Alice i Underlandet

Alice i UnderlandetI november skrev jag om nyutgåvorna av Alice i Underlandet och Alice i Spegellandet som B Wahlströms gav ut för ett par år sedan. Jag skrev att jag ”rekommenderar  dessa vackra utgåvor med illustrationer av Robert Ingpen som är utgivna av B Wahlströms. De har så otroligt vackra, milda, finstämda illustrationer och känns påkostade och lyxiga. Perfekta present- eller julklappsböcker”.

Bonnier Carlsen har också gett ut en nyutgåva av Alice i Underlandet med illustrationer av Tove Jansson! I tolv kapitel får vi ta del av Lewis Carrolls klassiska berättelse om när Alice ramlade ner i kaninhålet och den värld som uppenbarade sig för henne i och med detta. Att Tove Jansson kan skapa fantasieggande sagovärldar vet vi sedan länge och det visar sig att hennes illustrationer passar väldigt bra till denna berättelse. Jag gillar även denna utgåva väldigt mycket. Så mycket att jag har svårt att bestämma mig för vilken av dessa nyutgåvor jag tycker bäst om, de är båda så fina. Välj den du tycker mest om helt enkelt.

Denna utgåva av Alice i Underlandet finns här att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Den charmiga ponnyn Mulle

Mulleboken. De bästa serierna frÃ¥n Ã¥ren 2006 - 2007När jag var liten var jag en riktig hästtjej. Jag red på ridskola, läste alla hästböcker jag kom åt och prenumererade på Min Häst. För alla som läst den tidningen är Lena Furberg välkänd, inte minst serierna om ponnyn Mulle. På sistone har det kommit flera böcker om Mulle, vilket är jättekul för den nya generationen hästälskare. Mulle håller ju hur bra som helst än idag. I Mulleboken har de bästa serierna från Min Häst samlats. Det finns flera sådana samlingar, Mulleboken 2000-2001 är den första och Mulleboken 2008-2009 är den sista. Däremellan finns tre böcker, så totalt blir det fem stycken samlingar med Mulleserier. Jättekul för den som älskar hästar och serier eller som vill få en nostalgitripp.

Det finns också numera kapitelböcker om Mulle, vilket är jättekul för hästälskaren som vill läsa mer text än i serierna, eller som vill ha en högläsningsbok. Mulle och ponnyklubben är den första. Den kom 2018 och handlar om när Mulle och hans ryttare Molly ska tävla. Något som förstås inte alls går som Molly har planerat… Förutom denna bok finns det en kapitelbok till och ytterligare en kommer i vår. Dessutom finns det bilderböcker om Mulle, som Mulle på ridskolan där Mulle ska lånas ut till ridskolan eftersom en av deras hästar är sjuk. Men Mulle som ridskolehäst, hur ska det gå?

Mulle pÃ¥ ridskolan   Mulle och ponnyklubben

Två julböcker

Såhär efter jul lyckades jag hitta två julböcker jag inte har recenserat, så här kommer korta recensioner av dem även fastän vårterminen alldeles snart börjar och det nästan gått en hel vecka av det nya året.

JulaftonsnattJulaftonsnatt av Clement Clarke Moore med illustrationer av Jessie Willcox Smith är utgiven av Modernista. Det är en klassisk julberättelse, allra först publicerad anonymt dagen före julafton 1823. Med tiden har den enligt förlaget blivit en av de stora julklassikerna, en magisk saga för alla åldrar och den text som på egen hand lagt grunden till hela den västerländska idén till jultomten. Detta är en helt ny översättning av en påkostad nyutgåva med de klassiska originalillustrationerna i fyrfärg digitalt restaurerade. Berättelsen handlar om St Nick som föddes för länge, länge sedan och som kom att bli den slädåkande, skorstensdykande och glada farbror vi alla känner till som jultomten.  En julaftonsnatt dyker han upp i ett hem där alla barnen sover, strumporna hänger på sin plats och förväntan inför morgondagen är stor. Texten är i rim, endast fyra rader på var sida eller uppslag och den är både fantasifull, humoristisk och sagolik. Det är många äldre ord i texten, men de stör inte nämnvärt utan kan förklaras efteråt om barnen undrar. Det här kan vara en fin berättelse att läsa tillsammans varje jul, den passar både små och stora och förmedlar den stora förväntan som så många har inför julen.

Julaftonsnatt finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

En julsagaEn julsaga av Charles Dickens och illustrerad av Lisbeth Zwerger är också utgiven av Modernista och tillhör ju också julklassikerna. Den handlar om Ebenezer Scrooge som är en snål och elak kapitalist, men som genomgår en total omvändelse och blir en god människa efter att ha hemsökts av spöken på julaftonsnatten. Ni känner säkert till att den här boken har filmatiserats och dramatiserats flera gånger och visas ofta på tv vid juletid. Boken är i ett bilderboksformat, men låt er inte luras, det här är ingen bilderbok för små barn utan en kapitelbok på 60 sidor med massor av text med Lisbeth Zwergers illustrationer i fyrfärg. Den klassiska, viktorianska moralsagan är ursprungligen från år 1843, men ges här ut i nyöversättning. Innehållet passar såväl barn som vuxna, men språket, de gamla orden och textmängden gör att det kan vara svårt att hänga med för de yngre. Det är dock en fin berättelse med ett viktigt budskap och som sagt så är det ju en riktig klassiker som är tänkvärd och passar bra att ta till sig i juletid.

En julsaga finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Det osynliga barnet och Granen

Det osynliga barnet och GranenFörra året gav Förlaget ut en specialutgåva av Tove Janssons klassiska noveller Det osynliga barnet och Granen. Detta gjorde de i samarbete med Oxfam, Moomin Characters, WSOY och Sort of Books. För varje såld bok skänks 40 kronor till Oxfams arbete för flickor och kvinnor som lever i fattigdom runt om i världen. Förlaget skriver att Tove Janssons berättelser idag är mer aktuella än någonsin. Fortfarande är majoriteten av de som lever i fattigdom kvinnor. Fortfarande nekas kvinnor ofta grundläggande rättigheter som utbildning och rättvis lön. Att vara rädd, ensam och osynliggjord är inte bara det osynliga barnets historia, utan också verkligheten för miljoner kvinnor och flickor världen över. Genom att köpa boken och stödja organisationer som Oxfam får man chansen att ge nya möjligheter och en starkare röst till dem som är mest utsatta.

Det osynliga barnet handlar om lilla Ninni som har behandlats illa och därför blivit osynlig. Men hon kommer till muminfamiljen och med Muminmammans kärlek och bekräftelse blir Ninni mer och mer synlig ju mer tiden går och snart kan man se hela henne. En väldigt symbolisk och fin berättelse som ger upphov till en och annan tanke.

I Granen kan vi läsa om när julen kommer till Mumindalen. Mumintrollets familj brukar ju vanligen sova från oktober fram tills på våren, men just detta år väcker Hemulen dem. När de får höra att Julen är på väg blir familjen rädda och förskräckta. De tror att det är något läskigt. Alla runtomkring förbereder sig, fixar med gran, klappar, mat och andra förberedelser. Stress, stress, stress. Ingen har tid att förklara traditionerna för Muminfamiljen som därför får tolka dem på sitt eget sätt. Och det blir på ett bra sätt till slut. Också detta är en fin berättelser som ger eftertanke. Måste man verkligen stressa inför julen? Vad är egentligen viktigast?

Det här är alltså en specialutgåva, en liten tunn bok som dels innehåller de två novellerna och dels också en beskrivning av persongalleriet och karaktärerna i Mumindalen som ger en bra introduktion till den som inte har läst om Mumin tidigare. Bokens omslag är härligt retroinspirerat och inuti finns det illustrationer som jag tror är Tove Janssons originalillustrationer. Det här skulle vara en perfekt julklapp, dels för att nya läsare ska få upp ögonen för Tove Janssons muminvärld och dels för att stötta en organisation som gör gott. Det är enormt svårt att säga vilken målgrupp dessa noveller passar för. Granen skulle nog fungera redan i förskoleåldern, även om den inte är i bilderboksformat, och Det osynliga barnet passar nog från lågstadiet. Men jag tror att de ursprungligen gavs ut för vuxna (rätta mig om jag har fel). Oavsett vilket så vet jag att Tove Jansson är en författare som kan skriva för både barn och vuxna, och hennes Muminvärld tilltalar både stora och små.

Det osynliga barnet och Granen finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Handbok för superhjältar 2-4

Handbok för superhjältar. Röda masken   Handbok för superhjältar. Ensam   Handbok för superhjältar. Vargen kommer

Tidigare i vår skrev jag om första boken i Handbok för superhjältar som jag då hade läst och tyckt mycket om. Nu har precis bok nummer fyra i serien kommit och då bestämde jag mig för att läsa resten av böckerna, jag har ju bara läst första boken än så länge.

När den andra boken i serien, Röda masken, inleds har Lisa precis vaknat efter den natt då hon var superhjälte för första gången, vilket vi kan läsa om i första boken. När hon kommer till skolan den dagen märks det direkt att något hänt. Alla står och pratar i munnen på varandra. En superhjälte har flugit över staden under natten och nu skryter barnen om att de sett honom när han flög förbi. Men den enda som verkligen vet vad som är sant är förstås Lisa. Men även fast hon är en hemlig superhjälte så blir hon fortfarande mobbad. Och inte finns det några superkrafter mot mobbing heller. Men det värsta är egentligen inte mobbarna, utan alla de som tysta står och tittar på medan hon och andra blir mobbade. En dag ska klassen på flyguppvisning och när piloten får problem med flygplanet och är nära att största är det tur att Lisa har med sig sin superhjältedräkt. Dessutom är det en cirkus i stan, en cirkus med många spännande djur som gör konster. På kvällen efter cirkusshowen stannar mobbarna kvar för att de bestämt sig för att låsa upp och släppa ut djuren för att orsaka kaos i stan. Men de gör en gorilla uppretad. Så uppretad att han ger sig av efter killarna. Återigen griper Lisa in och räddar killarna. Men hon avkräver dem också ett löfte om att aldrig mer mobba någon levande människa, och dessutom ska de säga förlåt till alla de någonsin har retat.

När den tredje boken, Ensam, börjar har det gått två månader. Som superhjälte har Lisa varit synnerligen aktiv under tiden och hon har löst många brott och burat in skurkar på löpande band. Alla älskar superhjälten Röda masken. Men trots alla fina ord hon hör om Röda masken hela tiden har Lisa svårt att känna någon riktig glädje. Det är ju inte henne, Lisa, som alla älskar. När hon har bytt om blir hon lika ensam som tidigare. Hon längtar efter vänner. I den här boken är det någon som är efter henne. Eller rättare sagt någon som har tröttnat på ”den röda clownen”. Denna någon heter Wolfgang, men kallas för Chefen. Han är väldigt trött på att superhjälten fångar alla brottslingar som arbetar åt honom. Faktiskt så trött att han kidnappar stadens borgmästare och säger till Röda masken att han vill ha en dyrbar myntsamling i utbyte mot borgmästaren. Nu känner sig Lisa ensammare än någonsin. Detta klarar hon inte själv. Men vem skulle kunna hjälpa Röda masken?

Den tredje boken slutar med en rejäl cliffhanger och jag förstår varför det var ett sådant sug efter den fjärde boken. Den kom bara för någon vecka sedan och heter Vargen kommer. Den tar vid precis morgonen efter att den förra boken slutade och nu är spänningen olidlig. Hur ska Röda masken kunna rädda borgmästaren och vinna över kidnapparen Wolfgang och hans gäng? Hon har fått Max till hjälp. Men han är ingen superhjälte. Eller? Nu har de fem dagar på sig att komma på hur de ska krossa vargarna och rädda borgmästaren. Men det visar sig finnas fler som gärna vill bli superhjältar. Och det visar sig att med hjälp av lite list går det faktiskt att bekämpa de flesta bovar. Dessutom visar det sig att ensam inte är stark, utan det är med vänskap och gemensamma krafter man jobbar allra bäst. För Lisa är faktiskt inte alls så ensam som hon trott.

Nya äventyr med Lisa och Handbok för superhjältar kommer nog om inte alltför länge. Själv kommer jag att bokprata vidare om dessa fyra böcker, för jag gillar dem väldigt mycket. Sättet de är skrivna på lockar verkligen barnen till läsning med sina serietidningsliknande illustrationer och med texten insprängd i rutor i illustrationerna. De innehåller inte heller så jättemycket text, utan mycket av händelserna sker i bilderna, vilket också lockar de lässvaga. Jag gillar även hur de har jobbat med färgerna och har olika färger för de olika delarna i serien, precis som PAX-serien. Och överhuvudtaget, en cool tjej i huvudrollen och böcker fyllda med action, spänning, äventyr och dramatik – vad kan gå fel liksom? Dessutom finns många andra teman här, såsom mobbing, vänskap och att samarbeta, vilket ger många öppningar för att jobba med böckerna i skolan.

Handbok för superhjältar är en serie böcker skrivna och illustrerade av Elias och Agnes Våhlund och utgivna av Rabén & Sjögren. De finns att köpa bland annat på Adlibris (här, här, här och här) samt på Bokus (här, här, här och här).

Kronan

KronanNyligen har jag läst ut Kronan som är en barnbok, klassificerad för åldern 6-9 år, men som funkar lika bra, kanske till och med bättre för målgruppen 9-12 år tycker jag. Det är svårt att bestämma vilken genre boken tillhör. Kanske magisk realism blandad med klassisk pusseldeckare. Boken handlar om Mimmi och Harry, två barn som har väldigt olika familjeförhållanden men som ändå är bästa vänner. De har sommarlov och bygger en flotte. Men när Mimmis styvpappa kommer hem med en bil där de hittar en antik krona blir sommarlovet något helt annat än de tänkt sig. Kronan lever sitt eget liv och många märkliga saker händer.

Boken utspelar sig i Västerbotten och jag som bott där i 13 år gillar ju det förstås riktigt mycket. Författaren Annalena Hedman bor till och med i Umeå så som jag gjort. Illustrationerna är skapade av Sofia Falkenhem som också är serietecknare, vilket märks på de fartfyllda, fängslande bilderna. Det händer saker hela tiden och berättelsen förs fram i ett raskt tempo som gör att boken passar perfekt för bokslukarna eller som högläsningsbok. Det finns många teman och element som historia, humor, vänskap, sociala frågeställningar, magi, skrönor och mycket annat. Det gör också att boken passar en bred målgrupp. Jag tror att det kommer att vara många som lockas av Kronan och jag har precis köpt in den till mina skolbibliotek.

Kronan är utgiven av Natur & Kultur och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Mio, min Mio

Var det någon som hörde på radion den femtonde oktober förra året.? Var det någon som hörde, att de frågade efter en försvunnen pojke? Så här sa de:
Polisen i Stockholm efterlyser 9-årige Bo Vilhelm Olsson, som sedan i förrgår kväll klockan 18 varit försvunnen från sitt hem, Upplandsgatan 13. Bo Vilhelm Olsson har ljust hår och blå ögon och var vid försvinnandet klädd i korta, bruna byxor, grå stickad tröja och liten röd luva. Meddelanden om den försvunne lämnas till polisens ordonnansavdelning.

Mio, min MioDet är inledningen till Mio min Mio som handlar om Bosse som bor med sina fosterföräldrar, tant Edla och farbror Sixten, som hämtade honom på ett barnhem då han bara var ett år gammal. Trots att de hämtat honom på barnhemmet verkar de inte så förtjusta över att ha honom som sitt barn och han tillbringar därför mycket tid hos sin bästa kompis Benka. Han drömmer om att ha en så snäll pappa som Benkas pappa, men han vet inte ens vem hans pappa är. Bosses mamma dog vid förlossningen och tant Edla tror att hans pappa var en slusk. Men Bosse visste att hans pappa inte var någon slusk och han grät ofta efter pappan.

En kväll när Bosse sitter ensam på en parkbänk i Tegnérlunden, den plats där barnen brukar leka, men som kan kännas så ensam när alla andra familjer sitter inne och äter middag, hittar han en flaska och i flaskan finns en ande. Bosse släpper ut den och som tack tar anden med honom med på en lång resa till Landet i Fjärran. Där möter Bosse sin fader konungen som letat efter sin son i nio långa år. Bosse får veta att han egentligen heter Mio. Och pappan är så lycklig över att de äntligen har återförenats. Mio, min Mio, säger han. Och det här är början på det 182 sidor långa, spännande, vackra, sorgliga och nagelbitande äventyret.

I Landet i fjärran möter Mio Jum Jum, en pojke som inte är helt olik Benka och som snabbt blir Mios nye vän. Han får också en häst, Miramis, som är den vackraste häst Mio någonsin sett. Tillsammans med Jum-Jum upplever Mio spännande äventyr som han aldrig trott att han skulle få vara med om. Som att sova utomhus, så som Benka och hans pappa brukade göra och som Mio alltid var avundsjuk på.

När vi kom till kullen invid pilträdet, som lutade sig över bäcken, stannade vi, och Nonno sa, att vi skulle slå läger där för natten.

Och det gjorde vi. Vi tände en eld, en stor, varm, härlig eld. Och vi satt omkring den och åt av brödet som mättar hunger och drack av vattnet från källan som släcker törst. Och daggen föll, och mörkret kom, men det gjorde inget, för omkring elden var det ljust och varmt. Vi svepte våra mantlar omkring oss och la oss tätt omkring elden, och runt omkring oss sov alla fåren och lammen, och Miramis betade i närheten. Vi låg där och hörde vinden gå i gräset och såg eldar, som tändes långt borta. Många, många eldar som lyste i natten, för det fanns många, många herdar på Gröna ängars ö. Vi hörde att de spelade i mörkret, den där gamla melodin som Nonno sa att herdar hade spelat i tusen och tusen år. Ja, vi låg där och  såg eldarna och hörde den gamla melodin, den kom till oss från någon herde, som vi inte kände men som spelade för oss genom natten. Och det var som om den där melodin ville något särskilt just med mig.

På himlen lyste stjärnorna, de största och klaraste stjärnor som jag sett. Jag låg och tittade på dem. Jag vände mig på rygg och låg där och hade det så bra i min röda mantel och tittade på dem. Och då kom jag att tänka på att vi hade spelat för gräset och blommorna och vindarna och träden, och Nonno hade sagt att de tyckte om det. Men vi hade inte spelat för stjärnorna. Bryr stjärnor sig om, ifall man spelar för dem, det undrar jag just? Jag frågade Nonno, och han sa, att han trodde det. Och då satte vi oss upp omkring elden och plockade fram våra flöjter och spelade en kort liten stump för stjärnorna.

Men det är inte bara lycka och glädje i Landet i fjärran. Det finns någon som heter riddar Kato och som bor i Landet Utanför. Den grymme riddar Kato som så många är rädda för och som gör Mios pappa så tungt när han tänker på honom. Riddar Kato som har rövat bort så många barn som nu sörjs i Landet i fjärran.

En natt får Mio en stark känsla av att han ska bege sig till Landet Utanför och strida mot riddar Kato. Det är så det ska ske, fastän han är så rädd, så rädd och han egentligen bara vill gråta när han tänker på vad han står inför. Och Jum-Jum bekräftar. I tusentals år har det sagts att att ett gossebarn av kungligt blod är den ende som kan besegra riddar Kato. Ett gossebarn av kungligt blod ridande på en vit häst med gyllenman och med en enda vän i följe. Så säger sägnerna.

Så Mio, Jum-Jum och Miramis ger sig av. De färdas genom ett land fyllt av mörker, kyla och där det mesta är dött efter riddar Katos framfärd. Riddar Kato själv är också fylld av mörker och av ondska. Han har ett hjärta av sten och en klo utav järn. Mio har ingen chans att rå på riddar Kato själv. Han kan inte dödas av vanliga svärd. Men det finns en svärdssmidare som under tusen och åter tusen år har smitt på ett svärd som kan skära genom sten. Ett svärd som så småningom hamnar i riddar Katos händer, medan Mio och Jum-Jum sätts i ett torn med sju lås, sju spejare på vakt utanför dörren och sju och sjuttio spejare på vakt i alla salar och trappor och korridorer mellan tornet och riddar Katos rum. Det känns tröstlöst. Men då har Mio och Jum-Jum inte räknat med alla sina vänner, alla de som finns till deras hjälp, som väverskan som gjorde Mios mantel till en osynlighetsmantel och de förtrollade fåglarna som letade upp svärdet och förde det till Mio i tornet. Och har man ett svärd som kan skära genom sten är en järndörr inget annat än deg. Och då blir det till slut dags för riddar Katos sista strid. Den som det talats om i sägner i tusentals år. Den som alla har väntat på. Den som ska vinnas av ett gossebarn av kungligt blod.

Denna underbara saga om liv och död, mörker och ljus, gott och ont, är ett av Astrid Lindgrens mästerverk. Jag har inte läst den sedan jag var liten, då jag å andra sidan läste den om och om igen. Men nu när jag skulle till Stockholm och befann mig i närheten av Tegnérlunden fick jag en sådan lust att läsa om den och det ångrar jag förstås inte.

Maja och jullovsmysteriet

Maja och jullovsmysterietNu är det äntligen dags att få börja läsa julböcker. Det är inte många veckor kvar till jullovet nu och det är ett lov som jag alltid har förknippat med läsning. Sommarlov i all ära, men då vill man gärna vara ute och hitta på en massa saker. Jullov är så härliga när man kan krypa ihop under en filt och läsa, gärna till skenet av en sprakande brasa och så ska det förstås vara en massa snö utanför fönstret.

Maja och jullovsmysteriet är en perfekt bok att läsa i juletider, antingen som läsa-själv-bok under jullovet eller som högläsningsbok på mellanstadiet under december. Tänk om din familj skulle ärva ett slott där ingen har satt sin fot under femtio år?! Det är precis vad som händer Maja och hennes familj. Hennes pappa får veta att hans avlägsne släkting, den berömda men excentriska skådespelaren Gloria Swensson, har efterlämnat ett slott och att han är den ende arvingen. Familjen bestämmer sig för att åka dit på jullovet för att se om de kan bo där. Kanske kan mammas dröm om att öppna hotell infrias där. Men väl på plats känns det som att slottet inte vill ha dem där. Det verkar till och med spöka där. Vem är den mystiska Nora som skött slottet i de femtio år då det stått tomt? Vem är det som packar familjens väskor med symboliken att de bör ge sig av? Varför är alla tavlor borta från slottet? Vem är det som får Majas tvillingbröder att stuka varsin fot samtidigt? Vem var egentligen den excentriska skådespelerskan? Och varför får ingen någonsin gå in i den västra flygeln som stått låst så länge någon kan minnas? Det är många frågor och Maja bestämmer sig för att ta reda på svaren till dem tillsammans med sin kompis Ingo och drönaren hon nyss fått i födelsedagspresent.

Det här är en lite förutsägbar, men ändå spännande, mysryslig bok med jultema. Jag gillar att tekniken, i form av drönaren, får ta en betydande roll vid lösningen av mysterierna. Jag gillar också att Maja är en stark, orädd karaktär. Överhuvudtaget är karaktärerna väldigt färgstarka och man får ett sug av att lära känna dem mera. Ett slott är bästa platsen för spännande mysterier och jultemat är pricken över i. Jag tror att många läsare i slukaråldern kommer att uppskatta boken.

Maja och jullovsmysteriet gavs tydligen först ut som ljudboksserie vintern 2017 hos Storytel. Nu har  författaren Anna-Carin Collin bearbetat om den till bok och den är utgiven av B Wahlströms. Detta är författarens barnboksdebut. Boken finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Rymlingarna

Innan Ulf Stark avled förra året hann han slutföra manuset till Rymlingarna, men han hann tyvärr inte se det färdiga resultatet. Boken med dess illustrationer av Kitty Crowther utgavs postumt och nu såhär i efterhand känns det som ett väldigt värdigt avslut på hans långa barnbokskarriär.

Rymlingarna handlar om en pojke och hans vresiga farfar. Pojken är väldigt förtjust i sin farfar och vill hälsa på honom på sjukhuset, men hans pappa har svårt för gubben och skjuter ständigt på besöken. Pojken åker själv och hälsar på farfar och under besöket bestämmer de sig för att ge sig av. Pojken hjälper sin farfar att få åka iväg till sommarstugan en helg, att låta farfadern få se sjön en sista gång, stugan med alla dess minnen efter farmor och hämta burken med lingonsylt som är en del av farmor eftersom hon lade ner sin tid och kärlek i tillverkandet av den. Pojken får också hjälpa farfar med projektet att sluta svära och bli snäll, något som inte alls är lätt, men viktigt för den äldre eftersom han har fått för sig att det kan hjälpa honom att få komma till himlen och återse sin hustru.

Det här är, som de flesta av Starks böcker, en bok med många bottnar. Den kan ses som en äventyrsbok, men likväl som en berättelse om teman som döden, kärleken och om förlåtelse. Boken är fylld av värme, men också med humor. Även om det är allvarliga ämnen så finns humorn ständigt närvarande. Det är inte svårt att tolka in Ulf Stark själv i berättelsen, både som pojken och som den äldre mannen, framförallt efter att jag läst att Ulf Stark minsann hette Gottfrid i andranamn han också. Det är inte heller svårt att tolka in att det här är Ulf Starks sätt att vänja sig vid sin egen död och sätta punkt för sitt författarskap. Huruvida det är så får vi förstås aldrig veta, men klart är att detta är en allåldersbok som kan roa, beröra, väcka såväl skratt som gråt och värma både barns och vuxnas hjärtan. En perfekt högläsningsbok som är lagom lång. Varför inte läsa tillsammans på jullovet?

Jag har alltid gillat illustratören Kitty Crowther och här kommer hon verkligen till sin rätt. Hon är precis rätt illustratör för att göra Ulf Starks sista mästerverk rättvisa. Hennes lite karga illustrationer tecknade med krita är så otroligt vackra och samspelta med den poetiska texten. Rymlingarna är, föga förvånande, en av nomineringarna till årets Augustpris i barnboksklassen.

Rymlingarna är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Alice i Underlandet och Spegellandet

Bildresultat för alice i underlandet ingpen  Bildresultat för alice i underlandet ingpen

Den oändligt fantasifulla berättelsen av Lewis Carroll började med en saga som berättades på en båtutflykt en sommardag år 1862. Åhörare var tioåriga Alice och hennes båda systrar, döttrar till dekanen vid Christ Church College i Oxford, där Lewis Carroll undervisade. Barnen blev så förtjusta i den otroliga sagovärld han målade upp att de bad honom att skriva ner berättelsen.

Alla de drömlika äventyr som Alice råkar ut för när hon har fallit ner i kaninhålet, och inte minst de oförglömliga figurer hon träffar på där, fängslade omedelbart både barn och vuxna. Den ständigt leende Solkatten, Hattmakaren, den vita kaninen och Hjärter Dam har alla kommit att bli några av litteraturens mest älskade och uppskattade sagofigurer.

Kanske läste du Alice i Underlandet och Alice i Spegellandet som barn och vill nu att en ny generation barn ska uppleva de oförglömliga sagorna med dess speciella karaktärer? Eller är du som jag, som missade att läsa böckerna som liten och nu som vuxen tagit igen det jag missat. Hur som helst så rekommenderar jag dessa vackra utgåvor med illustrationer av Robert Ingpen som är utgivna av B Wahlströms. De har så otroligt vackra, milda, finstämda illustrationer och känns påkostade och lyxiga. Perfekta present- eller julklappsböcker.