Sincerly Johanna har idag skrivit ett debattinlägg på sin blogg där hon frågar sig om bokbloggen som fenomen är död, om det är så att vårt boktyckande numera har gått över till att förekomma bara på sociala medier istället. Allt fler gamla bokbloggare har gått över till sociala medier som Instagram. Allt färre kommenterar på bokbloggarna. Johanna undrar om det här betyder att bokbloggen är på väg att dö ut, eller om den till och med har gjort det. Hon ställer också denna fråga: Att lägga upp en bok på Instagram eller skriva kort om den på Twitter är det att göra skäl för sitt mottagna recensionsexemplar? Johanna hoppas på att få igång en debatt kring detta och gärna att förlagsfolk nappar på diskussionen.

Jag har inga givna svar på Johannas frågor, men tänkte i alla fall ge min bild och min upplevelse här. Fast redan i augusti 2016 ställde jag själv exakt samma fråga i Veckans bokbloggsfråga som ni kan hitta här tillsammans med några bokbloggares svar och även frågan om bokbloggskommentarer är ett minne blott har jag ställt här. Jag har själv bokbloggat sedan 2008, så jag har hållit på ett bra tag nu och jag tycker mig tyvärr se en viss trend.

Jag tycker mig se en hel del tecken på att bokbloggen är på väg att dö. Inte kanske dö, så dramatisk behöver man inte vara än på ett bra tag tycker jag. Men bokbloggarna är inte längre lika betydelsefulla eller självklara. Jag märker det dels genom att flera av de bokbloggar jag länge följt nu inte längre bloggar. De har tröttnat eller använder sig av sociala medier istället. Jag märker det dels också genom att förlagen inte längre är lika sugna på att skicka ut recensionsexemplar till bokbloggare – medan de ibland med glädje skickar ut till de som enbart delar på sociala medier. Jag märker det dels också genom att det inte längre verkar finnas lika mycket energi/intresse/engagemang hos bokbloggarna. Jag har under de senaste åren försökt arrangera olika utmaningar, teman, tävlingar, bokutbyten osv, sådant som förekom i mycket högre grad i början av mitt bokbloggande, men man tappar lusten att göra sådant när få deltar. Jag märker det dels också genom att antalet kommentarer har minskat drastiskt de senaste åren. Diskussionen kring böckerna och läsandet är inte längre lika stor bland bokbloggarna.

Frågan är vad allt detta beror på. Visst är det så att det självklart händer saker i bokbloggares liv, man kanske får barn, börjar nytt jobb eller liknande så man inte hinner blogga lika mycket längre. Intressen kommer ju också och går i personers liv. Därmed är det ju också så att bloggare kommer och går, vilket förstås kan påverka en del. Det krävs ju att det ska finnas engagerade personer om något ska kunna växa och bli stort. Förlagens minskade intresse för bokbloggarna tycker jag också är en bidragande orsak. Man ägnar ju faktiskt en hel del tid åt en bokblogg. Oavlönad tid. Men den tid man lägger ner är faktiskt betydelsefull för förlagen, och det är inte alltid de ser det. Jag vet att det finns många konsumenter som köper böcker efter att ha läst om dem i en blogg, så det är riktigt bra reklam för förlagen när bloggare skriver om och recenserar böckerna. Men man får inte alltid cred för detta oavlönade jobb man lägger ner på sina recensioner. Framförallt inte numera när förlagen drar in på recensionsexemplaren. Självklart är vissa förlag bättre än andra och vissa är också ett bra föredöme, så man ska inte dra alla över en kam.

Jag ser också hemskt gärna svar från förlag, för jag har länge undrat hur de tycker och tänker om oss bokbloggare, hur betydelsefulla vi är för dem, vad som egentligen krävs för att få recensionsexemplar, hur de tänker kring motprestation och så vidare. Hur de jobbar med bokbloggare helt enkelt och hur de skulle vilja att samarbetet såg ut.

Jag hade också gärna sett mer interaktion bland läsare överhuvudtaget. Jag är själv inte med i några bokcirklar och har inga läsande vänner. Jag brinner av längtan efter att få prata och skriva om böcker, men saknar plattform att göra det på. Det var därför jag startade min blogg 2008, men fullt ut har jag tyvärr inte fått utlopp för min diskussionslust.

Jag hade dessutom gärna sett mer interaktion bland bokbloggare. Jag saknar verkligen diskussionen kring böcker, men också diskussionen kring själva bokbloggandet. Därför startade jag Veckans bokbloggsfråga för något år sedan, tyvärr fick den inte den uppmärksamhet jag hade hoppats på, så jag slutade med den i våras och ingen har frågat efter den sedan dess. Det finns ett par facebookgrupper för bokbloggare, men de är inte särskilt aktiva. Tyvärr verkar det som att de mest aktiva diskussionerna hittas på Instagram för tillfället. Om det inte pågår någon annanstans dit jag inte har hittat. Synd, för jag vill verkligen att bokbloggandet ska överleva, blomstra och leva upp igen.

Under mars månad har jag läst:

I Barn- och ungdomsutmaningenEn spänningsroman läste jag denna:

I Kaosutmaningen kunde jag pricka av dessa punkter:

4. En bok från Afrika (Siri – superhjälten och guldringen som åtminstone utspelar sig i Afrika, tror det är så långt jag kommer tyvärr)

19. En bok du valde på grund av bilderna (Titta väder)

30. En somrig bok (Skarven)

I Temaläsning 2017 – mångfald har jag läst:

I utmaningen Hyllvärmare 2017 har jag läst:

Och till sist, Månadens bästa bok är:

Är det viktigt vilket kön huvudpersonen har i barnböcker?

Jag tycker att det verkar som att det blir allt mer viktigt ju äldre målgruppen är som böckerna riktar sig till. Det finns ju flera bra exempel på småbarnsböcker, både pekböcker och bilderböcker, där man aldrig får veta huvudpersonens kön utan hen istället benämns som ”bebis” eller med sitt namn. Det finns också några bilderböcker där man helt enkelt använder sig av ”hen” rätt och slätt. Men sedan då? I böcker för äldre barn tror jag inte att det är lika vanligt att använda sig av det berättargreppet. Det som man däremot gärna ser i böcker för nybörjarläsarna och slukaråldern är att man gärna använder sig av kollektiva huvudpersoner, exempelvis en flicka och en pojke, för att på så vis kunna vända sig till båda könen och få fler läsare. Så är ju fallet till exempel med många äventyrs- och deckarböcker, där LasseMajas detektivbyrå bara är ett bland många exempel. Ungdomsböcker däremot består nästan uteslutande av en huvudkaraktär och där finns det ytterst få böcker där man inte nämner vilket kön huvudpersonen har, så vitt jag vet. Frågan är dock om de äldre målgrupperna verkligen tycker att det är viktigare att få veta könet, eller om det bara är en förväntan från författarna? Är det svårare att skriva böcker för äldre barn om man inte kan leva sig in i en huvudperson med ett bestämt kön? Vad tror ni? Och är det ens något som är betydelsefullt att tänka på eller diskutera kring?

Här tänker jag hur som helst tipsa om tre småbarnsböcker där könet på huvudpersonerna aldrig framkommer:

     

Toto tittut är en bok i klassiskt pekboksformat som riktar sig till de allra yngsta barnen som vill ha en kort, enkel berättelse. Här får läsaren också vara interaktiv eftersom det finns hål här och var på boksidorna. På ett uppslag exempelvis så gungar Toto och då kan man med hjälp av fingrarna hjälpa till att få fart på gungan. På ett annat uppslag får läsaren sticka in näsan eftersom Totos näsa är borta och Toto vill låna läsarens näsa istället. Toto är en bebis med grön tröja och kort hår som aldrig benämns med han eller hon, utan bara som Toto och läsaren får istället själv föreställa sig om huvudpersonen är en han eller hon, eller om det ens är viktigt. Texten är kort och på rim. De interaktiva inslagen känns kul och bilderna är härligt färgglada och detaljrika. Boken är skriven och illustrerad av Emma Virke och utgiven av Lilla Piratförlaget. I serien om Toto finns det i skrivande stund totalt fyra böcker.

Bäbis tränar har också ett litet format, men inte med hårda kartongsidor som boken om Toto. Det är synd tycker jag, för den vänder sig till samma målgrupp som boken om Toto och det finns många fördelar med det klassiska pekboksformatet. Även här möter vi en bebis, som helt enkelt har fått heta Bäbis. Hen är tecknat så att det lika gärna kan vara en tjej som en kille, det är inte viktigt. Boken inleds med att Bäbis mamma ska ut och träna, och under tiden bestämmer sig Bäbis också för att träna, på sitt eget vis, hen hoppar i fåtöljen, springer runt runt, leker med dammsugaren och till slut somnar hen på mammas pilatesboll. Med mycket humor, vardagsnära illustrationer och färgglada bilder får vi ta del av Bäbis småbarnsliv. Boken är skriven och illustrerad av Ann Forslind och utgiven av Alfabeta. I skrivande stund finns det tolv böcker i serien om Bäbis.

I Lilla Bebin tittut får vi möta Lilla Bebin, som också det kan vara antingen en pojke eller en flicka beroende på läsarens förväntningar. Vi får också ta del av den klassiska leken tittut som de flesta barn tycker om att leka, och det gör också Lilla Bebin. Längst bak i boken finns en spegel där läsaren kan leka tittut med sig själv. Här är alltså också en bok som uppmanar till interaktivitet, vilket lär gå hem hos de små läsarna. Jag gillar också de charmiga och färgsprakande illustrationerna. Boken är skriven av Catharina Larsdotter Norén och illustrerad av Johanna Lundqvist Björn och det är Idus bokförlag som har gett ut boken. Det här är den första boken i serien om Lilla Bebin.

 

Spelade ni också spelet Löjliga familjen när ni var små? Kanske är figurerna på det spelet lite förlegade idag? Det tycker i alla fall Olika förlag som har tagit fram en ny version av spelet.

De har valt att be sina främsta illustratörer att ta fram varsin ny familj till spelet. Exempelvis har Per Gustavsson, Matilda Ruta, Joanna Rubin Dranger och Emma Virke varit med och skapat sina egna familjer.

De har fått skapa familjerna fritt med inspiration från samtidens mångfald och det har inneburit att spelet numera speglar de familjekonstellationer som vi kan träffa på i dagens samhälle.

Olika har valt att kalla spelet för Möjliga familjen (vilket genialiskt namn!) och det kan spelas antingen som ett klassiskt kvartettspel eller som ”finns i sjön”.
Mina favoriter är familjen Trassel, familjen Äventyrare och familjen Samlare. Farmor Samlare, ja, det hade kunnat varit jag det 🙂

 

Hos Bokföring enligt Monika kan man just nu tävla om ett signerat ex av Du glädjerika sköna av Sara Olsson, en bok jag är nyfiken på. Därför håller jag tummarna och är med och tävlar.

Under februari månad har jag läst:

I Barn- och ungdomsutmaningenPoesi skriven efter 2010 läste jag dessa:

I Kaosutmaningen kunde jag pricka av denna punkt:

14. En bok publicerad innan 2000 (Den vita stenen)

 

I Temaläsning 2017 – hjärta & smärta har jag läst:

I utmaningen Hyllvärmare 2017 har jag läst:

Och till sist, Månadens bästa bok är:

Det finns ett antal förlag i Sverige som ger ut lättläst. Dels har vi de förlag som fokuserar i stort sett enbart på lättläst för såväl barn som unga, som ger ut böcker i olika svårighetsgrader för personer med lässvårigheter eller nyanlända som ska lära sig läsa på svenska. Dels har vi de traditionella förlagen som ger ut framförallt barn- och ungdomsböcker, allt ifrån pekböcker till ungdomsböcker, allt ifrån faktaböcker till kapitelböcker, och som ofta har en mindre utgivning av lättlästa barnböcker som framförallt vänder sig till (de svenska) nybörjarläsarna, men som naturligtvis kan läsas av alla som har lust att läsa dem.

Den här veckan kommer jag att presentera några av de förlag som ger ut lättlästa böcker och även recensera några av deras böcker. På så sätt hoppas jag också att ni ska få en bättre bild av lättlästutgivningen i Sverige idag och även en bättre bild av vad lättläst egentligen är.

Så denna vecka kommer ni att kunna se fram emot detta:

  • Måndag – B Wahlströms och LL-förlaget
  • Tisdag – Nypon förlag
  • Onsdag – Vilja förlag
  • Torsdag – Rabén & Sjögren och Argasso
  • Fredag – Hegas
  • Lördag – Bonnier Carlsen och Alfabeta
  • Söndag – Olika förlag

Jag har garanterat missat något förlag, men eftersom jag gör detta på min fritid så har jag heller ingen ambition att ge en heltäckande bild, utan tanken är att detta ska ge lite smakprov och boktips. Titta gärna in på förlagens egna hemsidor också för att få en bättre bild över hela deras utgivning. Självklart kan jag inte heller täcka in förlagens hela utgivning, utan bara tipsa om några av de böcker som jag själv har läst ur utgivningen. Så är ni intresserade av lättläst – missa då inte att titta in här under den kommande veckan!

Förra året hade jag en läsutmaning som jag kallade för temaläsning 2016. Varje månad fick varsitt tema och sedan tänkte jag att jag skulle läsa extra mycket böcker på detta tema samt att skriva olika temainlägg, anordna tävlingar osv baserat på detta tema. Nu blev ju 2016 ett skitår för mig där det hände så mycket privat att jag varken hann eller orkade läsa och blogga så mycket. Därför blev det inte riktigt som jag tänkt med Temaläsningen och därför är jag också lite sugen på att köra en ny sådan utmaning detta år. Detta var förra årets teman:

Januari – Sanna berättelser och biografier
Februari – Kärlek, relationer och feelgood
Mars – Kvinnliga författare
April – Deckare
Maj – Barnböcker
Juni – Hyllvärmare och klassiker
Juli – Historiska böcker
Augusti – Ungdomsböcker
September – Faktaböcker
Oktober – Fantasy och övernaturligt
November – Skräck och spänning
December – Jul och nostalgi

Till utmaningen fanns även en Facebookgrupp där det var tänkt att vi skulle kunna diskutera lite kring månadens tema och vilka böcker man valde att läsa. Det blev inte så mycket aktivitet som jag hade hoppats på och utmaningen fick inte heller så stor uppmärksamhet. Det hade varit roligare om ännu fler hade hoppat på utmaningen. Till 2017 års utmaning skulle jag vilja tajta till temana lite grann. Det blev väldigt stora och breda teman insåg jag.

Men nu undrar jag, finns det något intresse för en Temaläsning 2017? Har ni i så fall några tips på teman man skulle kunna satsa på?

Nyss skrev jag ett inlägg där jag listar alla bokutmaningar jag hittat som kommer att pågå under 2017. Här tänker jag samla de utmaningar som jag tänker delta i.

Jag är sugen på att delta i Ugglan och bokens 3 + 3 under 2017, men har inte hunnit fundera ut några teman ännu. Jag uppdaterar detta här när jag har funderat färdigt.

Kaosutmaningen 2017 hos Sofies bokblogg vill jag också gärna vara med i. Här är listan:

1. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
2. En bok med ett djur på omslaget
3. En bok på ett annat språk än svenska
4. En bok från Afrika
5. En bok från Asien
6. En bok från Amerika
7. En bok från Oceanien
8. En bok från Europa (inte Sverige)
9. En bok med en tonårig huvudperson
10. En bok med fler än tre hbtq-personer
11. En bok med något rött på omslaget
12. En bok som kommer som film under 2017 eller 2018
13. En bok publicerad 2017
14. En bok publicerad innan 2000
15. Ett seriealbum
16. En bok du tycker att alla borde läsa
17. Sista boken i en serie
18. En bok som har mer än en författare
19. En bok du valde på grund av bilderna
20. En bok om något du brinner för
21. En tegelsten (på över 500 sidor)
22. En bok på under 150 sidor
23. En lånad bok
24. En faktabok
25. En bok för barn
26. En klassiker
27. En hyllvärmare
28. En bok som vunnit ett pris
29. En bok du länge velat läsa
30. En somrig bok
31. En bok som utspelar sig före år 1900
32. En bok som utspelar sig under eller handlar om andra världskriget
33. En bok som utspelar sig norr om Uppland
34. En hypead bok
35. En bok vars titel börjar på L

Barn- och ungdomsbokutmaningen 2017 kommer jag också att vara med om och här är listan till den utmaningen:

Januari – en röd bok
Februari – poesi skriven efter 2010
Mars – en spänningsroman
April – en bok skriven före 1960
Maj – en bok skriven av en nu levande ALMA-pristagare
Juni – en bok skriven i jagform
Juli – en bok vars författare inte kommer från Europa
Augusti – en bok med ett pronomen i titeln
September – en Augustprisvinnare
Oktober – en bok utgiven 2017
November – del 1 i en serie
December – en omläsning

Förra året misslyckades jag med mitt deltagande i Månadens bästa bok hos Mias bokhörna, därför tänker jag göra ett nytt försök under 2017.

Eftersom jag har massvis med hyllvärmare, inte minst från 2016 då jag hade en lång läs- och bloggsvacka i samband med min graviditet och mina föräldrars bortgång, så kör jag även på utmaningen Hyllvärmare 2017 hos Ciccis bokblogg.