Jag hade jättehöga förväntningar på Ursäkta att man vill bli lite älskad av Johanna Thydell. Jag har ju läst en av hennes tidigare böcker och älskade den (I taket lyser stjärnorna). Jag känner inte riktigt att förväntningarna infriades. Jag hade svårt att komma igenom boken, det blev ingen sträckläsning direkt. Boken är välskriven och Johanna Thydells språk är gudomligt, så det är inte där felet ligger. Kanske var det helt enkelt bara fel period när jag läste boken. Eller så kanske det faktiskt berodde på att jag läste en snutt här och där istället för att läsa längre stunder åt gången. Boken handlar om Nora och Lisa som är bästisar, men efter ett ganska stort missförstånd så gör Lisa slut på vänskapen. Nora förstår ingenting. Hon saknar Lisa jättemycket. Efter ett tag får hon en pojkvän och det borde ju vara bra, men det känns inte riktigt bra. Egentligen är nog pojkvännen bara ett sätt att fylla hålet efter Lisa.

I boken finns inga större dramatiska händelser. Istället får man stor igenkänningsfaktor då det är mycket vardag, mycket relationer, mycket tonårsliv. I boken finns här och där ”Noriska” ordspråk och de är verkligen bokens stora behållning. De är klockrena! Sedan så gillar jag verkligen Thydells skickliga sätt att skapa riktiga människor av kött och blod som huvudpersoner, istället för platta karaktärer som så många andra författare har. Oavsett om man är tonåring eller vuxen så är boken läsvärd.

Jag hade stora förväntningar på Hål i huvudet av Jenny Jägerfeld (Gilla böcker). Men jag måste tyvärr säga att förväntningarna inte alls infriades. Det här är inte en bok som passar mig. Visserligen är den väldigt bra skriven, så jag tror säkert att många andra tycker om den. Men jag klarade inte av att läsa ut den. Boken handlar om Minou som är 23 år och blir dumpad av sin kille via ett kassettband. För att försöka börja om på nytt så reser hon till Spanien. Det handlar om att hitta sig själv, som i så många romaner, men det här är inte en bok i mängden.

Hål i huvudet är en ungdomsbok, men kan lika gärna läsas av vuxna. Igenkänningsfaktorn är stor – alla har väl blivit dumpade någon gång, om än kanske inte på det här sättet. Boken innehåller, trots sitt tråkiga tema, mycket humor och ironi, vilket lyfter hela boken. Jag gillar också att huvudpersonen är så komplex. Minou är absolut inte enbart dumpad och tillintetgjord. Nej, hon har ett jävlar anamma i sig. Hon är arg på sitt ex, samtidigt som hon är ledsen. Hon är bitter, men hon är också hämndlysten. Framförallt är hon allt det som man faktiskt är när man blir dumpad och tycker synd om sig själv – egocentrisk, småsint, barnslig och irriterad på allt och alla. Som sagt, boken är välskriven och har fått mycket bra kritik. Den passade inte mig, men du kanske älskar den. Författaren Jenny Jägerfeld har nyligen kommit med en ny bok – Här ligger jag och blöder.

Snart är jag borta är Hanna Jedviks debutroman – en träffsäker bok som alla 15-18 åringar lär känna igen sig i. Det handlar om att längta bort, att längta efter något annat, någon annan. Kärlek, ensamhet, vänskap och identitetssökande är också ämnen som tas upp i boken.

Boken handlar om Maja och Lina, bästisarna som är som natt och dag, trots att de är så lika. De lever i en liten småstad i Sverige. Maja längtar till storstan medan Lina orkar knappt leva med sig själv längre. De är bästisar, men har hemligheter de inte ens vågar dela med varandra. Boken utspelar sig under en intensiv sommar då det som inte får hända ändå händer, och om hur man går vidare efter det. Jag beskriver handlingen kryptiskt, men det är nästan omöjligt att skriva om bokens handling utan att avslöja för mycket.

Snart är jag borta är en superbra bok. Jag sträckläste den till klockan fyra på natten trots att jag skulle upp sex. Det gick bara inte att sluta läsa. Trots att jag nästan är är dubbelt så gammal som bokens målgrupp så känner jag igen mig och ömsom skrattar jag, ömsom får jag skrattet i halsen. Det är en bok som berör och som verkligen kryper under huden. Läs den och sätt den också i händerna på alla tonåringar du möter!

Hej vacker är den fristående fortsättningen på Sms från Soppero av Ann-Helen Laestadius (Rabén & Sjögren). Den handlar om Agnes som bor i Stockholm, men vars mamma är same och härstammar från Soppero i norra Sverige. Agnes är kär i samekillen Henrik som hon träffade i den förra boken. De har hållit kontakten via sms och msn. Nu är det dags för sommarlov och Agnes ska tillbringa hela sex veckor uppe i Soppero hos sin mormor och morfar. Som hon har längtat! Men det blir inte som hon tänkt sig. I byn blir hon föraktfullt kallad för Stockholmaren och Henrik håller sig undan. Det visar sig att Henriks mamma inte tycker att de bör träffas – Agnes är ju ingen riktig same. Hon är helt enkelt inte bra nog för Henrik.

Jag har inte läst den första boken så karaktärerna var obekanta för mig. Det funkade bra att läsa boken ändå, den är ju fristående, men jag känner att jag gärna vill läsa Sms från Soppero också för att ta reda på hur allt började. Hej vacker är en jättebra ungdomsbok som jag sträckläste. Författaren har ett mycket bra språk och skriver så att man dras in i handlingen och inte kan sluta läsa. Karaktärerna är väldigt realistiska och man har lätt att tycka om dem. Det finns såklart en hel del kärlek med i boken, men också andra ingredienser, som spänning, mysterier, vänskap, släkthistoria och så får man ju ta del av det samiska levnadssättet. Boken tar också upp det här med identitet och att ha dubbla kulturella identiteter, något som blir allt vanligare. Det är en bok att känna igen sig i, men den är också tänkvärd – en bra kombination. Hej vacker är en bok jag gärna rekommenderar till såväl killar som tjejer från 12 år och uppåt.

Jag har väntat och längtat till Johanna Lindbäcks nya bok skulle komma. Nu är den här, Saker som aldrig händer, heter den och den är som vanligt utgiven på Rabén & Sjögren. Jag har läst hennes tre tidigare böcker och verkligen tyckt om dem. Den här gången är jag inte lika imponerad. Språket och berättarstilen tycker jag om även i denna bok. Johanna Lindbäck är suverän på att uttrycka sig och det känns alltid som att man slungas tillbaka till slutet på tonåren när man läser hennes böcker. Det som jag inte riktigt gillar den här gången är storyn. Den var lite för tunn, lite för tråkig, lite för förutsägbar. Jag har sträckläst hennes tidigare böcker, men den här gången kom jag på mig själv att lägga undan boken och läsa en annan vid sidan om.

Saker som aldrig händer handlar om Andreas som går på gymnasiet. Han har fram till helt nyligen bott tillsammans med sin mamma i en lägenhet i Luleå, men hon har plötsligt fått sitt drömjobb i Stockholm och flyttat dit. Andreas får därför bo hos sin pappa som han inte bott med sedan skilsmässan för många år sedan. Pappan bor ute på landet och i granngården finns Erik, barndomskompisen. De var som ler och långhalm när de var små, men tappade kontakten när skilsmässan var ett faktum och Andreas flyttade in till stan. Andreas är ihop med Hanna sedan drygt ett år tillbaka. Han tror att han känner henne utan och innan, men det visar sig vara fel. Han blir sviken av Hanna och även av sina kompisar. Han blir helt knäckt. Samtidigt börjar han hitta tillbaka till Erik igen, men Erik är inte heller riktigt den person han trott.

Jag gillar att boken utspelar sig i Luleå. Jag har förvisso aldrig varit där, men det är så roligt att läsa ungdomsböcker som utspelar sig någon annanstans än i huvudstaden, och norrland är ju alltid norrland. Jag tycker också om att boken har en kille som huvudperson. Lindbäck gestaltar honom så bra att han verkligen blir som en levande person och det är lätt att känna igen sig i honom. Det jag däremot inte tycker om är skildringen av Erik som är alldeles för stereotyp. Boken handlar om vardagstrassel, kärleksbekymmer och relationer i stort. Sådant som upptar de flesta människors liv. Man får vara med när allt, precis allt, rasar för Andreas. Men man får också se honom komma ur det hela. Därför innehåller boken också verkligen hela registret från sorg och förtvivlan till hopp och lycka. Och Johanna Lindbäck behärskar allt. Trots att jag inte blev lika imponerad som jag hade hoppats att bli så är Saker som aldrig händer en läsvärd och välskriven ungdomsbok, så se till att läs den i sommar.

Det har kommit många olika saker i Twilightserien. Det har faktiskt även släppts en serietecknad bok. Den är baserad på första boken och är skriven av Stephenie Meyer. Utgiven av  B/Wahlstöms. Det kommer även att komma en till serietecknad uppföljare.

Det är Young Kim som har gjort teckningarna. Jätte fina teckningar.  Jag gillar att teckningarnas miljöer och personer ser ut som boken beskriver. Teckningarna är både i färg och svart-vitt.

 Det här är en bok både för de som gillar Twilight och tecknade serier.