Här kommer sammanfattningen av de böcker vi läst under januari på temat mångfald i #temaläsning 2017:

Barnboksbloggen har läst:

Sofies bokblogg har läst:

Andra inlägg:

Jag har inte riktigt hunnit med att recensera alla böcker med mångfaldstema som jag tänkt mig i mars, så jag fuskar lite idag fastän vi redan gått in i april. Men det här blir sista inlägget på mars månads tema, innan jag kör igång med april-temat. I mitt sista mångfaldsinlägg tänkte jag fokusera på ålder. Det är ju nämligen också en intressant aspekt att titta närmare på. Jag upplever att det förut inte fanns så många barnböcker där gamla människor var en aktiv del av handlingen. Men det tycker jag har förändrats de senaste åren och det är jättebra. När jag fick mina tre första barn bodde jag i en universitetsstad, Umeå. Det var vanligt att man flyttade dit, pluggade, träffade sin stora kärlek, fick barn och jobb och blev kvar långt från familj och släkt. Det innebar att många barn växte upp utan att ha så stor kontakt med den äldre generationen. Därför tror jag att det faktiskt är viktigt att skildra äldre personer i barnlitteraturen. Någon som håller med? Hur som helst tänker jag här skriva om några av de böcker som innehåller äldre människor som vi läst här hemma den senaste tiden.

Tant Vildas magi av Emma Holmgren är en fantasifull bok som tar avstamp i det faktum att huvudpersonen Moas älskade mormor måste flytta på äldreboende. Men inte kan man väl skicka en mormor som kan hjula till ett äldreboende? Moa tar hjälp av vännerna Titus och Linnea för att rädda mormor från äldreboendet och de hamnar mitt i ett äventyr med en magisk trädgård där rabarberna är lika stora som träd. Det här är en bok fylld med magisk realism, men vet inte alltid vad som är sant och inte, men det spelar ingen roll, det är en underbar, rolig och charmig saga med en hel del spänning stundtals och fina relationsskildringar. Boken är utgiven av Parus förlag och vänder sig till åldern 9-12 år.

Jag ska aldrig sluta cykla handlar om en flicka och hennes gammelfarmor som är just gammal. Jättegammal. Det är svårt för flickan att tro att gammelfarmor inte alltid har varit sådär jättegammal. Men faktum är ju att gamla människor inte alltid har gått sakta, haft vitt håroch älskat att mata småfåglar. En dag har gammelfarmor dött och flickan och hennes mamma tittar på bilder från det att gammelfarmor var ung och liten. Och det visade sig ju förstås att gammelfarmor också varit lika liten som flickan. Kanske tyckte de också om samma lekar. Boken tar fasta på att alla människor har varit små, och att man inte alls är så olika som man kanske kan tro. Boken skildrar också hur viktigt det är att ta tillvara på den tid man har tillsammans. Längst bak finns tips om att man kan fråga människor i sin närhet om deras barndom, vad de tyckte om att leka med när de var små och kanske får man se bilder av hur det såg ut på den tiden. En jättefin bok också att ha som ingång till diskussioner om livet, döden och olika åldrar i livet. Jag kan tänka mig att man även kan arbeta med boken i skolan. Ett stort plus för de härliga bilderna! Boken är skriven och illustrerad av Ulrika Gustafsson och det är Idus förlag som har gett ut den. Den vänder sig till barn mellan 6-9 år.

Tant Skateboard är olik de andra böckerna eftersom den har en gammal tant som huvudperson. Det finns två böcker om Tant Skateboard, dels Tant Skateboard och dels Tant Skateboard och spökslottet. Bilderböckerna handlar om Ingegerd som inte alls är som andra tanter. Hon kan varken laga mat, baka bullar eller sy. Istället gillar hon att klättra, dyka och resa. Och det allra roligaste hon vet, det är att åka skateboard. Men med tiden har alla Ingegerds vänner dött och hon har ingen kvar att umgås med. En dag ledsnar hon på ensamheten och ger sig ut på jakt efter nya vänner. Har hon tur hittar hon någon som gillar att åka skateboard … I Tant Skateboard och spökslottet är hon med om ett riktigt äventyr. Hon råkar skejta för långt och kommer vilse. När regnet börjar vräka ner knackar hon på i ett hus för att få skydd, men det visar sig inte vara vilket hus som helst – det är ett spökhus … Böckerna är skriven av Lotta Eriksson och illustrerad av Jenny Lindqvist. De är utgivna av Idus förlag och vänder sig till barn mellan 3-6 år.

Morfar i smyg är en kapitelbok som handlar om Fia. Fia har ingen morfar. Det tror hon i alla fall. Men så en dag står det en morfar utanför hennes dörr och knackar på. Morfar Hasse verkar jättesnäll, men tyvärr vill inte Fias mamma ha något med honom att göra. Fia är dock en handlingskraftig tjej – om nu inte mamma vill att Fia ska ha någon morfar får väl Hasse vara Fias morfar i smyg … Jag gillar den här boken, den handlar mycket om relationer, främst relationen mellan Fias mamma och Fias morfar. Men boken visar att även om de har dåliga erfarenheter sedan tidigare så är det nya tider nu när Fia finns och Fia kan behöva ha en egen relation med sin morfar. Dessutom handlar boken om relationen mellan Fia och hennes mamma. Det är svårt att beskriva den här boken, men den är väldigt bra. Den är rolig och humoristisk, men samtidigt allvarlig och har flera bottnar. En jättefin bok helt enkelt av Ingrid Olsson och med illustrationer av Jenny Karlsson. Boken är utgiven av Rabén & Sjögren och vänder sig till barn mellan 6-9 år.

Min bästa väns kalas är en jättefin bok som fokuserar på vänskap mellan generationer. Boken handlar om ett barn vars bästa vän är Hilda, en gammal tant som bor i samma trappuppgång. En dag ska barnet på födelsedagskalas hos en kompis och frågar då Hilda när hon fyller år. Det visar sig vara nu på lördag, men Hilda ska inte ha något kalas, det har hon aldrig haft och inte har hon någon att bjuda heller. Då bestämmer sig barnet för att anordna ett härligt kalas till Hilda, för det är väl klart att ens bästa vän ska ha ett riktigt kalas. Och sagt och gjort – Hilda får ett finfint födelsedagskalas. Boken visar att vänskap inte har några åldersgränser, men också att hudfärg inte spelar någon roll. Väldigt fin bok av Kristina Murray Brodin och Maja-Stina Andersson. Den är utgiven av Vaktel förlag och vänder sig till barn mellan 3-6 år.

Siri är en nyfiken och idérik tjej. Hon är en problemlösare och tvekar inte att ge sig in i ett äventyr för att finna en lösning. När en guldring försvinner hittar hon på en plan för att få den tillbaka och när en ilsken flodhästmamma attackerar Siri och hennes familj är Siri den första att reagera. I Siri – superhjälten och guldringen finns fyra spännande äventyr om Siri att högläsa.

Det intressanta med den här boken är att Siri är mörkhyad, adopterad och bor tillsammans med sina vithyade föräldrar i Kenya. Det här är alltså en bok som utspelar sig i en vardag som vi svenskar sällan eller aldrig möter i litteraturens värld. Åtminstone inte när det gäller barnböcker. Boken förmedlar en berättelse långt bortom lerhyddor, slum och fattigdom. Dessutom problematiseras varken miljön, hudfärg eller det faktum att Siri och hennes föräldrar inte har samma hudfärg.

Boken är skriven av Katarina de Verdier. Hon och hennes man är adoptivföräldrar till en dotter som heter Siri och som är född i Kenya. När hon fick dottern insåg hon hur ovanligt det är med mörkhyade i svenska barnböcker, trots att det ju är så viktigt att alla ska kunna få möjligheten att identifiera sig med karaktärer ur litteraturen. I samband med adoptionen bodde Katarina och hennes make ett halvår i Kenya. Det är också bakgrunden till boken som hon gett ut på ett förlag hon själv startat, Sijis agent. Så småningom kommer också en uppföljare som handlar om Siris nya liv i Sverige efter flytten från Kenya. Boken vänder sig till 6-9 år.

Du, bara. Ja, den här boken har florerat runt i bokbloggsvärlden ända sedan den kom ut och jag tror att alla som har läst den har älskat den. Det gör jag också, och just därför är det lite svårt att skriva om den. Det mesta är redan skrivet och jag håller med om allt. Boken handlar om John. Han och hans storasyster Caroline blir ensamma i stan under sommaren medan föräldrarna åker ut på landet. John är 16 år och ska börja gymnasiet efter sommaren. Caroline jobbar under sommaren. En dag kommer hon hem med en ny kille. Hon presenterar honom för John:

”Frank, det här är min lillebror John”

Han tittar upp och ser på mig.

Jag håller andan.

Hans ögon är elektriska. Svarta som ett natthav där blixten slagit ner. Utan att släppa mig med blciken reser han sig upp, ler och sträcker fram handen. Jag tar två steg fram och fångar den. Hans handflata är sval.

”Hej John.”

Man kan nog säga att det var kärlek vid första ögonkastet för dem båda. Men kärlek sägs ju aldrig vara enkel och i det här fallet finns det flera komplikationer. Frank är ju redan tingad av Caroline och hon brukar vara van att få som hon vill. Dessutom visar sig Frank ha erfarenheter som gör att han har svårt att lita på kärleken.

Sommaren går lite sådär fram och tillbaka för John. Ibland känns hans känslor för Frank besvarade och plötsligt blir han kall. Jag tror att vi nästan alla har känt igen det där från någon relation. Det händer inte så mycket omvälvande där under sommaren, utan det är kärlekshistorien dem emellan som beskrivs. Men å andra sidan beskrivs den på ett helt otroligt sätt. Trovärdigt, realistiskt, nästan magiskt.

Jag önskar att alla tonåringar skulle läsa den här boken. Dels för att känna igen sig i förhållanden rent generellt, för det är ju ofta såhär trevande till en början och ibland kan man behöva få den bekräftelsen för att kunna slappna av och ”go with the flow”. Men dels också, eller kanske framförallt också, för att det finns så få kärlekshistorier mellan homosexuella som skildras på ett så fint och på något sätt ändå oproblematiskt sätt. Första kyssen, första sexet, känslorna, tankarna, längtan, ångesten, kärleken. Visst har vi läst allt det där förut, men inte mellan två homosexuella killar. Och inte såhär bra skildrat. Det här är en bok att bära med sig länge.

Det här är Anna Ahlunds debutroman och med den här debuten kan jag knappt föreställa mig hur bra hennes nästa bok kommer att bli. Du, bara är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Precis som att det kan finnas massor av olika slags familjer så kan det också finnas massor av olika slags hem. Bilderboken Hemma visar på en stor mångfald när det gäller hem. Ett hem kan ju se ut på många sätt. Det kan vara ett hus eller en lägenhet, det kan vara mitt i hjärtat av en storstad, mitt ute i vildmarken, i ett skepp på havet eller i en hemlig underjordisk håla under jord. Det finns långa hem, korta hem, stora hem, små hem, prydliga hem och stökiga hem. Och i alla dessa vitt skilda hem finns förstås också vitt skilda människor som bor där.Hemma visar upp en massa av alla dessa hem – och dess människor. Illustrationerna är något utöver det vanliga med massor att se, upptäcka och fascineras av. Författare/illustratör är Carson Ellis och boken är utgiven av Natur & Kultur.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Trots det letar många förgäves efter just sina historier på våra museer. Museernas ansvar för att synliggöra mångfald och olika identiteter har visat sig svårt att axla. De ska vara drivande i frågor om allas lika värde och bör omsorgsfullt inkludera alla möjliga grupper i den kollektiva berättelsen. Men mångfaldsarbete kring genus och HBTQ-frågor möts ibland av motstånd och det finns brister i olika system och funktioner i museernas vardag.

Boken Genusförbart diskuterar kring hur museer kan använda mångfalds- och genusarbete i verksamhetens olika delar. Författarna är övertygade om att ett mångfalds-, genus- och HBTQ-perspektiv måste integreras i alla delar av museernas verksamheter. Om en utställning ska vara genusmedveten måste även exempelvis marknadsföringen vara det. Därför måste all personal vara medvetna och såväl ledning som personal måste jobba åt samma håll. Vidare är det viktigt att museernas samlingar får ett genuslyft.

Genusförbart innehåller många konkreta tips och råd, liksom idéer för arbete med genus och mångfald både för att producera en utställning och för att utveckla samlingar, presentationer och möten med besökare. Dessutom delar författarna med sig av inspirerande erfarenheter och intervjuer från andra som trampat samma väg tidigare. Bokens fokus ligger helt klart på museer, men jag tror faktiskt att andra verksamheter kan få en hel del goda råd härifrån. Den är lättläst, omfångsrik och framförallt inspirerande.

Bokens redaktörer är Katherine Hauptman och Kerstin Näversköld, men bokens kapitel är skriven av en lång rad olika kunniga och engagerade personer. Förlaget Nordic Academic Press har gett ut boken och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

I mitt förra inlägg skrev jag om en bilderbok som heter Stjärnfamiljer. Här handlar det också om stjärnfamiljer, fast den här boken riktar sig till de vuxna. Stjärnfamiljejuridik – svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv vänder sig till de som är studenter eller yrkesverksamma inom familjerätt, men också till privatpersoner som vill lära sig mer. Idag är det inte konstigt att familjer ser ut på många olika sätt i samhället. Men familjelagstiftningen har inte riktigt hängt med på samma sätt. Även om vi på många sätt värderar olika familjer lika i samhället annars, så är inte familjejuridiken lika för alla. Det finns nämligen människor som har svårare att bilda familj på ett rättsligt säkert sätt.

Boken innehåller sex delar där de fyra första behandlar centrala familjejuridiska teman, nämligen ekonomi, bostad och arv, att få barn och bli erkänd som förälder/förhållanden mellan barn och förälder samt namn. Den femte delen består av en normkritisk diskussion och den sista presenterar juridiska strategier för olika familjekonstellationer. Tanken är att man dels ska kunna lära sig om hur den svenska familjelagstiftningen fungerar, men dels också att det ska skapas en utgångspunkt för förändring av lagstiftningen genom att synliggöra de normer som hittills har styrt lagstiftningen. Dessutom vill författarna visa hur man utifrån dagens förutsättningar trots allt kan skapa rättsligt skydd för olika former av familjer.

Stjärnfamiljejuridik behandlar ett ganska tungt och stundvis komplicerat ämne och det är inte heller en bok som är tänkt att läsas från pärm till pärm. Därför kan man inte säga att den är lättläst. Men den är långt ifrån så svårläst som man kanske kan tro. Tvärtom så förklarar den allt på ett pedagogiskt sätt och med många exempel och även illustrationer, så det är faktiskt lätt att förstå även om man är en vanlig privatperson utan större juridisk kunskap. Boken känns omfattande och innehållsrik, jag tror den innehåller i stort sett allt man behöver veta. Jag gillar också själva idén bakom boken, den är väldigt inkluderande och skänker erkännande, glädje och hopp till alla som lever i stjärnfamiljer. Jag hoppas innerligt att det här kommer att bli ett standardverk hos alla som jobbar med sådana här frågor och som studerar juridik och familjerätt.

Boken är skriven av Erik Mägi och Lina-lea Zimmerman och det är Gleerups som har gett ut den. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Stjärnfamiljer är en bilderbok som jag faktiskt inte sett tidigare, men som jag fick tips om inför mitt mångfaldstema och det visade sig ju vara en riktig pärla. Den handlar kort och gott om olika familjer och budskapet är helt enkelt att familjer kan se ut på många olika sätt. I boken möter läsaren massor av olika barn och deras familjer och texten är på härligt rim. Bilderna är jättefina, färgglada, spralliga, charmiga och varma. Man blir så glad av den här boken. Läs den gärna för era barn! Och ni som jobbar på förskola eller lågstadiet – använd den gärna som diskussionsunderlag. I slutet av boken finns arbetsmaterial att använda sig av om man vill arbeta med boken. Stjärnfamiljer är skriven av Minna Paananen och illustrerad av Erika Dobbertin. Den är utgiven av Beta Pedagog.

Har man ett mångfaldstema på en barnboksblogg är det omöjligt att inte nämna Olika förlag. Deras motto är ”barnböcker ut & in – ut med stereotyper – in med möjligheter”. Det sammanfattar rätt bra deras koncept tycker jag, där hela deras utgivning är väldigt genomtänkt ur ett mångfaldsperspektiv. Såhär står det på deras hemsida: ”Vi ger ut böcker som speglar samtidens mångfald i sätt att vara och sätt att leva, roliga och spännande böcker som utmanar förlegade stereotyper och ger fler barn och unga möjlighet att vara sig själva, må bra och förverkliga sina drömmar i ett öppet och inkluderande samhälle.” Deras utgivning består till största delen av barnböcker, från pekböcker till de minsta upp till böcker för tonår och unga vuxna. De tillhandahåller också bokpaket för utbildning och metodböcker som riktar sig till vuxna som jobbar med barn och unga. Jag har recenserat många, många av deras böcker tidigare eftersom jag gillar de flesta av dem, men här nedan kommer ytterligare ett gäng.

Varför finns jag av Karin Salmson är en filosofisk bok där ett barn ställer den existenstiella frågan: ”Varför finns jag”. Hens mamma svarar: ”För att jag ville ha dig”. Barnet ställer många lekfulla frågor och med humoristiska associationer får vi följa berättelsen om hur just detta barn blev barn till just sin förälder. Många böcker berättar om hur de flesta barn kommer till, i en heterosexuell relation, med ett samlag och där barnet växer i sin mammas mage. Men idag finns det många andra familjebildningar och flera olika sätt som barn kan komma till på. Därför är det befriande härligt att läsa denna bok som fokuserar på assisterad befruktning där en ensamstående kvinna åkt till en storkklinik för att skaffa det barn som hon längtat efter. Jag älskar de charmiga, lekfulla och färgglada illustrationerna av Lina Sandquist. Boken vänder sig till 0-3 år.

Konrad och karamellerna är den tredje boken om Konrad, en härlig kille som utmanar könsnormerna. De tidigare böckerna heter Konrads klänning och Konrad lussar och de har blivit uppmärksammade eftersom han visar normöverskridande känslor, använder klänning och väljer att vara lucia. I den här nya boken handlar det om syskonrelationen mellan Konrad och hans syster Hedvig. Konrads godis är slut men inte godissuget. Som tur är så har Hedvig kvar av sitt godis, men hon vill inte dela med sig hur mycket som helst. Hur ska han lösa det? Här möter vi Konrad i kjol, utan att det problematiseras. Dessutom skildras en varm och närvarande mormor i boken, vilket känns extra kul (fram för mer äldre i barnböckerna tycker jag). Boken är skriven av Åsa Mendel-Hartvig och illustrerad av Caroline Röstlund. Boken vänder sig till 0-3 år.

Titta skogen är första delen i en ny serie pekböcker med naturtema, skrivna av Åsa Mendel-Hartvig och illustrerade av Maija Hurme. Böckerna är tänkta att handla om ett barn som är ute i skohen med sin pappa och det ska komma en bok om varje årstid. I böckerna använder barnet alla sina sinnen och tittar, känner, smakar och lyssnar. I Titta skogen är de alltså ute i skogen där de bland annat hittar en blomma att lukta på, en humla att lyssna på och en kotte att tugga på. Kul idé att introducera djur- och naturord för de minsta barnen, så vitt jag vet är det få pekböcker som innehåller dessa ord. Kul också att känslorna involveras tillsammans med orden och begreppen. Huvudpersonerna är mörkhyade. Illustrationerna är finstämt vackra. Jag ser fram emot kommande böcker i serien. Boken vänder sig till 0-3 år.

Var är pappas skor är också en bok för de yngsta barnen. En dag är det dags för en pappa och hans barn att bege sig till jobbet respektive förskolan, men pappas skor är plötsligt borta. Många skor hittar de, men inga är pappas skor. Som tur är visar det sig att de skor barnet har på sig faktiskt passar pappan. Även här är det en inkluderande bok där pappan har klänning, halsband och högklackat på fest, men pappan kan också vara ute i skogen i stövlar på älgjakt. Föreställningar om manlighet och könsnormer utmanas därför på ett bra sätt och det finns en hel del att diskutera kring om man vill. Boken är skriven av Kristina Murray Brodin och illustrerad av Bettina Johansson (härligt fria, glada och färgstarka illustrationer dessutom). Boken vänder sig till 0-3 år.

Nej! är en bok om att säga just nej, men också om att säga ja. Nej – duvan får inte äta upp barnets vagn, nej – nyckelpigorna får inte passa lillebror och nej – dammsugaren får inte äta upp skorna. Men ja – alla får hjälpa till att pussla. På ett konkret sätt kommer man med den här boken in på frågor om bestämmanderätt och att det är okej även för barn att få säga nej ibland. Boken är skapad av konstnären Ingrid Sandsborg och den är skapad i en slags collageteknik där riktiga foton blandas med teckningar. Barnen på bilderna visar en mångfald av olika hudfärger och det finns också ett barn med Downs syndrom exempelvis. Boken vänder sig till 0-3 år.

Den vilda ballongfärden är den andra boken om Sassa och marsvinet Parmesan. Jag har inte läst den första, men i den här boken beger de sig ut på ett härligt äventyr upp i det blå i en luftballong. Boken inleds med att Sassa och hennes farfar har åkt på semester med husbilen. Farfar vill stanna på campingplatsen och ta det lugnt, men Sassa är rastlös. Därför tar hon med sig sitt marsvin ut på ett farligt och spännande, men roligt äventyr. Det är mycket fantasi i boken, men man vet inte riktigt vad som är fantasi eller verklighet, det blir bara ett stort äventyr och det spelar inte heller någon roll om det är realistiskt eller inte. Jag gillar karaktären farfar, och jag gillar framförallt hans förhållningssätt till Sassas rastlöshet och längtan efter äventyr. Boken är skriven av Ola Norén, illustrerad av Karin Olu Lindgård och vänder sig till 3-6 år.

Jakten är en fantasifull bok som börjar med att en frukt blir stulen, vilket blir starten på en spännande jakt, för tjuven måste ju fast! Det intressanta med den här boken är vem tjuven är. Barnbokskaparen SannaBorell som både har skrivit och illustrerat fick idén till Jakten efter ett samtal med sitt barn som hade väldigt tydliga bilder av vem som kan vara tjuv och inte, vem som är ond och vem som är god. Men det är ju inte så svart eller vitt i verkligheten, vilket den här boken visar på ett lekfullt och spännande sätt. Boken vänder sig till 3-6 år.

Bra bestämt handlar om Mirjam, en flicka som vet vad hon vill. Just nu vill hon inte att mamma och mammas kille Pierre ska pussas. Men kan hon bestämma att de inte får pussas? Kan hon bestämma vilka som får tycka om varandra? Hur mycket kan vi egentligen bestämma över? Boken skildrar på ett lekfullt sätt just det där med bestämmanderätt och vad vi egentligen kan bestämma över. Den skildrarockså en viljestark flicka. Dessutom skildras en familjeform som sällan annars skildras i barnböcker, nämligen den ombildade familjen, bonusfamiljen, som ju är så vanlig i samhället idag. Boken är skriven av Anders Alzén, illustrerad av Maria Borgelöv. Den vänder sig till 3-6 år.

Spökskolan är en ny serie från Olika som handlar om olika elever som helt enkelt går på en spökskola. Eleverna är inte spöken, men passar inte heller in bland människorna. Tanken är att böckerna ska ha olika huvudpersoner. Den första boken, Spionen på spökskolan, handlar om Silas som bor tillsammans med sina mammor och lever ett vanligt liv tills dess att han en dag plötsligt börjar bli osynlig. Boken är skriven av Jesper Lundqvist och den vänder sig till 9-12 år.

Även Mörkt vatten är den första boken i en ny serie, Isporten. Den handlar om Jamina som alltid har känt sig annorlunda. Hon kan exempelvis klara kyla bättre än andra och hålla andan nästan hur länge som helst. Men när Milo börjar i hennes skola upptäcker hon att det finns fler som är som hon. Så småningom upptäcker också väktaren Ismail deras speciella förmågor. Ismail vaktar den sista isporten, vägen till en värld där magi och mystik är en självklarhet, och det visar sig att denna värld håller på att förloras och det är bara Jamina och Milo som kan rädda Islandet. Tanken är att det ska bli fem böcker i serien Isporten. Den är skriven av Jonna Berggren och vänder sig till 9-12 år.

    

Flera gånger tidigare har jag skrivit om Olikas serie med fotbollsböcker där tjejer står i fokus, till exempel här och här. Nu har två nya delar i denna serie kommit. Dels Ta chansen, Charlotte som är den femte och sista boken om backen Charlotte Rohlin som skildrar utmaningen i att våga försöka uppnå sina mål och dels Snygg fint, Therese som skildrar fotbollsspelaren Therese Sjögran när hon ska flytta till en ny ort, ny skola och ett nytt fotbollslag. Böckerna är skrivna av Jennifer Wegerup respektive Anja Gatu och är illustrerade av Bettina Johansson respektive Maria Borgelöv. De vänder sig till 6-9 år.

Något som har blivit vanligt att se i stadsbilden idag är tiggare. På vissa orter är det en ganska het fråga det där om det ska vara okej att tigga utanför mataffärer eller inte och det florerar en del rykten angående tiggare. Jag upplever att många barn, både äldre och yngre, har mycket frågor kring tiggarna, varför de sitter där, varifrån de kommer, och så vidare. I storstäderna är hemlösa förstås också en angelägen fråga som säkert också många barn har frågor kring. Men som vuxen kanske det inte alltid är så lätt att närma sig sådana här frågor. Därför kan det vara bra att ha en bok att utgå ifrån. På senaste tiden har det kommit flera böcker som tar upp ämnet och här tänkte jag tipsa om tre som vi läst här hemma på sistone.

Pejjes många frågor – tiggare, längtan och mobiltelefoner är en bok som vänder sig till de lite äldre förskolebarnen och lågstadiebarnen. Det är en ganska omfattande bok textmässigt, den ska högläsas tycker jag, framförallt också för möjligheten att prata och diskutera tillsammans med barnet. Boken handlar om Pejje som ser en kvinna som tigger. Han är en riktig tänkare och börjar fundera över hur hennes liv ser ut och varför hon sitter där. Pejjes pappa hastar bara förbi henne utan att nämnvärt bry sig. Varför gör han det? Varför ser de vuxna ibland bara vad de vill se? Och hur kan kvinnan ha en mobiltelefon, hon som är så fattig? Ja, Pejje har många frågor. På kvällen pratar han och mamma länge. Pejjes många tankar och funderingar väcker också frågor hos läsaren och boken inbjuder verkligen till diskussion. Boken är framtagen i samarbete med Stockholms stadsmission och den är skriven av Inger Ekbom som är författare och leg. psykoterapeut. Boken är inspirerad av kampanjen Prata med barnen. Det är Bonnier Carlsen som utger boken.

Prinsessan Victoria är en bilderbok för de lite yngre förskolebarnen. Den är skriven av Kristina Murray Brodin och illustrerad av Kajsa Lind. Det är Olika förlag som har gett ut boken. Den handlar om ett barn (jag tror inte det sägs någonstans i texten om det är tjej eller kille och det är också oviktigt) som möter en hemlös kvinna som heter Victoria. Som prinsessan. En dag finns hon bara där, Victoria, hon sitter på bänken utanför barnets hus. Barnet ser att Victoria fryser och fixar så hon får varmare kläder. Barnet tänker mycket på Victoria och bryr sig om henne. Men en dag är Victoria borta igen, lika plötsligt som hon kom. Boken vänder sig till barn från 3 år. Den har dock flera lager och går att använda för diskussion ganska långt upp i åldrarna. Ett stort plus för förlagets inkluderande tänk där exempelvis huvudpersonen är mörkhyad och till synes bara bor med sin pappa, utan att något av detta problematiseras.

Vi letar skatt är också utgiven av Olika förlag. Det är en jättefin bilderbok på rim (!) som handlar om ett barn som ser en kvinna som tigger utanför en mataffär. Folk bara stressar förbi utan att se henne och det gör också barnets mamma (så träffsäker mening: ”Satt där en tant frågar mamma disträ och stoppar ner växel i sin portmonnä”). Men barnet stannar till och pratar med kvinnan. När barnet kommer hem och ska sova sen på kvällen ligger hen och tänker på kvinnan. Dagen efter hittar barnet till tältlägret där kvinnan bor, men då kommer polisen och ska avhysa dem. Då beger sig barnet och kvinnan ut på en skattjakt som slutar på ett sätt man aldrig kunde ana. Jag gillar den här boken jättemycket. Otroligt träffsäker text av Jesper Lundqvist och finstämda detaljrika bilder av Marcus Gunnar Pettersson.