Barnboksbloggen

Välkommen till Barnboksbloggen. Här kan du läsa boktips och recensioner av såväl barnböcker som vuxenböcker. Emellanåt anordnar vi tävlingar, temaspecialer och annat spännande. Maila gärna om du har förslag på vad du vill läsa om på Barnboksbloggen.

barnboksbloggen@hotmail.com

 

Instagram

barnboksbloggen

Bokbloggar.nu

november 2018
M T O T F L S
« Okt    
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
2627282930  

12-15

Cikada

Cikada är en speciell, ja faktiskt originell bok. Den handlar om Cikada som lever i en grå värld. Instängd i en grå kostym arbetar han dag efter dag i en grå arbetsplatslabyrint. Han bor i en skrubb på kontoret eftersom han inte har någon annanstans att bo. Företaget låtsas inte om detta. Han jobbar sent om kvällarna eftersom människorna inte jobbar klart. Eftersom Cikada är en insekt så behöver inte han samma förmåner som människorna. Han blir illa behandlad av såväl företaget som arbetskamraterna, han får ingen lön, är inte välkommen på kontorets toalett, han får aldrig några tack.

Boken har en snygg formgivning, där texten är placerad på vänster sida och illustrationen på höger sida. Åtminstone ända fram tills slutet, när brytpunkten sker. Texten är fåordig, blygsam, precis som Cikada själv. Den för tankarna till ett byråkratiskt språk. Den är kort, avhuggen. Orden Tock tock tock upprepas i slutet av varje sida, som en klocka som oundvikligen räknar ner. Illustrationerna är mörka, suggestiva och den grå färgen dominerar fram till slutet. Men bilderna är oändligt vackra och jag skulle lätt kunna ha flera av dem uppsatta på väggen. De är riktiga konstverk.

Cikada berätta saga.
Saga bra. Saga enkel.
Saga som även människa kan förstå.
Tock Tock Tock!

När Cikada arbetat på företaget i 17 år är det dags att ta adjö. Eftersom han inte har någon annanstans att ta vägen går han upp på taket. Och där hade det kunnat sluta om detta helt och hållet vore en dystopi. Men istället sker något oväntat och överraskande. En pånyttfödelse där Cikada kastar av sig den grå kostymen. Fram träder en vackert röd insekt som flyger upp i himlen där han är omgiven av andra cikador. Han är bland vänner. Han är fri. Han har tagit makten över sitt liv. Han är förlöst. Och nu kan han skratta åt människorna. Man kan inte annat än att tänka på de stackare som blev kvar i det trista grå kontorslandskapet. Vilka är egentligen förlorarna?

Det här är en bok med många bottnar och många teman. Mobbing/vuxenmobbing, utsatthet, invandrad arbetskraft, sociala orättvisor, diskriminering, rasism, kapitalism. Att göra skillnad på folk. Boken vänder sig enligt förlaget till målgruppen 6-9 år, men precis som Shaun Tans tidigare böcker är detta en allåldersbok och jag skulle snarare sätta åldersrekommendationen till 6+ istället för att begränsa till 6-9 år. Olika läsare kommer att ge boken olika tolkning och säkert läsa den helt olika beroende på vart man själv är i livet. På samma sätt tror jag att boken kan ge varje läsare något att känna igen sig i och bli berörd av. Vem man än är som läser Cikada så tror jag dock att den ger upphov till många tankar. Som hur grå vår vardag egentligen är, vad lägger vi människor egentligen vår tid på och vad gör vi människor av våra liv? Förhoppningsvis kanske den också bidrar till att vi tänker mer på vår nästa och blir mer uppmärksam på de vi har runtomkring oss. Att inte ta varandra och livet för givet. Att ta vara på livet, leva här och nu och göra det vi mår bra av istället för att vara fast i det vi inte mår bra av. Vi har ju också möjligheten att ta steget mot ett nytt liv, precis som Cikada.

Cikada är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Vi kommer snart hem igen

Vi kommer snart hem igen (inbunden)(Detta inlägg skrev jag redan i januari, men återpublicerar det idag eftersom boken är nominerad till Barnradions bokpris).

I lördags var det förintelsens minnesdag (27/1) och jag passade på att skylta om det på biblioteket. Vi har fått in en fin utställning från Forum för levande historia som heter Aldrig mer – Om folkmord. Det är viktigt att synliggöra, och att aldrig glömma det som hänt.

Häromdagen fick jag också en fin bok som handlar om samma ämne. Vi kommer snart hem igen heter den och den är skriven och illustrerad av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting. Det är en seriebok som alltså handlar om förintelsen. Den är indelad i olika kapitel: förord, Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich, Elisabeth, Andra världskriget, Ordlista och Vill du veta mer. Förordet, som är skrivet av Jessica Bab Bonde, berättar om den här bokens viktigaste personer, nämligen just Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth. De var alla barn eller ungdomar under förintelsen och den här boken består alltså av deras berättelser. De här personernas liv började precis som ditt och mitt, med mat, kläder, familj, vänner och samma tankar och funderingar och bekymmer som alla andra barn. Men så plötsligt förändrades deras liv. För vissa långtsamt, för andra mer drastiskt över en natt. De fick inte längre gå på vissa gator, inte leka med andra barn i parken, inte gå i skolan, de tvingades flytta, det finnas inga pengar, ingen mat. Det blev ransonering, föräldralösa gatubarn fyllde trottoarerna, barn och äldre dog av undernäring, barnen tvingades arbeta, de blev misshandlade, tvingades gömma sig. All glädje, trygghet och vanlighet försvann. Samtidigt pågick livet precis som vanligt för andra människor runtomkring dem. En del protesterade, andra låtsades inte se, eller brydde sig inte. Så småningom skickades folk iväg till koncentrationsläger eller förintelseläger, både män, kvinnor och barn. Där blev de tilldelade ett fångnummer. Som Tobias berättar ”Vi förvandlades till något annat än människor, något som det var lättare att döda. Vi fick ett fångnummer. Jag var ingen människa längre. Jag var ett nummer”. Tobias berättar också att när han var sex år satt han gömd på en vind i en månad och tjugo dagar för att inte nazisterna skulle hitta honom.

Vi får också ta del av de andra personernas öden, som Livia som så länge önskat sig en röd cykel och äntligen fått en på sin födelsedag. Men det dröjer inte länge förrän det bestämdes att judar inte längre får ha fordon, så hon måste lämna ifrån sig den till myndigheterna. Eller Elisabeth, vars familj slets isär: ”Vi duschades och håret rakades av. Det var sista gången jag såg mamma och mina yngre systrar Magdalena och Judith. Mamma var 41 år då. Mina systrar var 14 och 12 år”. Livia berättar också att hon aldrig fick krama sin pappa en sista gång och att även hon duschades och rakades: ”de tog ifrån oss det sista av vår mänskliga värdighet. Vi såg alla likadana ut”. Selma berättar att tyskarna sköt hennes bror Samuel ute på gården till hans flickväns hus för att han trotsat utegångsförbudet när han hjälpte flickvännen och hennes mamma att flytta till det judiska ghettot. Hon berättar också: ”Ghettot skulle tömmas på alla som inte kunde arbeta. Barnhem, sjukhus och ålderdomshem tömdes. Vi fick ställa upp oss på gårdarna och de gamla, sjuka och barnen rensades ut”. Emerich berättar att han såg sig i en spegel efter att ha blivit befriad: ”Jag såg ett skelett med levande ögon. Jag var 21 år, 175 cm lång och vägde 34 kilo”.

Det är ett svårt ämne att ta in, personernas öden är förstås oerhört gripande, men det är svårt att föreställa sig att det verkligen har hänt och hela händelseförloppet är såklart ännu svårare att förstå. Men serieformatet och den enkla, men berörande texten gör det lite enklare att närma sig ämnet. Och som sagt, det är så viktigt att belysa det och det är bra att det ges ut sådana här böcker nu medan det faktiskt fortfarande finns möjlighet till vittnesskildringar. Serieformatet gör att det också mer tillgängligt för alla. Som ni förstår så öppnar boken såklart upp för samtal, det är det som är meningen med den. Och det finns också en lärarhandledning till den. Boken innehåller också tidslinje och kartor för att ytterligare underlätta.

I boken skildras också personernas första möten med Sverige, för alla har ju kommit hit efter sina upplevelser i sina respektive hemländer. Och detta tänker jag kan vara skönt att läsa om för dagens flyktingar som kommer till Sverige. Igenkänning och även där en öppning för samtal.

Det här är en måste-bok för samtliga skolor. Den vänder sig till barn ungefär från 11 år och jag tänker att det kan vara bra att de inte är så mycket yngre än så, det är trots allt ett svårt ämne. Men det är viktigt, oerhört viktigt, så jag hoppas att alla mellan-, hög- och gymnasieelever får ta del av boken och gärna alla vuxna också. För det finns absolut ingen övre åldersgräns. Berättelserna är så gripande och rörande så de hade kunnat stå för sig själv, men de blir extra levande tack vare Peter Bergtings otroligt uttrycksfulla, mörka och realistiska bilder.

Vi kommer snart hem igen är utgiven av Natur & Kultur och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Ögat

Ögat : 13 korta skräckhistorierÖgat är en bok fylld med 13 skräckhistorier. Samlingar med skräckhistorier kommer ju lite då och då, men det som gör att Ögat sticker ut bland andra samlingar är att de berättelser som finns i denna bok är lättlästa. De är inte många meningar var, men trots detta är de läskiga, skrämmande eller har en twist som gör att man blir berörd. Att kunna skriva så är en konst, det är verkligen inte lätt att skriva skräck i ett lättläst format. Därför är jag väldigt imponerad över författaren EmmaFrey-Skøtt. Berättelserna håller dessutom för flera omläsningar, för ibland har de flera bottnar och dimensioner.

I boken finns mängder av illustrationer av Elin Johansson och det syns verkligen att författare och illustratör har haft ett gott samarbete, för illustrationerna berikar texterna på ett mycket bra sätt. Texterna handlar om allt ifrån lajv och mobbing till andar och övernaturliga händelser, vilket gör att alla kan hitta just sin favorit bland de 13 små berättelserna.

Boken är lättläst och vänder sig därför extra mycket till de som är läsovana eller har lässvårigheter. Men jag tycker inte att man behöver se det som en begränsning – alla kan läsa dessa skräckhistorier och bli fängslade av dem, man behöver inte alls vara i behov av lättlästa texter för att ha behållning av dessa små noveller. Jag tror också att man skulle kunna använda texterna i undervisningen, exempelvis i någon slags bokcirkel eller boksamtal, eller varför inte som inspiration inför att skriva egna texter. Jag gillar att man kan fundera vidare på texterna och att de lever kvar efter läsningen. Bokens målgrupp är 12-15 år enligt förlaget, men jag tycker att de fungerar även för de lite äldre barnen på mellanstadiet. Från fyran och uppåt skulle jag säga och någon övre åldersgräns finns inte heller, man skulle också kunna använda boken på högstadiet och gymnasiet. En perfekt bok till skolbiblioteken eftersom den lär locka många olika läsare och det härligt lockande omslaget kommer säkert att göra sitt till för att locka till sig läsarna.

Ögat är utgiven av LL-förlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Inuti huvudet är jag kul

Inuti huvudet är jag kulLiv har levt hela sitt liv i en hyresrätt på Södermalm i Stockholm, men nu har hennes pappa plötsligt bestämt att de ska flytta ut på landet.

Så här är hon nu. I ett fallfärdigt ruckel i Småland, mitt ute i ingenstans. Busshållplatsen där hon står och väntar på skolbussen är omgiven av skog och skog och inget mer.

Att börja i en ny gymnasieskola kan vara jobbigt för vem som helst. För Liv blir det nästan katastrof. Utan något bekant att hålla sig i förvandlas hon från rätt blyg till ett fullfjädrat freak. I alla fall är det så hon beskriver sig själv. Hur vågar man säga hej till sina nya klasskompisar? Hur vågar man ens titta upp och möta någons blick?

Oftast kan Liv gömma sig och försvinna i mängden, men när de ska jobba två och två på franskan går det inte längre. Herregud, Gunnar kommer ju att få panik och sucka djupt redan efter fem minuter. Han kan ju inte veta att Liv faktiskt är jättekul, inuti huvudet.

Lisa Bjärbo har skrivit en härlig och stundvis ångestfylld ungdomsbok om att vara blyg och introvert. Det är så himla bra att Liv får ta plats i en bok och synliggöra hur det kan vara för oss alla som känner igen oss i henne. För vi är ganska många runtom i landet. Tack vare den här boken får vi också känna att det är okej att vara introvert, att vi blyga och tysta också har fina kvaliteter, att vi också ska få ta plats och att alla är lika mycket värda oavsett om vi är introverta eller extroverta. Det är inte självklart annars. Dessutom är Inuti huvudet är jag kul en fin skildring av hur det är att komma ny, hur det är att vara ung i en småstad, hur det är att tycka väldigt mycket om någon, hur det är att hitta sig själv, Plus – en otroligt fin skildring av Livs nya vänner och pappan förstås. Så himla fina vänner och en så mysig pappa! Språket är, som vanligt när Lisa Bjärbo skriver, helt fantastiskt och så träffsäkert. Till sist finns förstås också alla de vanliga ingredienserna i ungdomsböcker – vardag, kärlek, skola… allt det som gör att unga lär älska boken. Men jag tror att vuxna lär älska den lika mycket, framförallt om man kan känna igen sig det minsta lilla i Liv. Men även om man inte gör det så tycker jag att man ska läsa boken ändå. En hjärtevärmande och berörande bok!

Inuti huvudet är jag kul är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Finns det björkar i Sarajevo?

Kevin ska ta hand om sin bror Charlie, som har en funktionsnedsättning, när deras föräldrar ska åka bort ett par dagar. Men så ringer Hannes och bjuder med Kevin till Liseberg. Kvar hemma lämnas Charlie, med ett löfte om att Kevin snart är tillbaka.

På Liseberg träffar de Linn och Amanda, och upplever en magisk försommarkväll. Men när Kevin kommer hem är Charlie försvunnen.

Under ett par intensiva dygn vänder Kevin, Hannes, Linn och Amanda upp och ner på Göteborg i sitt letande efter Charlie. Känslor blossar upp, familjens historia klarnar och relationer sätts på prov.

Allt kommer att förändras.

Finns det björkar i Sarajevo?Så står det i baksidestexten till Finns det björkar i Sarajevo som vi just nu diskuterar i Barnbokscirkeln på Facebook. Det är en ungdomsroman som handlar om relationer, många olika slags relationer, från vänskap till kärlek, från föräldrarelationen till broderskap. Det är en jättebra bok med många bottnar. Man kan läsa den som en kärlekshistoria där Kevin får uppleva sin första stora kärlek. Man kan också läsa den som en ungdomsbok och därmed en utvecklingsroman där Kevin lär känna sig själv, hitta sig själv, men också lär känna sig familj och dess bakgrund. Man kan läsa den som en fin skildring av Charlie, killen med funktionsvariation som egentligen inte är huvudpersonen, men ändå den person som allt kretsar kring. Man kan läsa boken som en vänskapsskildring där Kevin som tidigare varit ensam nu får vänner som ställer upp och finns där för honom. Boken innehåller så mycket, trots att den inte ens är på 300 sidor. Det gör också att jag stör mig lite på att det står ”En kärlekshistoria” på omslaget, för enligt mig är boken så mycket mer än så. Jag är rädd att de orden stöter bort en del läsare och det vore verkligen synd.

Det här är en perfekt bok att jobba med på högstadiet. Sådana här gånger önskar jag att jag jobbade med lite äldre barn eller att jag vore lärare, för här finns en bok som har allt. Det vore så häftigt att diskutera den med målgruppen. Men istället så diskuterar jag den med andra läsare och det verkar som att alla som läst den älskar den. Och det förstår jag. Christina Lindström är en otroligt skicklig författare, det märkte jag exempelvis när jag läste Jackmen också Hugo och kepskampen. Men Finns det björkar i Sarajevo är nästan snäppet bättre. Jag är glad att jag har en oläst ungdomsbok av henne kvar i min bokhylla, nämligen Hälsningar från havets botten. Hoppas också hon skriver många många fler barn- och ungdomsböcker!

Finns det björkar i Sarajevo är utgiven av B Wahlströms och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Farlig sömn

Farlig sömnErik har just kommit hem från skolan. Det var sista dagen före lovet. Snart var det jul och nyår och ett långt jullov väntade. Han hade fått bra betyg och kände sig väldigt glad. När han kom hem lade han sig på sängen för att vila lite. Han var precis på väg att somna när mobilen ringde. Ett nummer han inte kände igen. Mårten från biblioteket som ville att han skulle hämta en bok han hade beställt. Han bestämde sig för att hämta den på en gång så det var gjort. Men när han kom fram till skolan var det något som inte stämde. Skolan var helt öde. I biblioteket fanns Mårten, men han var inte sig själv – han hade inget ansikte, det var bara ett stort, köttigt hål! Mårten reste sig från stolen och gick emot honom…

Det här är en zombieinspirerad, kort, lättläst berättelse där man inte riktigt vet vad som är dröm eller verklighet. Den är inte jätteskrämmande, mer en klassisk skräckberättelse. Boken vänder sig till barn mellan 12 och 15 år, men fungerar även till äldre ungdomar som behöver en spännande, lättläst bok. Just skräckböcker är ju på frammarsch. Allt fler unga vill läsa om när det vardagliga plötsligt möter det övernaturliga och ger kalla kårar. Och extra bra är det när det finns lättlästa sådana böcker eftersom de verkligen lockar till fortsatt läsning med sin spänning och höga tempo.

Farlig sömn är skriven av Mats Johansson och utgiven av Nypon förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Tisteltankar

TisteltankarVet ni vad tisteltankar är? Det är de jobbiga, knasiga, besvärliga, dumma tankarna man tänker fastän man egentligen vill tänka goda, glada, ljusa, trevliga tankar. Boken Tisteltankar handlar just om sådana tankar. Eller rättare sagt om en tjej som tänker sådana tankar. Boken handlar om Linn, tjejen som ser sin mormor dö när hon går i åttan. När mormor faller ihop på gatan är det en kille som ringer 112. Samma kille börjar i hennes nya klass. Först vill Linn inte låtsas om honom, för han är tjock, mobbad, utanför, och hon vill väldigt gärna passa in och vara någon. Med tiden umgås hon dock alltmer med Tim. Fast bara utanför skolan där ingen kan se henne. Hon skulle aldrig våga visa sig med honom, eller stå upp för honom. Linn har väldigt svårt för att överhuvudtaget tänka på vad just hon vill och våga göra det oavsett vad folk säger. Hon kan inte sluta umgås med sina falska vänner som ändå inte bryr sig om henne. Hon kan inte prata med sin mamma trots att hon egentligen vill det. Mormorns död blir dock en händelse som sätter igång hennes tankar på riktigt. Hon börjar omvärdera sig själv, andra och livet, reflektera och faktiskt tänka sina egna saker. Men det är ingenting som sker enkelt. Tvärtom, det är som att det pågår ett krig i hennes huvud, med tisteltankarna som skaver.

Det här är en typisk ungdomsbok som handlar om allt det där som ungdomars liv kretsar kring, som kärlek, relationer, vänner, föräldrar, skola och så förstås det där med att hitta sig själv och våga stå upp vem man är. Det blir lite för mycket av det vardagliga ibland, det händer inte jättestora saker. Men det är också just det som gör att det känns så trovärdigt. För i det verkliga livet går det ju ofta väldigt långsamt och det är mycket monotoni och vardag. Eftersom boken till stor del handlar om Linns innersta tankar kommer man också henne nära. Dessutom är det superbra att boken berör psykisk ohälsa, liksom hur det kan vara att förlora någon man älskar. Att tappa fotfästet när något sådant händer kan vem som helst råka ut för. Och titeln är jättefin och så träffande. Dock känner jag att boken blir lite ”en i mängden”, den är helt okej, men den sticker inte ut på något sätt som gör den fantastisk. Och jag stör mig mycket på denna fatshaming som hela tiden sker. Men sammanfattningsvis måste jag säga att den är läsvärd, det är den, både för tonåringar, ungdomar och vuxna.

Tisteltankar är skriven av Anette Eggert och utgiven av Opal förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Glömskan

glomskanÄnda sedan jag hörde att en Hälsingefödd tjej vid namn Johanna Olsson, som dessutom är verksam som manusförfattare, skulle släppa sin debutbok så ville jag läsa den. Boken heter Glömskan och utspelar sig i ett litet samhälle djupt dolt i Norrlands skogar. Boken handlar om Hedda, vars bonuspappa varit våldsam, igen, och slagit mamman så pass mycket att hon bestämmer sig för att flytta ifrån honom. För att familjen ska samla kraft och bonuspappan Thomas ska hinna lugna ner sig beger de sig till mormor som bor just i Glömskan. De brukar annars inte ha kontakt så mycket, mormor och mamma, de har lite svårt för varandra och det kan finnas en anledning till det. Glömskan är nämligen en väldigt speciell plats, fylld av övernaturliga väsen och det gäller att kunna förhålla sig till dem.

Och Hedda tvingas verkligen förhålla sig till alla de varelser och väsen hon stöter på i skogen. Heddas älskade lillebror Teo försvinner spårlöst, och när varken grannarna eller polisens skallgångskedja kan hitta honom tvingas Hedda inse att det kanske är något som tagit honom. Hon och hennes nya vän Simon börjar leta efter kidnapparen och hamnar snart i en dramatisk strid på liv och död mitt bland de mytomspunna varelserna.

Det här är magisk realism när det är som bäst. Det är den typ av fantasy som jag gillar, när gamla välkända väsen från folktron åter ges liv, men man samtidigt hela tiden har minst ena benet kvar i verkligheten. I just den här boken är verkligheten dessutom ständigt närvarande. De övernaturliga lever nämligen sida vid sida med människorna, vilket de gjort i urminnes tider. Jag gillar också att det är en bok som utspelar sig i Norrland och jag gillar karaktären Hedda som är stark och modig. Jag gillar förresten alla karaktärer (utom möjligen Heddas mamma som jag inte upplever särskilt sympatisk). Jag hade gärna velat läsa mer om Heddas mormor exempelvis. Boken känns avslutad, men ändå finns det trådar som går att plocka upp, jag skulle inte bli särskilt förvånad om det kommer fler delar. Boken fungerar för en bred målgrupp, jag tänker att såväl barn ur målgruppen 9-12 år som 12-15 år skulle kunna gilla den.

Glömskan är utgiven av Berghs förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Släppa taget och Tappa greppet

Släppa taget    Tappa greppet

En av mina absoluta favoritförfattare är Katarina von Bredow. Hennes barn- och ungdomsböcker känns så realistiska och träffande att jag slungas tillbaka till min egen barndom och alla kärleksbestyr och vänskapstrassel man hade på den tiden. Katarina skriver nämligen väldigt mycket om relationer och det är även vad dessa två böcker handlar om.

Släppa taget är första boken och Tappa greppet är den andra. Böckerna handlar om tvillingsystrarna Elsa och Stella. Trots att de är lika som bär på utsidan, står varandra väldigt nära och tillbringar i stort sett all tid tillsammans så har de också vissa skillnader och hemligheter. Stella är den utåtriktade tjejen som säger vad hon tycker och gärna står i centrum, medan Elsa är raka motsatsen. Elsa håller också gärna saker för sig själv, som att hon är hemligt förälskad i Elliot.

I Släppa taget har klassen fått en ny dramalärare, en kille som är ung, ambitiös och vill utmana sina elever. Han gör det på ett annorlunda, lite väl elakt sätt, där hemligheter och de innersta tankarna hos klasskompisarna kommer fram. När allt kommer fram i ljuset sätts tvillingarnas syskonrelation och klasskompisarnas vänskapsrelation på hårda prov.

I Tappa greppet har Elsa och Elliot blivit ett par, men det är inte de som är i fokus i denna bok, utan tvärtom ett par andra personer i samma kompiskrets. När dramaläraren Vincent lockade fram alla sanningar drabbade det inte bara tvillingarna, utan också andra. Som Hampus och Victoria. De är bästa kompisar. Självklara. Åtminstone var det så tills den ödesdigra dagen i dramaklassrummet. Nu är allt förstört och inget kan någonsin bli som vanligt igen.

Jag älskade dessa två böcker. Den första mer än den andra, men båda är riktigt bra. Jag gillar att vi får följa olika huvudpersoner och nu blir det spännande att se vilka vi får följa i den tredje boken, för jag läste någonstans att det kommer bli en trilogi. Det är vardag och det är relationer. Inget som sticker ut eller engagerar rejält som i vissa av von Bredows andra ungdomsböcker, utan mer en mysig, gullig, varm feelgoodberättelser för tonåringar.

Böckerna är utgivna av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris (här och här) och på Bokus (här och här).

Som stjärnor faller

Bildresultat för som stjärnor fallerIbland händer det att det dröjer länge mellan läsning av en bok och att jag skriver recension av den. Jag vet inte varför Som stjärnor faller blivit liggande så länge för det är en riktigt bra bok.

Boken handlar om Tess. Hon och Liv är bästa vänner, går i samma klass och gör typ allt tillsammans. Men så dör Tess mormor. Då bestämmer sig Tess föräldrar för att sälja sin lägenhet i Stockholm och flytta till landet där mormors hus står tomt vid Bäckafallet. För Tess är det jordens undergång. Hon vill inte byta storstad mot landsbygd, inte lämna Liv och hon trivs inte heller i Bäckafallet utan mormor. Det är tomt och tyst. När hon försöker tänka mindre på mormor blir det snarare tvärtom, att det känns som att mormor dyker upp överallt. Till slut vet Tess inte ens om det är bara i hennes eget huvud som mormor finns eller om Tess verkligen ser och hör mormor på riktigt.

Livet går sin gilla gång fastän livet på landet är väldigt tråkigt enligt Tess. Men så träffar hon en kille i skogen, Tom, och hans häst Stjärna. Tess har visserligen aldrig varit någon hästtjej, men Tom är inte som andra killar och hon vill lära känna honom. Därför tackar hon ja när Tom frågar om han ska lära henne rida, hon ser sin chans att få träffa Tom igen. Dessutom säger Tom att han behöver hennes hjälp. När Tess frågar ”Varför just jag” svarar Tom ”Du var den enda som såg mig”.

Som ni kanske förstår så tillhör den här boken genren magisk realism och detta är alltså kombinerat med en klassisk hästbok. Väldigt spännande och det ges inte direkt ut någon uppsjö av sådana böcker idag. Dessutom finns det flera andra teman. Sorg förstås, efter mormor, vänskapen med Liv som förändras när de inte längre träffas varje dag, och så den första kärleken, pirrig, sprudlande och magisk.

Boken är skriven av Lin Hallberg som vi kanske mest känner igen från alla hästböcker om Sigge och Teddy. Som stjärnor faller är dock skriven för en lite äldre målgrupp, 12 – 15 år och den passar lika bra för hästälskare som icke hästälskare, för det här är så mycket mer än en vanlig hästbok.

Som stjärnor faller är utgiven av Bonnier Carlsen och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.