Bokmässan dag 1

Så är den första dagen av Bokmässan 2019 till ända. En dag som har inneburit mängder av intryck, mycket lärdom och många positiva möten.

Dagen började med ett snabbt varv på mässgolvet. Därefter var det dags för första seminariet: Hur inkluderar vi barn och unga med Sofia Lindström, Amira Sofie Sandin, Jenny Hellström, Li Malm och Jenny Lindberg. De diskuterade begreppet delaktighet och satte det i motsats till utanförskap. De diskuterade också att delaktighet egentligen inte är något nytt, men det är ständigt aktuellt och det nya just nu är att man numera lyfter in delaktighet i verksamhets- och biblioteksplaner. Amira Sofie Sandin betonade delAKTighet och menar att det handlar om ett aktörskap, medbestämmande och inflytande. Något som bör finnas med i allt från biblioteksrummet till programverksamheten.

Nästa seminarium arrangerades av MTM och hette Allmän och lika läsrätt. Det var ett samtal mellan Maria Samuelsson, Cilla Dalén, Jenny Edvardsson och Malin Elgborn. Här handlade det om olika barn kan ha olika sätt att läsa på. Att det är viktigt att så tidigt som möjligt bygga upp att det är okej att läsa på olika sätt. Att man har rätt att bli respekterad oavsett vilket sätt man läser på. Att det är viktigt för (läs)självförtroendet. Det handlade om vikten att hitta rätt bok till rätt elev, vikten av att hitta rätt ingångstext till litteraturen och vikten av att få eleverna att hitta till biblioteket. Skolbibliotekarien Cilla Dalén poängterade att det bör finnas litteratur på olika språk och på alla nivåer i skolbiblioteket.

Därefter gick jag på ett kortare seminarium på Bok- och berättarscenen som handlade om barnbibliotekariers kompetens, något som Jenny Lindberg från Högskolan i Borås har forskat om och nu redovisade resultaten ifrån. Hon berättade att den historiska synen på barnbibliotekarien är att det var ett kall, ett självuppoffrande, ideellt arbete ofta förbehållet kvinnorna. Efter att hon forskat om ämnet insåg hon att barnbibliotekarien har en komplex kompetensrepertoar. Man behöver litteraturkännedom likväl som ett barnperspektiv. Barnbibliotekarierna som hon intervjuat poängterade den ständiga kompetensutvecklingen, behovet av avsatt lästid och en läsning utan slut. När barnbibliotekarier ska rekryteras framhålls initiativtagande, självständighet, vilja, engagemang och hängivenhet. Personliga kvaliteter och erfarenheter värderas högt. Lindberg fann under sin forskning att den ideella ”kall-logiken” finns kvar, att gränsen mellan det privata och det professionella är uppluckrat när det gäller barnbibliotekarier och att de får kämpa för den egna läsningen och kompetensutvecklingen. I slutändan menar hon att professionell kompetens inte enbart kan byggas på idealitet och glädje.

Efter detta seminarium satt jag kvar vid Bok- och berättarscenen för att lyssna på Joacim Hansson som har forskat på folkbibliotek i glesbygd och dess förutsättningar och möjligheter. Hansson har i sina studier kommit fram till att resurserna inte räcker till. Att det är knappa resurser och mycket ska göras. Och mycket görs redan runtom på glesbygdsbiblioteken. Hansson pratade också en del om den sociala funktion som biblioteken får när offentliga verksamheter ett efter ett stänger och när biblioteken blir ”samhällets sista utpost” vilket leder till att bibliotekarier försätts i situationer och med arbetsuppgifter som de inte ska ägna sig år.’

Efter att ha gått ytterligare några varv på mässgolvet och insupit atmosfären bland alla montrar, och fått lite mat i mig, var det dags för dagens näst sista seminarium. Det handlade om mäns dödliga våld mot kvinnor och i panelen fanns Kerstin Weigl, Kristina Edblom och Katarina Wennstam. Jag som har personliga erfarenheter av våld i nära relation tyckte att detta seminarium var väldigt intressant. Det var välbesökt också, närapå fullsatt, vilket jag tyckte om för det visar att många faktiskt tycker att denna fråga är väldigt viktigt. Det var dock väldigt nedslående att höra att 22 kvinnor dödades av sina män/ex-män förra året, att det är låg status att jobba med dessa frågor inom till exempel polis och socialtjänst, och att det finns alldeles för knappa resurser för att ta sig an detta samhällsproblem. Wennstam sa att för många kvinnor lämnar för många farliga män, det finns inte resurser att skydda dem.

Dagens avslutande seminarium handlade däremot om något desto roligare, nämligen Läslust! Det var Rabén & Sjögren och B Wahlström som anordnade ett inspirationsevent där lärare och bibliotekarier fick lyssna till barn- och ungdomsboksförfattare som samtalade kring sina böcker, barns läsning och om att väcka läslust. Vi fick lyssna till Ingelin Angerborn, Sara Bergmark Elfgren, Emil Maxén, Lena Ollmark och Christina Wahldén. Namnkunniga författare inom barn och ung alltså, och det var otroligt inspirerande att höra hur de hade fått idéerna till sina böcker och hur deras skrivprocesser kan se ut.

Precis innan jag gick tillbaka till hotellet såg jag när Kjell Thorsson erhöll priset Spårhunden 2019 för sin bok Gastens öde som därmed blev årets bästa barn- och ungdomsdeckare. Grattis! Den ligger hemma och väntar på att bli läst, liksom även de två andra nominerade böckerna: Hilda och hamsterstölden av Christina Lindström och Ingen kommer undan av Anna Knutsson, Ann-Christine Magnusson och Lars Winnerbäck.

Dags att sova, för imorgon är det en ny bokmässedag! Ses vi på Bokmässan imorgon?

Sagasagor – Sova över

Sova överSagasagor är mysiga kapitelböcker fyllda med berättelser som handlar om vardagsnära händelser som barn kan känna igen sig i. Perfekta för de äldsta förskolebarnen och barnen i förskoleklass. Kapitelböckerna med Sagasagor fungerar ypperligt som övergång mellan bilderböcker och kapitelböcker. Men nu finns faktiskt Sagasagor även som bilderbok. I Sagasagor – Sova över har man valt ut en av berättelserna ur Sagasagor – Studsmatta, simskola och en borttappad tigertass.

Det är dags för Saga att sova över hos morfar på landet. Hon brukar ofta vara hos morfar och tycker det är roligt. Men det här är första gången hon ska sova borta utan mamma och pappa. Det känns pirrigt och nervöst. När mamma och pappa har åkt kan Saga och morfar göra vad de vill. De dricker kaffe tillsammans, letar kantareller i skogen och ser på naturfilmer. Men när morfar bäddar till Saga i extrasoffan säger hon ifrån. Hon vill inte sova i någon soffa. Hon vill sova hos morfar.

Boken skildrar hur det kan vara att sova borta för första gången. Det handlar om längtan, att vara nervös men också om att våga. Berättelsen är också en fin skildring av relationen mellan Saga och morfar och om att umgås över generationsgränserna.

Den som redan har läst berättelsen i kapitelboken känner förstås igen sig. Det är samma text och de varma inkännande illustrationerna är även här skapade av Emma Göthner. Jag vet dock inte ifall det är fler illustrationer än i originalboken. Har man redan läst berättelsen i kapitelboken är bilderboken överflödig. Men har man inte redan kommit i kontakt med Sagasagor är denna bilderbok en bra introduktion.

Sagasagor – Sova över är utgiven av Bonnier Carlsen och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.