Taggis vill leka kurragömma. Men ingen av de stora på förskolan vill vara med. Då får Taggis en idé. Han ska låna småttingarna på lilla avdelningen. Dom är ju så lagom små. Och passar så bra att gömma. Och Taggis ska ju lämna tillbaka dem efteråt. Då är det väl okej?

Kurragömma är den tredje boken i Matilda Rutas serie Strandskogen som handlar om familj, relationer och starka känslor. De tidigare delarna är Syskonvecka och Stora faran. Denna nya bok utspelar sig i förskolemiljö. I huvudrollen är Taggis som är ensam och utfryst i sin förskolegrupp. Alla andra vill bara spela basket. Men Taggis vill leka kurragömma. Därför tar han med sig tre av djurbarnen från den lilla avdelningen på förskolan. Tillsammans går de till skogen och han gömmer dem, för att sedan leta efter dem. Han vet ju att man inte får göra det. Så klart man inte får. Men han vill ju verkligen leka. När han väl försöker hitta småttingarna är de borta på riktigt. Trots att Taggis skriker Fritt fram och att Leken är slut så kommer de inte fram. Det är alldeles tyst. Tänk om de gått vilse? Eller någon har tagit dem? Vad ska Taggis göra nu? Man får inte tappa bort småttingar. Absolut inte. Taggis vet att han kommer få skäll. Och det vill han inte. Så han gömmer sig också. I den mörkaste lövhögen, i den mörkaste skogen. För alltid. Trodde han i alla fall. Det visar sig att Russins storasyster kommer för att hämta Russin. Och vips har han glömt bort alla arga vuxna och borttappade småttingar. Och så löser sig allt till slut. Föräldrarna skällde inte, dom blev glada. Och småttingarna var varken döda eller uppätna. Dessutom kanske Taggis har fått en ny kompis. Som också älskar kurragömma.

Precis som i de tidigare böckerna i serien rymmer även denna bilderbok så mycket, så många känslor. Utanförskap, ensamhet, samhörighet, gemenskap. Lek och äventyr. Mod och rädsla. Det handlar om att vara minst men vilja vara störst. Och om när leken går lite för långt och inget blir som man hade tänkt sig. Här finns det mycket att samtala kring ifall man vill. Illustrationerna gör mycket för berättelsen. Det är ljuvliga miljöbilder fyllda med detaljer, finurliga och charmiga karaktärer, roliga pratbubblor. Det är myllrande, vackert, storslaget och jag ser fram emot fler delar i denna bilderboksserie.