Barnboksbloggen

Välkommen till Barnboksbloggen. Här kan du läsa boktips och recensioner av såväl barnböcker som vuxenböcker. Emellanåt anordnar vi tävlingar, temaspecialer och annat spännande. Maila gärna om du har förslag på vad du vill läsa om på Barnboksbloggen.

barnboksbloggen@hotmail.com

 

Instagram

barnboksbloggen

Bokbloggar.nu

september 2018
M T O T F L S
« Aug    
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930

12-15

Tisteltankar

TisteltankarVet ni vad tisteltankar är? Det är de jobbiga, knasiga, besvärliga, dumma tankarna man tänker fastän man egentligen vill tänka goda, glada, ljusa, trevliga tankar. Boken Tisteltankar handlar just om sådana tankar. Eller rättare sagt om en tjej som tänker sådana tankar. Boken handlar om Linn, tjejen som ser sin mormor dö när hon går i åttan. När mormor faller ihop på gatan är det en kille som ringer 112. Samma kille börjar i hennes nya klass. Först vill Linn inte låtsas om honom, för han är tjock, mobbad, utanför, och hon vill väldigt gärna passa in och vara någon. Med tiden umgås hon dock alltmer med Tim. Fast bara utanför skolan där ingen kan se henne. Hon skulle aldrig våga visa sig med honom, eller stå upp för honom. Linn har väldigt svårt för att överhuvudtaget tänka på vad just hon vill och våga göra det oavsett vad folk säger. Hon kan inte sluta umgås med sina falska vänner som ändå inte bryr sig om henne. Hon kan inte prata med sin mamma trots att hon egentligen vill det. Mormorns död blir dock en händelse som sätter igång hennes tankar på riktigt. Hon börjar omvärdera sig själv, andra och livet, reflektera och faktiskt tänka sina egna saker. Men det är ingenting som sker enkelt. Tvärtom, det är som att det pågår ett krig i hennes huvud, med tisteltankarna som skaver.

Det här är en typisk ungdomsbok som handlar om allt det där som ungdomars liv kretsar kring, som kärlek, relationer, vänner, föräldrar, skola och så förstås det där med att hitta sig själv och våga stå upp vem man är. Det blir lite för mycket av det vardagliga ibland, det händer inte jättestora saker. Men det är också just det som gör att det känns så trovärdigt. För i det verkliga livet går det ju ofta väldigt långsamt och det är mycket monotoni och vardag. Eftersom boken till stor del handlar om Linns innersta tankar kommer man också henne nära. Dessutom är det superbra att boken berör psykisk ohälsa, liksom hur det kan vara att förlora någon man älskar. Att tappa fotfästet när något sådant händer kan vem som helst råka ut för. Och titeln är jättefin och så träffande. Dock känner jag att boken blir lite ”en i mängden”, den är helt okej, men den sticker inte ut på något sätt som gör den fantastisk. Och jag stör mig mycket på denna fatshaming som hela tiden sker. Men sammanfattningsvis måste jag säga att den är läsvärd, det är den, både för tonåringar, ungdomar och vuxna.

Tisteltankar är skriven av Anette Eggert och utgiven av Opal förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Glömskan

glomskanÄnda sedan jag hörde att en Hälsingefödd tjej vid namn Johanna Olsson, som dessutom är verksam som manusförfattare, skulle släppa sin debutbok så ville jag läsa den. Boken heter Glömskan och utspelar sig i ett litet samhälle djupt dolt i Norrlands skogar. Boken handlar om Hedda, vars bonuspappa varit våldsam, igen, och slagit mamman så pass mycket att hon bestämmer sig för att flytta ifrån honom. För att familjen ska samla kraft och bonuspappan Thomas ska hinna lugna ner sig beger de sig till mormor som bor just i Glömskan. De brukar annars inte ha kontakt så mycket, mormor och mamma, de har lite svårt för varandra och det kan finnas en anledning till det. Glömskan är nämligen en väldigt speciell plats, fylld av övernaturliga väsen och det gäller att kunna förhålla sig till dem.

Och Hedda tvingas verkligen förhålla sig till alla de varelser och väsen hon stöter på i skogen. Heddas älskade lillebror Teo försvinner spårlöst, och när varken grannarna eller polisens skallgångskedja kan hitta honom tvingas Hedda inse att det kanske är något som tagit honom. Hon och hennes nya vän Simon börjar leta efter kidnapparen och hamnar snart i en dramatisk strid på liv och död mitt bland de mytomspunna varelserna.

Det här är magisk realism när det är som bäst. Det är den typ av fantasy som jag gillar, när gamla välkända väsen från folktron åter ges liv, men man samtidigt hela tiden har minst ena benet kvar i verkligheten. I just den här boken är verkligheten dessutom ständigt närvarande. De övernaturliga lever nämligen sida vid sida med människorna, vilket de gjort i urminnes tider. Jag gillar också att det är en bok som utspelar sig i Norrland och jag gillar karaktären Hedda som är stark och modig. Jag gillar förresten alla karaktärer (utom möjligen Heddas mamma som jag inte upplever särskilt sympatisk). Jag hade gärna velat läsa mer om Heddas mormor exempelvis. Boken känns avslutad, men ändå finns det trådar som går att plocka upp, jag skulle inte bli särskilt förvånad om det kommer fler delar. Boken fungerar för en bred målgrupp, jag tänker att såväl barn ur målgruppen 9-12 år som 12-15 år skulle kunna gilla den.

Glömskan är utgiven av Berghs förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Släppa taget och Tappa greppet

Släppa taget    Tappa greppet

En av mina absoluta favoritförfattare är Katarina von Bredow. Hennes barn- och ungdomsböcker känns så realistiska och träffande att jag slungas tillbaka till min egen barndom och alla kärleksbestyr och vänskapstrassel man hade på den tiden. Katarina skriver nämligen väldigt mycket om relationer och det är även vad dessa två böcker handlar om.

Släppa taget är första boken och Tappa greppet är den andra. Böckerna handlar om tvillingsystrarna Elsa och Stella. Trots att de är lika som bär på utsidan, står varandra väldigt nära och tillbringar i stort sett all tid tillsammans så har de också vissa skillnader och hemligheter. Stella är den utåtriktade tjejen som säger vad hon tycker och gärna står i centrum, medan Elsa är raka motsatsen. Elsa håller också gärna saker för sig själv, som att hon är hemligt förälskad i Elliot.

I Släppa taget har klassen fått en ny dramalärare, en kille som är ung, ambitiös och vill utmana sina elever. Han gör det på ett annorlunda, lite väl elakt sätt, där hemligheter och de innersta tankarna hos klasskompisarna kommer fram. När allt kommer fram i ljuset sätts tvillingarnas syskonrelation och klasskompisarnas vänskapsrelation på hårda prov.

I Tappa greppet har Elsa och Elliot blivit ett par, men det är inte de som är i fokus i denna bok, utan tvärtom ett par andra personer i samma kompiskrets. När dramaläraren Vincent lockade fram alla sanningar drabbade det inte bara tvillingarna, utan också andra. Som Hampus och Victoria. De är bästa kompisar. Självklara. Åtminstone var det så tills den ödesdigra dagen i dramaklassrummet. Nu är allt förstört och inget kan någonsin bli som vanligt igen.

Jag älskade dessa två böcker. Den första mer än den andra, men båda är riktigt bra. Jag gillar att vi får följa olika huvudpersoner och nu blir det spännande att se vilka vi får följa i den tredje boken, för jag läste någonstans att det kommer bli en trilogi. Det är vardag och det är relationer. Inget som sticker ut eller engagerar rejält som i vissa av von Bredows andra ungdomsböcker, utan mer en mysig, gullig, varm feelgoodberättelser för tonåringar.

Böckerna är utgivna av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris (här och här) och på Bokus (här och här).

Som stjärnor faller

Bildresultat för som stjärnor fallerIbland händer det att det dröjer länge mellan läsning av en bok och att jag skriver recension av den. Jag vet inte varför Som stjärnor faller blivit liggande så länge för det är en riktigt bra bok.

Boken handlar om Tess. Hon och Liv är bästa vänner, går i samma klass och gör typ allt tillsammans. Men så dör Tess mormor. Då bestämmer sig Tess föräldrar för att sälja sin lägenhet i Stockholm och flytta till landet där mormors hus står tomt vid Bäckafallet. För Tess är det jordens undergång. Hon vill inte byta storstad mot landsbygd, inte lämna Liv och hon trivs inte heller i Bäckafallet utan mormor. Det är tomt och tyst. När hon försöker tänka mindre på mormor blir det snarare tvärtom, att det känns som att mormor dyker upp överallt. Till slut vet Tess inte ens om det är bara i hennes eget huvud som mormor finns eller om Tess verkligen ser och hör mormor på riktigt.

Livet går sin gilla gång fastän livet på landet är väldigt tråkigt enligt Tess. Men så träffar hon en kille i skogen, Tom, och hans häst Stjärna. Tess har visserligen aldrig varit någon hästtjej, men Tom är inte som andra killar och hon vill lära känna honom. Därför tackar hon ja när Tom frågar om han ska lära henne rida, hon ser sin chans att få träffa Tom igen. Dessutom säger Tom att han behöver hennes hjälp. När Tess frågar ”Varför just jag” svarar Tom ”Du var den enda som såg mig”.

Som ni kanske förstår så tillhör den här boken genren magisk realism och detta är alltså kombinerat med en klassisk hästbok. Väldigt spännande och det ges inte direkt ut någon uppsjö av sådana böcker idag. Dessutom finns det flera andra teman. Sorg förstås, efter mormor, vänskapen med Liv som förändras när de inte längre träffas varje dag, och så den första kärleken, pirrig, sprudlande och magisk.

Boken är skriven av Lin Hallberg som vi kanske mest känner igen från alla hästböcker om Sigge och Teddy. Som stjärnor faller är dock skriven för en lite äldre målgrupp, 12 – 15 år och den passar lika bra för hästälskare som icke hästälskare, för det här är så mycket mer än en vanlig hästbok.

Som stjärnor faller är utgiven av Bonnier Carlsen och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Norra Latin

Norra LatinIdag börjar diskussionen av Norra Latin i Barnbokscirkeln på Facebook. Det är en rejäl bok på närmare 600 sidor som handlar om två tjejer, Tamar och Clea, som båda börjar i ettan på gymnasiet. De har valt att gå på skolan Norra Latin i Stockholm, på teaterprogrammet. Det är en skola med gamla anor dit det krävs antagningsprov och bra betyg för att ta sig in. Clea har haft många roller trots att hon inte ens börjat gymnasiet ännu och hennes mamma, som nu är en populär skådespelerska, gick på Norra Latin, så det var självskrivet för Clea att även hon skulle gå där. Tamar hade det inte lika enkelt. Hon har bott i Östersund och bara spelat teater där i en lokal teatergrupp. Men hon brinner för teatern och har alltid velat gå på Norra Latin. Det visar sig dock att det kanske inte var bara hennes talang som gjorde att hon kom in på skolan…

Tamar har svårt att få vänner i sin nya klass. Clea däremot befinner sig ständigt i klassens centrum. Inte minst sedan hon blir ihop med den berömda filmstjärnan Jack Helanders son Tim. Men Tim mår inte bra och drar tyvärr ner Clea i sitt mående och destruktiva leverne. Tamar är kär i Clea och vill inget annat än att Clea och Tim ska göra slut så Clea blir glad som förut igen. Det dröjer inte långt in på den nya terminen innan de får höra en spökhistoria, eller vandringsägen, som handlar om skolan och om en elev som tidigare gått på skolan, vid namn Erling Jensen. Många tror att det är just en historia utan sanning, men Tamar blir varse om att det i allra högsta grad är en sann berättelse. Tamar ser Erling och han vill ha hennes hjälp.

Jag vill inte avslöja mer om boken, men den är riktigt, riktigt spännande. En bladvändare. Jag blir glad för att jag får ta del av teatervärlden och jag älskar alla citat och hänvisningar till böcker, filmer och pjäser. Författaren Sara Bergmark Elfgren är känd för sin och Mats Strandbergs triologi Cirkeln och för podcasten De dödas röster. Att hon kan skriva så man blir fängslad visste jag förstås sedan tidigare, men jag blev ändå förvånad över att jag, som stressad heltidsjobbande och halvtidspluggande småbarnsförälder, lyckades sluka denna tjocka bok utan att knappt märka av dess längd. Men visst, ska man vara lite hård så finns det ändock transportsträckor som skulle kunna plockas bort. Språket är lättläst och det flyter på så bra. Porträtten av Tamar och Clea känns också väldigt levande, liksom beskrivningen av byggnaden Norra Latin. Omslaget är underbart, det fastnade jag ordentligt för. Den realistiska grunden med skolvardagen och tjejernas liv utanför skolan känns väldigt realistisk. Den övernaturliga delen är också lagom tycker jag som egentligen inte alls brukar läsa sånt. Det är magiskt och övernaturligt emellanåt, men det övergår aldrig till regelrätt fantasy. Den som tror och hoppas på regelrätt skräck får dock leta vidare, här är det mer en touch of övernaturligt, á la Maria Gripe eller Ingelin Angerborn. Så det beror nog mycket på vad man har för förväntningar, det är ju en rejält hypad bok. Men jag gillade boken och kommer definitivt att rekommendera den till flera av mina låntagare som jag också tror kommer att gilla den. Och det här är en bok som många lär gilla, såväl unga som vuxna. Bäst av allt är att detta är den första delen i en planerad serie, Stockholmsserien, och jag är grymt nyfiken på hur författaren kommer att fortsätta. Om det kommer att vara samma huvudkaraktärer, om kommande böcker utspelas i samma miljö och så vidare. Ser verkligen fram emot fortsättningen.

Norra Latin är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

#seriöstdeträckernu

Marie-Chantal Long har tagit sig an ett obekvämt, men högst aktuellt ämne i sin senaste bok #seriöstdeträckernu. Boken handlar om Malou och hennes kompisar Fina och Ayaan. Malou har tröttnat på de dick pics som hon och hennes kompisar allt oftare får. Men hon vill ändå kunna fortsätta sig av sociala medier. Därför tänker hon ut en plan: utan att avslöja sin identitet ska hon, Fina och Ayaan leta rätt på de skyldiga och få dem att sluta skicka sina vidriga bilder. Planen är riktigt bra, men det visar sig ju tyvärr vara så att planer sällan fungerar helt som det är tänkt…

Som sagt, boken handlar om ett viktigt, brännande ämne, men tyvärr lyckas den inte beröra mig. Den når inte ända fram. Dels känns det som att jag läst detta förut, även i vuxenböcker. Inte just om dick pics, men om tjejer/kvinnor som gaddar ihop sig för att ge killar/män en läxa på grund av deras beteende. Karaktärerna känns platta, de engagerar mig inte. Boken gav alltså inte mig någon djupare läsupplevelse. Men det är en bra bok att använda som utgångspunkt för diskussioner. Det finns många intressanta ämnen och frågor i boken, så som könsroller, makt, vad som är okej och inte, vad som är brottsligt och inte, och så vidare. Kanske hade boken kunnat beröra mer om den varit längre. Just nu kommer man inte riktigt ner på djupet i de många intressanta frågorna och man lär som sagt inte heller känna karaktärerna särskilt väl. Samtidigt förstår jag att författaren troligen valt att hålla boken ganska kort just för att många ska kunna ta del av den och för att den ska fungera bra som diskussionsunderlag. #seriöstdeträckernu är utgiven av bokförlaget Opal och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Vi kommer snart hem igen

Vi kommer snart hem igen (inbunden)I lördags var det förintelsens minnesdag (27/1) och jag passade på att skylta om det på biblioteket. Vi har fått in en fin utställning från Forum för levande historia som heter Aldrig mer – Om folkmord. Det är viktigt att synliggöra, och att aldrig glömma det som hänt.

Häromdagen fick jag också en fin bok som handlar om samma ämne. Vi kommer snart hem igen heter den och den är skriven och illustrerad av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting. Det är en seriebok som alltså handlar om förintelsen. Den är indelad i olika kapitel: förord, Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich, Elisabeth, Andra världskriget, Ordlista och Vill du veta mer. Förordet, som är skrivet av Jessica Bab Bonde, berättar om den här bokens viktigaste personer, nämligen just Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth. De var alla barn eller ungdomar under förintelsen och den här boken består alltså av deras berättelser. De här personernas liv började precis som ditt och mitt, med mat, kläder, familj, vänner och samma tankar och funderingar och bekymmer som alla andra barn. Men så plötsligt förändrades deras liv. För vissa långtsamt, för andra mer drastiskt över en natt. De fick inte längre gå på vissa gator, inte leka med andra barn i parken, inte gå i skolan, de tvingades flytta, det finnas inga pengar, ingen mat. Det blev ransonering, föräldralösa gatubarn fyllde trottoarerna, barn och äldre dog av undernäring, barnen tvingades arbeta, de blev misshandlade, tvingades gömma sig. All glädje, trygghet och vanlighet försvann. Samtidigt pågick livet precis som vanligt för andra människor runtomkring dem. En del protesterade, andra låtsades inte se, eller brydde sig inte. Så småningom skickades folk iväg till koncentrationsläger eller förintelseläger, både män, kvinnor och barn. Där blev de tilldelade ett fångnummer. Som Tobias berättar ”Vi förvandlades till något annat än människor, något som det var lättare att döda. Vi fick ett fångnummer. Jag var ingen människa längre. Jag var ett nummer”. Tobias berättar också att när han var sex år satt han gömd på en vind i en månad och tjugo dagar för att inte nazisterna skulle hitta honom.

Vi får också ta del av de andra personernas öden, som Livia som så länge önskat sig en röd cykel och äntligen fått en på sin födelsedag. Men det dröjer inte länge förrän det bestämdes att judar inte längre får ha fordon, så hon måste lämna ifrån sig den till myndigheterna. Eller Elisabeth, vars familj slets isär: ”Vi duschades och håret rakades av. Det var sista gången jag såg mamma och mina yngre systrar Magdalena och Judith. Mamma var 41 år då. Mina systrar var 14 och 12 år”. Livia berättar också att hon aldrig fick krama sin pappa en sista gång och att även hon duschades och rakades: ”de tog ifrån oss det sista av vår mänskliga värdighet. Vi såg alla likadana ut”. Selma berättar att tyskarna sköt hennes bror Samuel ute på gården till hans flickväns hus för att han trotsat utegångsförbudet när han hjälpte flickvännen och hennes mamma att flytta till det judiska ghettot. Hon berättar också: ”Ghettot skulle tömmas på alla som inte kunde arbeta. Barnhem, sjukhus och ålderdomshem tömdes. Vi fick ställa upp oss på gårdarna och de gamla, sjuka och barnen rensades ut”. Emerich berättar att han såg sig i en spegel efter att ha blivit befriad: ”Jag såg ett skelett med levande ögon. Jag var 21 år, 175 cm lång och vägde 34 kilo”.

Det är ett svårt ämne att ta in, personernas öden är förstås oerhört gripande, men det är svårt att föreställa sig att det verkligen har hänt och hela händelseförloppet är såklart ännu svårare att förstå. Men serieformatet och den enkla, men berörande texten gör det lite enklare att närma sig ämnet. Och som sagt, det är så viktigt att belysa det och det är bra att det ges ut sådana här böcker nu medan det faktiskt fortfarande finns möjlighet till vittnesskildringar. Serieformatet gör att det också mer tillgängligt för alla. Som ni förstår så öppnar boken såklart upp för samtal, det är det som är meningen med den. Och det finns också en lärarhandledning till den. Boken innehåller också tidslinje och kartor för att ytterligare underlätta.

I boken skildras också personernas första möten med Sverige, för alla har ju kommit hit efter sina upplevelser i sina respektive hemländer. Och detta tänker jag kan vara skönt att läsa om för dagens flyktingar som kommer till Sverige. Igenkänning och även där en öppning för samtal.

Det här är en måste-bok för samtliga skolor. Den vänder sig till barn ungefär från 11 år och jag tänker att det kan vara bra att de inte är så mycket yngre än så, det är trots allt ett svårt ämne. Men det är viktigt, oerhört viktigt, så jag hoppas att alla mellan-, hög- och gymnasieelever får ta del av boken och gärna alla vuxna också. För det finns absolut ingen övre åldersgräns. Berättelserna är så gripande och rörande så de hade kunnat stå för sig själv, men de blir extra levande tack vare Peter Bergtings otroligt uttrycksfulla, mörka och realistiska bilder.

Vi kommer snart hem igen är utgiven av Natur & Kultur och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Skräckberättelser

Sista dagen i november och sista dagen med mitt månadstema som denna månad har varit läskigt. Därför tänkte jag passa på att tipsa om två relativt nyutgivna böcker fyllda med olika rysare/skräckberättelser.

Höstväsen : skräckberättelserHöstväsen – Skräckberättelser vänder sig till åldern 12-15 år och innehåller sju rysliga, spännande, skrämmande berättelser skrivna av några av våra mest kända författare. Bokens namn, Höstväsen, är ingen slump. I baksidestexten kan man läsa följande:

Hösten är skymningens tid. Skuggorna breder ut sig över stad och land. Är du ensam där i mörkret – eller finns det något som rör sig vid din sida? Något som vakar och följer dig på avstånd? Som känner till alla dina små lögner och svek, som färdas med dig i drömmen, som bara väntar? Det är nu de vågar sig fram. Väsen som vill ha upprättelse, ta plats eller bara mätta sin hunger. I sju skrämmande berättelser möter vi höstens varelser och nattmaror, i gränslandet mellan vår verklighet och en dunklare värld.

Bland berättelserna hittar vi Det som existerar av Kerstin Lundberg Hahn, Nattsköterskan av Magnus Nordin, Saknad av Lena Ollmark och Stilla ligger Kyrksjön av Niklas Krog. Såvitt jag förstår är berättelserna nyskrivna. Det märks i alla fall tydligt att de är moderna och uppdaterade, mobiler, chattar, sms, Pokémon, Facebook och YouTube förekommer lika frekvent här som i verkliga ungdomars vardag. Jag gillar upplägget med skräck, noveller och den målgrupp berättelserna är riktade till. Jag gillar också att berättelserna är så välskrivna och att det finns någon slags röd tråd även fast de sinsemellan är ganska olika och skrivna av olika författare. Jag hoppas och tror verkligen att den här boken kan tilltala många i mellanstadiet och högstadiet.

Höstväsen – Skräckberättelser är utgiven av B Wahlströms och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Skräck : elva rysare för mellanstadietSkräck – elva rysare för mellanstadiet vänder sig, precis som titeln antyder, till barn på mellanstadiet (9-12år). Målgruppen är alltså yngre för denna bok, men upplägget är detsamma med elva författare som skrivit varsin text. Här kan man hitta skräckberättelser från exempelvis Ingelin Angerborn, Petrus Dahlin, Petter Lidbeck, Kerstin Lundberg Hahn och Siri Spont. Även här namnkunniga och välkända författare alltså. Att boken känns välskriven är därför inte konstigt. Även här är det moderna berättelser, även om ett par av dem faktiskt är utgivna tidigare. Jag gillar det här omslaget betydligt mer, det känns mer tilltalade än Höstväsens omslag. Här är texterna möjligen lite kortare än i Höstväsen och det man snabbt lägger märke till är att det är betydligt mer luft på sidorna – väl anpassat till målgruppen alltså. Men även här är det är väldigt spännande, skrämmande, rysliga och läskiga berättelser som passar perfekt att läsa nu under den mörkare delen på året i soffan under en gosig filt.

Skräck – elva rysare för mellanstadiet är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

För att väcka hon som drömmer

För att väcka hon som drömmer är titeln på Johanna Nilssons senaste bok. Hon är, som jag nämnt många gånger tidigare, en av mina absoluta favoritförfattare och jag var därför väldigt nyfiken på den här boken. När jag dessutom såg att den blev Augustprisnominerad blev förväntningarna höga. Nu efteråt känner jag mig däremot lite ambivalent, jag vet faktiskt inte riktigt vad jag tycker om boken.

För att väcka hon som drömmer handlar om Josefin. Hennes mamma har cancer och ligger på sjukhus. När Josefins mamma blev sjuk rasar hela världen samman. Hela familjen brister. Marcus som tillhör samma kyrka som Josefins familj blir hennes räddning. Han är den enda som lyssnar, den enda som förstår. Men det visar sig snart att Marcus har sina egna problem och snart blir Josefin den som lyssnar och tröstar. Men Josefin räcker ju inte heller till.

Det här är stundvis en tung bok att läsa. Precis som i de andra Augustprisnominerade böckerna finns även här många teman, att bli vuxen, tro och andlighet, sjukdom, sorg, saknad, längtan, ångest, självskadebeteende, tvångssyndrom, ätstörningar, psykisk ohälsa, relationer, familjeband, drömmar, kärlek… Ja, listan kan göras lång. Jag skulle vilja diskutera boken i en bokcirkel. Det finns så oerhört mycket att diskutera kring.

Huvudpersonen Josefin är, precis som hela hennes familj, djupt troende och hon försöker förhandla med Gud. Hon försöker offra sig själv för att hennes mamma ska få leva. Och hennes offer blir ganska radikala. Hon har en stark övertygelse om att ifall hon offrar sig själv så som Jesus gjorde kommer hennes mamma att bli frisk. Samtidigt har hon ”vanliga tonårsbekymmer” som handlar om skola, kärlek, kompisar och så är det ju det där med familjen. Hela familjen påverkas verkligen starkt av att mamman är sjuk. Pappan orkar inte finnas där för sina barn längre, han har fullt upp med sin egen oro. Lillasystern går in i någon slags småbarnsstadie igen och storebrodern stänger in sig själv. Ingen mår bra. Och Marcus, som hans mamma försöker gifta bort, och som mår så dåligt psykiskt att han vill ta livet av sig. Ja, det finns mycket ångest och svärta i den här boken.

Men trots all svärta så finns det också hopp, och jag känner en stark önskan att få följa karaktärerna. De är skildrade med inlevelse och jag känner starkt för flera av dem, inte minst Josefin och hennes lillasyster, jag skulle vilja vara där och ta hand om dem, krama dem och finnas där för dem under denna svåra tid de går igenom. Få skriver så bra som Johanna Nilsson och det är en fröjd att få läsa hennes prosa. Men något är det som skaver och som gör att jag har lite svårt för boken. Jag tror inte det handlar om att det är för mycket ”kyrkligt”, tvärtom tycker jag att det är väldigt intressant att få ta del av den världen. Jag tror inte heller att det handlar om att det är för mycket svärta. Jag tror att många tonåringar idag kan känna igen sig i något av det som Josefin och Marcus känner och upplever. Troligen inte i allt, för det är lite för tillspetsat, men i något i alla fall. Kanske är det att det känns orealistiskt som jag reagerar på. Att det blir lite för mycket helt enkelt. Kanske är det berättarperspektivet med den allvetande berättaren som gör att jag inte riktigt förstår Josefin fullt ut, det där med offret hon håller på med. Det känns för långt ifrån mig själv. Kanske handlar det helt enkelt bara om att jag hade lite för höga förväntningar? Någonting är det i alla fall som gör att jag inte känner den läsupplevelse jag trodde att jag skulle få av en Johanna Nilsson-bok som dessutom är Augustnominerad. Men läsvärd är den absolut, och som sagt, tänk att få diskutera den här i en bokcirkel!

För att väcka hon som drömmer är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Anrop från inre rymden

Anrop från inre rymdenAugustprisnominerade Anrop från inre rymden är en novellsamling av Elin Nilsson. Den vänder sig till barn från 9 år och handlar om allt från kärlek till vänskap, från glädje till sorg, om konflikter och lojaliteter, helt enkelt om livet, när det är som svårast och enklast på samma gång.

I åtta lättlästa noveller får vi läsa om olika huvudpersoner som lever olika tonårsliv och möter olika saker i sin vardag. Det handlar om att bli ovän med sin bästa vän, om att få en vikarie till klassen, om att vara hemligt förälskad, om att få uppleva sin första kyss, om en förälder som behöver en… Ja, väldigt allmängiltiga saker att le åt, känna igen sig i, drömma sig bort i. Vardagsrealism när det är som bäst helt enkelt.

Precis som med många andra novellsamlingar så tilltalar vissa noveller mig mer, andra mindre. Men, det intressanta med den här boken är att den känns så komplett. Novellerna ska läsas allesammans och tillsammans ger de ett ytterligare perspektiv, förutom att de berör också en och en, var för sig. Jag gillar att författaren valt att använda novellformatet – det behöver få ett uppsving och den här boken kan locka in barn och ungdomar till novellernas förtjusande värld.

Ja, överhuvudtaget är det ett stort plus för formatet, boken har ett lättläst format i och med novellformen, det är enkelt att läsa en novell då och då, det gör inget om man lägger bort boken ett tag, det är ändå olika karaktärer och händelser i nästa novell och man hinner läsa klart en novell även under en ganska kort lässtund. Jag gillar också att det är olika typer av karaktärer som skildras, så alla får chansen till igenkänning. Jag gillar också att fastän alla novellerna till synes har olika karaktärer, teman och handling så finns det flera saker som de har gemensamt, som skapar en röd tråd. Alla noveller handlar om gränsen mellan barndom och tonår/vuxen, att frigöra sig, att växa, utvecklas. Och förstås om saker som händer när man befinner sig just där. Till sist gillar jag Elin Nilssons fingertoppskänsla – att lyckas beröra så djupt med något så vardagligt. Jag skulle gärna vilja se den här som högläsningsbok i en 5:a eller 6:a med diskussion efter varje text.

Anrop från inre rymden är utgiven av Alfabeta och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.