En till dig, två till mig

En till dig, två till mig handlar om den svåra konsten att dela med sig – en rolig bok som skapar igenkänning hos såväl små som stora läsare. Boken handlar om en björn som på väg hem en dag hittar tre svampar. Det blev Vesslan jätteglad över. Vesslan rensade svampen och tillagade den. Sedan dukade Björnen fram maten:

En svamp till dig och en till mig. Och en till åt mig, sa Björnen. Det blir rättvist. Jag är stor, så jag måste äta mycket.

Men Vesslan tyckte inte att det var någon rättvis fördelning. Han sa:

En svamp till mig, en till dig, och så en till åt mig. Det är rättvist! Jag är liten, så jag måste växa mer!

En till dig, två till migOch så var bråket igång. Björnen tyckte att han borde ha fler svampar eftersom det var han som hittade dem, och då kontrade Vesslan med att han borde ha fler eftersom han rensade och tillagade dem. Vesslan tyckte att han borde få fler svampar eftersom han var hungrig, men Björnen ansåg sig vara ännu mera hungrig. Och så vidare. Som tur var behövde de inte bråka så länge, för en hungrig räv kom förbi och slukade den tredje svampen. Nu fick Björnen och Vesslan varsin svamp. Dessutom kunde de enas i hur orättvist det var att räven bara dök upp och snodde deras svamp. Men så var det dags för efterrätt. Vesslan tog fram tre saftiga röda smultron…

Boken är skriven och illustrerad av Jörg Mühle som bland annat tidigare har skrivit de populära småbarnsböckerna om Lilla kanin, till exempel God natt, min Lilla kanin och Kan du trösta Lilla kanin. En till dig, två till mig har nominerats till Deutscher Jugendliteraturpreis 2019 och tidigare vunnit flera andra barnbokspriser. Inte så konstigt, för det är en väldigt fin bok. En enkel bok för de yngsta läsarna, med lite text, tydliga verklighetsnära illustrationer och ett tema som barnen lätt kan känna igen sig i. Samtidigt finns det mycket att prata om i boken. Hur delar man egentligen rättvist? Hur borde djuren ha gjort? Kunde de ha gjort annorlunda?

Jag gillar verkligen humorn i boken, den är helt klart på barnets nivå men samtidigt med en glimt i ögat till vuxenläsaren. Som när Vesslan gör slut på diskussionen med orden: ”Men då är du inte min kompis längre”. Hög igenkänningsfaktor! Jag gillar också knorren på slutet med de tre smultronen. Kul också att man inte får veta hur det slutar. Hur fördelar de smultronen? Blir det bråk igen? Får de ens några smultron eller kommer räven igen? Ja, det är ett helt öppet slut och även där finns alltså massor att diskutera med barnen om vid läsningen. Illustrationerna är också så fina, charmiga, roliga och i milda färger. En till dig, två till mig är dessutom ett ypperligt exempel på en bilderbok där illustrationerna bidrar till att föra fram handlingen. En del av det som händer får vi bara ta del av via bilderna, inte via texten. Precis som det ska vara i en bilderbok där text och bild har ett fint samspel.

En till dig, två till mig är utgiven av Alfabeta förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Alla tre på förskolan Ärtan

Alla tre inne på förskolan Ärtan    Alla tre ute på förskolan Ärtan    Alla tre på utflykt med förskolan Ärtan

Tidigare har jag skrivit om bilderböckerna i serien Alla tre. De finns både i ett lite mindre bilderboksformat och som en stor pekbok. På sistone har det också kommit böcker om alla tre i ett större bilderboksformat. De heter Alla tre inne på förskolan Ärtan, Alla tre ute på förskolan Ärtan och Alla tre på utflykt med förskolan Ärtan. Böckernas stora förtjänst är förstås igenkänningsfaktorn. Böckerna utspelar sig i en typisk förskolemiljö och det innebär att det är enkelt för barnen att känna igen sig i dagens olika moment och i de situationer som lätt kan uppstå när man måste samsas med andra.

Alla tre inne på förskolan Ärtan utspelar sig förstås inne på förskolan. Idde, Valle och Ester visar hur det ser ut inomhus på förskolan Ärtan. De pärlar, pysslar och snickrar i ataljén, bygger med kuddar och klossar i lekrummet och har sångstund på stora mattan. De kan plaska med vatten i badrummet och klä ut sig i utklädningshörnan. På förskolan finns så mycket saker och så mycket att göra, där finns böcker, instrument, målargrejer, leksaker och naturmaterial. I hallen har barnen varsin låda och varsin krok. Och i köket lagas maten. Dagen går fort och vips är det dags för föräldrarna att hämta barnen.

Alla tre ute på förskolan Ärtan handlar om när kompisarna Ester, Idde och Valle leker ute på förskolan Ärtans gård. De smyger genom skogen, matar krokodiler, hoppar på stubbar, leker med vatten, leker i sandlådan, letar insekter, samlar löv och mycket annat. På gården kan man ha picknick, måla, bygga slott, odla grönsaker eller fylla stövlarna med vatten. Men roligast av allt är nog att bara springa runt. Vardagsmiljön ute på förskolans gård kan bli till vilket äventyr som helst tack vare fantasins hjälp. Och i förskolans förråd finns alla möjliga saker. Cyklar och hopprep och allt möjligt. Under läsningen känner man riktigt hur roligt det är på förskolegården och hur mycket det finns att göra där. Boken förmedlar en sådan glädje till leken och vardagsmiljön och illustrationerna är så fina.

Alla tre på utflykt med förskolan Ärtan handlar om när Ester, Idde och Valle ska gå på utflykt tillsammans med de andra kompisarna på förskolan Ärtan. Först måste de packa utflyktsväskan och klä på sig. Och så får de inte glömma västarna. Barnen går två och två på led. På vägen till skogen hittar de så mycket saker. En del roliga saker, andra lite äckliga. Ett hunddagis. Fåglar. En ensam vante. En daggmask. En hårsnodd. Ett äppelskrutt. Och mycket mycket mer. Och där är skylten för övergångsställe. Snart är de framme i skogen och där finns det hur mycket som helst att göra. Och massor av saker att samla. Äntligen är det dags för matsäck. Och så blir det dags att gå tillbaka till Ärtan igen. Även detta är en vardagsnära, mysig berättelse om en utflykt med förskolan till skogen. En bok som verkligen förmedlar upptäcksglädje och nyfikenhet.

Böckerna om Alla tre passar utmärkt för barn i den yngre förskoleåldern. De är skrivna och illustrerade av Maria Nilsson Thore. De finns att låna på biblioteket eller att köpa hos Adlibris (här, här och här) eller hos Bokus (här, här och här).

Skriva poesi – om diktandets hantverk

Skriva poesi : om diktandets hantverkDet är väl inte särskilt förvånande att jag gillar att skriva – jag har haft den här bloggen i 11 år nu och nästan lika länge jobbade jag som journalist innan jag skolade om mig till bibliotekarie. Numera är skrivandet ett fritidsintresse snarare än min heltidssysselsättning, men det är ändå roligt att läsa facklitteratur om skrivande av olika slag. Nu har jag till exempel läst om att skriva poesi i Mats Söderlunds Skriva poesi – om diktandets hantverk. Söderlund har själv publicerat flera diktsamlingar och han har varit ordförande för Sveriges författarförbund. Han ansvarar också för avdelningen Poesiskolan i tidningen Skriva som är Sveriges ledande magasin för skrivande människor. Denna bok är också publicerad av Offside Press/Tidningen Skriva.

I denna bok får man lära sig hur man skriver en dikt, från första tanken till fullvärdig dikt. Men också hur man hittar tonen, använder rätt rytm och hur man arbetar med teman. I varje kapitel finns exempel på olika dikter som analyseras för att ta reda på hur poeterna gör för att trollbinda sin publik. Här finns exempel från såväl antiken som samtiden och det ges exempel på olika typer av poesi för att visa på hur bred genren faktiskt är. Boken vänder sig också till en bred målgrupp – metoderna funkar lika bra för den som vill använda klassiska versmått till den som vill ställa sig på en poetry slam-scen. Här finns massor av konkreta tips och råd om hur man skapar stämning med ljud, fyller sina poetiska bilder med kontraster, skapar lyrisk komplikation, hittar diktens smärtpunkt och mycket mer. Alla tips och metoder leder framåt tills man i slutet av boken skriver färdigt sin dikt. Slutligen får man tips om hur man skriver en hel diktsamling och skickar in till förlag eller publicerar själv. Tycker man om att skriva poesi – eller aldrig har gjort det och vill testa – så är Skriva poesi – om diktandets hantverk alltså en innehållsrik, läsvärd bok med massor av råd. I alla fall kring själva hantverket, resten måste finnas inne i en själv, precis som Mats Söderlund skriver:

Att skriva en handbok i att skriva poesi är en paradox. Som att skriva en handbok i magi. När du avslöjar tricket upphävs samtidigt magin.

Det är därför en handbok i poesi aldrig i sig kan vara tillräcklig.

Du kan lära dig hantverket.

Men magin måste du tillhandahålla själv.

Boken finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Må bra som förälder

MÃ¥ bra som förälder : psykologernas strategier för smÃ¥barnsÃ¥renHur tar man hand om sig själv efter månader med otillräcklig sömn? Hur orkar man vara en bra förälder till ett barn som trotsar? Och vad är egentligen en bra förälder?

Jag ser en trend bland föräldraböckerna, där fokus mestadels tidigare har legat på barnets skötsel och hur man på bästa sätt tar hand om sin telning, men nu har vidgats till att också uppmärksamma föräldern själv. Jag läste till exempel nyss en bok om hur man överlever sömnbristen under småbarnsåren och nu har jag läst Må bra som förälder – psykologernas strategier för småbarnsåren. Boken är skriven av Helga Johnsson Wennerdal och Clara Zelleroth som båda är leg psykologer men också småbarnsföräldrar. Tillsammans har de skrivit en bok som fokuserar på föräldern – förälderns mående, känslor och reaktioner. Boken är fylld av både personliga berättelser att känna igen sig i men också konkreta tips, råd, strategier och metoder för hur man hanterar vanliga utmaningar som stress, nedstämdhet, sömnbrist och oro. Allt för att man som förälder själv ska må bättre under småbarnsåren eftersom det gör en till en mer kärleksfull förälder.

Boken fokuserar alltså på småbarnstiden, vilket enligt föräldrarna handlar om 0-6 år. Det finns sju kapitel i boken. Det första handlar om föräldrarollen, att det både är underbart och svårt att vara förälder. Därefter kommer kapitel som handlar om krav, förväntningar och stress, om nedstämdhet och ensamhet, om ilska och irritation, om den ständiga jakten på sömn, om oro och ångest samt om kärleksrelationen under småbarnsåren. Boken inleds med ett förord, avslutas med efterord samt lästips och referenser. Man kan välja ut de kapitel som är viktiga just nu eller läsa boken från pärm till pärm. Den vänder sig såväl till förstagångsföräldrar som till flerbarnsföräldrar. Trots att jag har fyra barn så finns det tips och råd som jag kan ta till mig. Boken fokuserar på vardagliga utmaningar snarare än stora problem, vilket gör att den tilltalar en bred målgrupp och att igenkänningsfaktorn är stor. Eftersom författarna jobbar mycket med KBT i sin yrkesroll finns också många tips och strategier som utgår från detta. Det finns många intressanta övningar där man själv får reflektera, antingen i sitt inre eller genom att skriva ner sina tankar.

Må bra som förälder är en bok som borde delas ut till alla nyblivna föräldrar redan på första BVC-besöket. Här tar författarna upp många av de tankar och känslor som jag tror alla föräldrar har någon gång. Känslan av stress, oro, otillräcklighet, trötthet. Man får en bekräftelse på att fler har samma känslor och tankar och att det är helt okej att känna som man gör. Genom bokens berättelser och exempel märker man att fler delar samma erfarenheter. Men bäst av allt är att man också får tips och råd för att må bättre. Hur man kan minska dessa känslor eller känna annorlunda. Konkreta tips för hur man kan minska stressen eller få sova bättre. Jag gillar att boken är skriven i en svensk kontext, vilket gör det extra lätt att relatera. Jag gillar också att boken känns så inkluderande. Den förutsätter exempelvis inte att alla föräldrar lever i heterosexuell tvåsamhet. Boken känns också uppdaterad och aktuell.

Må bra som förälder – psykologernas strategier för småbarnsåren är utgiven av Norstedts förlag och finns bland annat att låna på biblioteket eller att köpa hos Adlibris och Bokus.

Var är ankan? Var är astronauten?

Var är ankan?     Var är astronauten?

Illustratören, formgivaren och designern Ingela P Arrhenius har skapat en spännande serie med pekböcker för små barn. De första delarna, Var är zebran? och Var är hunden? kom 2018 och nu är det dags för de två följande delarna: Var är ankan? och Var är astronauten?

Böckerna bygger på den klassiska tittut-leken. I Var är ankan? får barnet leta efter olika djur. Var är ankan, var är fjärilen, var är grodan, var är masken. För att se vart de kan vara får barnet lyfta på olika flikar. Var är astronauten? är uppbyggd på samma sätt, men här är det bilder på olika rymdrelaterade saker som en rymdhund, en rymd-ingenjör, ett rymdmonster och en astronaut.

Det som är speciellt med dessa pekböcker, förutom de härliga, färgstarka illustrationerna i typisk Arrhenius-stil, är flikarna. Visserligen är inte flikar något nytt i pek- och bilderböcker. Tvärtom, de brukar vara väldigt populära. Men här är inte flikarna i hård kartong som de vanligen brukar vara, utan i mjukt filt-tyg. Enkelt att greppa för små fingrar och dessutom får man ett taktilt inslag i böckerna som kan vara bra även för barn med funktionsvariationer. Kanske är de också mer hållbara än kartong-flikarna. Dessutom finns ett roligt inslag i slutet av böckerna. På sista uppslaget ställs nämligen frågan ”Och var är du?” och bakom den fliken finns ingen bild, utan istället en spegel där läsaren får se sig själv! Något som alltid brukar vara uppskattat i pekboksåldern. Sammanfattningsvis tycker jag att Var är ankan? och Var är astronauten? är två riktiga fullpoängare. Kolla in dem om du har barn i din närhet som är sisådär 0-3 år.

Böckerna är utgivna av Alfabeta förlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) eller på Bokus (här och här).

De fantastiska djurens bok och De fantastiska växternas bok

De fantastiska djurens bokI De fantastiska djurens bok och De fantastiska växternas bok möter vi många av världens besynnerliga varelser och fantasifulla växter. Det är inga heltäckande guider eller faktaspäckade böcker. Istället har djuren och växterna valts för sina fascinerade och unika egenskaper eller utseenden. De är grupperade i intressanta grupperingar. Man får dock inte veta särskilt mycket om arterna och i vissa fall är det även svårt att se varför just de är utvalda. Det är inte alltid heller helt lätt att förstå varför olika arter är grupperade med varandra. I boken om växter är det dock lite mer logiskt än i boken om djur. Längst bak finns dock föredömliga register som gör att man enklare hittar i böckerna.

De fantastiska växternas bokI djurens värld hittar vi till exempel Hantverkare (bäver, termiter och spindel), Vita som snö (isbjörn, fjällräv, snöget), Gaphalsar (strandpadda, nötskrika, delfin, skallerorm), Hemmafisar (vildsvin, skata, grekisk landsköldpadda). Vi möter också djur som är mästare på att hålla andan, trogna par, djur som inte längre finns, jättar, gladiatorer, sagodjur och djur med stora öron. Totalt finns över 600 djur presenterade. I boken om växternas värld hittar vi exempelvis vattenälskare, urinvånare, mörka som natten, jätteväxter, goda gröna blad, lövfällande träd, taggiga växter, matnyttiga växter, luftrenare, långlivade träd och giftiga växter. Totalt presenteras över 600 växter.

Det här är som sagt inga böcker för den som suktar efter fakta om olika växter eller djur. Däremot är böckernas stora behållning bilderna. Så om man vill ha tjocka, innehållsrika böcker fyllda med fantastiska färgillustrationer från djurens och växternas värld har man hittat rätt. Målgruppen är från 3 år och uppåt skulle jag säga, en väldigt bred målgrupp eftersom även vuxna kan ha behållning av att titta i böckerna.

De fantastiska djurens bok och De fantastiska växternas bok är båda skrivna och illustrerade av Adrienne Barman. De är utgivna av Modernista och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) eller Bokus (här och här).

En smakebit på søndag

Allt jag fÃ¥tt lära migPå söndagarna kan man som bokbloggare dela med sig av ett smakprov från boken man läser i just nu i utmaningen En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Det finns bara en regel – inga spoilers!

Jag läser just nu Tara Westovers Allt jag fått lära mig, en berättelse om att växa upp i en mormonfamilj, helt avskiljd från samhället och hur hon, mot alla odds, lyckas komma därifrån och skaffa sig en utbildning, vilket skedde på grund av att hon mer eller mindre blev utkastad från sitt eget hem.

Jag stod i köket och övervägde mina alternativ medan jag tänkte på hur jag just hade gett pappa fyrahundra dollar, en tredjedel av mina besparingar, när mor vände sig mot mig och sa: ”Tror du att du skulle kunna flytta ut i slutet av veckan?”

Någonting i mig brast, en damm eller fördämning. Jag kände mig kringkastad, oförmögen att hålla mig själv på plats. Jag skrek, men skriken var kvävda; jag kunde inte andas. Jag hade ingenstans att vägen. Jag hade inte råd med en lägenhet, och även om jag haft det låg de enda hyreslägenheterna i stan. Och då skulle jag behöva en bil. Jag hade bara åttahundra dollar. Jag spottade och fräste allt detta åt mot mor, sedan sprang jag in på mitt rum och smällde igen dörren.

Hon knackade på några sekunder senare. ”Jag vet att du tycker vi är orättvisa”, sa hon, ”men när jag var i din ålder hade jag redan flyttat hemifrån och skulle gifta mig med din far”.

”Gifte du dig när du var sexton?”

”Var inte dum”, sa hon. ”Du är inte sexton”.

Jag stirrade på henne. Hon stirrade på mig. ”Jo, det är jag. Jag är sexton.”

Hon tittade noga på mig. ”Du är minst tjugo.” Hon lade huvudet på sned. ”Är du inte det?”

Vi var tysta. Hjärtat bultade i bröstet på mig. ”Jag fyllde sexton i september”, sa jag.

”Åh”. Mor bet sig i läppen, sedan reste hon sig och log. ”Bry dig inte om det då. Du kan stanna. Vet inte vad din pappa tänkte egentligen. Vi glömde väl antar jag. Svårt att hålla reda på hur gamla ni ungar är”.

Tara var 17 år när hon för första gången satte sin fot i en skola. Det var meningen att familjens sju barn skulle hemskolas, men det blev inte mycket med det. När Tara började i skolan 17 år gammal hade hon massor av brister, hon hade till exempel aldrig hört talas om Förintelsen. Hon saknade även de mest grundläggande kunskaperna i matte, grammatik och naturkunskap. Första gången hon gjorde intagningsprov till college slutar det nästan i katastrof och hon åker hem för att jobba på pappans skrot igen:

När det var över misstänkte jag att jag hade misslyckats på matten och jag var säker på att jag misslyckats på naturkunskapen. Mina svar på naturkunskapsdelen kunde inte ens kallas gissningar. De var slumpmssiga, bara mönster av prickar på det konstiga rosa formuläret.

Jag körde hem. Jag kände mig dum, men mer än dum kände jag mig löjlig. Nu när jag hade sett de andra eleverna – sett dem marschera in i klassrummet i prydliga rader, inta sina platser och lugnt börja fylla i svaren, som om de utförde en inövad rutin – verkade det absurt att jag hade trott att jag skulle kunna hamna bland de femton översta procenten.

Det var deras värld. Jag drog på mig overallen och återvände till min.

Jag har bara läst halva boken ännu, men den är väldigt läsvärd. Svår att lägga ifrån sig.

Alla små lögner

Alla små lögnerLova och hennes pappa är nyinflyttade och Lova ska börja i en ny klass. Det enda hon vill är att passa in i den nya klassen. Men det är inte så lätt när man har hår som ser ut som sjögräs och en hjärna med extra mycket fantasi. Dessutom säger Lovas mun en massa saker utan tillåtelse. Som att hon bor i det rosa sagohuset i närheten av skolan. Vad ska hon göra nu när klasskompisarna vill komma på besök redan samma dag? Och hur ska det bli med Melvin, killen som snabbt blivit kär i Lova. Vad kommer han att tycka när han får reda på att Lova ljuger hela tiden?

Alla små lögner är en snabbläst, inte alltför tjock bok för barn i slukaråldern, 9-12 år. Den handlar om hur svårt det kan vara att komma ny och vilja bli en i mängden. Lova vet redan att hon sticker ut. Hon som har en trasig jacka och en mamma som inte lever längre. Det är inte så konstigt att det kommer några lögner ur hennes mun. Hon vill bara passa in. Men lögner kommer ju alltid ifatt en och detta sker Lova på ett dråpligt sätt. Lova är en tjej som är lätt att tycka om och känna med, men också att känna igen sig i. Mycket av boken handlar om allmängiltiga ämnen som vänskap, kärlek, föräldrar, relationer helt enkelt. Vissa av ämnena är tunga, men boken är skriven på ett humoristiskt sätt. Språket är också rappt och gestaltande, vilket gör att man gärna vill läsa vidare för att få veta hur det går för Lova. Jag tror det här är en bok som kan passa många, både tjejer och killar. Den kan också användas som högläsningsbok eftersom det finns en del att diskutera i den. Varför gör Lova som hon gör? Vad får Lovas lögner för konsekvenser? Hur hade hon kunnat göra istället? Hur ska Lova komma ur alla sina lögner? Hur kan det kännas att komma ny till en klass? Hur kan man ta emot en ny klasskompis? Ja, det finns oändligt med frågor man kan diskutera om man vill.

Alla små lögner är skriven av Anna Johansson och utgiven av Idus förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Knotan klättrar

Knotan klättrarTidigare i sommar skrev jag om de två första böckerna i småbarnsserien om Knotan. De heter Knotan knappar och Knotan kastar. Nu är den tredje boken i serien här, nämligen Knotan klättrar. Knotan är en nyfiken, upptäckarglad och sprudlande liten ettåring. Precis som de flesta ettåringar gillar även Knotan att klättra. Knotan bär fram pallen, sedan bär det av. Upp i hyllan, upp till kranen, upp på bordet. Överallt klättrar Knotan. Ibland går det på tok. Det blir lite för högt. Farligt! Pappa gömmer undan pallen. Men Knotan hittar annat att klättra på.

Precis som i de tidigare böckerna är igenkänningen stor. Man känner så starkt igen som småbarnsförälder, man hela tiden försöker ligga steget före den lilla som har så stor upptäckslust, och hur snabbt det kan bli kaos efter att barnet farit fram trots att det inte alls var meningen. Även de små läsarna känner förstås igen sig och böckerna är verkligen skildrade ur ett barns perspektiv och på ett barns nivå. Illustrationerna är tydliga och verklighetsnära, men samtidigt varma och charmiga. De första böckerna om Knotan gick i färgerna orange och blått. Den nya boken går i grönt. Jag gillar att böckerna har varsitt färgtema. Det känns så genomtänkt och tydligt med de olika färgskalorna. Jag gillar också att Knotans pappa får vara den förälder som är delaktig. Kul med fina skildringar av pappa-barn-relationer. Böckerna om Knotan kommer jag varmt att rekommendera till alla småbarnsföräldrar. De är böcker man kan läsa om och om igen.

Knotan klättrar är utgiven av Bonnier Carlsen. Den är skriven av Per Bengtsson och illustrerad av Per Gustavsson. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Ett jävla solsken

Ett jävla solsken : En biografi om Ester Blenda NordströmEster Blenda Nordström var direktörsdottern som blev landets mest berömda piga. En reporter, författare och äventyrare som körde motorcykel, rökte pipa och utforskade världen i en tid när kvinnor gick i långklänning och ännu inte fått rösträtt. Som Sveriges första undersökande reporter gjorde hon det ingen annan vågade. 23 år gammal, 1914, tar Ester Blenda Nordström tjänst som piga för att avslöja de usla förhållanden som dåtidens kvinnliga anställda levde under på gårdar i Sverige. Månaden på bondgården i Sörmland resulterade i reportageboken ”En piga bland pigor” och en rad reportage i Svenska Dagbladet, och så småningom till bättre villkor för pigor. Hon levde också ett halvår med samer i Lapplands piskande snöstormar och reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika. Hon räddade hela byar från svältdöden under finska inbördeskriget och deltog i en flera år lång expedition till ett farligt vulkanområde i Sibirien. De banbrytande reportage som hon tog med sig hem förändrade den svenska journalistiken. Ester Blenda Nordström var en av sin tids pionjärer och stjärnor. Hyllad, beundrad och vän med personer som Anders Zorn, Evert Taube och Elin Wägner. Men så plötsligt tystnade hennes starka röst. De spektakulära äventyren och kampen för ett liv på egna villkor visade sig ha ett högt pris.  I den första biografin om Ester Blenda Nordström berättar journalisten och författaren Fatima Bremmer historien om vad som fick Sveriges modigaste journalist att tappa modet. Med hjälp av tidigare okända brevsamlingar och dagböcker porträtteras en av 1900-talets mest fascinerande svenska kvinnor.

Ett jävla solsken – En biografi om Ester Blenda Nordström är som ni ser en biografi om en otroligt spännande person. Hon var med om så många äventyr och upplevelser och genomförde så många till synes omöjliga uppdrag. Hon hade verkligen ett fascinerande liv. Men man kan också se att hon inte mådde särskilt bra inombords. Man förstår att Ester Blenda Nordström hade stor påverkan på Sverige under de tidigare decennierna under 1900-talet, inom såväl journalistik som litteratur. Exempelvis skrev hon flickböckerna om rackarungen Ann-Mari, vilka tros ha varit förlagor till Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. Ändå har Ester Blenda Nordström mer eller mindre fallit i glömska under årtiondena och idag är det få som vet vem hon var och vad hon gjorde. Boken Ett jävla solsken ger henne upprättelse och låter en ny generation ta del av Nordströms fascinerande liv. Hennes böcker har också återutgetts de senaste åren.

Jag brukar inte läsa biografier så ofta, det är vanligtvis inte min typ av genre. Men jag upplever att Fatima Bremmers biografi är lättläst och ligger närmare romanen än faktaboken. Jag ser i recensioner att den fått kritik för att den anses vara tungläst och oengagerande, men det tycker inte jag. Det märks att Bremmer lagt ner mycket tid på research, det är ett gediget material hon har tagit del av och gått igenom och som hon sedan förvaltar väl. Jag tycker att boken är välskriven, författaren har lyckats att ge en tydlig bild av Ester Blenda Nordström med både framgångar och motgångar. Hennes liv var inte alltid ett jävla solsken, även om det var det smeknamnet hon fick från sin familj. Hon hade också en stor, tung hemlighet, vilket troligen tärde henne något enormt. Ester Blenda Nordström hade nämligen en närmare livslång kärleksrelation med en kvinna, vilket hon fick hålla hemligt eftersom homosexualitet var straffbart och betecknades som en medicinsk störning. Nordström dog förhållandevis ung, bara 57 år gammal, men då var hon präglad av ett långvarigt alkoholmissbruk och hade vårdats i omkring tio år i hemmet för sviterna av en hjärnblödning. Ett jävla solsken – En biografi om Ester Blenda Nordström fick Augustpriset 2017 i klassen Årets svenska fackbok och enligt mig var det välförtjänt.

Boken är utgiven av bokförlaget Forum och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.