Barnboksbloggen

Välkommen till Barnboksbloggen. Här kan du läsa boktips och recensioner av såväl barnböcker som vuxenböcker. Emellanåt anordnar vi tävlingar, temaspecialer och annat spännande. Maila gärna om du har förslag på vad du vill läsa om på Barnboksbloggen.

barnboksbloggen@hotmail.com

 

Instagram

barnboksbloggen

Bokbloggar.nu

december 2019
M T O T F L S
« nov    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

0-3 år

Limpan är sugen

Limpan är sugenLimpan är sugen handlar om en hund, Limpan, som är sugen på korv och sällskap. Det finns en tant också. Tänker hon dela med sig? Vill hon bli vän med Limpan?

Detta är en kort, liten bilderbok helt utan text. Ändå berättar illustrationerna en hel historia om en hund, en tant, en korv och en massa känslor. Eftersom boken är textlös passar den bra att läsa för de allra yngsta barnen, då man ändå ofta ”pratläser” böckerna snarare än att följa texten i dem. Boken kan också passa bra att läsa tillsammans med barn som talar olika språk. Eller så kan ett barn själv bläddra i boken och skapa sin egen berättelse. Det finns lika många användningsområden som det finns målgrupper för denna textlösa bilderbok.

Illustrationerna är förstås det centrala i Limpan är sugen. De är skapade av Eva Lindström, en av Sveriges mest kända och älskade barnboksförfattare och illustratörer. Här har hon gestaltat några av våra mest centrala känslor i bild. Här finns hunger, längtan efter gemenskap, ånger, oro och upprättelsens glädje fint skildrat i detaljrika, levande illustrationer.

Limpan är sugen är utgiven av En bok för alla och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Min blombukett

Min blombukettMin blombukett är en annorlunda, men jättefin bok om blommor för de yngsta läsarna. En flora för små barn kan man också kalla den. Boken visar ett barn som från början sitter med en tom vas framför sig. Allt eftersom fylls dock vasen på med blommor. Först kommer tussilago, sedan vitsippa, smörblomma, förgätmigejrödklöver, humleblomster och blåklocka. Och till slut har barnet en hel blombukett framför sig i vasen. Varje blomma presenteras på ett helt uppslag i både text och bild. Med ett par meningar presenteras blomman – vi får lära oss när den blommar och vart den växer, men också lite annan kuriosa som att förgätmigej betyder ”glöm inte bort mig”, att kossor gärna äter rödklöver och att blåklockor alltid har fem flikar. För varje uppslag ser vi också hur blombuketten växer fram för varje ny blomma som tillfogas till den. Sista uppslaget blir pricken över i då man som läsare får vända boken och därigenom se den färdiga blombuketten i stort format, stående i all sin prakt.

Min blombukett är en härlig bok. Jag gillar verkligen idén bakom den, att låta en bok introducera de små barnen till blommor från vår svenska flora. Att varje blomma presenteras kortfattat ger möjlighet för de vetgiriga fyra-femåringarna att lära sig mer. Men man kan också hoppa över denna text och bara läsa boken som en pekbok och istället prata fritt om de olika blommorna och barnet som skapar blombuketten. Därmed funkar boken också för en bred åldersgrupp. För de allra yngsta är det bra att boken är i ett pekboksformat med tjocka greppvänliga kartongsidor, rundade hörn och enkla, tydliga illustrationer i milda färger. Samtidigt får de lite äldre barnen en möjlighet att försjunka i detaljerna, lära sig mer om de olika blommorna och inspireras att själv komponera en blombukett. Jag gillar att blommornas namn upprepas i boken, det är ett pedagogiskt grepp som gör det lättare att komma ihåg de olika blommornas namn. Jag tror att många blomintresserade lär tycka om den här boken, den är fantastiskt fin, och dessutom tror jag att förskolor skulle kunna arbeta på många sätt utifrån den.

Min blombukett är skriven och illustrerad av Sara Gimbergsson och utgiven av Lilla Piratförlaget. Den finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Hög igenkänning med Bibbi

Bibbi pÃ¥ promenad     Bibbi äter smörgÃ¥s

Bibbi äter smörgås var läsning med hög igenkänning för vår 2½-åring. Det är en småbarnsbok som handlar om en tjej som heter Bibbi. Hon är hemma hos sin mormor. Hos mormor bor också hunden Lasse. Bibbi vill ha en smörgås och mormor fixar en åt henne. Men Lasse är också sugen på den smörgåsen. Vad tror ni händer – ja, under stor dramatik tar Lasse Bibbis smörgås, mitt framför ögonen på henne! Tur mormor kan trösta Bibbi länge, och att det finns nya mackor.

Bibbi på promenad handlar också om Bibbi och mormors hund Lasse. De äter kakor, men mamma tycker att det är nog med kakätning. Då vill Bibbi gå någon annanstans istället. Hon tar med Lasse ut på promenad. Men när en katt kommer tappar Bibbi Lasse och han springer iväg. Hjälp, vad ska Bibbi göra nu? Vilken tur att Lasse är en lydig hund som snart kommer tillbaka till Bibbi.

Jag gillar verkligen böckerna om Bibbi. Enkla, tydliga men ack så uttrycksfulla bilder i milda färger, ständigt med glimten i ögat och med ett fint barnperspektiv. Texten är enkel och kärnfull och ligger nära barnets eget språk. Båda berättelserna handlar om vardagliga situationer som ger hög igenkänning hos de minsta barnen. Även som vuxenläsare ler jag åt hur fint och varmt skildrade händelserna är. Böckerna är i ett lite större pekboksformat med tjocka, greppvänliga kartongsidor med rundade hörn. Perfekt för de yngsta barnen att själva bläddra i.

Böckerna om Bibbi är skrivna av Ingrid Olsson, illustrerade av Charlotte Ramel och utgivna av Lilla Piratförlaget. De finns bland annat på Adlibris (här och här) och hos Bokus (här och här).

Borsta tänderna

Borsta tändernaBorsta tänderna är en småbarnsbok jag sett lite här och var på bokbloggar och instagram. Tack vare ett recensionsexemplar från Lind & Co fick jag också chansen att läsa boken. Det är alltså helt enkelt en bok för de yngsta barnen som handlar om att borsta tänderna. Faktum är ju att alla borstar tänderna – hundar, apor, bävrar, elefanter, lejon, råttor och så barn förstås. De små hararna borstar både här och där, men inte precis där munnen är. Leo Lejon kämpar på med tandtråden trots de små mellanrummen mellan tänderna. Hundvalparna får ställa sig på rad när pappa hund ska borsta på dem. Finn Flodhäst har ett enormt gap där det samlas mycket skräp. Tur det finns olika slags tandborstar så alla kan hitta den som passar, även en extra stor för Finn Flodhäst. Det finns också olika smak på tandkräm – Ture Tvättbjörn testar jordgubbstandkräm. Apungarna är knasiga. De borstar tänderna hängandes upp och ner – och håller i tandborsten med foten! Men det går det med. Och det är lite av poängen i boken, det finns olika sätt att borsta tänderna, man får borsta på det sätt som passar, huvudsaken man gör det. För borsta tänderna är viktigt. På sista uppslaget knyts hela boken ihop. Där ser vi en pojke som borstar tänderna innan han kryper till sängs. Runtomkring honom i sängen trängs alla djuren vi mött på de tidigare uppslagen, och nu ser vi att det är hans gosedjur.

Borsta tänderna är en bok för de allra yngsta barnen och den har också ett klassiskt pekboksformat med tjocka kartongsidor med rundade hörn, vilket är greppvänligt och gör det lätt för de små att bläddra själv. Jag fastnade inte riktigt för boken, det är en bra bruksbok för föräldrar som vill läsa böcker om tandborstning i syfte att göra den dagliga rutinen lite roligare för barnen, men jag tycker inte att den sticker ut, den har inte det där lilla extra. Texten är på rim, översatt från tyska, Illustrationerna är nog det jag gillar bäst i boken, de är fantasifulla, lekfyllda, färgglada, humoristiska och charmiga. Boken funkar både för de allra yngsta barnen, men också för de äldre förskolebarnen tack vare den skojiga humorn.

Boken är skriven av Kathrin Orso, illustrerad av Sonja Bougaeva och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

På stranden

På stranden     I min trädgård

På stranden och I min trädgård är två fina pekböcker av Helena Neppelberg Davidsson som kom för några år sedan på Alfabeta bokförlag. På stranden visar vad man kan göra när man är på stranden: bygga slott, köra sand, gräva grop, äta glass och bada i hav. I min trädgård visar  massor av olika saker man kan hitta i en trädgård. Där finns nyckelpigan som klättrar, en fjäril som flyger, en krälande mask, ett surrande bi, en badande anka, en blomma som växer och till sist ett barn som vattnar blomman i trädgården.

Båda böckerna har samma upplägg. På vänstra sidan finns text och på den högra finns en bild. Texten är enkel, två ord per uppslag, exempelvis ”Kasta boll” eller ”Segla båt”. Illustrationerna är enkla, tydliga bilder på färgad bakgrund, med starka färger och tjocka, tydliga linjer. Starka kontraster, som ju brukar tilltala de små barnen. Det sista uppslaget skiljer sig dock mot för de andra. Där visas nämligen alla saker som tidigare presenterats i boken – i På stranden ser vi ett strandlandskap med ett barn som badar i havet och runt omkring finns sandslottet, bollen, lastbilen, spaden, båten och glassen som tidigare visats upp på varsitt uppslag. Här får illustrationen breda ut sig över hela uppslaget och texten ”bada i hav” står längst upp på höger sida. Även här är det klara färger, enkla bilder, tydliga linjer och starka kontraster, men bilden ger ett helhetsperspektiv över vad man kan göra med alla de saker som barnet har med sig till stranden. Motsvarande finns i I min trädgård där man på sista uppslaget ser ett barn som vattnar en blomma i trädgården omgärdad av de saker som presenterats tidigare i boken. Bildresultat för på stranden neppelberg

Både text och bild är väl anpassade till de allra yngsta barnen, liksom böckerna i sig som är i ett klassiskt pekboksformat med tjocka, greppvänliga och tåliga kartongsidor med rundade hörn. Jag gillar de här pekböckerna. Jag tilltalas av Neppelberg Davidssons stil med de enkla, tydliga och färgglada bilderna och jag vet att de går hem hos de små barnen. Här är också saker som de känner igen från sitt eget liv och man kan prata länge om bilderna.

På stranden och I min trädgård finns hos Adlibris (här och här) och hos Bokus (här och här).

Död

DödStina Wirsén har skapat en serie som kallas för Bebisbrokiga. Tanken är nog att de allra yngsta i pekboksform ska få lära känna de karaktärer som senare återkommer i bilderböckerna om liten Skär och de brokiga som Stina och Carin Wirsén har skapat och som handlar om allt från siffror och bokstäver till ruskiga saker. Jag har tidigare skrivit om Oj! och Hej! men det finns fler titlar också, som Rita!, Bygga!, Titta! och Dela!. En av de senaste böckerna i serien är Död! som handlar om när de små brokiga hittar en död fågel. Pekboksäventyret inleds med att de brokiga leker och har roligt, men så hittar de en fågel som är stilla, som är tyst, som är död. Först gråter de, men så bestämmer de sig för att ha en fin liten minnesstund för fågeln. De plockar blommor och sjunger för dem. Och på sista uppslaget ser man att nya fåglar flyger på himlen nu.

Wirsén har ju tidigare skapat Vem är död? som är en briljant bilderbok för att skildra livet, döden och sorgen som uppstår efter att någon man älskar har dött. Den här boken är minst lika fin, men den vänder sig till de allra yngsta och behandlar därmed ämnet på deras nivå. Otroligt hur man kan skildra ett så svårt ämne på ett sätt som gör det lätt att förstå och ger möjligheter till fina samtal tillsammans med barnen när man läser boken. Såhär står det om Död! på Adlibris, en bra presentation tycker jag:

Äntligen en bok i samma anda som den briljanta Vem är död?, men för de riktigt små. En bok att samlas kring, samtala om och växa med! Med en imponerande enkelhet tar Stina Wirsén upp stora ämnen för de minsta på ett suveränt sätt. Berättelser som spritter av rytm och rörelse i både bild och text. Böckerna om de små brokiga tar barns känslor på allvar, utan att bli för gulliga eller moraliserande.

Död! är en bok i hård kartong, med stadiga, hållbara och tjocka sidor, lätta att greppa för de små händerna. Teckningarna är enkla, i karaktäristisk Stina Wirsén-stil, på vit bakgrund men med mycket färg i själva illustrationerna. De innehåller inget överflöd av detaljer, men är ändå så uttrycksfulla. Språket är också knapphändigt, boken består inte av särskilt många ord, ändå skildras det svåra ämnet på ett så briljant sätt att man förstår att varje ord är noga utvalt. Död! är en liten pekbokspärla helt enkelt.

Boken är utgiven av Bonnier Carlsen och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Nisse & Nora får bråttom

Nisse & Nora får bråttomNumera finns det en hel rad böcker om Nisse & Nora. Jag har tidigare skrivit om Nisse och Nora städar, Nisse och Nora plåstrar om, Nisse & Nora säger förlåt, Nisse & Nora tejpar, Nisse & Nora har kalas och Nisse & Nora rymmer. Nu finns ytterligare en bok i serien, nämligen Nisse & Nora får bråttom. Det är alltså bok nummer sju i serien och ni som har läst andra böcker om Nisse och Nora tidigare känner väl igen er.

Nisse & Nora får bråttom utspelar sig under vintern. Här i Norrland där jag bor fick vi mer än två decimeter snö i helgen och vi hade redan massor av snö, så det är verkligen ett vinterlandskap som på julkort. Därför känns det väldigt lämpligt att läsa den här boken just nu. Hos Nisse och Nora är det också vinter. Hela världen är vit och kall. Nisse och Nora har bråttom att få på sig alla kläder och plumsa ut i den härliga snön. Mormor försöker få dem att kissa först, men det har de inte tid med. Nisse och Nora åker pulka och bygger snögubbar. Men så blir Nora kissnödig. Sen blir Nisse kissnödig. Nu är det bråttom in och få av sig alla kläder innan det händer en olycka…

Nisse och Nora är omkring 2 år och bor på samma gata. De är helt vanliga barn – envisa, viljestarka, påhittiga, knasiga, charmiga och underbara. Böckerna om dem rymmer både stor dramatik och vardagsnära igenkänning. Alla böcker i serien är i klassiskt pekboksformat med greppvänliga sidor i hård kartong, lätt att bläddra i även för de minsta. Böckerna vänder också till just de allra yngsta barnen, mellan 0-3 år, även fast jag tror att även lite äldre barn uppskattar dem just för igenkänningens skull. Jag gillar dem, dels för att de handlar om sådant som barnen känner igen från sin egen vardag, dels för att språket känns så väl anpassat till målgruppen – enkelt, men träffsäkert och finurligt, och dels för att de charmiga illustrationerna ger en så härlig feelgoodstämning till berättelserna. Den här sjunde boken i serien är inget undantag, den får en given plats i min tvåårings bokhylla.

Nisse & Nora får bråttom är skriven av Emelie Andrén, illustrerad av Lisa Moroni och utgiven av Alfabeta bokförlag. Den finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Lite sjuk, Läsa bok, Mera mat

Mera mat!  Lite sjuk  Läsa bok

Anna-Clara Tidholms klassiska småbarnsböcker kom i nyutgåva hos Alfabeta för några år sedan. Jag läste dem för min dotter häromdagen och slogs av hur bra de här böckerna är och vilken fantastisk barnboksmakare Tidholm verkligen är. Hennes succé Knacka på är det väl få föräldrar och pedagoger som har missat. Där jag bor delas den till och med ut som gåva till barnen på BVC. Hon har också skrivit massvis med andra böcker, både pek- och småbarnsböcker för de allra yngsta upp till tre år där bilden är i första fokus och texten koncentreras till bara ett par rader eller några få ord, men hon har också skrivit bilderböcker för de lite äldre förskolebarnen.

Läsa bok, Mera mat och Lite sjuk hör till de böcker Anna-Clara Tidholm skrivit för de yngsta barnen. Det är böcker i stort format och med vanliga sidor, alltså inte ett traditionellt pekboksformat med sidor i tjock kartong. Men förutom det så påminner böckerna om pekböcker. Illustrationerna får ta stort utrymme, ofta över nästan hela uppslaget, och det är bara ett par beskrivande ord per uppslag. I Läsa bok möter vi Lilla musen som står i sitt hus och tittar ut över ett stort hav där det seglar en båt och fiskarna simmar, en skog och höga berg. Musen ser också svarta moln på himlen där det kommer regn och hen bestämmer sig därför att koka te och läsa bok. Med 26 ord fördelade på 13 uppslag berättas en hel berättelse som tar läsaren till vitt skilda miljöer. Otroligt skickligt gjort! I Lite sjuk möter vi en snuvig pojke som är lite sjuk, men också en flicka som ramlar och får ont i näsan och ett barn som fått prickar och måste gå till doktorn och få medicin. Tre barn som är lite sjuka och måste ligga i soffan och läsa en saga medan de vilar en stund. Men snart är de pigga och kan hoppa i soffan bland kuddarna igen. Även här utspelas en hel berättelse på de få sidorna och här finns det också stor möjlighet till igenkänning och att samtala kring hur det är att vara sjuk och gå till doktorn. Extra kul är det förstås att aktiviteten läsa bok får utrymme i båda dessa böcker. I Mera mat är det matdags. Haklappen tas på och barnet äter mos, men vill inte ha paj. Ärtor är roligt liksom jordgubbssylt. Och tårta förstås! Barnet spiller saft och slänger av sig haklappen när hon inte vill äta mer. Sen är det dags att bajsa på bottan och så är barnet redo för mera mat! En rolig bok med såväl igenkänning som lek med perspektiv. Burken med jordgubbssylt är större än barnet och barnet sitter i tallriken med nyponsoppa, så här kan man diskutera kring olika storleksbegrepp om man skulle vilja.

Tre fina böcker som vänder sig till barn i tvåordsåldern, perfekt att peka och läsa tillsammans och såklart samtala kring det man läst. Böckerna är utgivna av Alfabeta förlag och finns bland annat hos Adlibris (här, här och här) eller hos Bokus (här, här och här).

Eddie och napparna

Eddie och napparna är tredje boken om Eddie skriven av Lisa Bjärbo och illustrerad av Jesús Verona. Jag har tidigare skrivit om Eddie och julen och Eddie får en lillebror.

Eddie har fem stycken nappar, i många olika färger. Tanterna på bussen frågar om han inte är för stor för napp? Nej, Eddie tycker att han är alldeles lagom.

Mamma och pappa tycker att Eddie ska ge bort sina nappar. Till tomten, till exempel. Eller till några kaniner.
”Det gör alla stora barn”, säger de.
Men inte Eddie. Han vill ha sina nappar själv.
”DUMMA TOMTEN!”, säger han. ”DUMMA KANINER!”
”Ja, ja, ja”, säger mamma.

Bildresultat för eddie och napparna

Men på sin födelsedag bestämmer sig ändå för att sluta med napp. Han ska lägga alla napparna i ett kuvert och posta dem till månen. Eddie förbereder sig väldigt noga, och det blir ett jättefint födelsedagskalas med en alldeles speciell avslutning. Men när kvällen kommer känns det konstigt. Det är tomt i Eddies mun. Tomt och konstigt och ledset. Men hans föräldrar sjunger för honom och klappar på honom länge länge och rätt som det är så somnar han. Utan napp! ”Jag klarade det” skriker Eddie morgonen därpå.

Ingen av mina fyra barn har haft napp, så fullt ut kan jag inte relatera, men jag kan tänka mig att det kan vara en kamp att få barnet att sluta med napp och då kan det vara bra att ha en peppande bok, så som Eddie och napparna. Den berättar på ett trovärdigt sätt hur jobbigt det kan vara att sluta med någonting som man tycker mycket om, men den berättar också på ett positivt sätt att det går bara man vill. Jag tror att det kan finnas många barn som behöver läsa boken för att få lite tröst och pepp.

Dessutom gillar jag verkligen Eddie som karaktär. Han är så charmig. Jesús Veronas bilder är ljuvliga, liksom Lisa Bjärbos språk. Mest av allt gillar jag nog ändå igenkänningsfaktorn som är väldigt hög, både hos barn och förälder. Boken vänder sig till barn mellan två och fyra år ungefär.

Doddo och Diamant äter kex

Dodo & Diamant äter kexDodo & Diamant äter kex är en liten bilderbok med ganska lite text i. Ändå rymmer den en hel värld. Eller i alla fall en hel dag. Den börjar nämligen med att Dodo och Diamant vaknar. Eftersom solen skiner sätter de sig på trappan och äter kex. Då kom en fågel som väldigt gärna vill smaka av Dodos kex. Men det får han inte. Då kommer katten. Och vad tror ni katten gjorde? Jo, den åt upp fågeln! Sedan leker Dodo och Diamant att Dodo var ett lejon. Och lejonet åt upp alla kex. Kvar i burken fanns bara smulor. Snart blir det kväll och sängen väntar. Dodo sover. Men Diamant blir ensam vaken. Och bakar kex.

På så få sidor och med enkel, kortfattad text lyckas Åsa Lind (som tidigare bland annat skrivit böckerna om Sandvargen) förmedla ett helt bilderboksäventyr. Det är visserligen inget dramatiskt äventyr som skildras, men ett vardagsäventyr, precis i lagom nivå för de yngsta läsarna. Vi vuxna kan också känna igen oss och läsa in lite mer i berättelsen, inte minst tack vare de underbara färgsprakande illustrationerna av debuterande Malin Koort. De är fyllda av spännande detaljer att upptäcka och prata om. Det här är en bilderbok man kan läsa många gånger. Och skulle man tröttna finns det en bok till som handlar om när Dodo och Diamant städar. Hoppas det kommer fler böcker om Dodo och Diamant.

Dodo & Diamant äter kex finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.