I vår är du aktuell med den sjätte delen i serien om polisen Johan Rokka och Morden i Hudiksvall. Berätta lite om din nya bok. Hur känns det att bokens handling blev så kusligt aktuell i dessa Coronatider?

I Ett enda andetag kommer en svårt misshandlad kvinna kommer till akuten på Hudiksvalls sjukhus. Hon vägrar säga vem hon är och vad som har hänt. Det blir snart uppenbart att misshandeln inte är det enda som plågar kvinnan …

Johan Rokka och Janna Weissmann är kollegor vid Hudiksvallspolisen. Relationen mellan dem är sval efter att han en gång för alla har gett upp hoppet om att de ska bli mer än kolleger. Men när Janna utsätts för flera attentat kan Rokka inte låta bli att bli känslomässigt engagerad och deras liv flätas samman igen. Snart visar det sig att det finns ett samband mellan attentaten mot Janna och patienten med de allvarliga symptomen. Ett samband med konsekvenser som når långt utanför idylliska småstaden Hudiksvall.

Idén till Ett enda andetag fick jag för ett år sedan när jag läste en artikel om WHO:s lista över dödliga och samhällsfarliga virus/sjukdomar; Ebola, sars och liknande. 2018 hade WHO lagt till ytterligare en sjukdom på listan – Disease X, en dittills okänd sjukdom som skulle kunna drabba oss svårt. Det drog igång min fantasi till den bärande intrigen i Ett enda andetag.

När boken gick till tryck slog det nya coronaviruset till och handlingen kändes obehagligt vältajmad. Om covid-19 är DiseaseX har jag ingen aning om, kanske kan vi till och med drabbas av något ännu värre men det hoppas jag verkligen inte. När jag skrev boken hade jag farhågor om att läsarna skulle tycka att scenariot kändes orealistiskt, nu vet jag att läsningen snarare ger en hög igenkänningsfaktor.

Varifrån hämtar du inspiration till dina böcker? Var det ett självklart val att förlägga böckernas handling till Hudiksvall?

Jag får inspiration av människor jag möter och händelser omkring mig, filmer, eller kanske en tidningsartikel jag läser – som det var i fallet med Ett enda andetag. Ofta ser jag en scen framför mig och börjar skriva utifrån den. När jag skrev min debut Ensamfjäril så föreställde jag mig hur det skulle vara om det på julafton knackar på dörren, man vet att tomten ska komma, men när man öppnar upptäcker man att det är en helt okänd person bakom tomtemasken, någon som inte vill en väl. Jag ägnar alltid mycket tid till research kring de teman jag skriver om, och det ger också mycket inspiration till handlingen.

Jag är född och uppvuxen i Hudiksvall och när jag började skriva var det naturligt att välja den miljön som jag kände till och därför inte behövde göra så mycket research kring.

Kommer vi att få läsa mer om Johan Rokka och hans kollegor på polisstationen i Hudiksvall? Kan jag kanske hoppas på att få läsa en bok som utspelar sig i trakterna kring Bjuråker där jag bor? Eller är du sugen på att framöver skriva en berättelse i en helt annan genre?

Jag har nyligen skrivit ett tvåboksavtal med HarperCollins Nordic, så det blir åtminstone en del sju och åtta i serien. I Bjuråker, särskilt vid sjön Norra Dellen och kring älven Svågan, finns några av de vackraste platser jag vet, så jag skulle mer än gärna förlägga en handling där! Min fjärde bok Slaktaren utspelar sig i skogarna i Dellenbygden. När de gäller andra genres så har jag provat att skriva en romance, en lättläst sådan. Det var ett roligt uppdrag åt ett förlag som ger ut lättläst litteratur för vuxna. Jag älskar spänningsgenren, så om det blir något annat än deckare i framtiden så är det troligt att det blir inom den.

Berätta lite om dig själv. Vem är Gabriella Ullberg Westin och vad gör du när du inte skriver böcker?

Jag bor i Nacka utanför Stockholm med min familj; maken Erik, barnen Signe och Arvid och perserkatten Kofi och miniatyrbullterriern Rut. Rut är fortfarande valp och vi tränar mycket lydnad vilket tar mycket av min fritid. Eftersom våra barn är ganska små fortfarande gör vi också mycket aktiviteter tillsammans. I coronatider när vi spenderar mer tid hemma har jag blivit mer huslig av mig; brygger kombucha och bakar surdegsbröd. Vi får se om det håller i sig när allt återgår till det mer normala framöver.

Vad läser du själv i sommar? Har du några lästips att dela med dig av?

Jag hoppas att det kommer att bli en riktigt bra lässommar. Jag läser inte så snabbt, men jag har som mål att läsa Mattias Edvardssons nya Goda grannar som jag sett fram emot länge, och Där kräftorna sjunger av Delia Owens för att läsa något annat än renodlad spänning. Jag har nyligen läst ut Mytomanen av Sofie Sarenbrant som jag tycker är en superbra och välskriven bladvändare, perfekt sommarläsning.

Foto: Petter Cohen.

I vår är du aktuell med barnboken Den vita kattens längtan. Berätta lite om din nya bok. Hur fick du inspiration till den?

Jag tänkte skriva en reflektionsbok som vuxna och barn skulle kunna läsa tillsammans på kvällen för att reflektera kring dagen som gått, men när jag började skriva kom den lilla vita katten fram och tog över istället. Den var alltså inte planerad, utan skrev sig själv. 🙂

Fotograf: Jennifer Glantz.

Vad vill du förmedla med boken och vad hoppas du att läsarna får med sig från den?

Jag vill förmedla tillit och hoppas att barnen får en känsla av trygghet och att de är älskade precis som de är. Jag hoppas att de kan använda den vita kattens kvällsritual när de känner sig oroliga, att de finner sin egen ”ängel” inuti och att de går ut i naturen och letar efter det träd som längtar efter dem.

Hur såg din skrivprocess ut, från idé till färdig bok?

Jag arbetar alltid i tre faser när jag skriver en bok: 1) Brainstormarfasen då jag skapar synopsis, tidsplan och hittar en arbetstitel (i detta fall var den ”Ord för natten för stora & små”), 2) ”Tömmarfasen” då jag skriver utan att tänka och fyller de kapitel eller den struktur som jag har skapat i mitt synopsis. 3) Redigeringsfasen där jag slipar, filar och putsar på texten och där målet är att jag ska avsky den efter alla hundratals rundor. 🙂 Denna fas kan pågå precis hur länge som helst och jag når alltid mitt mål. 🙂

Jag åker ofta iväg för att kunna skriva intensivt och utan distraktioner. För denna bok var jag två långhelger på Öland, en långhelg i Karlskrona och däremellan skrev jag på förmiddagar när min son var i skolan och på kvällarna när han somnat. Själva berättelsen blev färdig ganska snabbt, men då jag har en tendens att skriva mer än vad jag behöver ägnade jag mycket tid till att redigera och skala bort de ord som inte behövdes.

Jag arbetar alltid med lektörsläsare och för denna bok hade jag tre olika, samt några vänner som läste och kom med feedback. Jag printade och klippte också ut texterna och satte ihop dem till en ”låtsasbok” för att komma fram till hur texterna skulle flöda på boksidorna i inlagan. Jag hade äran att samarbeta med Anna Grundberg, som har illustrerat bilderna. Hon kom in i redigeringsstadiet och förgyllde boken med sina fantastiska illustrationer.

Berätta lite om dig själv. Vem är Sofia Sivertsdotter och vad gör du när du inte skriver böcker?

Mitt författarskap är mitt levebröd sedan 2016 och jag är väldigt tacksam för att kunna livnära mig på det jag älskar mest. Tidigare arbetade jag bland annat med individutveckling i 15 år. När jag inte skriver böcker lever jag ett väldigt enkelt men vackert liv med min man och min son. Jag läser mycket, är i naturen och längtar efter mer enkelhet och ostörd tid att skriva. 🙂  Och eftersom jag har ett eget företag och förlag går också mycket tid till att ta hand om det på bästa vis. Och så älskar jag att promenera, samt att lyssna på musik.

Vad läser du själv i sommar? Har du några lästips att dela med dig av?

Just nu läser jag en bok av Gabrielle Earnshaw om hur Henri Nouwens bok The return of the prodigal son kom till, samt en bok av Thomas Merton. Jag läser mest engelskspråkig litteratur (då det jag vill läsa oftast inte finns översatt till svenska) och köper också mycket litteratur på antikvariat där man kan finna äldre böcker som inte går att få tag på i bokhandeln längre. Senast köpte jag en minnesbok om Dag Hammarskjöld från 60-talet som var väldigt fin. I dagarna ska jag åka till Backåkra för att se huset som han ville slå sig till ro i efter sin FN-tjänst, och titta på de vackra omgivningarna.

Inom kort kommer en ny vinjett här på bloggen. Jag har länge velat göra intervjuer med författare och illustratörer och presentera dessa på bloggen. Jag är ju så nyfiken på hur deras skaparprocess ser ut och varifrån de hämtar sin inspiration. Så det är precis vad jag kommer att göra nu. Under vinjetten Fem fiffiga frågor kommer jag att intervjua aktuella författare och illustratörer. Fokus kommer kanske främst att ligga på författare och illustratörer till barn- och ungdomsböcker, men även författare till vuxenböcker kommer att bli grillade framöver 🙂

Håll utkik!

Och kommentera gärna ifall du är författare/illustratör och vill ställa upp, eller om du som läsare har förslag på någon som du vill att jag ska intervjua.