Att springa

När jag såg att författaren till boken Bitterfittan skulle komma ut med en ny bok blev jag väldigt glad, för jag gillade Bitterfittan starkt. Att springa är titeln på Maria Svelands nya bok, men den är inte alls lik Bitterfittan. Det är en stark och mycket bra bok. Boken handlar om Emma och Julia, två oövervinnerliga bästisar i trettonårsåldern. De har en stark vänskap och hittar alltid på roliga saker tillsammans. Men en dag, i slutet av sommarlovet, står plötsligt en man med rabarbersvaj i skogen där de brukar hålla till. Inget speciellt händer, just då, men det blir startskottet för en rad händelser som för alltid kommer att förändra flickorna och deras vänskap.

Som jag skrev tidigare är boken oerhört stark. Vissa partier vill man knappt läsa. Att springa är en berättelse om det magiska gränslandet mellan barndomen och vuxenvärlden. Denna speciella tid skildras med humor och ömhet. Men boken handlar också om något annat. Om vuxna som sviker. Om hemligheter som man inte ens kan dela med sin allra bästa kompis. Och om att finna styrka och vänskap där man inte trodde att den fanns.

Boken handlar om sexuella övergrepp och det är ett ämne som är väldigt, väldigt viktigt att skildra. Det som är relativt unikt för den här boken är att den berättar hela historien. Man får följa Emma, Julia och deras familjer hela vägen, även hur det gick efter att övergreppen uppdagats. Karaktärerna är inte helt trovärdiga och storyn spretar ibland, vilket är två stora minus med berättelsen. Sen gillar jag inte det abrupta slutet. Men trots det så är berättelsen mycket engagerande och upprörande och temat gör att man kan bortse något från bokens brister.