Barnboksbloggen

Välkommen till Barnboksbloggen. Här kan du läsa boktips och recensioner av såväl barnböcker som vuxenböcker. Emellanåt anordnar vi tävlingar, temaspecialer och annat spännande. Maila gärna om du har förslag på vad du vill läsa om på Barnboksbloggen.

barnboksbloggen@hotmail.com

 

Instagram

barnboksbloggen

Bokbloggar.nu

november 2019
M T O T F L S
« okt    
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
252627282930  

Allmänt

Bokmässan dag 2

Min andra dag på bokmässan inleddes även den med ett varv på mässgolvet. Jag köpte lite presenter till barnen. Sedan stannade jag vid scenen Pomona där Bonnier Carlsen arrangerade ett intressant författarsamtal. Vad vi talar om när vi talar om skrivande hette det. Det var författarna Martin Widmark och Emma Karinsdotter som samtalade kring sitt skrivande och vikten av att ha en skrivarkompis. De berättade om sina skrivprocesser och om skrivandet som hantverk. Otroligt intressant att lyssna på för mig som själv drömmer om att skriva barnböcker någon gång i livet. Jag fick även chansen att berätta för Emma Karinsdotter hur mycket jag älskar hennes Tusen stjärnors ö.

Ett annat intressant seminarium på scenen Pomona var Att skriva lättläst där författarna Helena Bross och Jo Salmson pratade kring sitt skrivande, sina böcker och utmaningen att skriva lättlästa barnböcker.

Jag lyssnade också på ett seminarium där prinsessan Madeleine (i vit blus, mitt i bilden) samtalade om sin barnbok Stella och hemligheten som hon skrivit tillsammans med författarna Karini Gustafson-Teiexeira och Marie Oskarsson. Det var intressant att höra dels hur det rent praktiskt går till att skriva en barnbok när man är tre författare som bor på två olika kontinenter i tre olika städer och där man varvar engelska och svenska. Men dels var det också intressant att höra om bakgrunden till boken. Stella och hemligheten handlar nämligen om övergrepp och barns rätt till integritet, ett viktigt ämne och som prinsessan har insett betydelsen av att uppmärksamma genom sitt arbete med World Childhood Foundation. Vi fick även veta att så många som en femtedel av alla barn någon gång under sin barndom utsätts för övergrepp, allt från verbala och fysiska kränkningar till grova våldtäkter. Två tredjedelar av barnen berättar om vad de utsatts för, men få berättar för en vuxen. Hela 80 procent av de som berättar gör det till en kompis. Därför ville prinsessan rusta barnen inför att få ett sådant förtroende. I Stella och hemligheten är det nämligen så att Stellas kompis Elena berättar för henne att hon utsätts för ett övergrepp. Den här boken är till alla Stellorna, de som får dessa förtroenden. Men boken är också tänkt att öppna upp för samtal kring kroppslig integritet och andra svåra ämnen. Prinsessan uppmanar att vuxna läser boken tillsammans med barn så man kan samtala om den, ställa frågor och på så sätt komma in på svåra ämnen på ett okonstlat sätt. Det var även lite spännande med detta seminarium med tanke på all uppståndelse kring Prinsessan Madeleine. Hon är den första kunglighet som varit på Bokmässan och säkerhetspådraget var stort. Säkerhetspolisen fanns på plats inne i seminariesalen och de eskorterade sedan prinsessan bakvägen till Bonniers monter för vidare samtal.

Sista seminariet för dagen blev Biblioteket som nav för digital kompetens som handlade om hur biblioteken kan stärka sin roll som nav för digital kompetens ute i samhällena. Det handlar mycket om fortbildning för bibliotekarierna för att vi ska bli säkrare på dessa frågor och ha en bra bas att stå på för att vi i vår tur ska kunna hjälpa användarna. Men vi på biblioteken måste också diskutera olika frågor, som vilken folkbildning man egentligen ska jobba med och hur man ska jobba med integritet. Just integritet är en viktig fråga som minst sagt är aktuell för oss bibliotekarier och på seminariet fick vi en del praktiska tips för hur man kan börja jobba med dessa frågor.

Denna dag var det betydligt mer folk och mycket hände på mässgolvet. Många författare som pratade i montrarna om sina böcker, många signeringar och många jippon. Jag fick chansen att prata med såväl författare som förlagsfolk, jag träffade andra bibliotekarier, bokbloggare och vänner från förr. Det var mingel och prisutdelningar. Årets bok korades, vilket blev Silvervägen av Stina Jackson. Tvåa respektive trea blev Det som göms i snö av Carin Gerhardsen och Till minne av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell. Kvällen avslutades med mat på en god indisk restaurang och en spontan trubadurkväll på uteserveringen vid Trädgårdsföreningen innan jag slocknade på hotellrummet fullmatad med möten och intryck.

Bokmässan dag 1

Så är den första dagen av Bokmässan 2019 till ända. En dag som har inneburit mängder av intryck, mycket lärdom och många positiva möten.

Dagen började med ett snabbt varv på mässgolvet. Därefter var det dags för första seminariet: Hur inkluderar vi barn och unga med Sofia Lindström, Amira Sofie Sandin, Jenny Hellström, Li Malm och Jenny Lindberg. De diskuterade begreppet delaktighet och satte det i motsats till utanförskap. De diskuterade också att delaktighet egentligen inte är något nytt, men det är ständigt aktuellt och det nya just nu är att man numera lyfter in delaktighet i verksamhets- och biblioteksplaner. Amira Sofie Sandin betonade delAKTighet och menar att det handlar om ett aktörskap, medbestämmande och inflytande. Något som bör finnas med i allt från biblioteksrummet till programverksamheten.

Nästa seminarium arrangerades av MTM och hette Allmän och lika läsrätt. Det var ett samtal mellan Maria Samuelsson, Cilla Dalén, Jenny Edvardsson och Malin Elgborn. Här handlade det om olika barn kan ha olika sätt att läsa på. Att det är viktigt att så tidigt som möjligt bygga upp att det är okej att läsa på olika sätt. Att man har rätt att bli respekterad oavsett vilket sätt man läser på. Att det är viktigt för (läs)självförtroendet. Det handlade om vikten att hitta rätt bok till rätt elev, vikten av att hitta rätt ingångstext till litteraturen och vikten av att få eleverna att hitta till biblioteket. Skolbibliotekarien Cilla Dalén poängterade att det bör finnas litteratur på olika språk och på alla nivåer i skolbiblioteket.

Därefter gick jag på ett kortare seminarium på Bok- och berättarscenen som handlade om barnbibliotekariers kompetens, något som Jenny Lindberg från Högskolan i Borås har forskat om och nu redovisade resultaten ifrån. Hon berättade att den historiska synen på barnbibliotekarien är att det var ett kall, ett självuppoffrande, ideellt arbete ofta förbehållet kvinnorna. Efter att hon forskat om ämnet insåg hon att barnbibliotekarien har en komplex kompetensrepertoar. Man behöver litteraturkännedom likväl som ett barnperspektiv. Barnbibliotekarierna som hon intervjuat poängterade den ständiga kompetensutvecklingen, behovet av avsatt lästid och en läsning utan slut. När barnbibliotekarier ska rekryteras framhålls initiativtagande, självständighet, vilja, engagemang och hängivenhet. Personliga kvaliteter och erfarenheter värderas högt. Lindberg fann under sin forskning att den ideella ”kall-logiken” finns kvar, att gränsen mellan det privata och det professionella är uppluckrat när det gäller barnbibliotekarier och att de får kämpa för den egna läsningen och kompetensutvecklingen. I slutändan menar hon att professionell kompetens inte enbart kan byggas på idealitet och glädje.

Efter detta seminarium satt jag kvar vid Bok- och berättarscenen för att lyssna på Joacim Hansson som har forskat på folkbibliotek i glesbygd och dess förutsättningar och möjligheter. Hansson har i sina studier kommit fram till att resurserna inte räcker till. Att det är knappa resurser och mycket ska göras. Och mycket görs redan runtom på glesbygdsbiblioteken. Hansson pratade också en del om den sociala funktion som biblioteken får när offentliga verksamheter ett efter ett stänger och när biblioteken blir ”samhällets sista utpost” vilket leder till att bibliotekarier försätts i situationer och med arbetsuppgifter som de inte ska ägna sig år.’

Efter att ha gått ytterligare några varv på mässgolvet och insupit atmosfären bland alla montrar, och fått lite mat i mig, var det dags för dagens näst sista seminarium. Det handlade om mäns dödliga våld mot kvinnor och i panelen fanns Kerstin Weigl, Kristina Edblom och Katarina Wennstam. Jag som har personliga erfarenheter av våld i nära relation tyckte att detta seminarium var väldigt intressant. Det var välbesökt också, närapå fullsatt, vilket jag tyckte om för det visar att många faktiskt tycker att denna fråga är väldigt viktigt. Det var dock väldigt nedslående att höra att 22 kvinnor dödades av sina män/ex-män förra året, att det är låg status att jobba med dessa frågor inom till exempel polis och socialtjänst, och att det finns alldeles för knappa resurser för att ta sig an detta samhällsproblem. Wennstam sa att för många kvinnor lämnar för många farliga män, det finns inte resurser att skydda dem.

Dagens avslutande seminarium handlade däremot om något desto roligare, nämligen Läslust! Det var Rabén & Sjögren och B Wahlström som anordnade ett inspirationsevent där lärare och bibliotekarier fick lyssna till barn- och ungdomsboksförfattare som samtalade kring sina böcker, barns läsning och om att väcka läslust. Vi fick lyssna till Ingelin Angerborn, Sara Bergmark Elfgren, Emil Maxén, Lena Ollmark och Christina Wahldén. Namnkunniga författare inom barn och ung alltså, och det var otroligt inspirerande att höra hur de hade fått idéerna till sina böcker och hur deras skrivprocesser kan se ut.

Precis innan jag gick tillbaka till hotellet såg jag när Kjell Thorsson erhöll priset Spårhunden 2019 för sin bok Gastens öde som därmed blev årets bästa barn- och ungdomsdeckare. Grattis! Den ligger hemma och väntar på att bli läst, liksom även de två andra nominerade böckerna: Hilda och hamsterstölden av Christina Lindström och Ingen kommer undan av Anna Knutsson, Ann-Christine Magnusson och Lars Winnerbäck.

Dags att sova, för imorgon är det en ny bokmässedag! Ses vi på Bokmässan imorgon?

Några frågor om boktips och boktipsare

Enligt O skrev igår om vikten av att boktips och boktipsare får mer utrymme i tv, inte mindre och funderade kring hur vi skulle kunna fylla alla möjliga tv-program med boktips. Idag vill hon veta vad vi andra bokbloggare tycker om boktips och boktipsare och söker därför svar på följande frågor:

  • I vilket program skulle du vilja att det fanns en boktipsarpanel?
  • Vilka ingår i din perfekta boktipsarpanel?
  • Vilken klassiker skulle du tipsa om om du själv fick chansen att vara med i tv?
  • Vilka aktuella böcker skulle du lyfta fram?
  • Vilken oväntade boktipsare vill du se i tv?

Jag håller helt med om att boktips borde få ta utrymme i alla slags medier och även på många andra platser. Jag jobbar ju som bibliotekarie och läsfrämjande/sprida läslust är en viktig del av mitt arbete. Just ikväll ska jag faktiskt på föräldramöte på barnens skola och då har jag blivit inbjuden för att prata om hur viktig läsningen är. Där ska jag också passa på att tipsa om några bra högläsningsböcker. Men tyvärr finns det väldigt få plattformar för att sprida boktips och läslust på i dagens samhälle. Drömmen vore ju, precis som Enligt O skriver, att boktips skulle få mer utrymme i exempelvis TV. När jag pratar på föräldramöten brukar jag säga att jag vill att samtalen om läsning ska vara lika vardagliga och självklara som att fråga barnen vad de har ätit på skolan, vad de har lekt på rasten eller hur det gått på läxförhöret.

Jag skulle vilja att det pratades om boktips i alla tv-program egentligen, men det är förstås inte realistiskt. Men det vore kul om böcker uppmärksammas i underhållningsprogram som familjer ser tillsammans, för att uppmärksamma vikten av läsning. Men också för att barnen ska få läsande förebilder. Jag tror att den bästa läsfrämjande effekten fås genom att barnen ser att personer de ser upp till också läser. Att det är coolt att läsa.

Min perfekta boktipsarpanel skulle nog därför också bestå av just sådana personer som främst barn och unga ser upp till. Gärna en blandad skara människor med olika bakgrund, kön, ålder, intressen osv. Allt från artister, youtubers och sportstjärnor till poliser, äventyrare och kockar. För att visa att det inte är en viss typ av människor som läser utan att alla kan göra det. Mångfald även när det gäller etnicitet, funktionsvariationer osv också förstås. Allt för att så många som möjligt ska kunna känna igen sig och inse att läsning inte är förbehållet en viss grupp.

Om jag skulle tipsa om klassiker skulle jag välja exempelvis Mina drömmars stad. Den läste jag själv i tonåren och jag tror det är en serie som även skulle beröra dagens unga. De kan relatera till bokens huvudpersoner och jämföra likheter och olikheter med sin egen vardag.

Bra aktuella böcker finns det ju en uppsjö av. Det beror på vilken målgrupp man ska vända sig till och om det finns några teman eller liknande att fokusera på. Tusen stjärnors ö av Emma Karinsdotter är en suverän högläsningsbok för mellanåldern. Böckerna om Viggo av Lisa Bjärbo är charmiga böcker med stor igenkänning för lågstadiebarnen. Allt som händer inuti – tankar och känslor från A till Ö av Reyhaneh Ahangaran är en fakta- och peppbok om psykisk ohälsa. Allt jag fått lära mig av Tara Westover är en oförglömlig självbiografi om en ung kvinna som växt upp avskärmad från samhället i en familj som är mormoner och survivalister och som aldrig har gått i skolan eller fått sjukhusvård. Ja, det finns hur många bra böcker som helst-

Vilken oväntad boktipsare jag vill se i tv – det tycker jag knyter an till frågan om min perfekta boktipsarpanel.

Mitt fokus ligger mycket på barn och unga som ni ser. Det är av den enkla anledningen att det är den målgruppen mitt läsfrämjande arbete mest vänder sig till och därmed har erfarenhet av. Jag tar gärna emot tips på läsfrämjande för vuxna, speciellt icke-läsare, eftersom det är en målgrupp som tyvärr ofta kommer i andra hand.

Veckans bokälskare hos Sofies bokblogg!

Sofies bokblogg har börjat med ett återkommande inslag som hon kallar för Veckans bokälskare. Förra veckan var Agnes bokblogg först ut med att bli uppmärksammad.

Denna vecka var det min tur. Kolla in här så får ni läsa mer om mig, vad jag gillar att läsa och några av mina bästa boktips just nu.

Kärleken till en skrot

Kärlek till en skrotMitt i de djupa Värmlandsskogarna, i byn Båstnäs, precis vid gränsen mellan Sverige och Norge, ligger en unik bilskrot där ungefär 1000 bilvrak från 1030-talet och fram till 1970-talet förenas med naturens krafter. En gång var det en fungerande bilskrot där två bröder bedrev en kommersiell verksamhet. Idag är det Sveriges mest spektakulära bilkyrkogård eftersom vrakdelar från bilismens genombrott och framåt har lämnats kvar och rostar sönder ute i skogen. Det pågår ständiga diskussioner: är bilskroten ett kulturminnesmärke eller en miljöfarlig avfallsplats som borde ha sanerats för länge sedan?

Jag har aldrig varit där, men jag har läst och hört att det ska vara en unik, spektakulär och konstigt nog vacker plats. En plats där mötet mellan bilvrak och natur skapar något alldeles unikt. En plats som har påverkat och inspirerat såväl konstnärer som bilentusiaster både i Sverige och utomlands. Jag har platsen på min ”bucket list”, det är en plats jag någon gång skulle vilja besöka om jag har vägarna förbi. Jag tror min bilälskande make skulle tycka att det vore roligt att åka dit också.

Tills dess att vi kan se platsen med egna ögon kan vi bläddra i och fascineras av boken Kärleken till en skrot som både är en berättelse om bilskroten i Båstnäs och en produkt av fotoprojektet Cemetery Love som pågick mellan 2012 och 2013 då fotografen Staffan Ekengren tillbringade många och långa dagar på bilkyrkogården.

Kärleken till en skrot av Staffan Ekengren är en intressant bok. Här varvas historien om bilskrotens start, utveckling och avveckling med berättelser från lokalbefolkningen och såklart massor av bilder. Som mest fanns det 2000 bilar på bilskroten och affärerna gick riktigt bra ända in på 80-talet. Men när bröderna trappade ner sitt arbete på bilskroten och så småningom förlorade sin skrotningslicens fick de kvarvarande bilarna alltså stanna kvar i skogen. Uppskattningsvis består bilkyrkogården av omkring 1000 fordon, av märken som Volvo, Volkswagen, Saab, Ford, Opel, Vauxhall, Austin, Dodge, DKW och Chevrolet. Eftersom författaren i grunden är fotograf så är boken förstås fylld av bilder och de är väldigt intressanta. Han har fångat detaljer som påminner oss om historiens vingslag. Varje år lockar skroten till sig en strid ström av besökare från stora delar av världen. En del av dessa besökare får också komma till tals i boken. Deras berättelser om de intryck de fått vid sina besök varvas med berättelser om hur de inspirerats av besöket på bilskroten. Man får också ta del av de diskussioner som pågår kring bilskrotens vara eller icke vara. Hur ser till exempel kommunen på den? Och vad tycker företrädare för dagens bilskrotar? Ett som är säkert är i alla fall att bilkyrkogården har berört människor både i Sverige och i andra länder. Och vad man än tycker om den kan man bläddra i Kärleken till en skrot och fascineras av bilderna. En bok både för den bil-, foto- och historieintresserade. Boken är utgiven av bokförlaget Votum och kan lånas på biblioteket eller köpas på Adlibris eller Bokus.

Skruvade sagor

I Skruvade sagor behöver man inte följa reglerna

Bildresultat för skruvade sagorHar ni sett böckerna i Lilla skräckbiblioteket? Jag har skrivit om dem tidigare. Det är klassiska sagor som blivit omskrivna till lättläst format och med en tvist, nämligen att de har gjorts om till skräckberättelser. Hittills har Dödluvan och vargen, Snövit och de sju trollen, Askungen och vampyrprinsen, Guldlock och de tre spökena, Prinsessan på den giftiga ärtan och Hans och Greta i det hemsökta huset kommit ut på svenska. Hegas förlag som gett ut dessa böcker har också skapat något som de kallar för Skruvade sagor. Det är ett kortspel/sagospel där man ska samla ihop de olika delar som krävs för en riktig saga: Huvudperson, plats, fiende, händelse och sagoslut. När man har samlat alla får man berätta sin saga. Själva upplägget är jättekul och jag kan tänka mig att det är väldigt kul för barn på förskola, lågstadiet eller fritids att spela detta sagospel. Väldigt lärorikt för att lära sig hur en berättelse är uppbyggd och hur en saga ser ut. Eftersom bilderna i detta sagospel dessutom är tagna ur böckerna som ingår i Lilla skräckbiblioteket känns det som att det kan bli spännande sagor som man aldrig tidigare hört.

Skruvade sagor består av 50 kort uppdelade i fem olika kategorier: huvudpersoner, platser, fiender, händelser och sagoslut. Det finns även två jokrar. Spelarnas uppgift är att vara den som får ihop flest sagor genom att spela ut fem kort, en från varje kategori, och berätta sin saga. Och de sagor som berättas är alltså inte de vanliga man hört många gånger förr. Här har man som spelare stor frihet att komponera ihop en spännande, läskig, nytänkande saga. Varje spelare får till en början fem kort på hand. Resten av korten läggs i en hög mitt på bordet. Sen får man dra ett kort i taget, i tur och ordning, från högen, samtidigt som man kastar ett annat kort med framsidan uppåt i en slänghög intill. När en spelare fått ihop en komplett saga, dvs ett kort från var och en av de fem kategorier är det dags att berätta sagan. Efter det får spelaren dra fem nya kort. Den som berättat flest sagor när spelet är slut vinner. Jokrarna kan användas som spelkort från vilken kategori man vill. Det finns också förslag på tre andra varianter på spel man kan spela med korten, dels som samlarspel och dels som skicka-spel. Självklart kan man också använda korten som pedagogiskt material när man ska skapa sagor även utan att spela. Reglerna finns tydligt beskrivna i kortspelets ask. Bland huvudpersoner finner vi till exempel Guldlock, Dödluvan, En blöt prinsessa, Tre barn och En prins. Bland fienderna återfinns exempelvis En elak drottning, En vampyr, Tre rövare, Ett skelett, En spindel och En massa monster. Bland de platser där sagan kan utspela sig på finns En grotta, Ett torn, En hemlig gång, Ett kök, Ett slott i en skog och En stuga på en kulle. Bland de händelser som sagan kan handla om finns bland annat Det spökar, En efterlysning, Vilse i skogen, Gift i sängen och En bal på slottet, och till sist finns också en rad sagoslut man kan använda sig av, som till exempel Lyckliga tillsammans, Fångad för alltid, En bebis föds, Bjuda på middag och Äntligen rika. Som ni ser så finns det oändliga möjligheter att komma på roliga, spännande, skrämmande, skruvade sagor. Jag tycker att det här var ett riktigt roligt och användbart spel som kan vara till både nöje och nytta såväl hemma som i undervisningen på skola eller bibliotek.

Kortspelet Skruvade sagor finns bland annat hos Adlibris och Bokus.

Slangbellan 2018

Det fina med KerstinFör några veckor sedan skrev jag om de nominerade till Slangbellan 2018. Varje år sedan 1998 delar Sektionen för barn- och ungdomslitteratur (BULT) i Sveriges Författarförbund ut debutantpriset Slangbellan. Priset ges till bästa debut inom kategorin barn- och ungdomslitteratur och avsikten med priset är att lyfta fram debutanter och stimulera till fortsatt författarskap. Till Slangbellan 2018 har juryn valt att nominera debutanterna Helena Hedlund, Marjan Svab och Melody Farshin!

Igår på barnboksfestivalen Litteralund tillkännagavs vinnaren och prisutdelningen ägde rum. Vinnaren erhöll en handtäljd slangbella av författaren Kalle Güettler, ett diplom av illustratören Helena Davidsson Neppelberg samt 30 000 kronor.

Så vem var det som vann då? Jo, det var ingen mindre än Helena Hedlund som debuterat med Det fina med Kerstin.

Jag tyckte visserligen att alla tre nomineringar var starka debuter och att alla tre egentligen förtjänar en vinst. Men jag höll ändå mest på Helena Hedlund och Det fina med Kerstin. Därför var det förstås extra kul att se att det blev hon som blev tilldelad Slangbellan 2018. Stort grattis!!

Nominerade till Slangbellan 2018

Stjärnorna ser likadana ut överallt     Det fina med Kerstin     Mizeria

Varje år sedan 1998 delar Sektionen för barn- och ungdomslitteratur (BULT) i Sveriges Författarförbund ut debutantpriset Slangbellan. Priset ges till bästa debut inom kategorin barn- och ungdomslitteratur och avsikten med priset är att lyfta fram debutanter och stimulera till fortsatt författarskap. Till Slangbellan 2018 har juryn valt att nominera debutanterna Helena Hedlund, Marjan Svab och Melody Farshin! Vinnaren tillkännages den 9 april, på barnboksfestivalen Litteralund i Lund. Såhär lyder nomineringarna:

Så här lyder nomineringarna:

Det fina med Kerstin av Helena Hedlund (illustrationer Katarina Strömgård). Natur & Kultur.

Med ett lekfullt språk och ur ett precist barnperspektiv gestaltar Helena Hedlund Kerstins vardagliga och samtidigt livsviktiga problem. Det är ju så lätt att nästla in sig i lögner. Det fina med Kerstin är en debut som glimmar som guld, såväl i detaljerna som i helheten.

Stjärnorna ser likadana ut överallt av Marjan Svab (illustrationer Saga Bergebo). Raben & Sjögren.

Stjärnorna ser likadana ut överallt är en gripande berättelse om flykt, från uppbrott till en ny vardag i ett nytt land. Längtan och sorg gestaltas med enkla medel i Marjan Svabs text och orden samarbetar lyhört med Saga Bergebos fantastiska bilder.

Mizeria av Melody Farshin. Bonnier Carlsen.

Melody Farshins Mizeria är en tragedi laddad med humor och lysande språkenergi. Tvillingarna Aicha och Ali glider obönhörligt isär när tonåren är slut och allvaret ska börja. En mångstämmig och aktuell skildring som får en att vilja ha mer.

Jag har läst alla tre debuter. Här hittar ni mina recensioner: Mizeria, Stjärnorna ser likadana ut överallt, och Det fina med Kerstin. Jag tycker att det är kul att det är tre så sinsemellan olika böcker som har blivit nominerade – en bilderbok, en kapitelbok för åldern 6-9 år och en ungdomsbok. Att de är så olika gör det också svårt att jämföra dem, tycker jag. Jag gillar dem alla tre, på olika sätt, och alla tre böcker har sina unika delar som jag gillar. Stjärnorna ser likadana ut överallt skildrar en flykt från ett krigshärjat hemland på ett mycket fint sätt med ett barnperspektiv. Mizeria skildrar två syskons vardag och skilda förutsättningar i en Stockholmsförort. Och Det fina med Kerstin skildrar ett introvert barns tankar och funderingar på ett varmt sätt. Alla tre böcker skildrar alltså barn och ungdomar som annars sällan får komma till tals i böcker, vilket gör det extra kul att just dessa tre har blivit nominerade. Det ska bli spännande att se vilken av författarna som slutligen kommer att erhålla priset Slangbellan. Jag tycker att alla tre förtjänar en vinst. Men måste jag välja så håller jag nog på Helena Hedlund och Det fina med Kerstin. Vilken tycker ni ska vinna?

Om Astrid Lindgren

Jag läser en kurs om Astrid Lindgrens författarskap denna termin på Linnéuniversitetet. Den har precis börjat, men jag ser verkligen fram emot att få tillbringa våren med att läsa och läsa om Astrid Lindgrens verk och även att få lära mig mer om personen Astrid Lindgren.

De senaste veckorna har jag ägnat mig åt att läsa några biografier om Astrid Lindgren.

Astrid Lindgren : En levnadsteckning  Astrid Lindgren : ett liv Astrid Lindgren bokomslag Astrid Lindgren

Astrid Lindgren – en levnadsteckning av Margareta Strömstedt är skriven av Astrids vän vilket verkligen märks. Hon har följt och umgåtts med Astrid Lindgren under många år och ingen annan skulle nog ha kunnat teckna ett så nära porträtt av Lindgren som Strömstedt har gjort. Det är en gedigen och otroligt intressant biografi för vuxna som vill fördjupa sig i Lindgrens liv och författarskap.

Astrid Lindgren – ett liv av Annelie Drewsen och Cilla Dalén är troligen den senaste biografin som kommit om Lindgren på svenska. Den är lättläst och passar perfekt för skolbarn, men även matnyttig för oss vuxna. Här presenteras inte bara Lindgrens liv utan också hennes författarskap och hennes mest kända karaktärer.

Astrid Lindgren av Agnes-Margrethe Bjorvand är en av mina favoritbiografier om Lindgren. Den är väldigt fint formgiven och passar lika bra för barn som vuxna. Den är rikt illustrerad, lärorik, intressant och innehåller många citat som gör levnadsteckningen så levande. Fin att använda i skolan, men jag hade också gärna haft ett eget exemplar hemma i min bokhylla.

Astrid Lindgren av Helena Bross har några år på nacken nu, men är ändå förstås lika aktuell. Den är skriven för barn och är intresseväckande och lättläst. Här får man läsa mycket om vad som inspirerade Astrid Lindgren till hennes berättelser och om hur hennes eget liv ligger till grund för många av händelserna hon återberättar i sina böcker. Också detta är förstås en mycket bra bok att använda i skolundervisningen.

Julkalenderbloggstafetten lucka 1-9

Hos Sofies bokblogg kan vi nu se den första sammanfattningen av julkalenderbloggstafetten. Här är allt som hittills publicerats:

1. Sofies bokblogg – ett gäng serier för 5-8-åringar
2. Tusen sidor – Bränd: en resa genom eld
3. Agnes bokblogg – PAX-serien
4. Mias bokhörna – serien om prästdöttrarna
5. Littermentärt – Equilibrium och Czentes omega
6. Cissi Grip – om Frida Skybäck och en tävling
7. Hanneles bokparadis – Väldigt bra liv
8. Swebookobsession – Älskade
9. Sincerely Johanna – De dödas sång