semester med husbilen. Farfar vill stanna på campingplatsen och ta det lugnt, men Sassa är rastlös. Därför tar hon med sig sitt marsvin ut på ett farligt och spännande, men roligt äventyr. Det är mycket fantasi i boken, men man vet inte riktigt vad som är fantasi eller verklighet, det blir bara ett stort äventyr och det spelar inte heller någon roll om det är realistiskt eller inte. Jag gillar karaktären farfar, och jag gillar framförallt hans förhållningssätt till Sassas rastlöshet och längtan efter äventyr. Boken är skriven av Ola Norén, illustrerad av Karin Olu Lindgård och vänder sig till 3-6 år.

Jakten är en fantasifull bok som börjar med att en frukt blir stulen, vilket blir starten på en spännande jakt, för tjuven måste ju fast! Det intressanta med den här boken är vem tjuven är. Barnbokskaparen SannaBorell som både har skrivit och illustrerat fick idén till Jakten efter ett samtal med sitt barn som hade väldigt tydliga bilder av vem som kan vara tjuv och inte, vem som är ond och vem som är god. Men det är ju inte så svart eller vitt i verkligheten, vilket den här boken visar på ett lekfullt och spännande sätt. Boken vänder sig till 3-6 år.

Bra bestämt handlar om Mirjam, en flicka som vet vad hon vill. Just nu vill hon inte att mamma och mammas kille Pierre ska pussas. Men kan hon bestämma att de inte får pussas? Kan hon bestämma vilka som får tycka om varandra? Hur mycket kan vi egentligen bestämma över? Boken skildrar på ett lekfullt sätt just det där med bestämmanderätt och vad vi egentligen kan bestämma över. Den skildrarockså en viljestark flicka. Dessutom skildras en familjeform som sällan annars skildras i barnböcker, nämligen den ombildade familjen, bonusfamiljen, som ju är så vanlig i samhället idag. Boken är skriven av Anders Alzén, illustrerad av Maria Borgelöv. Den vänder sig till 3-6 år.

Spökskolan är en ny serie från Olika som handlar om olika elever som helt enkelt går på en spökskola. Eleverna är inte spöken, men passar inte heller in bland människorna. Tanken är att böckerna ska ha olika huvudpersoner. Den första boken, Spionen på spökskolan, handlar om Silas som bor tillsammans med sina mammor och lever ett vanligt liv tills dess att han en dag plötsligt börjar bli osynlig. Boken är skriven av Jesper Lundqvist och den vänder sig till 9-12 år.

Även Mörkt vatten är den första boken i en ny serie, Isporten. Den handlar om Jamina som alltid har känt sig annorlunda. Hon kan exempelvis klara kyla bättre än andra och hålla andan nästan hur länge som helst. Men när Milo börjar i hennes skola upptäcker hon att det finns fler som är som hon. Så småningom upptäcker också väktaren Ismail deras speciella förmågor. Ismail vaktar den sista isporten, vägen till en värld där magi och mystik är en självklarhet, och det visar sig att denna värld håller på att förloras och det är bara Jamina och Milo som kan rädda Islandet. Tanken är att det ska bli fem böcker i serien Isporten. Den är skriven av Jonna Berggren och vänder sig till 9-12 år.

    

Flera gånger tidigare har jag skrivit om Olikas serie med fotbollsböcker där tjejer står i fokus, till exempel här och här. Nu har två nya delar i denna serie kommit. Dels Ta chansen, Charlotte som är den femte och sista boken om backen Charlotte Rohlin som skildrar utmaningen i att våga försöka uppnå sina mål och dels Snygg fint, Therese som skildrar fotbollsspelaren Therese Sjögran när hon ska flytta till en ny ort, ny skola och ett nytt fotbollslag. Böckerna är skrivna av Jennifer Wegerup respektive Anja Gatu och är illustrerade av Bettina Johansson respektive Maria Borgelöv. De vänder sig till 6-9 år.

Skarven är en bok som berör och som är svår att glömma efter läsningen. Vid en första anblick är det en äventyrsroman. I baksidestexten står det nämligen såhär:

Det är något mystiskt på Skarvön. Den spöklika ön där döda träd sträcker sina grena mot himlen och svarta fåglar ruvar i sina bon – den brukar alltid vara öde, men nu är det en människa där. Han rör sig som om han inte vill bli sess, men Johanna ser hans mörka silhuett från skärgårdsbåten.

Johanna som alla kallar Johan.

Ludde som längtar efter mysterier.

Olivia som aldrig får göra något för sina föräldrar.

Tillsammans åker de till Skarvön för att göra efterforskningar och plötsligt befinner de sig i centrum för en riktig mordgåta.

Egentligen hade det här kunnat vara baksidestexten till vilken spännande äventyrsbok som helst för barn i slukaråldern (9-12 år). Och det är en spännande bladvändare där det är full fart, högt tempo och något händer hela tiden. Men, det är också något annat, något mer. Den uppmärksamme läsaren kanske lade märke till meningen ”Johanna som alla kallar Johan” och det är nämligen det som är den lilla extra ”kryddan” i boken. En av huvudpersonerna, Johan, känner sig inte hemma i sin killkropp. Han känner sig som en tjej, vill se ut som en tjej, och vill kallas för Johanna. En betydande del av boken handlar därför om Johans/Johannas tankar kring detta, om hur hon berättar om detta för sina kompisar och sina föräldrar och hur deras reaktioner blir. En annan del av boken handlar om Olivia. Anledningen till varför hon aldrig får göra något för sina föräldrar är tragisk, men även tragiska händelser kan man bearbeta och det är just vad som händer hennes föräldrar. Jag vill inte spoila en massa nu, men kort sagt kan man säga att det här är en rafflande bok där det förvisso händer otroligt mycket spännande i den yttre handlingen, men där det dessutom händer nästan ännu mer i den inre handlingen.

Boken är skriven av Sara Lövestam och jag tycker att den är otroligt skickligt skriven. Det här att berättelsen har flera bottnar och att den behandlar den viktiga frågan om transsexualitet utan att för den sakens skull låta det temat ta över berättelsen. Det är liksom inte bokens huvudfokus, utan det är bara en av delarna, vilket gör Johannas och hennes funderingar inkluderande, precis som det ska vara. En annan viktig sak är att författaren verkligen tar målgruppens tankar på allvar. Kul är också att detta är Sara Lövestams första bok för denna målgrupp, hon har tidigare bara skrivit för ungdomar och vuxna. Om det här är hennes debut för målgruppen – hur ska då kommande böcker bli?!

Skarven är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

När jag lyssnade på barn- och ungdomsbokpodden Bladen brinners första avsnitt blev jag nyfiken på Mårten Sandén som intervjuades då. Bland annat sades det att det var mycket svärta i hans böcker och att han inte värjde för tunga ämnen eller att skriva om sorg för barn, men att många föräldrar tar lite avstånd och undviker sådana böcker för de vill helst att barnen bara ska läsa om ”fluff”. Jag har inte läst så mycket av honom, egentligen bara Skorstensjul och Sju förtrollade kvällar, så därför ville jag ta chansen att läsa lite mer av honom.

Min bror monstret handlar om Benjamin, eller Syrsan som han kallas för att han är så liten. Boken handlar också om Benjamins bror, Monstret. Brorsan är både döv och stum och de får använda teckenspråk för att kunna kommunicera. Brödernas mamma är död och pappan försvann en dag. Sedan dess får Benjamin ta hand om sin bror likväl som hemmet. De bor i ett nergånget bostadsområde med mycket kriminalitet och gängbildningar. Det dröjer inte länge förrän Benjamin blir insyltat i ett gängkrig och detta för att de egentligen vill komma åt hans bror.

Jag kände direkt att Min bror Monstret är en väldigt annorlunda bok. Den är väldigt mörk, rå, jag skulle vilja beskriva den brutal. Ibland får man obehagskänslor under läsningen. Samtidigt är den väldigt spännande, skrämmande och ändå någonstans glimtar det fram lite ljus och hopp. Det är en avskalad bok, men med en tung och ödesmättad stämning. Det finns teman i boken som är väldigt viktiga, men ändå så jobbiga att läsa om. Barns utsatthet. Föräldrar som försvinner. Barn som tvingas bli vuxna. Tonåringar som bildar gäng. Boken är tankeväckande, griper tag i en och har svårt att släppa taget, samtidigt är den ändå rätt så platt och med ett lite för hastigt slut som lämnar många frågor. Ja det är helt enkelt en ovanlig och annorlunda bok, men också en bok som troligen inte lämnar någon oberörd.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att jag läser den här boken ur ett vuxenperspektiv. Målgruppen är 12-15 år. Jag skulle vilja veta hur boken mottagits av den målgruppen. Syskonrelationen, beskrivningarna av den undre världen och det dystopiska samhälle pojkarna växer upp i, är det hiss eller diss för målgruppen? Vad tycker ni som jobbar som lärare och bibliotekarier och får höra målgruppens synpunkter?

Ett hus utan speglar känns väldigt annorlunda jämfört med Min bror monstret. Den här boken påminner lite mer om Sju förtrollade kvällar med sina inslag av övernaturliga händelser. Boken handlar om Thomasine som tillbringar sommaren hos sin släkting Henrietta som snart ska dö. Henrietta har en gång varit en berömd skådespelare, men nu bor hon i detta enorma gamla hus, fyllt av trappor, vrår och skymslen. Många av rummen har inte använts på många, många år. I Henriettas hus har nu släktingarna samlats, där finns också Thomasines pappa, pappans bror och pappans syster, samt Thomasines tre kusiner. Karaktärerna är ganska speciella, en del rätt så elaka, de andra mer tomma, som tomma skal. Thomasine är den som känns mest levande. Men så lyckas Thomasines minsta kusin, femåriga Signe, ta sig in i ett rum som kallas för Spegelrummet, vars magi förändrar henne totalt. I detta rum möter de också en flicka från en annan tid, och inget blir sig längre som förut efter det.

Ett hus utan speglar är en kapitelbok som vänder sig till barn mellan 9-12 år. Det är en mysrysare med rätt så klassisk uppbyggnad. Ett stillsamt äventyr som handlar om inre och yttre förändringar, om nutid och svunnen tid, om liv och död, men framförallt om att leva. Visst handlar det om tunga ämnen även här, om psykisk sjukdom, sorg, ensamhet, identitetssökande och mycket annat, men dessa ämnen är förpackade på ett helt annat sätt än i Min bror monstret. Här är det en mysigare stämning, lite flirt med sagogenren och klassiker som Narnia och Maria Gripes böcker. Jag gillar verkligen hans språk i den här boken, illustrationerna av Moa Schulman och inte minst omslaget som är otroligt fint.

I bergets hjärta blev jag väldigt nyfiken på eftersom jag läste att den skulle utspela sig i Norrland. Boken handlar om Sonja Årberger Lopez som är 12 år. Hon får ett brev av sin farfar, som hon aldrig träffat. Han är döende och vill att hon ska komma och hälsa på honom innan det är för sent. Det blir en lång tågresa för henne från Göteborg och väl framme känner hon sig inte alls välkommen. Hennes farfar säger sig inte ha skrivit något brev, hennes kusin Seth är märklig och sjuk, hennes farbror verkar sträng och elak, huset bär på många hemlighet, liksom det intilliggande fjället som gett Sonja sitt efternamn. Dessutom ser Sonja människor som inte längre lever – och det gamla tåget som Sonja anlände till Årberget med finns visst inte. Vad är det egentligen som händer? Och finns det verkligen guld inne i Årberget eller är det bara en sägen?

I bergets hjärta är en kapitelbok som vänder sig till 9-12 år. Det är en speciell bok med mycket mörker och hemligheter, och det finns ett betydande övernaturligt drag. Men det finns också två huvudkaraktärer som det är lätt att tycka om, och man dras snabbt med i den spännande historien. Jag gillar verkligen själva storyn, det känns som att man skulle kunna bygga vidare på den i all oändlighet med ett barn som aldrig träffat sin släkt på den ena sidan och där det finns mycket hemligheter att forska i. Det finns inte sådär jättemycket miljöskildringar att fördjupa sig i, men jag ser det framför mig istället. Det lilla samhället, den stora släktgården, och så fjället och vidderna. Och till sist – omslaget, jag älskar det!

Minns ni Hans-Eric Hellbergs böcker Kram och Puss? De var väldigt populära under min generation eftersom det på den tiden fanns väldigt få böcker som beskrev sex, sexualitet och kärlek på det sätt som de böckerna gjorde. Jag tror att Mårten Melin har inspirerats av dem när han skrev Lite mer än en kram och Mycket mer än en puss. De kan nämligen beskrivas som ett slags uppdaterat svar på Hans-Eric Hellbergs böcker.

Lite mer än en kram handlar om Manne och om Amanda. Manne är 13 år och kan inte fatta att hans syrras kompis Amanda är intresserad av honom. Hon är ju skitsnygg och dessutom två år äldre. Med henne får han göra saker han tidigare bara kunnat drömma om, men allt måste vara en hemlighet. Tyvärr är det ju svårt att hålla tyst om något som är så stort och spännande. Boken tar upp det där med ”förbjuden kärlek”. Tyvärr tycker jag att den hänger upp sig lite väl mycket på det där att Amanda är äldre än Manne.

Det här är alltså en bok om kärlek och sex för tonåringar, men man ska inte tro att det bara är snuskiga sexscener hela tiden. Tvärtom så ligger största fokus på tankar, funderingar och känslor och det tror jag är precis vad tonåringar egentligen vill läsa om. Allt det där som man själv tänker på, men som är alldeles för pinsamt att fråga om eller prata med andra om. Dessutom tror jag att det är superviktigt att få ta del av den biten också, istället för att få onyanserade bilder från typ porrsurfning. Mårten Melin förmedlar många viktiga saker med sin bok. Att kärlek är värt att vänta på, att man inte behöver ha bråttom, att jämlikhet är viktigt och så vidare. Jag är kanske inte något fan av själva berättelsen, själva storyn i boken, men allt det andra, temat, berättartekniken och budskapen. Hoppas den här boken finns på alla skolor, och att den bokpratas om på mellanstadiet. Boken vänder sig till barn mellan 9-12 år, men den är inget att sätta i händerna på de yngre barnen i målgruppen, utan egentlig läsarålder bör vara 12-13 år nånting, tycker jag. Personligen hade jag nog föredragit att man satt målgruppen 12-15 år istället.

Jag trodde att Mycket mer än en puss skulle vara en direkt fortsättning på Lite mer än en kram, men det är den inte riktigt. Vi får dock återigen möta Manne från den första boken. Men Amanda är inte längre med i bilden. Istället är det Isa, Mannes gamla barndomskompis, som vi får möta och det är också hon som har berättarperspektivet i denna bok. Kul grepp att låta en tjej få förmedla berättelsen den här gången. Isa är kär i Manne, men det är inget som hon vill säga rakt ut av olika skäl. Hon försöker bli intresserad av någon annan, men det går inte, det är Manne som gäller. Hon försöker idogt att väcka hans intresse, men det går lite trögt till en början. Det gör det dock inte i hennes fantasier, för hon tänker på hångel och sex mest hela tiden. Precis som i den förra boken kan vi alltså läsa om vad en typisk tonåring tänker, känner och funderar på. Det som gör mig glatt överraskad är att jag också tycker om storyn i Mycket mer än en puss. Jag tycker att den funkade bättre än Lite mer än en kram. Isa som oroar sig över sin sjuka hund framförallt. Det enda jag tycker känns lite sådär är skildringen av Manne, det känns som att han glider undan hela tiden. Även om det är Isa som är berättarrösten så har ju Manne en väldigt betydande roll.

Här har jag samlat tips på böcker som handlar om föräldrar som skiljer sig och att bo varannan vecka hos föräldrar. De jag har recenserat är länkade, resten har jag inte läst och/eller skrivit om ännu. Jag vet därför inte om de är bra eller inte, men ni som läst dem får gärna kommentera vad ni tycker. Kommentera gärna också om ni har fler tips på barnböcker inom ämnet.

         

Vilken vecka – Jennie Persson

Dela lika – Aina Bergvall

Alice varannan vecka – Bo R Holmberg

Två hus och sjutusen steg – Bo R Holmberg

Sju tusen steg – Bo R Holmberg

Alva och familjen låtsas – Johanna Nilsson

Som om jag frågat – Johanna Lindbäck

Jag ljuger bara på fredagar – Mats Berggren

Tisdagskossan – Daniel Edfeldt

Tisdagspiraterna – Daniel Edfeldt

En myras liv – Linn Gottfridsson

Böckerna om Alva – Pernilla Gesén

Böckerna om Semlan och Gordon – Moni Nilsson

Böckerna om Tommy och Flisen – Lena Lillieste

Här ligger jag och blöder – Jenny Jägerfeldt

Den stora smällen – Mats Wänblad

Böckerna om Botilda Bengtsson – Lilian Edvall

Pappa kommer – Inger Lindahl

Hjärnsläpp – Håkan Jaensson

Kriget – Gro Dahle

Bo här och bo där – Eva Uddling

Hanna och Julia – Inger Granberg

En dag med Johnny – Bo R Holmberg

Eddie Bolander och jag – Bo R Holmberg

Frusna ögonblick – Eva Swedenmark

Åkes bästa pappa – Kristina Westerlund

Livet enligt Rosa – Måns Gahrton, Johan Unenge

Som hund och katt – Per Nilsson

Jag vet vem du är – Kerstin Erlandsson-Svevar

Snöstormen – Sofia Nordin

Iris Eremiten – Kristin A Sandberg

Världens bästa kompis – Sören Olsson

Io längtar – Rebecca Landmér

Krut Karlssons klump – Katti Hoflin

Bara bråk – Thomas Halling

Mammas nya vän – Anke Wagner

Mina föräldrar ska skiljas – Nina Ljungberg

Den gröna koftan – Ingrid Chabbert

Livs mamma och pappa ska flytta isär – Elisa Nadire Caeli

När mamma och pappa flyttade isär – Jennifer Moore-Mallinos

När mamma och pappa skiljde sig – Jennifer Moore-Mallinos

Motorcykelresan – Anders van der Kaaij

Pappaffären – Kim Fupz Aakeson

 

För någon vecka sedan läste jag Det magiska hjärtat av Kristina Ohlsson och blev överväldligad över hur mycket jag tyckte om boken. Dessutom måste jag säga att boken passar ypperligt in i månadens temaläsning som ju är Hjärta & Smärta. Här står nämligen ett hjärta i fokus. Och inte vilket hjärta som helst, utan Charlottes hjärta. Boken handlar om Roberta, vars bästa vän Charlotte är sjuk. Hon behöver ett nytt hjärta och det är bråttom. På en auktion hittar Roberta en magisk jordglob som sägs infria ägarens önskan ifall man utför ett mycket speciellt uppdrag. Tillsammans med sin nyfunna kompis Erik gör hon allt för att hennes önskan ska bli sann, nämligen att Charlotte ska bli frisk igen. Men det är en kamp mot tiden, kommer de att hinna?

Som sagt, jag gillade verkligen den här boken, det kände jag under hela läsningen. Karaktärerna, själva storyn, Kristina Ohlssons språk. Och så slutet. Det var inte alls som jag förväntat mig, det var totalt annorlunda, sorgset, men ändå bra.

Som vanligt har jag extra svårt att skriva om sådana böcker som jag tycker är sådär superbra. Det är liksom lättare att skriva om böcker som är mittemellan, eller dåliga. Varför är det så? Är det bara jag som tycker det? Kanske det vore ett ämne för Veckans bokbloggsfråga? Hur som helst – läs Det magiska hjärtat. Gärna i en klass, för den passar för såväl tjejer som killar och det finns mycket att diskutera kring i boken.

Det magiska hjärtat är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.