Barnboksbloggen

Välkommen till Barnboksbloggen. Här kan du läsa boktips och recensioner av såväl barnböcker som vuxenböcker. Emellanåt anordnar vi tävlingar, temaspecialer och annat spännande. Maila gärna om du har förslag på vad du vill läsa om på Barnboksbloggen.

barnboksbloggen@hotmail.com

 

Instagram

barnboksbloggen

Bokbloggar.nu

december 2019
M T O T F L S
« nov    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

Skönlitteratur vuxen

Nattrodd

NattroddNattrodd är en novell skriven av John Ajvide Lindqvist. Den handlar om två väninnor som känt varandra i över sjuttio år. I över femtio år har de varje sommar campat på samma ö. I över sextio år har de delat en mörk hemlighet som mitt i skärgårdsidyllen gör sig påmind och hotar att ta livet av dem båda två…

Nattrodd är en suggestiv, lagom läskig novell. Den börjar vardagligt och gemytligt genom att beskriva relationen mellan de båda kvinnorna och hur de åker på sin campingsemester år efter år, men numera lite mer anpassat och bekvämt än förr om åren. Men snart smyger sig något in. En krypande känsla av att något inte står rätt till. Det finns något outtalat mellan dem. En hemlighet. Och är det någon som iakttar dem på ön? Från det gemytliga blir stämningen betydligt mer otäck och obehaglig. Intressant nog ändras även min känsla för karaktärerna allt eftersom jag läser. Väldigt bra skrivet av en av Sveriges främsta skräckförfattare!

Nattrodd är utgiven av förlaget Novellix och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus. Genom att läsa novellen kryssar jag punkt nummer 9 i utmaningen Läs en novell IV: Läs en novell med något svart i titeln.

Heder

HederJens Lapidus är väl mest känd för sin trilogi som inleddes med Snabba cash, en serie böcker som handlar om Stockholms nattsida med gängbrottslighet, våld och droger och som också har filmatiserats. Men han har också skrivit annat. Novellen Heder till exempel. Den handlar om en kille som muckar från fängelset efter en tio års volta. Adam försöker verkligen anpassa sig till ett liv utanför murarna, men allt eftersom man läser inser man hur svårt det måste vara. Tio år är en lång tid. Inte minst för den som var pappa till en liten tvååring, men som nu är en gänglig tolvåring. Tio år är också en lång tid när det gäller relationer. Adam inser redan när han går ut genom grindarna från anstalten. Han är 38 år och har ingen annan som kunde plocka upp honom utanför anstalten än mammas kille. Tio år är också en lång tid när det gäller jobb. Hur förklarar man en tio år lång lucka i sitt CV när man söker jobb?

Jag blev positivt överraskad av Heder. Det är en riktigt bra novell som skänker en stor dos eftertanke. På bara några få sidor får man en stark inblick i samhällets baksida. Hur lätt det kan vara att hamna där och hur oändligt svårt det är att ta sig därifrån.

Heder är utgiven av förlaget Novellix och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus. Genom att läsa novellen kryssar jag punkt nummer 10 i utmaningen Läs en novell IV: Läs en novell där någon reser med tåg.

Små eldar överallt

Små eldar överalltJag har länge varit nyfiken på Små eldar överallt av Celeste Ng och äntligen har jag läst den. Nu efteråt undrar jag hur jag ens kunde vänta med att läsa den för jag blev så tagen att jag verkligen slukade den! Boken inleds med att det brinner i ett hus i det idylliska villasamhället Shaker Heights. Elena Richardson som bor där ser lågor och svart rök välla ut ur fönstren på familjens hus. Nyfikna grannar samlas utanför brandkårens avspärrningar och elaka tungor viskar om att det är minstingen i familjen Richardson, Izzy, som har tänt på. Därefter radar de föregående händelserna upp sig i och med att berättaren söker sig bakåt i tiden för att försöka söka förklaringen till bränderna. Hur kunde allt gå så snett i en så lycklig familj som Richardsons? Och när tändes gnistan som fick Shaker Heights att sjuda av konflikter? Var det när Mia Warren flyttade in i kvarteret med tonårsdottern Pearl i släptåg? Eller började det redan vintern innan när ett spädbarn hittades övergivet i en kartong utanför brandstationen?

Små eldar överallt har legat på New York Times bästsäljarlista i nästan ett år och sålt i över 1 miljon exemplar i USA. Den vann Goodreads Choice Awards pris för bästa roman 2017 och ska filmatiseras till teveserie med Reese Witherspoon och Kerry Washington som producenter och skådespelare. Det är inte alls konstigt att boken har blivit så hyllad. Den har så många lager, så många nyanser, så många vindlingar. Boken rör sig till exempel genom tre olika sorters moderskap. Adoption, abort och surrogatmödraskap. Man får också möta familjer ur olika samhällsklasser och med helt olika förutsättningar, men som ändå går igenom ungefär samma saker och som kanske är mer lika än de någonsin kunnat tro. Här finns familjehemligheter, tragedier och katastrofer, men också vardag och kärlek. Det handlar om kulturell bakgrund, samhörighet och tillhörighet. Frågor som var ett barn egentligen hör hemma? Och vem har rätten till ett barn? Det handlar om idyll och uppror. Det är igenkänning, uppslukande, hjärtskärande och berörande. Boken är intelligent, välskriven, välkonstruerad, välkomponerad.

Boken utspelar sig i Shaker Heights, ett samhälle som finns på riktigt och som är ett av de första planlagda samhällena i USA. Det är en idyllisk grönskande förort till Cleveland, Ohio, och när Shaker Heights planlades 1912 var den underliggande filosofin att allting kunde – och borde – planeras, och att man genom att göra detta kunde undvika det opassande, det obehagliga och det katastrofala. Boken utspelar sig under 1990-talet och det finns många tidstypiska markörer att känna igen sig i av nostalgiska skäl.

Det här är en bok som kommer vara svår att släppa. Jag tror den skulle vara en perfekt bokcirkelbok i och med att den rymmer så många teman och att det finns så mycket att diskutera kring. Jag kommer att rekommendera den till alla jag möter som vill ha lästips. Tyvärr är det ju som alltid så svårt att skriva om riktigt bra böcker. Det här är precis en sådan bok jag tycker så mycket om att jag får svårt att skriva om den eftersom jag inte vet hur jag ska förmedla det på rättvisande sätt.

Små eldar överallt är utgiven av Albert Bonniers förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och Bokus.

Skytten

SkyttenSkytten är den senaste i raden av Jonas Moströms deckare. Han började skriva en serie böcker om kriminalkommissarie Johan Axberg i Sundsvall. Därefter skrev han någon bok om överläkare och psykiatriker Nathalie Svensson för att därefter låta båda sina karaktärer mötas också ingå i samma gärningsmannaprofilgrupp som verkar över hela Sverige. Därmed träffas Johan och Nathalie på olika platser i Sverigeför att lösa spektakulära brott. Nathalie har dock sin hemmabas i Uppsala och Johan i Sundsvall. Skytten är den sjätte fristående delen i serien om Johan och Nathalie. Det är inte Moströms bästa bok, men den är läsvärd. Kanske en passande deckare att sluka under julhelgerna?

Boken inleds med att Nathalie Svensson och Johan Axberg svänger in till sjukhuset i Uppsala där Nathalies mamma är inlagd i väntan på en levertransplantation. Utanför entrén till sjukhuset blir de vittnen till hur transplantationskirurg Isabella Falk kallblodigt skjuts till döds av en person i rånarluva. För en kort sekund möter Johan den maskerade skyttens hatiska blick och medan Nathalie försöker rädda kollegans liv tar Johan upp jakten på skytten. När det visar sig att en av Nathalies farligaste patienter har hotat Isabella Falk ber Uppsalapolisen både Nathalie och Johan om hjälp med fallet. Ligger motivet i Isabella Falks privatliv eller är det ett av stadens kriminella gäng som hämnats för en misslyckad operation där en av deras ledare dog? Kanske finns det en koppling till kirurgens många Thailandsresor?

Skytten handlar alltså inte om den gärningsmannaprofilgrupp vi lärt känna i de andra böckerna om Johan och Nathalie och jag saknar de karaktärer som ingår i den. Här är det Johan och Nathalie som står i centrum och i stort sett själva löser hela fallet, även om det förstås är en Uppsalapolis som leder utredningen och en hel stab av andra poliser som också är med i utredningen. Dem får man dock ingen större känsla för och man får inte heller lära känna dem särskilt väl. Johan och Nathalie har som vanligt svårt att hålla sig ifrån varandra, men de kommer heller ingen vart med sin relation, vilket börjar bli tjatigt. Slutet öppnar dock för en fortsättning i kommande bok. Intrigen håller ett högt tempo och hela fallet tar inte särskilt många dagar att lösa. Detta bidrar till att man gärna läser i ett sträckläsartempo och boken tar därför snabbt slut. Den är lättläst och underhållande för stunden. Organhandelsspåret är intressant och bokens största behållning. Men jag kommer på mig själv att irritera mig stundvis. Inte minst på Johan Axbergs kvinnosyn och skildringen av Nathalie Svensson som tyvärr har blivit sämre och sämre för varje bok. Nä, jag hoppas karaktärerna skildras mer sympatiskt i nästa bok, att de fördjupar sin relation och att nästa bok förläggs tillbaka till de välkända Sundsvallsmiljöerna.

Skytten är utgiven av Lind & Co och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Systerklockorna

SysterklockornaFörra veckan var jag sjukskriven efter en operation och då började jag läsa Systerklockorna av Lars Mytting. Jag blev direkt gripen av boken och kunde inte sluta läsa. Jag sträckläste den i stort sett och det var en fin läsupplevelse. Boken bygger på legenden om systerklockorna som gjutits till minne av de siamesiska tvillingarna Halfrid och Gunhild vars vävkonst givit upphov till en bildväv som sägs sia om framtiden. Legenden har förts vidare från generation till generation. För tjugoåriga Astrid Hekne som vuxit upp i den lilla byn i Gudbrandsdalen där den mäktiga klangen från systerklockorna har hörts så länge människorna kan minnas, är legenden en del i berättelsen om hennes egen släkt. Men när boken tar sin början, år 1880, står nya tider för dörren. Den gamla stavklockan är uttjänt och hela kyrkan ska tillsammans med klockorna fraktas till Tyskland dit den har sålts. En tysk arkitekt dyker upp i byn och hans ankomst för en bit av den stora världen till Astrid. Kanske är det hos honom hon kan finna den förtrogne hon behöver för att kunna bevara den rikedom som hennes släkthistoria rymmer, både för nu och evigheten.

Systerklockorna är en unik bok. Den kombinerar norsk landsbygdshistoria, legender, skrönor och gamla sedvänjor med skildringen av en brytningstid och en rad människoöden. Boken handlar om mötet mellan gammalt och nytt, mellan den lilla byn och världen, mellan världsligt och magiskt, mellan kultur, tradition och nydaningar, mellan det som uppnås och det som går förlorat. Den handlar om en dalgång med oändligt vacker men förrädisk och svårarbetad natur. Men allra mest handlar boken om människoöden. Astrid är en nyfiken, sökande, drömmande, men samtidigt redig och bestämd ung kvinna som längtar efter ett annat liv än det som är henne förutbestämt. Och det är rätt tid för det nu. Moderniteten och industrialismen är på ingång och förändringarna känns i luften, även i Butangen. ”Nyprästen”, Kai Schweigard, har nyligen anlänt till Astrids otillgängliga hemtrakter och är precis som den tyske arkitekten Gerard Schönauer en frisk fläkt i byn. Men alla uppskattar inte det nya, moderna. Man vill göra så som man alltid har gjort. Men när inhysingen Klara Mytting frös ihjäl mitt under nyprästens predikan var det trots allt dags för något nytt. En ny kyrka måste byggas och det påverkar alla som bor i Gudbrandsdalen, vare sig de vill eller inte.

Som alltid är det svårt att skriva om en bok som jag gillar riktigt mycket. Det känns som att inget jag skriver riktigt kan ge boken rättvisa. Boken är livfullt skildrad och den innehåller det mesta: kärlek, dramatik, historia, tradition och framtidsförväntan. Det är en bok som skänker eftertanke. Dessutom blir jag så sugen på att åka till Norge och uppleva de storslagna vyerna. Systerklockorna är utgiven av Wahlström & Widstrand och den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Porträttet

PorträttetHjalmar Söderberg är en författare jag inte alls läst särskilt mycket av, om ens alls. I förordet till hans nyutgivna novell Porträttet står det att endast tre författare har överlevt från det svenska 1890-talet: Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding och Hjalmar Söderberg. De två förstnämnda förkroppsligade tidens litterära mode, sagan, myten och den klangfulla, musikaliska poesin, medan Hjalmar Söderberg såg sig som en opponent mot tidsandan. Han ville inte sjunga, han ville tala klarspråk, skriva om verkliga människor och samtidens storstadsmiljö. Och det märks väl i novellen Porträttet. Miljöskildringarna är trovärdiga, detaljerade och realistiska. Det är lätt att se miljöerna framför sig, till och med nu när det gått hundra år sedan novellen först publicerades. Språket är enkelt, avskalat och Söderberg lyckas få fram mycket känsla med få ord.

Novellen handlar om en man som heter William som driver omkring i Stockholm och funderar på vad han ska göra med sitt liv. William är en ungkarl som börjar bli ”till åren” och därmed funderar på att stadga sig. Inte så mycket för att han vill utan för att det ser bra ut med ett ordnat liv och för att han helt enkelt är för gammal för kafélivets utsvävningar. Han har ett gott öga till en änkefru och friar till henne utan större känslor bakom. Hon tackar dock nej eftersom hon lovat evig trohet till sin bortgångne make. Det kommer förstås att förändra deras relation för alltid och frågan är vad nu William ska göra med den likgiltighet och melankoli som han kommit att se som en del av livet. Besöket hos Fru Richardt tar helt enkelt en oväntad vändning som han nog inte alls hade tänkt sig… Annie berättar förtroligt om sitt äktenskap och hur hon egentligen mådde under relationen med den bortgångne maken, allt medan William betraktar den döde makens porträtt som hänger på väggen i hennes våning. Novellen slutar ganska abrupt och jag ställer mig frågan om vad evig trohet egentligen betyder och hur mycket löftet till en död egentligen innebär. Novellen visar också hur ett hastigt avlagt löfte kan komma att påverka en framtid vi i det ögonblicken inte kan ha en aning om.

Porträttet gavs ut av förlaget Novellix 2016 och då var även Hjalmar Söderberg högaktuell trots att det gått 75 år efter hans död. Samma höst hade nämligen också Den allvarsamma leken biopremiär i regi av Pernilla August. Novellen finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus. I och med läsningen av denna novell kan jag kryssa punkt 6. Läs en novell vars titel börjar med P i läsutmaningen Läs en novell IV.

Jag väntar i snön

Jag väntar i snönJag väntar i snön är skriven av Daniel Dencik och det står på baksidan att den är baserad på verkliga händelser. Boken handlar om Alexander som är tvåbarnspappa och som plötsligt får besked om att han inte får träffa sina barn mer. Han blir anmäld för våld och övergrepp mot barnen och han hamnar mitt i en vårdnadstvist. Hela tiden får han veta av barnens mamma att de inte vill träffa honom. Alexander förstår ingenting, de hade en bra relation tidigare. Polisen utreder anklagelserna mot Alexander men hittar inget. Ärendet förs till domstol och domstolen tillerkänner barnen umgängesrätt med Alexander. Men socialtjänstens handläggare sätter sig emot och Alexander hamnar till slut i en tröstlös kamp mot de sociala myndigheterna.

Jag väntar i snön är en speciell bok. Den är förstås väldigt jagcentrerad. Den bygger på författarens egna upplevelser och hans egna dagböcker ligger till grund för boken. Ändå är det svårt att verkligen beröras av det som händer med huvudpersonen. Jag vet inte om det är bokens form som gör det, att huvudpersonen känns onödigt distanserad? Eller om det är det faktum att vi aldrig får några svar på varför barnen inte vill träffa Alexander. Tydligt är det att vi endast får den enda sidan av en historia och jag känner hela tiden under läsningen att jag gärna hade velat läsa mammans berättelse för att få det andra perspektivet. Alexander framställer sig så ovetande och utsatt. Han tar på sig offerrollen och skildrar en stark avsky mot de svenska myndigheterna. Och visst är det hemskt om allt är sant. Men det känns som om det finns något bakom som vi aldrig får veta just eftersom vi bara fått den ena delen av historien. Alexander hemfaller till arbetsnarkomani och gör den ena strapatsfyllda äventyrsresan efter den andra samtidigt som han ger återblickar till sitt tidigare idylliska föräldraskap, något som känns lite för mycket som en efterhandsrekonstruktion. Jag avslutar läsningen med en besk smak i munnen. Jag köper inte historien. Det är något jag inte har fått veta. Vilka delar av berättelsen är skönmålade? Vilka fakta undanhåller Alexander/författaren?

Jag väntar i snön är utgiven av bokförlaget Polaris. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

När inget annat återstår

När inget annat återstårNär inget annat återstår är den första boken om profileraren Ella Werner och tillika den första boken jag läser av Mats Ahlstedt som har skrivit en lång rad deckare vid det här laget. Ella Werner är i den här boken relativt nyutexaminerad och nyanställd profilerare vid Göteborgspolisen. Hon är med andra ord civilanställd, vilket inte alla kollegor är så förtjust i. Hon får också en chef som hon inte riktigt vet var hon har. Dessutom kastas hon in i ett speciellt första fall. Det är mordet på en ung man som hon får ta tag i. Ledtrådarna leder henne ut till ett enligt beläget hus på Brännö där den excentriske forskaren Egon Guthlin bor. Han har utvecklat en banbrytande substans som kan rädda miljoner människor från Alzheimers. Men forskningen går inte riktigt som han tänkt sig och hans förflutna kommer ikapp honom. Snart visar det sig också att hans närstående är i fara, däribland hans brorsdotter Sandra som han älskat som sin egen dotter.

När inget annat återstår marknadsförs som en psykologisk thriller. Jag tror att det är en hårfin gräns mellan den genren och deckare. Det som är intressant i den här boken är att man får följa polisarbetet ur en civilanställd persons perspektiv. Det innebär att det blir mer utredningsarbete och grävande snarare än actionfyllt och hårdkokt. Däremot tycker jag att det är en del saker som haltar i historien. Varför Sandra inte släpper in Jacob till exempel. Varför Simon engagerar sig så mycket helt plötsligt. Och att Ella som nyanställd jobbar så självständigt och många gånger tar tvivelaktiga initiativ helt ovanför sin chefs huvud. Karaktärerna är inte heller så levande, man kom dem inte särskilt nära. Nej, jag blev inte särskilt imponerad, det finns bättre svenska deckare att läsa eller lyssna till. Jag vet faktiskt inte om jag ska ge nästa bok i serien en chans eller inte. Boken är i alla fall snabbläst och lättläst med korta kapitel och passar för den som vill ha en stunds underhållning snarare än en bok som stannar kvar länge hos läsaren.

När inget annat återstår är utgiven av Bokfabriken och finns att låna på biblioteket eller att köpa hos Adlibris och Bokus.

Dotter saknad

Dotter saknadAnna Jansson är kanske mest känd för deckarserierna om Maria Wern (för vuxna) och hennes son Emil Wern (för barn) som båda utspelar sig på Gotland. Men nu har hon kommit ut med första delen i en helt ny deckarserie som utspelar sig i Örebro, vilket är hennes hemstad. Den första delen heter Dotter saknad. Denna nya serie har en helt ny huvudrollsinnehavare, kriminalinspektör Kristoffer Bark.

Kristoffer Bark är en erfaren och duktig utredare. Men för fem år sedan försvann hans dotter Vera och då rämnade hans värld. Hon försvann från sin egen möhippa. Man befarar att hon drunknat och polisutredningen är nerlagd sedan länge. Kristoffer vägrar dock att ge upp, han vandrar mil efter mil längs Hjälmarens strand i sökandet efter sin dotter eller åtminstone efter något som helst tecken som visar vad som egentligen hände. Det är ovissheten som tär mest på Kristoffer. Det är också denna ovisshet som får Veras mamma Ella att dricka för att försöka fly undan verkligheten.

Tre år efter att Vera försvann var det ytterligare en kvinna som försvann på samma plats. Även den utredningen har egentligen avslutats. Men Kristoffer får i uppgift att titta på den igen som ett cold case. När han och hans utredningsgrupp öppnar upp Camillas utredning igen inser de att den finns samband mellan de båda kvinnornas försvinnanden. Dessutom får de snart ett lik på halsen.

Det här är en deckare, men också en bok om en förälders värsta mardröm. Det är också en berättelse om ett försummat barn och vad som kan ske med ett försummat barn när verkligheten blir outhärdlig. Det handlar om vanföreställningar, psykisk ohälsa och om personliga demoner.

Jag tror det var en bra idé att Anna Jansson började på en ny deckarserie. Hon har skrivit 20 böcker om Maria Wern och även om de är bra, spännande och läsvärda känns det som att skrivandet av dem börjar gå lite på rutin. Dotter saknad är lika välskriven som Anna Janssons andra böcker, men det känns som att hon har ny energi och att hon har mer berättarglädje än hon haft i de senaste böckerna. De teman som tas upp i boken är lika aktuella och intressanta som i Wern-böckerna. Person- och miljöskildringarna är också lika bra. Det är kul att få lära känna en ny stad. Jag har varit i Örebro några gånger, men mest åkt igenom, så jag känner inte till alla platser som Jansson skriver om. Kristoffer Bark är en person med både bra och dåliga sidor. Han känns levande och trovärdig. Slutet var kanske lite väl abrupt, men det fanns en twist som inte var helt förutsägbar. Detta är första delen i serien Bergslagens Blå och jag ser fram emot att läsa kommande böcker. Boken är utgiven av Norstedts förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Doggy Monday

Doggy Monday (häftad)Maria Sveland är kanske mest känd för att ha skrivit Bitterfittan, men hon har skrivit en hel del annat också. Novellen Doggy Monday till exempel. Den handlar om Rigmor som kanske kan beskrivas som en bitterfitta. Arga tanten kallas hon också av ungarna på gården. Fast egentligen är Rigmor en kvinna som drömmer om och längtar efter närhet och ett socialt sammanhang. Rigmor är en riktig klippa på jobbet. Hon sköter sitt jobb perfekt, betar av större högar av ärenden än kollegorna, tar kortare lunch, dricker kaffe framför datorn istället för i fikarummet och tar på sig extraärenden när någon blir sjuk. Ändå är det hon som blir förbisedd när tjänsten som gruppchef ska tillsättas. En yngre kollega får jobbet som Rigmor sedan länge sett som hennes. Det utlöser något i Rigmor.

Obehagskänslan rusade genom blodet och gjorde henne yr. Hon reste sig upp och vinglade till så att stolen välte med ett brak. Ellinor och Ingmar tittade förvånat upp från sina datorer. Något var fel. Hon visste det i djupet av sitt hjärta. Visste det i sitt kön som till hennes förvåning pulserade våldsamt. Uppfordrande och allvarligt, dunk dunk dunk.

Det som händer efter Rigmors samtal med chefen är svårt att beskriva. Det enda ord jag kommer på är provocerande. Jag känner för Rigmor till en början, men sedan blir det alldeles för mycket. För magstarkt. Det handlar om hämnd, uppror, att bryta sig loss. Viktiga, angelägna och intressanta ämnen. Men, det blir som sagt för mycket. Jag hade svårt för den här novellen. Den tilltalade mig till en början. En välskriven, fin skildring av Rigmor. Men sen ballade det som sagt ur, och där tappade Sveland mig. Omslaget till den här novellen visar en kvinna som står framför en spegel. Men hennes spegelbild visar en varg och kvinnan har en tjock, svart svans baktill. Vad betyder det? Att Rigmor ser sig själv som en varg? En ensamvarg? En ulv i fårakläder? Ja, det är svårt att säga, men någon slags symbolik är det helt klart.

Doggy Monday är utgiven av Novellix och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus. Med denna novell kan jag kryssa punkt 4. Läs en novell med en veckodag i titeln i läsutmaningen Läs en novell IV.