200 expresstips för att må bra

Jag har fått recensionsex på en ljudbok. Den heter 200 expresstips för att må bra. Författare är Lena Oetterli, friskvårdsterapeut, och Else-Marie Lundin, journalist. Det är en författaruppläsning av Lena Oetterli.

Bokens 200 tips är uppdelade efter årstiderna. Man får lära sig allt möjligt, bland annat hur man stärker immunförsvaret, får bättre självförtroende, kommer i form till sommaren och mildrar höstdepression. Det är enkla, konkreta tips som passar de flesta.

Jag lyssnade igenom de två cd-skivorna under en resa på 40 mil som jag gjorde förra veckan. Det var en utmärkt ljudbok att lyssna på under bilkörningen. Lagom lättlyssnat.

Det jag irriterade mig på var själva indelningen av ljudboken. Tipsen är indelade i olika rubriker och punkter. Nu har jag inte läst boken, men jag antar att där är säkert tipsen indelade i samma kategorier. Men förmodligen är kapitel- och rubrikindelningen tydligare i en tryckt bok. På cd-skivorna hade jag önskat en ljudsnitt eller liknande för att man ska förstå att en ny kategori av tips börjar. Jag tappade lätt bort mig. Kanske var det för att jag samtidigt försökte koncentrera mig på bilkörningen.

Förutom det så tyckte jag om ljudboken. Många tips var välkända sedan tidigare, men många var ändå nya. Det var flera bra tips som jag definitivt kommer att ta till mig. Ett av mina favorittips var att skaffa sig en stegräknare för hela familjen. Man bestämmer sig för ett visst antal steg och när man har kommit dit så åker hela familjen på en utflykt, aktivitet eller någon överraskning. Både barn och föräldrar kan då motivera sig att ta på stegräknaren och motionera för att komma närmare målet. Ett annat tips, som inte är särskilt nytt egentligen men bra att påminnas om, är att göra som barnen på dagis, att ta fruktstund istället för eftermiddagsfika på jobbet.

Ett tal till min systers bröllop

Jag påbörjade den här boken för ett par veckor sedan, men så kom böckerna om familjen kring La Stella emellan. Nu har jag dock läst ut den. Den heter Ett tal till min systers bröllop och är skriven av Linda Skugge.

Boken handlar om Sylvia och Karl och deras två döttrar. Sylvia tar hand om barnen, hemmet och försöker få lite tid för att skriva på frilansartiklar och krönikor. Karl är skådespelare vid Dramaten. Sylvia försöker få Karl att ägna sig mer åt familjen, men istället sticker han iväg till New York för att spela i en pjäs.

Boken skildrar alltså vardagen med små barn. Den är fylld av humor, men har samtidigt ett djup och ett allvar. Den är i samma genre som Maria Svelands Bitterfittan och Pia Hintzes böcker Baby blues och En ska bort som jag läst tidigare i år.

Bokens huvudperson Sylvia känner sig nära den nu avlidna, kända författarinnan Sylvia Plath. Trots att de levde i olika tider och aldrig har träffats så känner nästan som att de är systrar. Jag älskar alla hänvisningarna till Sylvia Plath. Jag skrev B-uppsats om henne på litteraturvetenskapen och hon är en av mina absoluta favoritpoeter/författare.

Förutom hänvisningarna till Plath så tycker jag om den lite bittra tonen i boken. Jag är fär feminism och för jämställdhet, och tycker att dessa frågor bör synliggöras. Det är en mycket läsvärd bok för alla föräldrar och blivande föräldrar. Man både skrattar, gråter, blir upprörd, glad, rörd och ofta känner man igen sig.

Linda Skugge kommer för övrigt ut med en kokbok i maj. Mamma, jag är hungrig heter den och ska tydligen ge inspiration för vardagsmatlagandet. Sådana kokböcker behövs. Jag ser fram emot att bläddra i den!

Pocketutbytet 1

Häromdagen fick jag min första pocket från Pocketutbytet. Det var Ett oskrivet blad av Marie Hermansson. Jag har inte läst den förut. Det är alltså samma författare som skrev Musselstranden, en bok som jag har men inte har hunnit läsa ännu. Så snart ska jag läsa båda. De verkar bra, så det ser jag fram emot. Tack till Nina som var den som skickade pocketen till mig!

Familjen kring La Stella

Familjen kring La Stella är en serie böcker som utspelar sig i Östersund. La Stella är en restaurang och man får följa familjen kring restaurangen. Familjen består av Mario, restaurangägaren, hans fru Liselotte och deras två barn. Nära familjen finns också Liselottes föräldrar, hennes två syskon och deras familjer, samt Liselottes barndomsvän och arbetskompis Susanne och hennes son.

Första boken heter Smultron och svek. Den handlar om kärlek, tillit och vänskap samt modet att bryta upp. Liselotte har upptäckt att hennes liv inte är som hon ville att det skulle bli. Hon har fullt upp med barnen, hemmet och sitt arbete på resebyrån, medan Mario jobbar jämt på sin restaurang. Oväntade händelser ställer dock allt på sin spets. Hennes bästa kompis Susanne var visst inte så lojal som Liselotte trott. Liselottes syster återvänder till hemstaden med en överraskande hemlighet och Liselottes föräldrar har hemligheter som inget trott om dem.

Vinbär och vemod är den fristående fortsättningen på Smultron och svek. Den handlar om kärlek, drömmar, förhoppningar och svek samt om att våga börja ett nytt liv. Liselotte har startat en resebyrå som går lysande. Tillsammans med Mario och barnen köper hon en villa på Frösön, som de flyttar in i. De planerar alla för en nystart i livet. Men det blir inte som de tänkt sig.

Den nyaste boken i serien heter Hallon och hat. Den utkommer nu i maj. Jag har fått läsa manuset i förväg och kan avslöja att det händer oväntade saker även i denna bok. Liselotte drömmer om en ny kärlek. Mario försöker att hitta tillbaka till sig själv. Susanne och Håkan kämpar vidare med sin relation. Linda försöker också hitta tillbaka till sitt gamla jag och gör därför en tvärvändning i sitt nya liv med Anders och Fanny. Även Anita omvärderar sitt liv och drar sig undan för att fundera. Många saker knyts samman i denna tredje del i serien, men många saker lämnas också öppna för framtiden.

Författarna till böckerna heter Annica Wennström och Eva Swedenmark. Det är två tredjedelar av författartrion bakom pseudonymen Emma Vall som skrivit deckarna om Svala och om Amanda Rönn. Jag har faktiskt läst samtliga av Emma Valls böcker hittills, så det blev en trevlig överraskning när jag insåg vilka författarna var.

Böckerna kan betecknas som samtidsromaner och som släktdramer. De handlar om de små livsödena som pågår under ytan på vardagens alla händelser. Men de handlar också om livets stora frågor. Om relationer, kärlek, vänskap och lojalitet. Jag tror att de flesta kan känna igen sig i böckerna, just eftersom de tar upp sådana teman som de flesta av oss har i våra liv.

Tempot i böckerna är mestadels ganska långsamt. Språket flyter på bra och böckerna är väldigt lättlästa. De är dock ibland lite väl förutsägbara och man känner sig skriven på näsan av författarna. Man får sällan räkna ut själv vad som kommer att hända. Jag gillar däremot att de utspelar sig i Östersund. Jag kommer ju själv från Norrland och har varit i Östersund flera gånger, så jag kan känna igen mig i miljöbeskrivningarna.

Mat är en central punkt i böckerna. Familjen samlas kring många goda familjemiddagar. Varje kapitel avslutas med recept på de middagar som huvudpersonen har lagat. Det är ett nytt grepp i litteraturen, vad jag vet. Det känns nytt och annorlunda. Jag har dock inte hunnit testa något recept själv ännu, men flera av dem låter jättegoda.

Läs jättebra recensioner av de två första böckerna i serien här och här.

Pia Hintze

Jag har läst Baby Blues och En ska bort av Pia Hintze.

Baby blues är den första delen i en tänkt trilogi. Sarah och Karl träffas, blir kära och får barn. De tror att de är väl förberedda, men ändå blir inget som de tänkt sig. Sarah får en förlossningsdepression och upplever det inte enbart som fantastiskt att bli mamma.

En ska bort är den fristående fortsättningen på Baby Blues. Man får fortsätta att följa Sarah, Karl och Nils. Sarah ska börja jobba och Nils skolas in på dagis. Boken handlar om vardagslivet med barn, om hur svårt det är att balansera familjeliv och arbete, om könsroller och relationer.

Den tredje delen har inte kommit ut ännu, men jag längtar efter den. Jag vill läsa hur det går för Sarah, Karl och Nils.

Böckerna är underhållande och roliga, och skildrar hur det är att få barn och vardagslivet med barn. Men man läser dem inte bara för underhållningens skull. De har ett slags djup och de lämnar inte läsaren oberörd. Medan jag läste så blev jag stundtals förbannad, ibland skrattade jag högt, och på slutet av andra boken började jag även gråta. Böckerna är engagerande, tankeväckande och upprörande. De borde vara obligatoriska för alla föräldrar och blivande föräldrar.

Pocket-utbyte

Jag har fått mail om att vara med i pocket-utbyte. En jättekul idé! Vill du vara med? Skicka ett mail till carola_lindstrom@hotmail.com eller skriv en kommentar här nedanför med din mailadress. Jag har redan skickat iväg min första pocketbok, och jag vet flera som har fått böcker, så det funkar, till skillnad mot vanliga kedjebrev.

VÄLKOMMEN TILL VÅRT POCKET-UTBYTE!

Skicka en LÄST pocketbok till den första personen på listan nedan. Gör sedan om listan så här:
1. Ta bort namnet på listans första plats.
2. Flytta upp namnet som står på andraplats till första plats.
3. Skriv ditt eget namn och adress som nummer 2. Det ska bara finnas två namn på listan samtidigt.

Skicka sedan det här mailet med den nya listan till sex av dina vänner som tycker om att läsa. Om alla följer detta kommer du att få 36 böcker till priset av en bok som du redan har köpt och läst! Kul med böcker som andra har valt – och miljövänligt!

TREVLIG LÄSNING!

Hoppsan, jag är död!

Min gode vän Fredrik skickade en bok till mig för ett tag sedan. En bok som han själv hade läst och tyckte att jag också skulle läsa. Det har dröjt ett tag eftersom jag hade mycket annat att beta av först, i form av tentor och liknande. Men igår satte jag igång och läsa, parallellt med att jag läste För bra för att dö. Jag behövde dessa två böcker som motvikt till varandra. För bra för att dö är en skrämmande bok, som kräver en paus då och då. I dessa pauser läste jag istället alltså Hoppsan, jag är död.

Den är skriven av Arto Paasilinna och handlar om en kille, cirka 30 år, som råkar bli påkörd och dö. Boken handlar om hans liv efter döden. Den är otroligt lättläst och humoristisk. En perfekt bok nu när jag ville ha lite motvikt till den andra, skrämmande boken som jag läste. Jag trodde först att boken skulle vara ganska ytlig, men den var djupare än jag trodde. Författaren har byggt upp en komplett värld för livet efter döden. Huvudpersonen beger sig på en resa, där han träffar andra döda, både kända och okända personer. Han hinner också tänka tillbaka på sitt liv och försöker förändra välden för de som fortfarande lever. Boken känns genomarbetad. Persongalleriet är superbra och detaljrikedomen är stor. Filosofin finns med hela tiden, även i de roligaste styckena. Man börjar ofelbart att tänka på vad man själv anser om livet efter döden. Kul med böcker som ger upphov till lite reflektion och tankar. En läsvärd bok som är både underhållande och tankvärd samtidigt.

Christina Wahldén

Jag har läst många böcker av Christina Wahldén. Hon är kriminal- och ungdomsförfattare och skriver gärna om svåra ämnen. Ibland rent tabubelagda ämnen. Hennes deckare är spännande och djupa. Jag tycker mycket om dem. Men hennes ungdomsböcker är underbara. De förmedlar precis de där svåra, tunga känslorna. Hur det egentligen är, eller kan vara. Böckerna är riktigt skrämmande, men tyvärr realistiska. De är lättlästa och riktiga sträckläsningsböcker. Jag läste ut den senaste på ett par timmar bara.

Kort kjol – handlar om en tjej som blir våldtagen
Ingen behöver veta – handlar om en kille som blir våldtagen
Heder – handlar om det som titeln antyder, om hedersmord och hot
Cell grön – handlar om vegander, extremister, kärlek och vänskap
Klaras hemlighet – handlar om Klara, vars pappa sitter i fängelse
Escort – handlar om att sälja sin kropp
För bra för att dö – handlar om mobbing, utanförskap, ensamhet, homosexualitet och självmord

Det är den senaste som jag läste igår. Den handlar om Stella som blir mobbad i skolan. Mobbingen beskrivs så ingående att jag mår illa. Jag blir berörd, eftersom jag vet att det ser ut såhär på många, många skolor, det är inte någon överdriven beskrivning. Stella bestämmer sig för att dö. På nätet lär hon känna Joel, som också vill dö. Tillsammans skapar de en självmordspakt. Boken är riktigt mörk, och skrämmande. Men slutet är ljust och hoppfullt. Det visar att räddningen trots allt kan finnas där, och att en förändring trots allt är möjlig.

Författaren har en hemsida, där böckerna presenteras utförligt. Det finns även diskussionsfrågor till många av böckerna. Jag vet att det är flera lärare som jobbar med hennes böcker i skolan, och jag hoppas att fler får upp ögonen för hennes böcker. De borde vara obligatorisk läsning i högstadiet.

SOS från mänskligheten

En av mina absoluta favoritförfattare är Johanna Nilsson. Jag har läst alla hennes böcker och har nu otåligt suttit och väntat på att det ska bli dags för hennes nya roman, SOS från mänskligheten, att komma ut. Förra veckan damp det ner ett recensionsexemplar av den och det gick inte många minuter förrän jag började läsa. Tyvärr har jag inte kunnat sträckläsa den (vilket jag annars ville göra) eftersom jag haft tenta och annat som kommit emellan. Men nu har jag läst ut den.

Såhär står det om boken på baksidan, ett stycke som beskriver boken så himla bra:

SOS från mänskligheten är en samtidsberättelse som rör sig mellan samhällets alla skikt och ställer frågor om ondskans ursprung, om godhetens och kärlekens gränser och om modet att ta kommandot över sitt eget liv, istället för att stå bredvid och se det passera.

SOS från mänskligheten är annorlunda än hennes tidigare böcker. Mest påminner den om De i utkanten älskande. Det är en skildring av den värld vi lever i idag. En skildring av människor, i vissa fall utsatta människor. Persongalleriet är suveränt. Jag har läst några andra recensioner av boken och sett att vissa recensenter tycker att det är för klyschigt, men det håller jag inte med om. Tempot i boken är högt, ett lika rasande tempo som många av oss lever våra liv i. Stundvis måste man dock lägga ifrån sig boken. Man blir för berörd. Det är mycket känslor och mycket ondska i boken och ibland måste man ta en paus för att orka. Men pausen blir inte lång, för man blir besatt av att läsa om personerna i boken. Man måste se hur de hittar sin väg mot lyckan. Läs boken, ni blir inte besvikna.

Deckare i Sundsvallsmiljö

Jag har läst två deckare av Jonas Moström, och båda utspelar sig i Sundsvall, en stad där jag varit ganska mycket.

Dödens pendel

Ett antal personer avlider i sömnen av hjärtstillestånd. I början anar ingen oråd, men så småningom inser polisen att offrens klockor försvinner i samband med varje dödsfall. En seriemördare går lös i Sundsvall. Kommissarie Johan Axberg löser morden och har stor hjälp av sin vän Erik Jensen som är läkare.


Det här är Jonas Moströms deckardebut. Han är läkare i vanliga fall och det visar sig på hans fackkunskaper. Jag tycker om att boken utspelar sig i sjukhusmiljö. Jag gillar också att den utspelar sig i Sundsvall, eftersom jag själv har varit i stan en hel del. Det är ett intressant tema och boken är inte förutsägbar. Den har ett snabbt tempo och man vill gärna läsa vidare. Boken påminner ganska mycket om andra deckare, framförallt Karin Wahlbergs deckare, som utspelar sig i sjukhusmiljö. Ett minus med boken är att den innehåller några fel. Bland annat står det fel namn på ett ställe. Det stör helhetsintrycket av boken. Bortsett från det så är det en läsvärd bok. Den är lättläst och spännande, samtidigt som den har mer djup än bara en vanlig mordgåta.

Svart cirkel

En rockstjärna hittas mördad i ett hotellrum mitt i Sundsvall. Polisens utredning visar att superstjärnan inte var så oskuldsfull som man trott, bland annat har han haft kontakter med ryska maffian. Trots detta har inte polisen mycket att gå på. Den ende som såg mördaren ligger i koma på sjukhuset. Kommissarie Johan Axberg och läkare Erik Jensen är tillbaka.

Även denna bok har ett snabbt tempo och är en typisk sträckläsarbok. Författaren lyckas bibehålla spänningen genom hela boken och man kan inte sluta läsa, för man vill veta hur den slutar. Den var inte förutsägbar, jag tycker om böcker där man inte kan lista ut direkt vem mördaren är. Jag gillar också att boken innehåller en hel del psykologi och till en del utspelar sig i sjukhusmiljö. Det märks att författaren har gjort en noggrann research och boken känns genomarbetad. Jag har dock hittat ett par fel även i denna bok, vilket drar ner mitt totalbetyg. På ett ställe i boken är ett vittne 80 år och lite längre fram i boken (några dagar senare) är hon plötsligt 92 år. Sådant där brukar jag haka upp mig på och irritera mig på. Men bortsett från det så är boken bra och jag kommer definitivt att läsa hans kommande bok också, Hjärtats mörker.