You make my day

När jag loggade in på min mail nyss så fick jag veta att jag hade fått en award. Den kallas ”You make my day-award” och jag fick den av Kerstin. Tack så mycket! Det är alltid lika roligt att få veta att man är uppskattad och att faktiskt någon läser det jag skriver.

Nu ska jag meddela vilka bloggar som jag ger min ”You make my day-award” till. Det är de bloggar som jag ständigt följer och som jag läser i stort sett varje dag. Jag kanske inte är så bra på att kommentera, men jag läser och uppskattar det ni skrivit i alla fall.

Här är texten för denna award: ”Give the award to up to 10 people whose blogs bring you happiness and inspiration and make you feel so happy about blogland! Let them know by posting a comment on their blog so that they can pass it on. Beware! You may get the award several times!”

Och här kommer bloggarna, utan inbördes ordning:

  • Frida Björklund: nybliven mamma till lille Leo. Vi bor i samma stad och jag har följt hennes blogg i många år. Desto roligare är det att läsa nu när vi båda är mammor.
  • Avigt: Även denna blogg har jag följt i många år. En tvåbarnsmamma som delar med sig av sina tankar i stort som smått, och ibland får man även se hennes pysslade alster som jag är ett stort fan av.
  • Blah Blah: Vi fick barn ungefär samtidigt, så jag började följa hennes blogg under våra respektive graviditeter. Då hade jag inte själv någon blogg, men jag fick läsa om hennes graviditet och nu läser jag om vardagen med hennes dotter, och det är som att läsa min egen dagbok.
  • Virra: Även detta är en blogg som jag följt i många år. I början hette den Virras hus och fokuserade på hennes nyköpta hus och dess renovering och inredning, vilket jag följde med stort intresse. Nu har hon en son, ett par månader äldre än min dotter och självklart är det minst lika spännande att följa hans utveckling.
  • Malin: Bokfemmans skapare! Men förutom Bokfemman så får jag läsa massor av boktips och andra kloka funderingar.
  • Fröken Nina: Mitt drömyrke under flera års tid har varit lärare, framförallt i svenska. Därför är det kul att följa Ninas blogg. Hon är nämligen språklärare.

Jag vill också nämna mina favoritbloggar när det gäller boktips:

Bokfemman vecka 3

Äntligen är Bokfemman tillbaka. Veckans tema är ”senaste”. Malin berättar såhär om veckans tema:

Temat för veckans Bokfemma är senaste. Det kan vara senaste böckerna ni har läst (eller lyssnat på), senaste böckerna ni har fått eller gett bort, eller senaste böckerna ni har påbörjat. Eller senaste böckerna som ni lagt beställning på, lagt till i att-läsa-listan osv. Ni väljer själva hur ni lägger upp det.

Jag väljer att skriva de senaste fem böckerna som jag lagt till på min ”att läsa”-lista – med viss inspiration från Ett hem utan böcker.

Veckans tema för Bokfemman är ”senaste”. Nämn din topp 5 som baseras på ordet senaste.

  • Den 777:e mannen – polisens jakt på Hagamannen av Camilla Andersson. Har beställt ett recensionsexemplar. Jag läser just nu Hagamannen – så våldtogs en stad av Terese Christiansson. Tänkte jämföra båda böckerna i ett blogginlägg senare.
  • Glömda – reportage från en svensk flyktingförläggning av Hanna Sofia Öberg. Författaren bodde ett år på en svensk flyktingförläggning och skrev där den här skildringen över hur vardagen ser ut för de asylsökande. Jag gillar reportageböcker och den här verkar lovande.
  • Kulturarbetarboken av Björn Lundén. En bok för frilansskribenter, den behandlar sådant som F-skattsedel, deklaration och liknande.
  • Livstid av Liza Marklund. Ska bli spännande att läsa senaste delen i serien om Annika Bengtsson.
  • Illusionen om Gud av Richard Dawkins. Har fått denna som recensionsex och har hört mycket bra om den, så jag ser fram emot att läsa den snart.

Det kommer recensioner om dessa böcker inom en överskådlig framtid.

Bitterfittan

Nu har jag också läst den här boken som så många pratar om, Bitterfittan av Maria Sveland. Det är alltså en dokumentärroman om en trettioårig journalist som är gift och har ett barn. Hon känner sig som en bitterfitta som har fastnat i ett ojämställt förhållande och ständigt är trött och less. Därför lämnar hon man och barn hemma och flyr från vardagens stress och trötthet på en veckas charter till Teneriffa. Under resan hinner hon stressa ner och tänka över sin livssituation.

Boken är framförallt något att diskutera kring. Det är en ständigt brännande fråga som tas upp – jämlikheten mellan könen. Boken skapar många tankar att fundera kring och att ta upp med sin partner. Det är en engagerad bok. Man känner igen sig i en hel del, även om man själv inte har barn. Stundtals blir jag uttråkad när jag läser boken, jag väntar på att författaren ska komma med lite nya tankar. Hon kommer inte med något nytt, men hon tar upp en viktig, brännande fråga i ljuset och ifrågasätter hur det ser ut idag. En läsvärd bok, både för kvinnor och män.

Freakonomics

Som ekonom var jag förstås tvungen att läsa den här boken. Författaren Steven D. Levitt (medförfattare är Stephen J Dubner) är ekonom, men ingen typisk ekonom. Han studerar vardagslivets problem och hittar slutsatser som ofta är helt annorlunda än man föreställer sig. Bland annat får man veta att fri abort minskar brottsligheten i ett land. Författaren utgår från att om moralen handlar om hur vi skulle vilja att världen fungerar, så handlar ekonomin om hur den faktiskt fungerar.

Sydsvenska Dagbladet skrev i sin recension ”…en bok som faktiskt får en att se på omvärlden på ett nytt sätt.” och det stämmer. Man får ett annat slags ”tänk” efter att ha läst boken, tycker jag. Det är viktigt att man läser boken långsamt och verkligen tänker efter medan man läser. Då får man störst behållning av boken.

Boken passar både för icke-ekonomer – som vill lära sig hur ekonomisk teori kan tillämpas på vardagliga situationer samt för ekonomer – som vill få rolig och intressant underhållning. Den är lättläst, intressant och givande. Mitt favoritkapitel handlar om namngivning till barn. Mycket intressant läsning om varför våra barn får de namn de får och hur deras framtid kommer att gestaltas utifrån det namn de fick…

Varför har män bröstvårtor

Jag fick ett recensionsexemplar av boken Varför har män bröstvårtor – svaren på alla frågor du aldrig vågat ställa till din läkare av Mark Leyner och Billy Goldberg. När jag beställde recensionsexemplaret så tyckte jag att boken verkade mycket lovande, men jag är inte lika entusiastisk nu. Boken innehåller alltså en massa udda frågor som läkare brukar få. Typ ”varför gråter man när man hackar lök” eller ”blir man blind av att stirra in i solen”. En hel del av svaren är humoristiska och intressanta. En del frågor får man inte riktigt svar på. Boken är underhållande och lättläst, den ger ett roligt tidsfördriv. Men man får inte särskilt många aha-upplevelser.

Naturliga mediciner

Per Ove Lind har skrivit en bok som heter Naturliga mediciner – Receptfritt för egenvård. Boken innehåller fakta om receptfria medel (som kan köpas på Apoteket) och naturläkemedel (som kan köpas på hälsokostbutiker). Första delen av boken består av ett a-ö register över vanliga åkommor och symptom. Man får veta hur man kan lindra dessa. Andra delen av boken består av ett omfattande a-ö register där man kan slå upp olika receptfria medel och naturläkemedel för att veta dess användningsområde och annan intressant information. Man får också veta om det går att blanda de olika preparaten.

Jag tycker om att författaren både har med alternativa naturläkemedel och mer traditionella vanliga receptfria läkemedel. Oftast så är det ju så stort glapp mellan skolmedicinen och alternativmedicinen, så det här känns nästan som en unik bok. Dessutom tycker jag om att den är så omfattande. Den känns komplett. Boken är en slags FASS för egenvård och jag kommer då att använda den en hel del tror jag.

En alien i magen

Jag är sjuk, har 39 graders feber och har tillbringat en del tid i sängen de senaste dagarna. Mig gör det inte speciellt mycket, för då kan jag passa på att läsa lite 🙂 Igår sträckläste jag en bok, En alien i magen. Inte så mycket för att den var superbra, utan för att den var så lättläst.

Boken är skriven av Terri Herrera Eriksson (krönikör på Aftonbladet) och innehåller hennes samlade krönikor om att vara gravid och att vara mamma. Hon riktar sig till de föräldrar som inte enbart vandrar på rosa moln under graviditeten. Hon skriver att hon ville berätta hur det EGENTLIGEN är att vara gravid (vilket mest innebär att klaga över foglossning och andra besvär). Boken är dock mycket humoristisk och framförallt lättläst. Jag kunde inte alls känna igen mig, men förmodligen finns det en hel del föräldrar som gör det. Det bästa i boken var hennes genussnack – varför finns det så lite könsneutrala kläder för bebisar och varför är det så viktigt med ifall det blev en pojke eller flicka.

Axel Scheffler

En av mina absoluta favoriter när det gäller pek-böcker är Axel Scheffler. Jag har tidigare recenserat Lilla lammet Lisa och Lilla katten. Nu har jag fått tag på de två övriga böckerna i samma serie. Lilla grodan Gurra och Lilla hunden. Jag tycker om böckerna både för språkets skull och för bildernas skull. Axel Scheffler är underbart duktig på att rita fina barn-bilder. De är enkla, tydliga men med en stor detaljrikedom. Färgerna är glada och fina och tilltalar barnen. Böckerna är översatta från tyska och översättaren är ingen mindre än Lennart Hellsing. Han som har skrivit bland annat Trollringen, ABC och om Krakel Spektakel. Hellsing är känd för sitt vackra, poetiska språk och han lyckas översätta de här böckerna i samma stil. Fina rimmade berättelser om djuren. Köp dem, alla fyra!

Barnmat

Jag helammar fortfarande min dotter, som nu blir sju månader i slutet av veckan. Men det börjar bli dags för smakportioner nu. Jag har därför läst några böcker angående just barnmat på sistone.

Friskare barn av Peter Wilhelmsson har jag recenserat tidigare. Han har skrivit en hel del om just barnets kost samt när och hur man ska introducera smakportioner och olika livsmedel. Han förespråkar att man ska amma så länge som möjligt och helst inte börja med smakportioner före sju månaders ålder. Bra att börja med är avokado, squash, sötpotatis, morötter, potatis, frukt (t ex banan, aprikoser, päron, mango, plommon, nektariner) samt gröt (bovete eller hirs). Successivt inför man sedan mer och mer grönsaker, frukter, bönor, ärter, linser, fullkornspasta och fullkornsmüsli. Gluten bör inte introduceras före åtta månaders ålder. Man bör inte introducera komjölk, honung, citrusfrukter, tomater och jordgubbar förrän vid ett års ålder, då barnet kan reagera på dessa ämnen. Vid ett års ålder kan man även börja introduera kött, fisk och mer och mer råa grönsaker. Författaren rekommenderar att man ska använda ekologiska råvaror så mycket som möjligt samt tillaga barnmaten själv.

Jag har även läst Smakstart – om småbarn, föräldrar och mat av Lena Jordebro och Karin Alfredsson. Det är en inspirationsbok för föräldrar som ska övergå från amning och puréer till familjens vanliga mat. Boken innehåller praktiska tips och råd samt många recept. Dessutom finns det intervjuer, fakta och reportage. Boken handlar inte så mycket om själva mos- och purétiden, så den boken kommer jag att läsa igen om några månader. För spädbarn rekommenderas helamning till sex månaders ålder, men författarna menar att man kan börja med smakportioner redan vid fyra månader. Författarna rekommenderar att man ska testa sig fram mellan olika råvaror (olika grönsaker, köpta barnmatsburkar och gröt). En grönsak i taget, gärna ekologiska. Gröt kan man köpa, eller tillaga själv hemma. Gluten kan introduceras tidigt. De rekommenderar att vänta med introduktion av fruktpuréer och att man ska göra maten osötad i övrigt. Barn under ett år ska inte äta grönsaker rika på nitrat: spenat, mangold, rödbetor samt att man ska undvika salt och honung.

Andra mosboken av Johanna Westman är en kokbok för den som vill göra egen barnmat till spädbarnet. Boken har enkla, tydliga recept och fina bilder. Det finns även gott om praktiska tips när det gäller tillagning och förvaring. I boken finns också fakta om allergier och näringsämnen. Till boken hör även en pekbok för bebisen: ”Första mosboken” som innehåller fina, detaljerade bilder på olika frukter och grönsaker och annan mat. I ”Första mosboken” som är en pekbok finns det bilder på alla råvaror. Tydliga, färgglada bilder på broccoli, majs och annat som man kan göra som puré till ett litet barn. Budskapet för båda böckerna är ”titta, peka, mosa och ät”. Jag kommer till en början att göra all barnmat själv, så därför tyckte jag om receptdelen av boken. Författaren rekommenderar amning till sex månader, men man kan introducera smakportioner av t ex sötpotatis, majs, äpple och banan. Mellan sex och åtta månader kan man introducera kött, fisk och övriga grönsaker.

Mat för barn och deras föräldrar av Latifa Lindberg har jag också läst. Det är främst en receptbok för hela familjen. Boken innehåller också mycket fakta om allt ifrån matallergier till tips på mat vid resor och lite om hur man introducerar första smakportionerna. Recepten är enkla, goda och nyttiga och kan anpassas även till dem som inte tål allt. Boken illustreras med fina foton. Författarens rekommendationer är helamning till sex månader, introcucering av smakportioner mellan 4 – 6 månader samt att introducera gluten under tiden man ammar. Man introducerar varje livsmedel för sig under ca fyra dagar för att barnet ska få vänja sig med smaken. Bra att börja med är potatis, palsternacka, majs och morot.

Jag har även läst Nam-nam – allt du behöver veta om ditt barns mat och matvanor från nyfödd till tonåring av Margit Eliasson. En innehållsrik faktabok om barnens mat, från nyfödda till tonåringar. Här finns svaren på alla frågor man kan ställa om mat, samt många praktiska råd. Boken har även en receptdel med snabba och enkla recept på bra vardagsmat för hela familjen. Fördelen med den här boken är att den täcker hela perioden från nyfödd till tonåring och tar upp mycket om de speciella problem som kan finnas i den åldern, t ex matvägrande barn i trotsåldern eller skräpmat för tonåringar.

Sammanfattning: Böckerna har ganska liknande rekommendationer, förutom Friskare barn, som tycker att man kan vänta något längre än vad som anges i övriga böcker. Min syn på barnmat ligger mest i linje med vad som rekommenderas i Friskare barn. Vi kommer att börja introducera avocado, potatis, morötter och andra grönsaker samt bovetegröt ganska snart. Vi kommer att vänta lite med fruktpurérna, tills man har introducerat grönsakerna i lagom takt. Gluten och komjölk blir först efter ett års ålder. Vår dotter har reagerat när jag har fått i mig komjölksprodukter under amningen, så vi avvaktar därför med sådant. Vi kommer att följa en del av recepten i Andra mosboken, men förmodligen inte i samma ordning de finns i boken.

Jag kommer också att läsa dessa böcker, bara de kommer in till mitt bibliotek.
* Anna och Hugos barnmatsbok – Anna Iversén
* Mat för ditt barn – Fredrik Paulun & Camilla Porsman
* Matglada barn – Anna Svanfeldt & Anna-Maria Bornstein
* Nu ska vi äta – Jesper Juul
* Mat & näring – Catharina Hansson & Viveka Ljungström

Catrine och rättvisan

Sommaren 1984 hittades en styckad kvinnokropp. Kroppen identifierades som den prostituerade missbrukaren Catrine da Costa. Två läkare anklagades för att ha utfört dådet. Hanna Olsson, journalist, bevakade rättegångarna och skrev flera uppmärksammade artiklar i Dagens Nyheter i samband med rapporteringen av rättegångarna. Boken är ett försök att sammanfatta de komplicerade turerna i rättegångarna och belysa det material som åklagaren valde att inte ta upp.

Det är en innehållsrik och intressant reportagebok om ett makabert och uppmärksammat styckmord. Boken ger en skrämmande bild över den rättslöshet och det förtryck som tyvärr fortfarande drabbar utsatta kvinnor i Sverige. Boken är nämligen fortfarande aktuell. Trots att det har gått över 20 år sedan mordet så behandlas dessa kvinnor fortfarande på samma sätt. I rättssalen och i media. Det är viktigt att sådan här orättvisa uppmärksammas och jag hoppas att så många som möjligt läser boken. Helst borde den vara obligatorisk på vissa utbildningar, som juristutbildningen…

”Catrine och rättvisan” utkom redan 1990, men en ny pocketutgåva utkom 2005. Det finns även två andra böcker om mordet på Catrine da Costa: ”Sanningen är en sällsynt gäst” av Lars Borgnäs, och ”Döden är en man” av Per Lindeberg. Jag har dock inte läst någon av dessa än. Får nog ta och sätta upp dem på min ”att-läsa-lista” för det här fallet intresserar mig och lämnar mig inte.