Jag lägger ut delar av min referenslista här, eftersom det kanske finns någon mer som blivit intresserad av högläsning och vill läsa mer om det. Det här är alltså böcker som jag använt mig av till detta lilla litteraturförmedlingsprojekt och som jag varmt kan rekommendera.

Den meningsfulla högläsningen – Anne-Marie Körling

Berätta: Inspiration och teknik – Carina Fast

Böcker inom och omkring oss – Aidan Chambers

Bilderbokens mångfald och möjligheter – Agneta Edwards

Boken om läsning: En handbok om barns språk- och läsutveckling 0-8 år – Viveka Ljungström, Catharina Hansson

Läslust i hemmet: Så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling – Carina Fast

Leonards plåster: Om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund – Pia Borrman, Åse Hedemark

Baby på bibblan: Inspirationsbok för bibliotek och öppen förskola – Lena Molin

Bebis+bok=glädje: Det underbara i att läsa högt för de allra minsta – Annette Kohkoinen

Magiska fingrar: Sagostunder för dagens barn – Anna Falk, Christina Möller

Läsa högt: en bok om högläsningens förtrollande verkan – Mem Fox

Språkglädje:  Språklekar i förskola och skola – Ann-Katrin Svensson

 

Här nedan är böcker som också handlar om högläsning, men som jag själv inte har läst. Jag har dock sett att de rekommenderas i den litteratur jag läst, så jag förutsätter att de är läsvärda de också:

Läsa, skriva, tala: barnet erövrar språket – Ragnhild Söderbergh

Språkets värld – Johan Althoff

Språklådan – Johan Althoff

Småbarns sagostund – Ann Granberg

Det gränslösaste äventyret: Om böcker, läsning och att skriva för barn – Astrid Lindgren

Snick och snack: En praktisk bok om muntligt berättande – Hilde Eskild och Benedicte Hambro

Sagor att berätta och leka – Per Gustavsson

Nya berättarboken – Ulf Ärnström

Sagoskolan: Praktiska tips att arbeta med sagor i skolan – Rigmor Lindö

Att läsa högt för äldre och/eller dementa kan väcka minnen till liv och skapa ett lugn. Det har blivit väldigt populärt att pensionärer och andra frivilliga åker till äldreboenden för att läsa högt för de äldre. Många gånger kan högläsningen vara den enda möjligheten för de äldre att exempelvis ta del av dagens tidning eller av böcker och kultur rent generellt. Högläsningen skapar också gemenskap och samhörighet. Det är också en demokratisk rättighet att få ta del av information, nyheter och skönlitteratur, även om man inte kan läsa själv.

På många äldreboenden finns i dag läsombud och högläsare. Det finns både boendepersonal som har högläsning som en del av sitt yrke och frivilliga medhjälpare som kommer enbart för att högläsa för de boende. Om man är anställd som omsorgspersonal kallas man läsombud, och om man är volontär kallas man högläsare. Högläsning för äldre har blivit en folkrörelse. Det finns idag nästan 7 000 läsombud och frivilliga högläsare för äldre och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läsombuden och högläsarna ordnar lässtunder med högläsning. Läsombuden kan även berätta och tipsa om lättlästa böcker som passar för äldre och kan även arrangera biblioteksbesök. Genom projektet Läskraft! har även frivilliga och anhöriga över hela landet blivit högläsare för personer med demens. Många bibliotek och studieförbund hjälper till att ordna träffar och cirklar för blivande läsombud och för de personer som redan har börjat att läsa högt på äldreboenden.

Myndigheten för tillgängliga medier har kommit ut med en informativ och bra broschyr om just  läsombud och högläsare. Däri kan man bland annat läsa en bra text om hur man skapar en bra lässituation:

Läs igenom texten före du läser den högt. Då är du bättre förberedd på frågor du kan få.

Om du läser för någon du inte känner väl, ta reda på vad personerna du läser för har för intressen. Då är det enklare att välja bok och att få igång en pratstund.

Hitta en avskild plats att läsa på så att ni slipper bli störda av buller, telefoner, prat eller folk som kommer och går.

Om du läser för en grupp, försök se hela gruppen, också de som är tystlåtna.

Gör avbrott i läsningen, se till att alla verkar hänga med.

Om läsestunden övergår i ett samtal där alla är med, ja då har du lyckats. Lägg undan boken en stund och låt deltagarna prata.

Vilka böcker passar då för högläsning för äldre och/eller demenssjuka? Ja, generellt kan man ju säga att böcker som handlar om livet förr ofta väcker minnen till liv. Många känner igen sig och kan  relatera till berättelsen. Böcker av exempelvis Elsa Beskow, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, Ivar Lo-Johansson, Per Anders Fogelström, Vilhelm Moberg, August Strindberg och Moa Martinson kan därför vara bra val.

För de äldre som gärna vill muntras upp och diskutera böckerna som man läser kanske lite roliga böcker passar. De senaste åren har det faktiskt kommit ett antal roliga böcker med pensionärer i huvudrollerna. Några exempel på författare är Karin Brunk-Holmqvist, Catharina Ingelman-Sundberg, Johan Werkmäster och Jonas Jonasson. Noveller och dikter kan vara bra att läsa för de som inte orkar koncentrera sig på någon längre läsning. Även bilderböcker kan vara bra för dessa äldre. Temaläsning fungerar ofta bra på äldreboenden, till exempel böcker som relaterar till julen i juletider. Självklart fungerar också modern litteratur bra, så som deckare, biografier och romaner. Men också böcker som handlar om orten man bor i eller annan intressant historia. Klassiker kan också vara ett alternativ, inte minst för igenkänningens skull. Hur som helst är det bra om det är korta, lättlästa historier, gärna lokalt förankrade eller med ett innehåll som lyssnarna kan känna igen. Det får gärna vara roliga, händelserika berättelser, eller dikter, sagor och sägner från trakten.