Vild är en underbar bilderbok av Lisen Adbåge. Den handlar om en ung vildhäst som bor med sin mamma och den övriga flocken. Men en dag blir de skrämda och flocken skildras. Hästen blir ensam och det funkar bra till en början, åtminstone tills hösten kommer. Så en dag ser han fler hästar, men de bor bakom staket? Han blir tillfångadagen och hamnar på en ridskola. Där är det jobb och samma spår varje dag. Tråkigt tycker vildhästen. När så en dag piskan kommer fram får hästen nog och rymmer. Slutet gott, allting gott för vildhästen hittar åter sin flock och sin familj.
Den här boken tar upp så många känslor och ämnen som man kan relatera till och känna igen sig i även som människa. Att hamna utanför sin flock, att hamna i en tillvaro där man inte trivs, den känslan kan nog alla känna igen sig i. Att längta efter en annan tillvaro och till frihet och äventyr känner nog också många igen sig i, såväl barn som vuxna. Andra kanske inte alls känner igen sig och det är också okej. För alla är vi olika, en del trivs bäst i spåren, andra på öppna fält. Boken handlar också om gemenskap och tillhörighet, om identitet och familj. Viktiga ämnen att utforska oavsett ålder. Illustrationerna är färgstarka och skissartade. Färgvalen speglar vad som händer i texten, med mer dramatiska färger ibland, lugnare, monotonare ibland. Medan man läser slås man lätt av hur genomtänkt hela boken är, från text till bild och samspelet däremellan. Lisen Adbåge tar barnen på allvar och hon behärskar bilderboksgenren till fullo. Därför är det en njutning av att läsa Vild.
Frida Naemi Persson och Moa Graaf fortsätter skapa småbarnsböcker om våra stora högtider. I Titta påsken är det dags för äggjakt. Det är vår i luften och dags för påsk. Vi får följa med bokens huvudpersoner när de målar ägg, påskpyntar, klär ut sig och går på äggjakt. Det är en charmig och mysig berättelse om barnen som tar sig an påskfirandet. Samtidigt som man läser får man också ta del av påskens traditioner och lära sig lite mer om högtiden. Boken vänder sig till de allra yngsta, kanske de som firar påsk för första gången. Den är i tålig hård kartong med tjocka sidor och rundade hörn. Bilderna är glada, lekfulla och färgglada och de riktigt strålar av vårkänslor och påskmys. Texten är kort och kärnfull, rytmisk och finurlig. Tillsammans utgör text och bild en härlig läsupplevelse med både spänning, mys och humor. Perfekt läsning nu inför den kommande högtiden.
Igår skrev jag om Var bor soporna som berättar för de minsta barnen om att återvinna sopor. Idag tänkte jag tipsa om en bok som handlar om en helt annan slags återvinning. Bilderboken Bebisåtervinningen handlar om en flicka som heter Shirin. Hon får tvillingsyskon och allt blir upp och ner. Huset är fyllt av skrik och blöjor. Papporna bara somnar överallt och ingen verkar bry sig om Shirin längre. Men som tur är så har hon bästisarna Lexie och Olivia. Och så har hon ju Bosse och Hassan, sopgubbarna som också är hennes vänner. Nu klurar Shirin på hur hon ska kunna göra så att allt blir som vanligt igen, som det var innan bebisarna kom. Kan hon skicka dem till faster Ellen i USA? Eller kanske ge bort dem till slottet så de blir kungligheter när de blir stora? Plötsligt får Shirin en snilleblixt – hon känner ju två sopgubbar, självklart ska hon återvinna bebisarna!
Var bor soporna är en uppföljning till småbarnsboken Var bor elefanten som kom för några år sedan. Båda böckerna är skrivna av Anna Munyua och Woody Oliphant. De färgglada illustrationerna står Hanna Böhm för. Det är dags att gå till soprummet för att återvinna familjens sopor. Pappan och barnet klampar nerför trappan och in i soprummet. Där återvinner de hård kartong, metall, matrester och mycket annat. En annan dag är det mamman och barnet som tar en tur med barnvagnen till återvinningen för att slänga skräp. Där slänger de plast, glas och papper i respektive container. Och de har riktigt mycket tur, för sedan får de se sopbilen komma och tömma containern innan de går hem igen. I slutet av boken finns en sopramsa som man kan göra tillsammans med barnet.
Kråkan säger stopp är den fjärde pekboken om Kråkan och Mamma Mu. De tre tidigare heter Kråkan säger sen, Kråkan säger akta och Kråkan säger inte. I denna bok vill Mamma Mu titta på stjärnor, dansa i balettskor, segla med kottar och hoppa hopprep. Men Kråkan tycker att det mesta är fel. För blött, för mörkt, för trassligt, eller bara alldeles för tokigt för en ko. Boken bygger på upprepningar och humor och det är kul att läsa den högt tillsammans med barn. Det är hög igenkänning för såväl vuxna som barn och det finns en pedagogisk tanke bakom. Det är fyndigt och roligt, men också mycket värme och vänskap. Jujja Wieslander har skrivit och Sven Nordqvist har illustrerat, precis som vanligt. Boken är i klassiskt pekboksformat av tjock kartong med rundade hörn.
Förra året kom







Gömda bestar – En kryptozoologs loggbok låg i min brevlåda en dag i våras. Jag fastnade direkt eftersom boken är fylld av Lina Blixts mäktiga och kusliga illustrationer. Boken utspelar sig år 1910 och handlar om 12-årige Elias Leijon som är kryptozoolog och äventyrare. Han går på den mardrömslika internatskolan Gråbyholm. En dag hittar han en gömd bok om kryptider, fantastiska djur som ingen någonsin sett och då växer en plan fram. Han och hans mamma kommer överens med mammans hemska, men stormrika syster. Om de hittar bevis för att djuren verkligen finns kommer de att få en herrgård och blir fria att göra som de vill. Om inte, så väntar Gråbyholm på Elias och giftermål för Miranda.
Efter Bror och Lillebror är äntligen Alex Khourie här med en ny bok: Mina döda. Denna gång är det två unga killar som står i fokus: Wilmer och Petros. De har olika bakgrund, men deras liv flätas samman på ett oönskat sätt. Wilmer är killen som är på fel plats vid fel tillfälle. Han ska bara vakta en moppe en kort stund åt några killar. Men det går snett och plötsligt står han i skuld till killarna. Och alla vet ju vad som händer då, man måste betala, på ett eller annat sätt. Petros däremot har levt ett annat liv, han becknar, har varit i gängets centrum och fick sin första dom redan som femtonåring. Men det har han lagt bakom sig. Nu pluggar han till frisör och driver en egen salong i ett källarförråd. Han ska bara göra en enda, sista rush innan hans skuld är betald och han är fri. Men en mörk Stockholmsnatt tvingas båda killarna möta konsekvenserna av sina val. Hur långt är de beredda att gå för att överleva? Och vad händer när skulden inte längre kan betalas med pengar?