Semestern

SemesternIna ska inte göra nånting på hela sommaren, bara vara hemma. Men när de andra i klassen berättar om allt kul de ska göra, råkar hon säga att hon ska på solsemester. Lögnen bara kommer och sedan måste Ina göra allt för att inte bli avslöjad. Extra svårt blir det när det visar sig att den nya killen i klassen bor granne med henne. Hur ska Ina göra så han inte märker att hon inte är bortrest? Men kanske går det att skapa sin egen drömsemester? Och kanske kan det sommarlov som Ina trodde skulle bli det värsta någonsin, faktiskt bli något helt annat?

Semestern är skriven av norska Marianne Kaurin. Det är en varm och rolig berättelse om vänskap och om allt vi gör för att passa in. Men det handlar också om att göra det bästa av tillvaron och om hur man med lite fantasi kan skapa sin egen drömsemester.

Boken vänder sig till mellanåldern, ca 9-12 år. Den är snabbläst och har ett enkelt språk med starkt driv. Extra fin är boken som sommarläsning eller varför inte som högläsningsbok innan sommarlovet. Den ger en hel del tankar samtidigt som den är underhållande och rolig.

Semestern blev mycket populär bland läsare och kritiker i hemlandet Norge och har även vunnit det prestigefyllda Deutscher Jugendliteraturpreis 2021.

Böghög

BöghögBöghög är en lättläst bok som handlar om Frej. Frej går på sitt livs första dejt, med Teo, och han faller handlöst för honom. Teo är allt som Frej inte är: cool, han vet vad han vill och han är helt öppen med att han är bög. Frej har kommit ut inför sina föräldrar, men kompisarna vet inget. Efter några dejter blir Teo konstig och börjar dra sig undan. Nu behöver Frej någon att prata med, men bästa vännen Amir vet ju inget och föräldrarna tycker att Frej ska vänta med att komma ut, särskilt i skolan där de retas och gör böghögar. Men Frej vill inte vara tyst längre…

Åh, vad jag gillade den här boken. Det är en ganska klassisk komma-ut-berättelse, fast det handlar om kompisgänget istället för föräldrarna. Det handlar också väldigt mycket om känslor, om kärlek, att vara kär och inte veta vad den andre känner, svartsjuka, vänskap, identitet och mycket mer. Boken är välskriven och har ett starkt driv, det är svårt att sluta läsa eftersom man vill veta vad som händer. Trots att detta är en lättläst bok så är inte själva berättelsen enkel, utan vi får en hel komplett berättelse där inget saknas. Boken väcker tankar kring kärlek, vänskap och relationer och den skulle passa bra som ingång till samtal kring dessa ämnen. Böghög vänder sig till unga i åldern ca 12-15 år och passar för alla läsare, men lite extra för de som har svårt med läsning av olika anledningar och vill ha en bok som inte är så tjock, som har ett lite enklare språk, korta kapitel, korta meningar och mer luft på sidorna.

Den lilla lilla sjöjungfrun

Det är tidigt på morgonen, och alla syrrorna sitter vid frukostbordet.
Jag har fem stycken.
Idag ska jag också följa med till Ytan, säger jag. Vi kan simma dit tillsammans.
Syrrorna tittar på mig.
– Du kan inte följa med, säger dom.
Du är alldeles för liten.

Den lilla lilla sjöjungfrunDen lilla lilla sjöjungfrun handlar om en liten tjej, en sjöjungfru, som har fem storasyster och ständigt och jämt får höra detta: Du är för liten. Att vara yngst i syskonskaran har onekligen sina fördelar ibland, men när de stora systrarna ska göra storasystersaker, som att simma upp till Ytan, får den minsta lilla sjöjungfrun inte följa med.

Illustratören och den nu debuterande författaren Klara Nordin Stensö djupdyker i undervattensmiljön och livet som sjöjungfru, men kanske allra mest i syskonskap, utanförskap och det där med att alltid vara minst. Igenkänningen hos småsyskon är stor. Slutet kommer lite för tidigt och blir rumphugget efter en stark inledning, men det kan man förlåta då det finns så mycket annat härligt med den här bilderboken. Den är skriven med mycket humor och en hel del blinkningar även mot vuxenläsaren. Särskilt i detaljerna finns det mycket humor och glimten i ögat. Illustrationerna är detaljfyllda, vackra teckningar i tusch och akvarell som drar mot grönt och rosa.

Dorran och dinosarna

Dorran och dinosarnaI den tredje boken om Dorran, Dorran och dinosarna, bjuds vi på ett fartfyllt äventyr med skratt och bus när Dorrans familj besöker dinosauriemuseet. Dorran älskar dinosaurier. Och hon vet nästan allt om dem. Den här dagen ska Dorran, lillebror och mamma gå på museum för att titta på dinosaurieskelett. Men så fort de kommer in på museet glömmer Dorran bort att man inte får springa där inne. Och när hon rusat genom alla salarna och kommer längst in så stannar hon plötsligt. För där står en spinosaurus med sylvassa tänder. Varför får man inte känna på den? Och varför får man inte vara naken hos den egentligen?

Dorran är en bestämd tjej som vet vad hon vill. Hon har mycket fantasi, är impulsiv och kaxig. Hon skildras på ett träffsäkert sätt av författaren Moa Eriksson Sandberg. Illustratören Mari Ahokoivu har skapat generösa, färgsprakande, levande och uttrycksfulla bilder som passar mycket fint till texten och handlingen. Inte minst kommer känslorna fram och skapar igenkänning hos såväl stora som små läsare. Humor och knasigheter blir tillsammans med igenkänningen en riktigt härlig högläsningsupplevelse.

Kitoko

KitokoKitoko bor med bara sin pappa efter att mamma reste iväg på sitt viktiga uppdrag och aldrig kom tillbaka. De flyttar hela tiden och glömmer alltid någonting. Men en sak finns alltid kvar, nämligen hoppet. Åtminstone säger pappa det. Men trots att Kitoko letar överallt i lägenheten kan hon inte hitta det där hoppet. En dag orkar inte pappa någonting alla, inte ens gå upp ur sängen. Vilken tur att Kitoko kan klara sig rätt bra själv. Hon gör frukost själv, svarar i pappas telefon och bläddrar i lokaltidningen. Och vilken tur att hon har en fantastisk förmåga. Kitoko har nämligen en fantasivärld dit hon kan försvinna. Där finns vännen Connal som har svar på alla hennes svåra frågor. Där kan Kitoko också besöka viktiga minnen som finns sparade.

Kitoko är en bilderbok om ett barn som har det tufft hemma, men där kärlekens och fantastins kraft hjälper henne att ta sig igenom de svåra stunderna. Det är en fin text om ett tungt ämne. Illustrationerna hjälper dock till att lätta upp helhetsintrycket, de är lekfulla, fantasirika, färgfyllda, levande, glada, spännande och de väcker nyfikenheten, fantasin och framförallt hoppet till liv. För hoppet är ju faktiskt alltid med oss. Och så länge vi kan minnas allt fint vi delat med varandra finns också förmågan kvar att skapa nya minnen tillsammans. Det kanske är tungt och jobbigt nu, men det kommer bli ljusare och lättare.

Bilderboken är skriven av Kayo Mpoyi, illustrerad av Linn Grebäck och utgiven av Rabén & Sjögren.

Regnbågsbebisen

En gång hade jag en bebis, den bodde i min pappas mage. Alla vuxna sa att bebisar inte kan bo i pappors magar, men min gjorde det i alla fall.
Sen kom den ut.

RegnbågsbebisenBarnjaget i den här bilderboken berättar kaxigt och självsäkert om sin regnbågsbebis. Bebisen kan göra allt möjligt verkar det som. Det spelar ingen roll att grannarna säger att bebisar inte kan prata, den här bebisen kan det i alla fall. Den kan säga bajs och bajskorv hundrafemtiotolv gånger om dagen, vilket är lika kul varje gång. Och regnbågsbebisen kan faktiskt springa, en gång sprang den till och med bort!

Regnbågsbebisen är en färgsprakande, fantasifylld bilderbok som är humoristisk, tänkvärd och inspirerande. Den frammanar igenkänning och skratt samtidigt som den utmanar vuxenläsarens förmåga, eller oförmåga, till fantasi. Flickan som berättelsen handlar om fantiserar om att hon har en egen bebis som inte är som alla andra bebisar, samtidigt som hon ändå efterhärmar föräldrarollen. Extra kul är knorren på slutet, där flickan tröttnar på sin regnbågsbebis och den därpå byter skepnad till att bli hennes tvillingsyster istället, varpå en ny fantasilek påbörjas.

Det här är författaren och illustratören Josefine Engströms bilderboksdebut och den är utgiven av Natur & Kultur.

Vi vill ha fredagsmys

Vi vill ha fredagsmys!Äntligen är det fredag! Elly och Alba har planerat sitt fredagsmys in i minsta detalj. De ska se på Frost och så ska de äta hallon, blåbär och chips. Men Ellys mamma har inte lyssnat alls. Det finns varken chips eller bär. Bara tråkiga popcorn.

– HALLON, BLÅBÄR och chips, skriker Elly, för att mamma verkligen ska höra och förstå.
– Men vi har inga bär. Om ni absolut måste ha det får ni gå ut i skogen och plocka, säger mamma.

Det menade hon förstås inte riktigt, egentligen tycker hon att Elly och Alba är alldeles för små för att gå ut i skogen ensamma. Men tjejerna smiter iväg till skogen ändå, trots att det är mörkt och lite läskigt, för bär och chips är faktiskt livsviktigt på fredagsmys.

Men i skogen hittar de inga bär. Istället hittar de Ellys coola och sura granne Thea som gråter så att tårarna sprutar. Ja faktiskt lipande som en småunge, trots att det är hon som brukar kalla Elly och Alba för småungar.

Det här är en humoristisk vardagsberättelse om hur jobbigt det kan vara att känna sig liten, men också att det inte heller alltid är så lätt att känna sig stor. Boken är skriven av DN-journalisten Emma Bouvin som nu barnboksdebuterar och hon gör det på ett skickligt sätt med rolig text och dialoger man verkligen kan känna igen sig i. Illustrationerna av Emma Göther samspelar fint med texten och skildrar såväl humorn som allvaret och barnperspektivet.

Mormor vid havet

Mormor vid havetMormor vid havet är en poetisk och vacker bilderbok om kärleken till havet och kärleken till en mormor. Ett barn berättar att hens mormor bor vid havet, i ett hus på stranden. Barnet åker ofta till sin mormor och de trivs bra ihop. De går runt på stranden, letar skatter, hittar överraskande och ovanliga saker, badar, samlar snäckor, fikar, pysslar och myser tillsammans. Boken har så fint barnperspektiv, det är hela tiden barnet som beskriver sin mormor ur hens perspektiv:

Hon är så gammal, jag vet inte hur gammal hon är.

Men hon är i alla fall lika gammal som jag, för vi har alltid känt varandra – min mormor och jag.

Mormor beskrivs också som en modig, stark kvinna. Hon far på stora vågor och fiskar stora fiskar. Hon är stark och snabb som en haj och simmar lika fort som vinden. Illustrationerna är i yttersta samspel med texten, de är finstämda, milda, mjuka, detaljrika, varma akvareller som också har glimten i ögat. Texten är enkel, men språket är poetiskt och rymmer mycket mellan och bortom raderna. Det är en bok som tål många omläsningar, man hittar något nytt varje gång. En bok att njuta av, kanske tillsammans med en älskad farmor eller mormor eftersom boken hyllar vänskap över generationsgränserna. Boken är skriven och illustrerad av Moa Graaf och det är Bonnier Carlsen som ger ut den.

Addi går på utflykt

Addi går på utflyktAddi går på utflykt är den tredje boken i bilderboksserien Kompisarna på förskolan av Ellen Karlsson och Laura Di Francesco. De första två titlarna heter Maj och Zarah bråkar och Mille går till förskolan. Böckerna vänder sig till de yngsta läsarna och handlar om det stora i deras vardag, nämligen livet på förskolan.

I denna bok ska kompisarna på förskolan gå på vårutflykt. Addi är minst på förskolan och för Addi är det första gången med utflykt. Addi har längtat så mycket. Det är så spännande, ända tills de kommer fram till den stora parken och alla kompisarna springer iväg och leker. De har ju varit där förut och vet direkt vad de vill göra. Addi har aldrig varit i den stora parken och vet inte vart han ska springa. Rutschkanan är för hög, cyklarnas trampor sitter för långt ner och linbanan känns läskig. Addi tycker inte om att vara på utflykt längre. Men som tur är så kommer kompisarna på precis vad som passar Addi: gungan, kompisgungan. Maj och Zarah lyfter upp Addi och alla kompisarna hjälper till att göra fart. Sen vill kompisarna gunga tillsammans och pedagogen Bosse ger fart. Nu är det äntligen roligt med utflykt, tycker Addi.

Den här serien vänder sig till barn mellan ungefär 1-3 år och handlar alltså om vardagen på förskolan och om kompisrelationer. Varje bok har en ny karaktär som huvudperson. Addi, Maj, Zarah, Mille och Alma – alla är de olika, men alla är kompisar. I den här boken är temat att vara minst och att våga prova nya saker. Något de flesta kan känna igen sig i. Men det handlar också om att se varandra och hjälpa varandra. Texten är enkel och lagom lång. Vill man så finns det en del man kan prata om kring bokens teman. Illustrationerna är färgglada och livliga. Boken är utgiven av Rabén & Sjögren.

Se upp, Stella och Är du rädd, Stella

Se upp, Stella och Är du rädd, Stella är två färgglada och fint skildrade bilderböcker av Susanne Trydal och Ellen Ekman.

Se upp, Stella!  Är du rädd, Stella?

Se upp, Stella är första bilderboken om femåriga Stella. Hon har världens bästa storasyster, Agnes. Hon är cool, och mycket äldre än Stella, hon går till och med i skolan. Stellas storasyster kan nästan allting. Och en dag berättar hon att Stella kan bli blind om hon sitter sådär nära teven, för det blev en kille i Agnes klass. Det fastnar i Stella. Hon oroar sig, kan inte somna på kvällen och morgonen därpå tänker hon att det är lika bra att börja öva redan nu på att vara blind. Hon övar och övar hela dagen. Men det visar sig ju förstås att hon inte alls ska bli blind, utan Stella ska få glasögon. Jättefina glasögon!

Kopplingen mellan det som Agnes säger om teven och att Stella ska få glasögon är inte glasklar, jag hade gärna också sett steget där hon besökte optikern. Men det är kul att det kommer en bok om att få glasögon. Det är ju många små som får glasögon och säkert oroar sig innan, men den här boken visar snarare att det är en lättnad och lite coolt att få det. Boken är varm och rolig och även en fin skildring av syskonskap.

I Är du rädd, Stella ska Agnes vara barnvakt åt Stella i några timmar. De släcker ljuset och samlar alla gosedjur i sin koja. Men Agnes är förstås lurig som vanligt och vill ta chansen att berätta spökhistorier. Det vågar Stella. Nästan i alla fall. Men frågan är vem som egentligen blir mest rädd…

Denna bilderbok utforskar också syskonskapet, men handlar även om rädslor. Jag gillar att man ibland ser lite andra saker i bilderna än det som texten säger. En flirt med den vuxna läsaren och även något man kan diskutera. Som uppslaget där Stella berättar att det gick jättebra förra gången Agnes var barnvakt åt henne och att Agnes är världens bästa barnvakt, samtidigt som bilden säger något helt annat, nämligen ett kök fyllt med kaos och stök, brända muffins, en översvämmad diskho och omkullvält saftglas. Fint också att coola Agnes också får bli rädd och även fint att se samhörigheten och värmen som finns i familjen.

Båda böckerna har stor igenkänningsfaktor och illustrationerna har massor av detaljer, färger och känslofyllda uttryck. Kombinationen mellan vardag och humor, värme och glimten i ögat gör dessa bilderböcker till fina högläsningsböcker som man kan läsa om och om igen.