Barnboksbloggen

Välkommen till Barnboksbloggen. Här kan du läsa boktips och recensioner av såväl barnböcker som vuxenböcker. Emellanåt anordnar vi tävlingar, temaspecialer och annat spännande. Maila gärna om du har förslag på vad du vill läsa om på Barnboksbloggen.

barnboksbloggen@hotmail.com

 

Instagram

barnboksbloggen

Bokbloggar.nu

juni 2019
M T O T F L S
« maj    
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930

Skönlitteratur vuxen

De osynliga

De osynligaRoy Jacobsens roman De osynliga utspelar sig i ett kargt klimat i ett nordnorskt kustområde. Boken baseras tydligen på verkliga händelser som skett mellan 1913 och 1928 och platsen är ön Barrøya som ligger vid Helgelandskusten. Vid bokens inledning får vi möta Ingrid som då är tre år. Hon är barn i en fiskefamilj på ön. Öns invånare består av Hans Barrøy, 35 år, hans hustru Maria, hans åldrande far och hans lillasyster Barbro som inte tycks duga mycket till. Och så Ingrid då, hon som är i fokus i denna roman. Vi får följa henne under hela hennes uppväxt, fram till rjugoårsåldern då hon blivit en stark och självständig kvinna.  Av sin mor fick hon lära sig att sköta ett hushåll, av sin far fick hon lära sig vad det innebär att växa upp på en ö och vad naturen förväntar sig av människorna som bor där.

Det här är en vardagsskildring, lite lik Kristina Sandbergs trilogi om Maj och Karin Wahlbergs serie Lasarettet. Vi får följa med Ingrid och hennes familj i vardagen som är präglad av fisket och naturens växlingar. Förutom vardagsgöromål handlar det mycket om relationer, främst då förstås familjerelationer. Vad är egentligen en familj? Hur binds människorna i en familj samman och hur nära står man varandra när man är de enda invånarna på ön. Kanske låter det som att boken är långsam och tråkig, men det är den inte alls.

Det här är den första boken jag läser av Roy Jacobsen, men definitivt inte den sista. Jag gillar hans språk och berättarteknik. Han har en speciell stil – berättelsen är vacker trots att Jacobsen är sparsam med känslouttryck. Språket kan sägas vara lika osentimentalt, fåordigt och kargt som ön och dess invånare. Ändå är den så vackert berättad. Den är gripande och engagerande, jag berörs så av Ingrid och hennes familjs öde. Det är en fin skildring av det strävsamma livet och slitet för uppehället för en fiskarfamilj på en ö i nordnorska under första världskriget. Här finns också många teman, som fattigdom, klass, utsatthet, sårbarhet, livet, sorg, depression, identitet och mycket annat som vore intressant att diskutera i en bokcirkel. Det finns två till romaner om Ingrid som jag ser fram emot att läsa. Jag kan inte riktigt släppa henne.

De osynliga är utgiven av Norstedts och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Vit syren

Vit syrenCecilia Sahlström är kulturvetaren som blev polis. Hon har jobbat som polis i 20 år och dessa erfarenheter har hon stor nytta av nu när hon också skriver kriminalromaner. Vit syren är den första boken i serien om kommissarie Sara Vallén. Boken inleddes i ett högt tempo och den höll mig fången från början till slut. Länge sedan en deckare fick mig att känna att jag inte ville lägga boken ifrån mig.

En ung tjej hittas brutalt misshandlad i Lunds stadspark. Den som hittar henne är Sara Valléns egen son Johannes. Men hennes son skulle aldrig göra något så hemskt. Aldrig. Sara blir mer beslutsam än vanligt att lösa brottet. Dels för att rädda sin egen son förstås, men också för att fler tjejer inte ska råka ut för den besinningslösa gärningsmannen.

Det första som slår mig är att det verkligen känns att författaren har koll på det hon skriver om. Hon har full koll på polisyrket och utredningsarbetet. Men det märks också att hon har kännedom om hur människor fungerar, till exempel när de drabbas av en närståendes död eller när de hamnar i annat trångmål. Det känns så äkta och trovärdigt. Sahlström har också ett ledigt språk som flyter på obehindrat och ytterligare bidrog till att jag sträckläste boken. Det är dessutom intressanta karaktärer som jag gärna läser mer om, och de fina miljöskildringarna fördjupar läsupplevelsen. Enda nackdelen är att den är rätt så förutsägbar, men det är ju många deckare. Jag blev direkt sugen att läsa de andra två böckerna om Sara Vallén som Cecilia Sahlström skrivit.

Vit syren är utgiven av Bokfabriken och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Jag kan inte sluta gråta

Jag kan inte sluta gråtaJag kan inte sluta gråta är en roman av Anne Liljeroth som är delvis baserad på författarens egna erfarenheter av att drabbas av utbrändhet. Boken handlar om Josefin vars tillvaro rasar samman när hon hamnar i sin egen värsta mardröm – för utmattning är något som drabbar andra, inte henne. Hon som alltid varit den starka, den som är bra på att tänka logiskt och dra slutsatser är plötsligt tom och värdelös och väldigt ensam. Hon avskyr att inte längre räcka till för sina barn. Relationen med maken Johan går åt skogen. Vännerna drar hon sig undan. Rädslan är värst. Hon har ingen aning om hur länge detta ska pågå och hon undrar vem hon har blivit. Ska livet vara såhär nu?

Jag kan inte sluta gråta är alltså en skildring av hur det kan vara att drabbas av utbrändhet. Vi får följa vägen fram till Josefins sjukskrivning, hur det stressiga och krävande jobbet med noll omtanke om medarbetarna till slut fick henne att bryta ihop. Vi får också se hur Josefins nära och kära påverkas när hon själv inte längre fungerar. Jag gissar att det är många som känner igen sig när de läser den här boken, så även jag, jag var själv sjukskriven för utbrändhet för några år sedan. Det var dock inte jobbrelaterat för min del, så just den biten känner inte jag igen, men jag misstänker att många andra gör det. Det är en stark skildring just för att det känns så äkta. Jag som själv har erfarenhet av att drabbas tycker att det känns mycket trovärdigt. Samtidigt har jag svårt att verkligen känna för Josefin som karaktär. Jag tycker dock att det här är en bok som alla bör läsa just eftersom det är så många som drabbas av utbrändhet och vi behöver ha förståelse. Det är en sjukdom som inte syns på utsidan, men det känns desto mer inombords. En viktig bok med en skildring av ett viktigt och brännande ämne.

Boken är utgiven av Louise Bäckelin förlag och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Vajlett och Rut

Vajlett och RutVajlett är nyutexaminerad småskollärarinna som fått sin första tjänst på en byskola i Granträskåsen, i Västerbottens inland. I Granträskåsen finns 35 hushåll. 28 av dem tillhör Pingstkyrkoförsamlingen. Vajlett tror varken på aga eller på att följa budorden slaviskt. Därför är det inte helt lätt för henne att bedriva undervisningen på det sätt hon vill. Hon får ögonen på sig. Det pratas om henne. Men det pratas också om den nya postfröken, Rut, som inte heller är som de andra kvinnorna i byn. Kanske är det just därför de båda kvinnorna dras till varandra, de båda utsocknes kvinnorna som inte känner att de riktigt passar in eller duger. De utvecklar en djup vänskap. En vänskap som så småningom växer sig ännu starkare. Vilken tur att byborna inte kan ana de starka känslor som, Gud förbjude, växer fram mellan Vajlett och Rut.

Vajlett och Rut är en lågmäld, finstämd relationsinland om två kvinnor i Västerbottens inland någonstans i mitten av förra seklet. En vacker landsbygdsskildring och ett stycke kvinnohistoria. En skildring av förbjuden kärlek och hur det kan vara att tvingas bryta normer för att vara sann mot sig själva. Jag har sett i flera recensioner av denna bok att läsare klagar på det abrupta slutet som man menar drar ner läsupplevelsen. Men jag hoppas, hoppas, hoppas att det abrupta slutet istället innebär att vi har en fortsättning att vänta, för jag känner mig långt ifrån klar med Vajlett och Rut, jag vill läsa mer om dem, jag vill veta vad som händer.

Vajlett och Rut är skriven av Karin Alfredsson och utgiven av Bokfabriken. Den finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

 

Bränn alla broar

Bränn alla broarJag har just lyssnat klart på Bränn alla broar av Siri Helle. Boken handlar om Liv Björk, en ung tjej som utåt sett har det perfekta livet. Hon bor i Stockholm i en fin lägenhet, har ett välbetalt finansjobb, snygga kläder och gör avundsvärda uppdateringar på Instagram. Men hon känner sig mer och mer olycklig. Hon kan inte förstå varför, när hennes liv ju faktiskt är precis som hon drömt om. I tonåren var det en tjej i Livs klass som tog livet av sig. Då skrev Liv ett brev till sig själv som hon skulle läsa om hon någon gång övervägde att ta sitt eget liv. I brevet finns en uppmaning att ge livet en sista chans, spendera alla pengar och göra det där hon drömt om men aldrig vågat. Liv bestämmer sig för att ge livet tre månader. När hon träffar den idealistiska gatukonstnären Sanna öppnar sig plötsligt en värld av nya möjligheter samtidigt som det utsatta dödsdatumet kommer allt närmare.

Bränn alla broar är en bok som tar upp svåra frågor. Varför vi mår så dåligt när vi egentligen borde må så bra. Hur vi egentligen mår bakom de lyckade profilerna på Facebook och de lyckliga uppdateringarna på Instagram. Framgångsideal, hälsohets, ekorrhjul, att inte våga stanna upp och reflektera. Ja, det finns många intressanta teman i boken. Dessa frågor bemöts med lika delar allvar och humor. Och jag gillar verkligen själva idén med boken, det är frågor som är brännande aktuella och viktiga att belysa. Det här är en riktigt vass samtidsskildring och jag tror många kan känna igen sig i huvudkaraktären Liv. Siri Helle är nyutexaminerad psykolog och detta är hennes debutbok. Det är en imponerande debut med tanke på att hon har ett eget, unikt språk och boken innehåller såväl värme som svärta, vilket inte är lätt att kombinera ens för de skickligaste författarna. Men trots detta fastnar jag inte riktigt för boken. Det blir för skruvat. Liv går från den ena ytterligheten till den andra. Vad hon än gör blir det dramatiskt. Jag vet inte om jag är för gammal, men jag sitter mest och suckar och vill skaka om Liv, få henne att återkomma till verkligheten. Hon gör verkligen det där som alla borde, stannar upp – men reflekterar inte. Säger upp sig på stående fot med ett drama i personalköket, utan att fundera på inkomst den kommande tiden. Hon gör kriminella saker, sviker sina vänner, rent ut sagt beter sig som ett svin. Det är jättefint att Liv gör en tvärvändning med sitt liv och kommer ut ur ekorrhjulet, men måste det ske på detta rebelliska, dramatiska sätt? Jag tror poängen hade gått fram minst lika bra, kanske bättre, om karaktären Liv hade varit lite mer nertonad. Samtidigt så är det ju humor, dråplig humor, där det troligen är tänkt att man ska skratta åt Liv. Och visst är det kul ibland. Men ibland sätts också skrattet i halsen när man tänker på hur Liv faktiskt beter sig mot omgivningen. Trovärdigheten saknas för min del och det är också svårt att känna med Liv. Men boken väcker mycket tankar och frågor, och det är som sagt viktiga ämnen som tas upp. Dessutom tycker jag att Bränn alla broar är en intressant debut. Jag ser fram emot kommande böcker av Siri Helle.

Bränn alla broar är utgiven av Louise Bäckelin förlag. Den finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Regn

RegnRegn är en novell av danska Josefine Klougart, en författare som var obekant för mig tills jag hittade den här novellen. Trots att detta är en novell är den omfångsrik, inte till antalet sidor förstås, men till innehåll. Man får nämligen följa flera olika berättelser, men bara i korta stycken, liksom i glimtar. Berättelserna är ganska olika varandra, men har en del saker gemensamt. Som regnet, den mörka stämningen, de hemska förebuden, undergångskänslan. Hela tiden det ständiga regnet. Det är svårt att undvika att tänka på syndafloden i Bibeln.

Jag fastnar inte direkt för Regn, jag tycker att det är lite tråkigt att inte få läsa mer av berättelserna än de korta glimtarna. Visst är novellformatet väldigt begränsande i sig, men i andra noveller är det ändå en avslutad berättelse med början och slut. Här är det mer fragment. Nerslag i människors liv. Ofta ganska dystra nedslag dessutom. Man lär inte känna karaktärerna alls, de får ingen historia, man ser dem bara en kort stund i en viss situation, som om man betraktar en främling medan man väntar på bussen. Av den anledningen hade jag svårt för denna novell. Men, en sak gillade jag ändå, nämligen språket. Josefine Klougart skriver väldigt poetiskt. Hon gestaltar stämningar snarare än beskriver dem, och det är en konst i sig, vilket gör det till en fröjd att läsa språket. Då är ändå novellen översatt från danskan. Så jag ska inte säga att den är dålig, eller att den inte är läsvärd. Den slår ändå an en sträng hos mig även om jag inte fastnar för själva berättelsen. Eller berättelserna i det här fallet.

Dessutom kan jag med Regn också kryssa punkt nr 5 i novellutmaningen Läs en novell IV: Läs en novell översatt från danskan.

Regn är utgiven av Novellix och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Den ljusaste natten

Den ljusaste nattenDen ljusaste natten är den andra boken om Anna Varga, psykologen vid Säters rättspsykiatriska klinik. Första boken i serien heter Innan snön faller. Den gillade jag, men det märktes att det var författarens skönlitterära debutbok, det fanns en del saker jag anmärkte på i min recension av den.

I denna fristående uppföljare är det en dömd pedofil som avviker från sin permission från Säters rättspsykiatriska klinik. Det är Anna som har ansvaret för permissionen och hon tar därför hårt på att mannen försvunnit. Inte minst eftersom en femårig flicka samtidigt försvinner spårlöst från en närliggande campingplats och bara någon dag senare försvinner också ännu ett barn, en sjuårig pojke. Anna Varga bestämmer sig för att försöka hjälpa polisen att hitta barnen innan det är för sent.

Även denna deckare är läsvärd. Det jag gillar mest är miljöskildringarna och det sätt författaren bygger upp stämningen runt sjukhuset och i det lilla samhället som är präglat så av det mentalvårdssjukhus som tidigare funnits i Säter. Själva storyn berör förstås, det är alltid jobbigt att läsa om barn som är i fara eller far illa och just pedofili är ju bland det värsta att läsa om. Det känns lite osannolikt att just Anna Varga och hennes kollegor hamnar i hetluften än en gång. Men så är det ju i de flesta deckarserier. Dessutom gör både Anna och polisen några saker som känns lite tvivelaktiga, som att Anna och hennes chef skickar ett USB-minne som är ett tydligt bevis till en reporter istället för till en polis. Varför då, liksom. Och polisen Jerring verkar ha en del hemligheter som kanske kan förklara hans ibland konstiga beteende. Kanske får man veta mer i kommande böcker. Jag kommer definitivt att fortsätta läsa Helena Kubicek Boyes böcker om Anna Varga. Jag gillar att det är en psykolog i huvudrollen, jag gillar den inblick jag får i mentalsjukvårdens annars så slutna värld och jag gillar författarens utforskning av det mänskliga psyket och gränsen mellan friskt och sjukt.

Den ljusaste natten är utgiven av Bokfabriken och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Knackningar

KnackningarJohan Theorin debuterade 2007 med Skumtimmen och har sedan dess gett ut många hyllade böcker. Jag har inte läst alla, men några, som Sankta Psyko, en psykologisk rysare som utspelar sig på en förskola som ligger alldeles intill ett säkerhetsklassat sjukhus där psykiskt störda våldsbrottslingar vårdas. Den gillade jag och när jag såg att Johan Theorin kommit ut med en novell hos Novellix var jag förstås tvungen att läsa den.

Knackningar handlar om Molly som precis förlorat sin enda väninna Judith. Hennes liv som ensam pensionär fylls av allt fler tomma likörflaskor och sena nätter framför TV:n. Därför kan hon till en början inte urskilja var de regelbundna knackningarna i huset kommer ifrån. Inte har de väl hörts tidigare? Sakta blir hon övertygad om att någon i huset verkar kämpa för sitt liv, men polisen hävdar bestämt att ingen har anmälts saknad. Molly kan ändå inte släppa tanken på att knackningarna kan vara ett rop på hjälp. Och så gnager den där tidningsnotisen om den döda kvinnan i Råsjön.

Knackningar kan klassificeras som en blandning mellan psykologisk rysare och deckare. Den bygger upp en kuslig stämning. Jag är inte så förtjust i offrets röst som presenteras i kursiv text, som i Kallentofts böcker. Jag tycker också att novellformatet begränsar den här berättelsen. Den får inte riktigt det djup den behöver för att bli riktigt engagerande. Slutet ger dock en tvist som överraskar mig som läsare och det gillar jag. Novellen gav mig god underhållning under en lunchrast, men den kommer inte att stanna kvar länge hos mig tyvärr.

I novellutmaningen Läs en novell IV kryssar jag punkt 13: Läs en novell där någon sjunger.

Knackningar finns bland annat hos Adlibris och Bokus.

Ett testamente från helvetet

Ett testamente från helvetetEtt testamente från helvetet är en novell från Novellix skriven av den väletablerade deckar- och barnboksförfattaren Kristina Ohlsson. Huvudkaraktär är advokat. Han har ett hemligt uppdrag. Han hjälper en rik författarinna med hennes testamente. Hon har skrivit sina böcker under pseudonym så inte ens hennes närmaste vet att det är hon som ligger bakom succéböckerna. Hon lever också under hot från sin expojkvän som misshandlat henne under deras förhållande. Det är därför hon nu vill skriva sitt testamente, om något skulle hända henne. En måndag ska advokaten träffa författarinnan Margot, men hon uteblir från mötet. När dagarna går blir han orolig att expojkvännen har gjort allvar av sina hot och han börjar därför leta efter författarinnan. Advokaten känner på sig att det är något galet med Margots försvinnande och han tänker ta reda på vad.

Det här är en lättläst deckarnovell skriven med ett annat perspektiv än man vanligtvis är van vid och dessutom avslutas berättelsen med en rejäl tvist. Jag trodde att jag förutsåg slutet, men knorren som kom efteråt kunde jag inte gissa mig till. Trots att texten är kort tar historien många vändningar och det gillar jag. Jag blir överraskad av novellen och den är skickligt skriven. Det märks på berättartekniken att Ohlsson är en kunnig författare. Som med de flesta deckarhistorier är det förstås ingen berättelse man sent kommer att släppa, men den gav en stunds god underhållning och jag är glad att jag läste den.

Jag kryssar punkt 32 i utmaningen Läs en novell IV (Läs en novell som utspelar sig någonstans högt upp) eftersom Margot bor i ett hus ”formidabelt beläget på en höjd med utsikt över Mälaren”.

Ett testamente från helvetet finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Cold Case – Försvunnen

Cold Case: FörsvunnenTina Frennstedt är en av Sveriges främsta kriminalreportrar med ett förflutet på flera av landets största tidningar och tv-produktioner. Hon har specialiserat sig på kalla fall. Tidigare har hon gett ut dokumentärromanen Diplomatdottern. Nu är hon också aktuell med första delen i en ny deckarserie som heter Cold Case. Första boken i serien heter Försvunnen. I skrivandet av denna bok har Tina Frennstedt inspirerats av ett verkligt försvinnande, nämligen Helena Anderssons försvinnande i Mariestad 1992.

Cold Case: Försvunnen utspelar sig i Skåne. Morgonen efter att den våldsamma orkanen Rut dragit in över Skåne hittas en kvinna mördad utanför en badhytt i Höllviken. Snart sker ännu en attack och tillvägagångssättet pekar mot en dansk serievåldtäktsman och mördare, kallad Valbymannen, som härjade i Köpenhamn några år tidigare. Bokens huvudperson, Tess Hjalmarsson, är egentligen chef för Skånes Cold Case-grupp, men tvingas in i jakten på våldtäktsmannen och mördaren. Till en början är polisens arbete resultatlöst, men när gärningsmannen till slut lämnar ett spår efter sig hittar man en koppling till ett gammalt, ouppklarat fall som Tess länge velat lösa: den nittonåriga Annika Johanssons försvinnande i Simrishamn en sommarnatt sexton år tidigare. Frågan är om Annika var gärningsmannens första offer, eller om sanningen om Annikas försvinnande döljer sig någon helt annanstans.

Jag gillade den här boken. Det känns verkligen att författaren har ett gediget kunnande om kriminologi och polisiärt arbete, och det märks att hon vurmar lite extra för kalla fall. Att hon dessutom kan skriva märks naturligtvis också. Boken är välskriven och språket flyter på lätt och ledigt. Att det här är en skönlitterär debut är svårt att föreställa sig. Boken handlar om sinsemellan ganska olika fall, det ena gammalt, ett så kallat Cold Case och det andra, eller de andra, som sker i nutid är väldigt spektakulärt. Att det handlar om olika fall gör boken mer mångbottnad och levande, och det bidrar också till att man får inblick i såväl polisens arbete med olika typer av brottsfall, likväl som anhörigas tankar och ageranden. Bokens huvudperson, Tess, är en lesbisk polistjej med ett rörigt privatliv som ju fallet så ofta är med de poliser man får följa i deckare. Men hon är sympatisk och intressant och jag vill gärna läsa mera om henne. Hennes sidekick och kollega, Marie, skildras också på ett sympatiskt sätt och hon verkar vara en väldigt rolig person. Jag har aldrig varit i Skåne, men tack vare de fina miljöskildringarna kan jag ändå se miljöerna framför mig. Boken avslutas inte med någon rejäl cliffhanger, men författaren låter oss ändå förstå att det här är början på en ny serie och att vi kommer att få följa karaktärerna vidare. Och det vill jag gärna göra. Jag ser fram emot fler böcker om kalla fall av Tina Frennstedt.

Cold Case: Försvunnen är utgiven av bokförlaget Forum och finns bland annat hos Adlibris och Bokus.