Dillstaligan

Konstkuppen    Juvelkuppen

Jens Lapidus, som kanske är mest känd för sina böcker om Stockholms undre värld, däribland Snabba cash, har nyligen skrivit två barnböcker som är de första i en ny barnboksserie. Serien heter Dillstaligan och de två första böckerna är Konstkuppen och Juvelkuppen.

Böckerna handlar om Jonatan som älskar att skapa uppfinningar, men som inte har någon kompis att dela sina smarta idéer med. I alla fall inte förrän Zasha flyttar in i samma hus som honom och börjar i Jonatans klass. Äntligen får han användning för sina smarta uppfinningar eftersom han och Zasha startar Dillstaligan. Dillstaligan är ett tjuvgäng, men som också verkar i de godas tjänst.

När mat försvinner från närlivs, en oskyldig kvinna anklagas och märkliga figurer syns på konstmuseet dit de åkt på skolutflykt, ja, då kan de börja lägga pusselbitarna och med smarthet och mod göra sin första kupp – Konstkuppen.

I bok nummer två, Juvelkuppen, har Dillstaligan fått sin tredje medlem, Bollan, som kan kasta längre och högre än någon annan! När Zasha blir lurad på pengar och bortskämde Rick skryter extra mycket om alla sina prylar, är det dags för Dillstaligan att planera sin nästa kupp – Juvelkuppen.

Det här är alltså en ny deckarserie för lågstadiebarn, kanske företrädesvis de äldre lågstadiebarnen. Böckerna innehåller mycket humor och klurigheter. Jag tror att Lapidus hade roligt när han skrev dem! De är rikt illustrerade i färg av Gustaf Lord. Jag gillar att en tiggarkvinna skildras i den första boken och att Zasha har en pappa som sitter i fängelse, även de utsatta personerna får en plats i Lapidus böcker. Jag gillar också att böckerna vänder lite på begreppen. De handlar alltså om barn som bildar en tjuvliga, men de är inte onda och gör inte bara fel, de hjälper också människor och ställer saker och ting tillrätta. Det gör i sin tur att många moraliska frågor väcks. Vad är rätt, vad är fel – är det till exempel alltid fel att stjäla? Jag tänker att man skulle kunna läsa böckerna som högläsning i en klass och sedan diskutera kring dessa frågor.

Böckerna är utgivna av Bonnier Carlsen. De finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) eller på Bokus (här och här).

Sagan

SaganSanna Borell har tidigare bland annat gett ut bilderböckerna En sån dag, Kedjan, Jakten och Klappa snällt. Nu är hon här med en ny bilderbok som kort och gott heter Sagan. Det är en berättelse i annorlunda tappning av den traditionella sagan. Här finns flera igenkännande referenser till sagor så som Alice i underlandet och Rödluvan och vargen. Det börjar med att vi möter en flicka som i sin röda klänning och korg i handen går ut i skogen. När hon kommit en bit stöter hon på ett problem, en varg, och när hon äntligen verkar ha lyckats ta sig ur knipan hopar sig problemen istället. Till slut kommer en oväntad hjälte in i bilden och allt löser sig. Eller?

Det är en annorlunda och intressant bok utifrån dess uppbyggnad. Det är en slags metaberättelse som driver med hur berättelser är skrivna och uppbyggda. Boken inleds med:

Här börjar sagan. Det där är flickan.

Hon är huvudperson. Nu går hon ut i skogen.

Sedan fortsätter berättelsen med humor, självironi, självdistans, dramatik, spänning och en hel del läskiga inslag. Lite längre fram i berättelsen kommer detta uppslag:

Här når sagan en vändpunkt.

Hjälten kommer in! Det var på tiden.

Va? Är det där hjälten?

Och ska den bara stå där?

Som ni ser vänder sig nog den här bilderboken till lite äldre barn än förskolebarn. Jag tänker lågstadienivå. Gärna efter att man pratat om berättelsers uppbyggnad och i samband med att barnen lär sig skriva egna berättelser. Jag gillar referenserna till de klassiska sagorna och att de är moderniserade. Dessutom med ett oväntat slut. Illustrationerna är också häftiga – enkla, stiliserade men samtidigt med intressanta detaljer och känslouttryck.

Sagan är helt enkelt en läsvärd bilderbok, men inte för de allra yngsta som kan bli skrämda av de lite råa bilderna. Jag skulle säga från 5 år och uppåt.

Boken är skriven och illustrerad av Sanna Borell. Den är utgiven av förlaget Opal. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

 

Jordens största kalashatare

Det finns barn som har jättemånga kompisar.

En del vill aldrig vara ensamma. När de är ensamma så gråter de, eller har supertråkigt.

Andra har inga kompisar alls.

Och så finns jag.

Jordens största kalashatare handlar om Freja som tycker om att vara ensam. Hon undrar varför man alltid måste jobba två och två på lektionerna och vara med på alla samlingar på fritids. Freja har kompisar. Flera stycken. Som Elsa som bor granne med Freja och Anton på fritids. Det är inte så att hon inte får vara med. Tvärtom, hon blir ofta inkluderad, men hon väljer att vara för sig själv ibland.

Med kompisar kan man göra en massa saker. Man kan leka och prata och skämta med varandra. Det tycker jag om.

Men ibland vill jag bara vara ensam. Vissa saker kan man faktiskt bara göra för sig själv. Ibland finns det sånt jag bara MÅSTE sitta och tänka på en stund. Jag har kommit på kättemånga bra tankar.

Om någon kommer och stör, tappar jag liksom bort mig och måste börja om igen. Det kan vara irriterande faktiskt.

Freja berättar i jag-form om sitt liv och hur hon ser på det där med vänskap. Hon tycker om lugn och ro, precis som sin pappa. Faktum är att pappa är den enda som riktigt förstår Freja. Så en dag börjar Lomi i klassen. Freja tycker ganska bra om honom. Tills den dag han bestämmer sig för att ha kalas. När alla i klassen ska gå på Lomis kalas känner sig Freja också tvungen att gå. Trots att hon egentligen hatar skräniga kalas med massor av barn. Jordens största kalashatare, det är Freja det. Men kalaset blir inte alls som Freja har tänkt sig. Inte alls. Det visar sig att Lomi och Freja är ganska lika varandra. De blir kompisar. Det som är så bra med Lomi är att han inte tycker att det är konstigt att Freja ibland vill vara för sig själv. Det vill han också. Han blir inte heller ledsen när Freja inte känner för att leka. Och hon blir inte ledsen när han inte vill. De är vänner ändå. Och till sist konstaterar Freja:

Vissa lekar kan man bara leka själv. Men det känns bra att inte alltid vara ensam.

Ibland kan man vara för sig själv, fast tillsammans.

Jordens största kalashatare

Jordens största kalashatare är en bok som belyser vänskap på ett annorlunda sätt. Istället för att fokusera på barn som inte får vara med fokuserar Ellen Greider i sin berättelse på ett barn som får vara med, men själv väljer att vara för sig själv. Boken visar att vänskap och lek kan se ut på olika sätt och att alla sätt bör vara lika accepterade. Jag tror det är många barn som faktiskt kan känna igen sig i Frejas självvalda ensamhet. Dessutom kan läsare få ökad förståelse för att man kan se olika på vänskap och att vänskap kan se olika ut. Vi vuxna får också en tankeställare. Det är så lätt att som vuxen vilja inkludera alla barn, att ingen ska behöva känna sig utanför och att alla ska vara med i leken, framförallt inom skolvärlden. I sin iver kan man då lätt glömma att det ju faktiskt också finns de barn som inte alltid vill vara med andra, barn som kan vilja vara med ibland, men som också gärna vill dra sig undan och vara själva andra stunder. Och det måste få vara okej.

Boken är lättläst, det är inte mycket text på varje sida och dessutom är den rikt illustrerad. En bok för lågstadieläsarna att läsa själv eller en högstadiebok för lågstadiebarn och äldre förskolebarn. Jordens största kalashatare är skriven och illustrerad av Ellen Greider, som är serietecknare och illustratör, utbildad vid serieskolan i Malmö. Hennes första bok, den hyllade serieromanen Lunchbox, kom ut 2018. Jordens största kalashatare är utgiven av Alfabeta förlag. Den finns att låna på biblioteket och att köpa på Adlibris och på Bokus.

Våffelhjärtat

Bildresultat för våffelhjärtatTrille är säker på att hans faster-farmor lagar de godaste våfflorna i världen. Han är också säker på att han bor på det bästa stället av alla och att hans granne Lena är hans allra bästa vän. Men han är inte lika säker på att han är hennes bästa vän. Våffelhjärtat är en populär högläsningsbok på biblioteken där jag jobbar och nu när jag läst den förstår jag varför. Boken handlar om två nioåringar, Trille och Lena, som bor grannar och går i samma klass. De hittar på alla möjliga roliga saker tillsammans. Men ibland blir det lite fel. Många gånger övergår roligheterna i galenskaper och det är tur att deras föräldrar har lite is i magen, för är det inte hjärnskakning så är det andra läskigheter som inträffar. Det finns inget som inte de båda barnen tar tag i. Ena dagen bestämmer de sig för att leta efter en ny pappa åt Lena och nästa dag ska de skapa en ny Noaks ark. Och mitt i alltihop berättar Lena att de ska flytta. Hur ska det gå? Vem ska då Trille leka med? Och hur hanterar man rädslan att förlora någon man älskar?

Våffelhjärtat tar både stort och smått, precis den där mixen som finns i en nioårings hjärna. Jag förstår att boken är populär som högläsningsbok på lågstadiet, för det finns så många teman att prata kring. Den har allt – glädje, sorg, äventyr, humor och relationer. Trille är försiktig och tänker och grubblar mycket, medan Lena är mer spontan och våghalsig och handlar innan hon tänker. Lena är målvakt i fotbollslaget och den enda i klassen som kan klå upp mobbaren Kai-Tommy. Ja, de är omaka de båda barnen, men trots detta har de en så stark vänskap. Just att de båda personerna som boken kretsar kring är så olika öppnar både för samtal kring vänskap och att våga vara sig själv, men skapar också möjlighet till igenkänning för många barn. Författaren Maria Parr liknas ibland vid Astrid Lindgren och jag ser en likhet när det gäller skildringen av barndomen där det är fyllt av lek och fantasi och barnen får vara barn, samtidigt som ingen av författarna väjer för svåra ämnen som ålderdom, olyckor och döden.

Min bästis målvaktenVåffelhjärtat kom redan 2007. Förra året kom en efterlängtad fristående uppföljare som heter Min bästis målvakten. Precis som i första boken får vi även i denna bok följa barnen i  byn Dunk-Mathilde under ett år. Mycket är sig likt i den norska lilla byn där Trille och Lena bor med fjordar och fjäll inpå knuten. Men mycket har också förändrats. Det har nämligen hunnit gå några år sedan den första boken och barnen är inte längre nio år, utan på gränsen till tonåringar. Denna nya bok klassificeras också som Hcg, dvs för barn från nio år. Våffelhjärtat är en Hcf, för barn mellan cirka sex och nio år. En ny fotbollstränare gör livet surt för Lena som ju spelar fotboll i killarnas fotbollslag. Trille har gått och blivit kär. Mycket av hans tankar kretsar just nu kring hur han ska kunna imponera på den nya, söta tjejen i klassen. Lena och Trille bygger en fin flotte även om första flottfärden blir lite vådlig. Äventyren fortsätter och det håller på att gå riktigt illa när barnen bestämmer sig för att gå julbock i gårdarna mitt i orkanstormen. Under året föds också ett par bebisar i byn och ute på havet jagar farfar fortfarande efter storfisken, fast han är för gammal. Både Trille, Lena och farfar får  som ni ser ett år då de måste kämpa med sig själva och mot naturens krafter. För vad ska man göra när flottarna man bygger förliser, flaskposten bara driver tillbaka och ingen bryr sig om vad man kan? Ja, inte ge upp i alla fall!

Även när jag läser Min bästis målvakten förs tankarna till Astrid Lindgren och till böckerna om Pippi, Emil och Ronja. Här blandas humor och lek med allvar och dramatik. Vänskap och kärlek är starka teman, liksom relationer överhuvudtaget, så som den fina relationen mellan Trille och farfar. I denna nya bok har barnen vuxit upp lite och som vuxen känner jag så starkt igen mig i alla känslor som är all over the place. Det är jobbigt när kroppen och knoppen växer från barn till tonåring. Men det kan vara lika jobbigt att bli gammal med en kropp som sviker. Det kan vara jobbigt med vänskap och kärlek också, liksom ensamhet och utanförskap. Men trots att det handlar om starka känslor är detta också en mysig och fin bok. En varm barndomsskildring i en idyllisk miljö bland fjäll och fjordar. En perfekt högläsningsbok för hela familjen eller klassen.

Böckerna finns att låna på biblioteket. Min bästis målvakten finns också att köpa på Adlibris samt på Bokus. Missa inte att författaren Maria Parr också har skrivit Tonje och det hemliga brevet som ju låg till grund för Sveriges Radios julkalender 2018.

 

Allt om familjer och Allt om känslor

Allt om familjer     Allt om känslor

Allt om familjer och Allt om känslor är två relativt nyutkomna bilderböcker som också angränsar mot faktaböcker. Det finns en innehållsförteckning och ett register, och dessutom är böckerna indelade i kapitel. I Allt om familjer är till exempel några av kapitlen Vad är en familj, Olika sorters familjer, Att prata om familjer, Var bor familjer, Familjers språk, Familjers mat, Fira med familjen, Familjer och känslor samt Vad gör familjer. Boken förmedlar framförallt att det finns massor av olika slags familjer och att familjer kan se ut på helt olika sätt, men ändå vara familjer. Boken innehåller massor med intressant läsning om familjer och familjebegreppet. Familjer är minst sagt mångskiftande. En jättebra bok för att börja fundera på sin egen familj eller inleda diskussioner i förskola eller skola om familjer. Uppföljaren Allt om känslor är upplagd på samma sätt med kapitel som Hur mår du, Varför känns det såhär, Känslor ändrar sig, Att prata om känslor, Hjälpa vänner och familj samt Ett virrvarr av känslor. Denna bok fokuserar alltså på känslor och man får läsa att alla har känslor även om sättet vi visar känslorna på ändras i takt med att vi blir äldre. Kroppen kan också visa känslor och känslorna kan vara ledtrådar eller meddelanden som kan berätta för en när ens kropp vill eller behöver något. Återigen en jättebra bok att inleda samtal eller arbete om känslor. Här finns massor av intressant läsning om känslor. Böckerna har massor av fina, färgglada illustrationer som förmedlar mångfald och normkreativitet.

Allt om familjer och Allt om känslor är skrivna av Felicity Brooks och Frankie Allen, illustrerade av Mar Ferrero och utgivna av Lind & co. De finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) alternativt på Bokus (här och här).

 

Musse och Helium

Musse & Helium. Mysteriet med hålet i väggen Musse & Helium. Jakten på Guldosten Musse & Helium. Äventyret i Lindrizia SIGNERAD: Musse & Helium. I Duvjägarnas klor

På ena skolan där jag jobbar har böckerna om Musse och Helium blivit stor högläsningssuccé. Bokserien om mössen Musse och Helium och deras äventyr består av fyra böcker.

I den första boken, Mysteriet med hålet i väggen, får vi lära känna karaktärerna. De två mössen, Musse och Helium, bor hemma hos människan Camilla. Men en dag upptäcker de ett mystiskt hål i väggen där de sugs ner och hamnar i en värld helt olik vår som kallas för Djurriket. Det visar sig att Musse och Helium är prins och prinsessa i Djurriket och därfår för de ett farligt, men mycket viktigt uppdrag. Tillsammans med sina nyfunna vänner beger de sig iväg på sitt livs äventyr. De måste hitta den försvunna Guldosten, ta reda på vad som hänt deras föräldrar och säkra Djurriket från de elaka Duvjägarna.

illustration5I den andra boken, Jakten på Guldosten, fortsätter äventyret. På deras färd genom Djurriket på jakt efter Guldosten får de tackla såväl små som stora bekymmer. Längs sin väg möter Musse och Helium både goda och onda varelser. Det är inte lätt att veta vem de kan lita på. Och dessutom visar det sig att deras vänner Ta-Ta och Tant Gamelina inte har berättat hela sanningen om Djurriket. Hela tiden dyker nya hemligheter och överraskningar upp och det händer mystiska, oförklarliga saker, så som att osynliga broar dyker upp, stubbar kan prata och varelser går helt plötsligt upp i rök. Värst av allt är när de Onda andarna dyker upp och kidnappar Musse! Hur ska Helium kunna fortsätta på egen hand och hur ska hon få tillbaka sin bror?

I tredje boken, Äventyret i Lindrizia, hamnar mössen i en annan värld, vinterlandet Lindrizia, som ligger mellan Djurrikets båda landsändar och är isprinsessan Frahs vackra rike. Där bor också det fruktansvärda snömonstret Galaha. Om han får tag på Musse och Helium är allt över. Det blir spännande och farligt, inte minst när Helium ramlar ner i en isvak. Men samtidigt får mössen också uppleva fantastiska saker under sitt äventyr, så som flygande labradorer, osynliga servitörer och en giraff med tre huvuden!

Den fjärde boken, I duvjägarnas klor, släpps i början av maj 2020.

Camilla Brinck har skapat en magisk fantasivärld där det finns allt från spänning och faror till humor och vänskap. Böckerna innehåller många fina värderingar och ifall man läser de högt i en klass finns mycket att diskutera kring ifall man vill. Lärarhandledningar finns också att tillgå vid behov. Mössen är lillgamla och roar sig med diverse tokiga upptåg som man kan skratta åt.  Prutt-skämten lär locka många läsare till fniss och skratt. Samtidigt förmedlas värdegrundsteman, klokheter och värdefull livskunskap. Dessutom finns de klassiska fantasyingredienserna med, som sagovarelser, magi och motsättningarna mellan gott och ont. Det som är bra med böckerna är också att de fångar en bred målgrupp. Som högläsningsböcker funkar de från 4-5 år upp till 9-10 år. De går också bra att läsa själv för de äldre läsarna i målgruppen, eftersom texten är enkel och luftig.

Musse och Helium skapades först av Camilla Brinck först som ett ljudboksäventyr, men efter att det blivit sådan succé bestämde hon sig för att tillsammans med Maria Isacsson skriva om ljudboksäventyret till fyra böcker. Dessa är illustrerade med helt magiska färgbilder av Jan Jäger. Böckerna är utgivna av B Wahlströms och de finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här, här, här och här) samt på Bokus (här, här, här och här).

Jack och den blodiga bönstjälken

Bildresultat för jack och den blodigaLilla Skräckbiblioteket har utökats med ytterligare en titel, nämligen Jack och den blodiga bönstjälken. Sedan tidigare finns titlar som Dödluvan och vargen , Snövit och de sju trollen, Prinsessan på den giftiga ärtan och Askungen och vampyrprinsen. Totalt finns nu åtta titlar i serien.

Boken handlar om Jack som bor tillsammans med sin mamma. De är väldigt fattiga och därför tar Jack med sig deras enda ko för att sälja på marknaden. Men på vägen dit blir han stoppad av en gubbe som byter åt sig kon mot några magiska bönor. Om Jack odlar dessa bönor kommer han att bli rik. Hans mamma blir inte glad, men Jack sår sina bönor. Nästa morgon har det vuxit upp en enorm bönstjälk ända upp till molnen. Han klättrar upp och där finner han massor av gravstenar, en spöklik kvinna, en kista full med ben och en ondskefull jätte som hotar att äta upp honom…

Jack och den blodiga bönstjälken är alltså ytterligare en av de gamla klassiska sagor som här återberättas i en läskig, spöklik, bloddrypande stil för modiga nybörjarläsare från lågstadieåldern och uppåt. Just denna saga var inte så välkänd hos mig sedan tidigare, men jag tror inte det spelar någon roll. På bibblan där jag jobbar är alla böcker i den här serien ständigt utlånade och jag tror även denna kommer bli väldigt populär.

Boken är skriven av Wiley Blevins, illustrerad av Steve Cox och utgiven av förlaget Hegas. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Enhörningarnas hemliga värld

Enhörningarnas hemliga världEnhörningarnas hemliga värld är en bok fullproppad med enhörningar, hemligheter, sagor och pyssel. En rolig detalj är att boken har ett dagbokslås med tillhörande nycklar för att verkligen understryka att detta är en bok som handlar om en hemlig värld.

Boken är interaktiv på så sätt att man till exempel får fantisera om sin egen enhörningsvän, rita sig själv när man träffar sin enhörningskompis för första gången, skapa sin egen enhörningsvaggvisa, skriva ett hemligt brev till sin enhörning, färglägga enhörningsbilder och mycket mera. Förutom allt pyssel finns fakta om enhörningar, enhörningsberättelser och mycket mer. Även recept och tips på lekar finns i boken. På sista uppslaget får man veta att när man läst ut boken har man blivit en enhörningsbeskyddare och medlem i Magiska varelsers hemliga sällskap. Det finns också ett diplom man kan fylla i när man läst boken och blivit enhörningsbeskyddare.

Den som tycker om enhörningar kommer att få många timmars sysselsättning med denna bok. Enhörningarnas hemliga värld är skriven av Tamara Macfarlane och Ellie Wharton, illustrerad av Ciara Ní Dhuinn samt utgiven av förlaget Lind & Co. Boken finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Kaninhoppet

KaninhoppetKaninhoppet handlar om Alwin som tvingas bo hos sin morfar medan mamma och pappa måste ta hand om sjuka lillasyster Liv som ska opereras. Alwins jobbiga kusiner är också där. De som bara vill spela pingis hela tiden. Alwin tycker inte om pingis. Han gillar djur. Och så händer det – han hittar en liten kanin under en rosenbuske i morfars trädgård. En kanin vars ägare Yrla syssslar med kaninhoppning. Alwin får också prova på kaninhoppning och det är det roligaste, läskigaste och mysigaste han gjort.

Kaninhoppet är en charmig och mysig bok för alla djurälskare som också drömmer om att få ett eget husdjur, precis som Alwin. Men boken handlar också om ett tungt ämne, nämligen att ha ett svårt sjukt syskon. Alwin hamnar vid sidan av när det är som mest kritiskt med Liv och han blir ensam med sin rädsla tills han hittar Yrla och hamnar i ett sammanhang där han får bara vara djurälskaren Alwin. Boken handlar också mycket om mod och att våga göra något som känns lite skrämmande, men som utvecklar en som person.

Boken är skriven av Malin Eriksson och illustrerad av Mia Nilsson. Den är lättläst med ett fint barnperspektiv och roliga, men samtidigt stämningsfyllda och uttrycksfulla illustrationer. En fin högläsningsbok för lågstadiebarn. Här finns många teman man kan prata om tillsammans, som vita och rosa lögner, föräldrar som inte räcker till, att vara syskon till ett svårt sjukt barn, avundsjuka, mod, att våga vara den man är och mycket mer. Jag gillar att huvudpersonen är kille och att han både får vara ledsen, orolig och nervös utan att det är något konstigt med det. Jag gillar också att boken handlar om att ha ett sjukt syskon utan att detta tema tar över hela boken. Ja, det finns mycket jag tycker om med boken. Läs den!

Kaninhoppet är utgiven av Opal förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Astrid, alltid Astrid

Astrid, alltid Astrid!Astrid, alltid Astrid är en ny serie om en envis åttaåring som heter Astrid. Eller egentligen hette hon inte Astrid från början, utan Eva, men hon bestämde sig för att byta namn och så fick det bli. Numera är det Astrid. Alltid Astrid.

Astrid har ett gott självförtroende och tur är väl det, för det är inte alltid lätt att vara Astrid. Hon är yngst av fyra syskon och det gör att mycket i hennes liv är ganska orättvist. Till exempel får hennes syskon göra en massa saker som inte hon får. Och hon måste göra saker hon inte vill. Hon måste till exempel gå på fritids fastän hon inte vill. Men hon är tuff och står upp för sin sak. Hon fajtas mycket för att slippa det hon inte gillar, som att gå på fritids, skolans äckliga potatis och att vara hemma hos kompisar som det luktar illa hos, Mest tycker hon om att ha långa fridfulla tänkarstunder där ingen stör henne. Men med fyra äldre syskon är dessa fridfulla stunder tyvärr sällsynta.

Författare Charlotta Lannebo har berättat i en intervju att Astrid bygger väldigt mycket på henne själv hur hon var som liten. Hon var också yngst av fyra syskon och var ett ganska roligt, men ibland bökigt barn som ofta tog strid för sig själv. Illustratör till boken är välkända Maria Nilsson Thore. Tillsammans har Lannebo och Nilsson Thore tidigare skapat de hyllade böckerna om Lilla E. Nu är de tillbaka med den nya serien om Astrid, en serie böcker som jag tror kommer att bli väldigt populära.

Det har varit en liten våg av sådana här böcker de senaste åren. Böcker om barn som är introverta, som har mycket tankar, känslor och inte alltid passar in i normen. Och dessa böcker behövs verkligen. Så fint att även dessa barn får chans att känna igen sig och att det blir mer mångfald så normen vidgas.

Astrid, alltid Astrid är en jättefin, rolig, men samtidigt ibland tänkvärd bok för lågstadieåldern. Perfekt att läsa tillsammans på sängkanten eller läsa högt i en klass. Jag ser verkligen fram emot kommande böcker om Astrid. Boken är utgiven av Rabén & Sjögren och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.