Vi kör!     I min trädgård

Denna månads tema i Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017 är en bok med ett pronomen i titeln. Idag har jag faktiskt lyckats hitta två pekböcker av samma författare som har varsitt pronomen i sina titlar: Vi kör och I min trädgård.

Vi kör handlar om en rad olika fordon. Här möter vi ambulans, polisbil, sopbil, lastbil, brandbil, buss och en personbil. Brandbilen tutar, bilen åker, lastbilen rullar, ambulansen blinkar, sopbilen hämtar, bussen brummar och till sist finns det ett barn som kör runt med alla dessa fordon. Ja, här kan verkligen alla fordonsälskare få sitt lystmäte!

I min trädgård handlar om massor av olika saker man kan hitta i en trädgård. Där finns nyckelpigan som klättrar, en fjäril som flyger, en krälande mask, ett surrande bi, en badande anka, en blomma som växer och till sist ett barn som vattnar blomman i trädgården.

Båda böckerna är skrivna och illustrerade av Helena Davidsson Neppelberg. De vänder sig till de yngsta barnen, 0-3 år. De har ett typiskt pekboksformat med tjocka hårda kartongsidor med rundade hörn och böckerna är små och greppvänliga för små händer. Böckerna är väldigt färgstarka och bilderna har svarta konturer så även de allra yngsta kan lockas av bilderna. Det här är pekböcker som tål att läsas om och om igen utan att den vuxne tröttnar, för de är snyggt formgivna och har enkla, charmiga, men samtidigt detaljrika färgsprakande illustrationer. Böckerna är utgivna av Alfabeta bokförlag och de finns bland annat att köpa på Adlribris (här och här) och på Bokus (här och här).

ParaplytjuvenParaplytjuven är en berättelse från Sri Lanka. Det är ett land med en rik kultur, musik, sång och bildkonst har alltid varit viktigt för folket i Sri Lanka. Det finns gott om berättelser, sagor och dikter som handlar dels om hur det goda kämpar mot det onda och dels om djur som hjälper varandra eller djur som hjälper människor. Apor är populära djur i Sri Lanka tack vare berättelsen om apkungen Hammon. Och det är just en apa som denna fina bilderbok handlar om. Fast det får vi inte veta förrän på slutet. Paraplytjuven handlar nämligen om en liten by i Sri Lanka. Människorna där hade aldrig sett ett paraply. När det regnade använde de sig av bananblad, säckar eller korgar för att skyla sig. Men en man vid namn Kiri Mama reste till staden och fick där se att alla gick omkring med paraplyer, det ena vackrare än det andra. Så han köpte sig ett för att stila med hemma i byn. Men han hann inte mer än komma hem så blev hans paraply stulet! Han åkte på nytt till staden, handlade ett nytt paraply och råkade ut för samma öde. Detta upprepades gång på gång, tills dess att han kom på en plan. Han köpte sitt sista paraply och ställde på samma ställe som hans andra paraplyer blivit stulna på, men innan dess stoppade han in pappersbitar i paraplyets veck. När tjuven tagit paraplyet kunde Kiri Mama följa efter. Så småningom kom han till skogen där alla hans paraplyer hängde på rad i ett träd. Han tog hem paraplyerna, öppnade en paraplyaffär och möjliggjorde att alla i byn kunde få köpa varsitt paraply. Kiri Mama insåg att det ju faktiskt var bra att tjuven tagit paraplyerna, annars hade det ju bara funnits ett paraply i hela byn. När han gick för att tacka paraplytjuven insåg han att tjuven inte var någon mindre än en lekfull och busig liten apa!

Paraplytjuven är en rolig berättelse som bygger på upprepning, igenkänning, spänning och humor, allihopa perfekta ingredienser i barnböcker. Illustrationerna spänner mellan mörka och färgglada, troligen beroende på det som händer i berättelsen och på huvudpersonens sinnesstämning. I slutet finns den roliga knorren då det visar sig vara apan som är paraplytjven. Dessutom får vi ta del av en berättelse från ett land som annars sällan figurerar i barnböcker. Lite fakta om landet får vi också ta del av längst bak i boken. Paraplytjuven är skriven och illustrerad av Sybil Wettasinghe.

Vår systers sagokista handlar om en familj bestående av fem barn. När de ska sova berättar storasyster Manal alltid förtrollande sagor. Mamma brukar tjata på dem att de ska sova, men de kryper upp i Manals säng och lyssnar på hennes magiska berättande. Manal är blind och har en käpp att ”se” med. Men trots att Manal inte ser så är hennes huvud som en skattkista, fylld med sagor av alla de slag. Det är lätt att förstå varför syskonen så gärna vill lyssna till hennes sagor. Men en kväll vill hon inte berätta sagor. Hon gråter. Hon säger åt syskonen att gå och lägga sig. Hon vill vara i fred. Hon är inte som vanligt. Så är det i flera dagar. En dag berättar hon att käppen har gått sönder, och utan sin magiska käpp kan hon inte trolla fram alla sina fantastiska sagor. Utan sin käpp kan hon inte gå ut för att samla nya sagor till sin sagokista. Hon är rädd för att ramla och för att de andra barnen ska skratta åt henne. Mamma hör det och tillsammans tar familjen en promenad. Med familjens styrka och gemenskap kan Manal ta sig ut för att känna, lukta, lyssna, samla material till sin sagokista. Och nu blir det nya sagor igen, kväll efter kväll.

Vår systers sagokista är en hjärtknipande berättelse om Manal och hennes syskon. Om hur det kan vara att inte se. Om hur det kan vara att bli retad för att man är annorlunda. Om hur syskon/familjegemenskap kan vara en otrolig styrka. Ja, det finns många teman i denna vackra bok. Dessutom är det en perfekt godnattsaga. Och en otroligt varm och kärleksfull bilderbok. Allt illustrerat med vackra, färgglada, uttrycksfulla, hjärtkramande bilder av Lubna Taha. En jättefin bilderbok skriven av Maya Abu-Alhayyat från Libanon.

Bildresultat för trolleritäcket groblerTrolleritäcket är en bilderbok som handlar om en flicka som heter Laluma. Hon har ett stort vackert lapptäcke som hennes mamma sytt åt henne av överblivna tygbitar. Alla lapparna har en historia, någon kommer från en släktings brudklänning, en annan från pappas skjorta. Laluma använder sitt täcke när hon leker med sin docka, hon gömmer sig under täcket i gräset, hon dansar med lapptäcket virat runt kroppen, hon låter lapptäcket bli en skola, en kyrka, ett hus och ett tält i vildmarken. När Laluma ska sova får hon ha täcket över sig. Laluma frågar sin mamma om hon sytt in förtrollning i lapparna eftersom det går att göra så mycket med täcket. Mamman svarar: ”Kanske det, för jag sydde med hela mitt hjärta”. Till slut berättar mamma en berättelse om lapptäcket och snart sover Laluma med sitt älskade täcke.

Trolleritäcket är en söt och varm berättelse om en flicka och hennes älskade käraste ägodel. Jag tror att alla barn kan känna igen sig i Lalumas känslor för sitt täcke. När man har något som bara är ens eget, något som man uppskattar och värdesätter högt. Samtidigt är det här en berättelse om en flicka som lever i ett land långt härifrån. Genom den igenkänning som man får från Lalumas känslor för täcket kan man lyfta blicken och se en värld som inte ser ut som ens egen, utan att det någonstans problematiseras. Laluma är nämligen en mörkhyad flicka som bor i en sydafrikansk by, men det lyfts inte fram eller problematiseras i texten, utan är bara något alldeles självklart. Det här är en bok att läsa och bli varm av, en bok att jobba med, en bok att njuta av. Trolleritäcket är skriven av Mari Grobler, illustrerad av Elizabeth Pulles och utgiven av bokförlaget Hjulet.

Bildresultat för naku nakuu nakuuuNaku, Nakuu, Nakuuu är en bilderbok från Filippinerna som handlar om att få syskon. Syskonböcker finns det ju en uppsjö av och den här boken är kanske inte så annorlunda mot de vi annars hittar i bokhandeln och på biblioteket som handlar om detta ämne. Boken handlar om en pojke som ska få ett litet syskon och som är rädd att hans föräldrar ska glömma bort honom då syskonet kommer, ett vanligt tema i syskonböcker. Den stora skillnaden med denna bok jämfört med traditionella syskonböcker är ju att den här boken visar ett litet annat perspektiv, lite mer mångfald i fråga om kultur och hudfärg och så vidare. Att läsa barnböcker från Filippinerna hör kanske inte till vanligheterna, så det kändes kul. Illustrationerna är lite speciella. De är mörka, men samtidigt färgglada och väldigt fantasifyllda. Titeln, Naku, nakuu, nakuuu är ord som återkommer i texten och jag har läst att det ska betyda ungefär Oj, ooj, oooj. Boken har fått flera priser och det kan jag förstå, för det är en annorlunda och speciell bok om ett ständigt aktuellt ämne för barn i bilderboksåldern. Naku, nakuu, nakuuu är utgiven av bokförlaget Trasten. Författare är Nanoy Rafael och illustratör är Sergio Bumatay III.

 

Bildresultat för skogens hemligheter liaoSkogens hemligheter är skapad av den mångfaldigt prisbelönade bilderboksberättaren Jimmy Liao från Taiwan. Skogens hemligheter är en bilderbok och målgruppen är 3-6 år enligt förlaget, men jag tycker nog att boken med fördel också kan läsas av lågstadiebarn. Boken kanske ser tjock ut vid en första anblick, speciellt för att vara en bilderbok, men det är få ord på sidorna och massor med illustrationer. På de allra flesta uppslag täcker illustrationen i stort sett hela uppslaget och så finns det bara någon rad med text till, så den är lättläst även för nybörjarläsare. Boken handlar om en flicka som sover, men vaknar av en vissling. Det visar sig vara en stor kanin som kikar in genom hennes fönster och vill att hon ska komma ut. Hon får följa med honom på ett storslaget äventyr någonstans mellan dröm och verklighet. Boken påminner mycket om Alice i underlandet, mycket fantasi, sagoinspirerat och det bästa är att boken erbjuder en ganska fri tolkning av berättelsen, man kan använda sin egen fantasi för att fundera på vad det egentligen är som händer och varför, och vad som kommer att ske härnäst. Illustrationerna är förtrollande, dock bara i vitt och gråsvart, helt utan någon annan färg, vilket kan vara både positivt och negativt. Men jag tror att det faktiskt är bra i det här fallet, för det eggar läsarens fantasi ytterligare när de saknar färg. Det intressanta med Skogens hemligheter är att den visar verkligen att en bok inte alls behöver vara enkel bara för att det är lite text, här ryms många stora tankar och funderingar. Det finns en del att jobba med i boken och den stannar kvar i tankarna ett bra tag efter läsningen. Boken uppmärksammades stort då den utkom och utsågs bl.a. till ”Best Children Book of the Year (Open Book Award, Chinatimes News, 1998). Läs den, bläddra i den, fördjupa er i de vackra bilderna! Boken är utgiven av Mirando bokförlag.

Bildresultat för skogens hemligheter liao

 

Vad är ett barn?Vad är ett barn? Ja, vad är ett barn egentligen? Enligt Beatrice Alemagna som har skrivit den här boken är ett barn en liten människa som varje dag växer och så småningom förändras. Barn kan vara på många sätt, de kan vara underliga, tysta, knubbiga, ha tandställning eller rullstol. Det finns jobbiga barn också, och barn som man blir arg på. Även vuxna kan vara på många olika sätt. Men varför tänka på det nu, man behöver inte ha bråttom att bli vuxen. Vad är ett barn är en finstämd, ömsint men också humoristisk bilderbok om hur det är att vara barn, hur det är att vara vuxen, ja, hur det är att vara människa helt enkelt. Sensmoralen är att man kan vara på många olika sätt, oavsett om man är barn eller vuxen. Inget är rätt eller fel. En jättebra bok som belyser just skillnader och likheter, och en bra bok att ha som inledning till mångfaldsarbete eller liknande. Eller bara läsa tillsammans och filosofera kring vid godnattstunden. Ett plus också för de fina illustrationerna som är skapade i en slags blandteknik.

Beatrice Alemagna är född i Bologna, Spanien, och har under de senaste åren fått flera internationella utmärkelser för sina innovativa poetiska bilderboksberättelser. Vad är ett barn är utgiven av Mirando bokförlag.

Söta SalmaSöta Salma är en berättelse från Ghana, skriven av Niki Daly. Den påminner ganska mycket om Rödluvan och Vargen och man förstår att den har ett sedelärande syfte. Boken handlar om lilla Salma som skickas till marknaden för att göra några ärenden åt sin mormor. Salma tar på sig sitt vackra halsband och sina fina kläder. Precis innan hon ska gå förmanar mormor henne att hon ska gå raka vägen till marknaden och hem, och att hon inte ska prata med främlingar. Självklart är dessa förmaningar som bortblåsta när hon gått runt på marknaden och köpt allt på mormors lista. Hon förvillar sig till den bråkiga delen av staden och börjar prata med herr Hund som inte visar sig ha goda avsikter. Det dröjer inte länge förrän han lurat av Salma halsbandet och de vackra kläderna. Sedan skrämmer han Salma och börjar själv gå hem mot Salmas mormor. Salmas mormor märker inte först att det inte är Salma, hon har så dålig syn. Men snart inser hon att hon är i fara. Tur att Salma och morfar kunde lösa situationen och rädda mormor. Nästa dag får Salma återigen gå till marknaden, nu för att köpa nya kläder, men denna gång gick hon raka vägen hem igen efteråt och hon talade inte med några främlingar.

Jag gillar den här boken. Dels för att vi får glimtar från ett annat land och en annan kultur, utan att det är detta som står i fokus för berättelsen. Dels för alla anspelningar på den kända sagan. Åh vad mycket det finns att jobba med i den här boken tänker jag. Dels också för att boken är väldigt bra, texten är rapp och humoristisk och illustrationerna är uttrycksfulla. Boken är utgiven av förlaget Hjulet.

Den mycket hungriga larven är en annorlunda och rolig bilderbok. En intressant sak med den här bilderboken är att den vid en första anblick känns ganska enkel och som att den riktar sig mest åt de yngsta barnen, men medan man läser framträder ett djup och jag märker att när jag läser den för mina egna barn så uppskattar även de äldre barnen boken och de ser helt andra delar och ett större perspektiv än vad de yngre barnen gör.

Boken inleds med ett ägg som går i kras och ur ägget kryper det ut en mycket liten och mycket hungrig larv. Sedan handlar det om hans jakt efter mat, och här inleds en rolig del av boken med flikar, upprepningar och andra roliga berättargrepp som får läsningen att bli spännande och humoristisk. Så småningom är inte larven hungrig längre, och inte är han heller längre någon liten larv, utan tvärtom, nu är han en stor fet larv. Då bygger han ett hus, en puppa, där han är i två veckor tills han kommer ut som en vacker fjäril. Det är här en del av berättelsens djup kommer in, det är alltså ett pedagogiskt grepp där barnen får lära sig stadiet från larv till puppa till fjäril, men samtidigt finns det också lite existentiella frågor som kommer upp i ljuset. Illustrationerna är också lite speciella. De är skapade i en speciell stil och de är väldigt färgglada och varma.

Det som är roligt med den här boken är att den skrevs redan 1969. Berättargreppet och formgivningen med upprepningar och flikar gör att den känns modern, för detta används ju i många barnböcker idag, men boken har alltså många år på nacken och dess interaktiva inslag måste ha varit ovanligt på den tiden? Boken är enormt populär, den har kommit i flera nyutgåvor och översatts till 50 olika språk. Jag vet att man jobbar med boken på många förskolor och det finns mycket material att jobba med om man väljer att använda sig av Den mycket hungriga larven i en barngrupp.

Boken är skriven av Eric Carle som kommer från USA.

Mitt år av längtan handlar om Dasha som är 12 år och bor i Ryssland tillsammans med sin mamma. De bor hos Dashas mormor och morfar. När Dasha var liten flyttade hennes pappa till Los Angeles. Nu har Dashas mamma också bestämt sig för att flytta till USA. Åtminstone ett tag, för hon har kommit in på en skola där. Dasha bor kvar hos mormor och morfar och i boken berättar hon om sitt liv under det första året mamma är borta. Det är ett år av längtan, men det händer också mycket annat och det är därför också ett år av hopp och en känsla av att allt är möjligt.

Boken känns väldigt autentisk, det var min första tanke. Det känns precis som att det är en tolvårig flicka som har skrivit boken. Det är också en lite annorlunda bok där illustrationerna får väldigt mycket utrymme. Man hade inte alls fått samma läsupplevelse utan illustrationerna, de förhöjer verkligen läsningen. Överhuvudtaget används många grafiska element, så som pratbubblor, olika textstorlek och typsnitt, formgivning och så vidare mycket i boken för att ge en starkare läsupplevelse.

Ja, som ni kanske förstått gav Mitt år av längtan mig en oväntat stark läsupplevelse. Det är en speciell bok, en väldigt bra bok, som definitivt bör läsas av många i målgruppen. Det kryllar inte direkt av ryska barnböcker på den svenska marknaden heller, så bara det gör att boken är värd att kolla upp.

Mitt år av längtan är skriven av Dasha Tolstikova och den är utgiven av Natur & Kultur.