Var är hönan
Eva Lindell och Cecilia Heikkilä har tillsammans skapat den vackra bilderboken Var är hönan. Boken handlar om Lo som har ett hönshus. Tre hönor bor där. Där är Svart och där är Brun. Men var är Vit? Gömmer sig Vit i skuggan under rabarberbladen? Nej, där är inte Vit. Är Vit kanske i det höga gräset? Nej, där är inte heller Vit. Inte heller är Vit inne i hönshuset, i morotslandet eller i sandlådan. Men inne i huset, i ett av köksskåpen hittar Lo till slut Vit. Och Vit har värpt ett stort ägg!
Var är hönan är en mysig ”deckagåta” för de minsta barnen. Boken bygger på upprepningar och den klassiska tittut-leken, vilket lätt engagerar de små läsarna. Boken är interaktiv i och med att läsarna lockas att hjälpa till att leta den försvunna hönan. Fjädrar och små fotavtryck ger ledtrådar i sökandet. De vackra bilderna i milda, mörka, murriga färger passar perfekt för en bilderbok som utspelar sig bland djur på landet. Sammanfattningsvis en riktigt mysig, fin och varm berättelse att läsa tillsammans. Boken passar från 1 år och uppåt och den passar lika bra att läsa för ett eller ett par barn som att läsa för en hel barngrupp.
Var är hönan är utgiven av Berghs förlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.
Blixtar och hemligheter
Det var en bokblogg som fick mig att vilja läsa Blixtar och hemligheter. Tyvärr minns jag inte längre vilken blogg. Men jag fastnade för att boken visst skulle handla om ett barn som lever på flykt från en man som troligen misshandlat hans mamma. Det är en ganska kort bok och texten är luftig, så jag läste boken under en lunchrast. Den handlar om Mika som är bästis med Katta. En dag börjar en ny kille i deras klass. Han heter Tor. Precis som åskguden. Det åskar den dagen Tor börjar i deras klass. Blixten slår till och med ner i ett träd på skolgården. Efter att Tor började i klassen är ingenting mer sig likt. Tor är speciell. Han gör bara som han själv vill. Han kan till exempel ha kjol eller slips på sig i skolan. Och han är den enda som vågar tjafsa med femmorna. Men Tor är också märklig. Han har hemligheter. Han vill inte vara med på klassfotot. Han river sönder skoltidningen. Han gömmer sig för en mystisk man som verkar leta efter honom. Och överallt där Tor drar fram händer det märkliga saker. Kan han rentav trolla?
Blixtar och hemligheter är en bra bok på så sätt att den inte skriver läsaren på näsan exakt vad som händer. Det finns ganska stort tolkningsutrymme. Vill man bara se det realistiska kan man göra det, vill man anta att det ligger magi bakom händelserna kan man göra det. En del barn kommer att känna igen sig i det där att vara på flykt och att ständigt behöva vara på sin vakt. Andra barn ser det som en del av boken som man inte behöver lägga så stor vikt vid. Därmed kan boken också passa en bred målgrupp. Man läser in det man behöver helt enkelt. Boken är humoristiskt skriven och händelseinriktad. Språket är rappt och det finns ett tydligt driv i texten.
Det jag dock kan känna när jag läser är att det kan vara svårt att sälja in den här boken. Både omslaget och titeln är ganska anspråkslösa. Det är en bok som skulle kunna passa många barn, men hittills är den inte särskilt mycket utlånad på mitt bibliotek. Bokbloggaren Carolina läser skriver att hon trodde boken skulle handla om gudar, övernaturliga ting och typ vara en svensk Percy Jackson, medan den visade sig vara något helt annat. Och lite så kände jag med under läsningen, dels att boken handlade om något annat än jag trodde från början, och dels att boken var spretig och inte riktigt hade något tydligt tema. Själv hade jag en förväntan om att boken skulle handla om just det att vara på flykt och att leva under hot, men jag känner att de delarna fick alldeles för litet utrymme för min del. Carolina skrev också såhär: ”En bok jag tror det är bra att prata om – vilka förväntningar har man som läsare och vad är det som händer egentligen?” Även det håller jag med om. Det här vore en ypperlig bok att ta med när man pratar om omslag och vad det säger om vilken typ av bok det är. Likaså vore det en ypperlig bok att bokprata om, för den är bra, det gäller bara att läsarna hittar till den.
Boken vänder sig till barn mellan 9-12 år. Förlaget anger att detta är den första boken om Mika, så det kommer säkert fler böcker med Mika i huvudrollen längre fram. Blixtar och hemligheter är utgiven av Alfabeta bokförlag och den finns att låna på biblioteket eller köpa på Adlibris eller Bokus.
Gröna fingrar sökes
Gröna fingrar sökes är en roman om utsatthet, vänskap och en trädgårds läkande kraft. Boken följer parallellt Leyla och Agnes. Leyla bor i Stockholm och mamma till sexårige Hugo. Agnes är 79 år och har nyligen diagnostiserats med cancer. Agnes har en vacker koloniträdgård som hon älskar väldigt mycket, men nu när sjukdomen slagit klorna i henne orkar hon inte sköta den som förr. Hennes son föreslår att hon ska hyra ut den och hon sätter ut en annons på Blocket. Leyla råkar samtidigt ut för ännu ett av makens raseriutbrott och bestämmer sig för att det får vara nog. Hon letar efter ett ställe att fly till där hon får vara ifred med Hugo så de båda får läka. Så ser hon Agnes annons och flyttar in i hennes kolonistuga. Det blir en sommar som ingen av kvinnorna kommer att glömma. Det växer fram en stark vänskap mellan Leyla och Agnes. Båda står inför svåra beslut och ett vägskäl i livet. Men de har varandra, Hugo och kolonilotten. Tillsammans får de en alldeles speciell sommar.
Gröna fingrar sökes utspelar sig i den fiktiva småstaden Måneby, men det är Ljusdal som egentligen avses vilket är otroligt kul eftersom jag bor bara några mil därifrån och har jobbat där i flera år. Jag känner alltså väl igen mig i miljöerna och det är alltid lika roligt. Tyvärr känner jag ju också igen mig i ett av bokens stora teman, nämligen att behöva fly efter kvinnomisshandel. Den delen är förstås inte lika rolig, men samtidigt känns det bra att allt fler böcker vågar ta upp detta tema. Det är ju så pass vanligt förekommande, men som utsatt är det så lätt att tänka att man är helt ensam om det och man känner ofta skam för att man tar på sig skulden. Genom att det blir mer synligt i media och i litteraturen så kan skammen minska, man kan få chansen att känna igen sig, få styrkan att själv våga lämna och dessutom kan omgivningen lättare få upp ögonen för det. Det här är dock en feelgood, så temat tar inte över, utan det finns mest där i bakgrunden. Det är nämligen också en mysig, berättelse om småstadsliv, roliga kolonilottsgrannar, starka kvinnor, vänskap över generationer och en härlig sommarkänsla. Dessutom är boken en hyllning till växterna och trädgårdens läkande kraft. Något jag uppskattar är också att det aldrig blir en kärleksroman. Det hade varit så enkelt att falla i fällan att låta Leyla bli kär på nytt och låta boken bli en kärleksfeelgood, men sådana finns det ju redan hur många som helst av. Kul att det här blir något annorlunda. Dock hade jag gärna velat läsa mer om bokens karaktärer. Hur går det egentligen för Agnes och Leyla? I höstas kom del 2 i Måneby-serien ut, En sång för Hedda, men den verkar handla om andra karaktärer i småstaden. Den står oläst hemma i min bokhylla, men oläst lär den inte förbli särskilt länge, för jag fastnade verkligen för Annika Estassys sätt att skriva.
Gröna fingrar sökes är utgiven av Norstedts förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.
Alla är ledsna nuförtiden (Litteraturpristolvan)
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, eller ALMA-priset som det brukar förkortas efter det engelska namnet Astrid Lindgren Memorial Award, instiftades 2002 av den svenska regeringen efter att Astrid Lindgren dött. Prissumman är på fem miljoner svenska kronor och litteraturpriset utdelas i maj. ALMA-priset är världens största barn- och ungdomslitteraturpris. Det delas ut till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare vars verk eller arbete för barn och unga är av allra högsta konstnärliga värde och som präglas av den djupt humanistiska anda som Astrid Lindgren förknippas med. Såväl enskilda författare och illustratörer som organisationer kan erhålla priset och det kan både vara en eller flera pristagare som utses. Ett helt konstnärskap kan belönas med priset, men endast nu levande personer kan motta priset.
2019 års mottagare av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne heter Bart Moeyaert. Han är en belgisk barn- och ungdomsboksförfattare som skrivit ett femtiotal romaner, bilderböcker och poesisamlingar, men också tv-manus och pjäser. Hans böcker är översatta till flertalet språk och finns utgivna i mer än 20 länder. Han växte upp som yngst av sju bröder och som yngst fick han ofta lyssna till sina äldre bröder, vilket han uppger har betydelse för hans berättarförmåga. Som barn läste han det mesta som Astrid Lindgren skrivit. Han hade en lycklig barndom, men en tuffare tonårstid och då säger han att skrivandet blev ett sätt för Moeyaert att förstå sig själv. Han debuterade som 19-åring 1983 med romanen Duet met valse noten som han börjat skriva som 14-åring. Som poet debuterade han med Verzamel de liefde år 2003. Sedan 1995 är Bart Moeyaert verksam som författare på heltid.
Moeyaert säger att han vill vidga gränserna för vad som är barnlitteratur. Precis som Astrid Lindgren skriver Moeyaert om existentiella ämnen på ett realistiskt, poetiskt och tankeväckande sätt. Att gestalta idyller, eller en ren och oskuldsfull barndom, är inget som intresserar honom. Moeyaert gestaltar istället livets alla sidor och det finns inga uppdelningar mellan gott och ont eller mellan hjältar och skurkar. På svenska finns hittills tre av Moeyaerts böcker utgivna: bilderboken Afrika bakom staketet, ungdomsboken Kärleken vi inte förstår och så hans senaste bok som också är en ungdomsbok: Alla är ledsna nuförtiden.
Alla är ledsna nuförtiden handlar om Bianca. Hon har en hjärtsjuk lillebror som har opererats tre gånger och som ofta behöver en andningsmaskin som står i vardagsrummet. Den är ständigt närvarande och i blickfånget trots att mamma täckt den med en duk. Bianca anses vara ett besvärligt barn. Hennes pappa och hans nya tjej Cruz tycker att hon inte behöver vara hos dem varje helg längre. Varannan skulle vara bättre. Eller kanske ännu hellre var tredje. En dag hittar Bianca skådespelaren Billie King i vardagsrummet. Kings son leker med Biancas lillebror. Bianca beundrar verkligen Billie King och att hon befinner sig i deras hem är en otrolig händelse som innebär en vändningspunkt för Bianca.
Bianca är en trulig tonåring som innerst inne inte alls mår särskilt bra. Hon känner sig ofta bortvald och tagen för given. Föräldrarna är skilda och pappan har hittat en ny tjej, vilket är hans nya stora fokus. I familjen är det också lillebror Alan som har fått och fortfarande får den mesta uppmärksamheten på grund av hans hjärtsjukdom. Bianca säger inte så mycket om allt detta utan håller det mesta inom sig. För hon tänker och känner förstås väldigt mycket. Ändå kallar mamma henne för viltsint och pappa säger att hon är ohanterlig. Som vuxen är det jobbigt att läsa om hur vuxenvärlden ständigt sviker och bortprioriterar Bianca. Men att Billie King besöker Biancas hem innebär inte bara den stora upplevelsen att hon får träffa sin idol, utan hon får också möjligheten att bli sedd och att börja hitta strategier för hur hon ska kunna uttrycka sina känslor till de vuxna.
Boken är bara på 150 sidor och har dessutom korta kapitel och luftig text. Men den innebär ändå en stor läsupplevelse i och med att Bianca genomgår en så stor utveckling och att språket är så poetiskt och gestaltar det som händer i Biancas inre med en så stor närvaro att det känns som att man är inne i Bianca själv. Det är en lågmäld bok, långsam om man så vill, men eftertänksam och tankeväckande. Dessutom är det mycket som händer mellan raderna, så man kan inte läsa alltför snabbt, utan man behöver då och då stanna upp och känna efter, fundera, tänka efter. Så trots att boken är kort och lättläst på ett sätt så kräver den sin läsare på ett annat, djupare plan, för att man verkligen ska förstå den och få ut något av den. En bok för tonåringar, ungdomar och vuxna, gärna med tillhörande diskussion kring boken efteråt.
Alla är ledsna nuförtiden är utgiven av gilla böcker och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.
Jag läste Alla är ledsna nuförtiden tack vare läsutmaningen Litteraturpristolvan som skapades av bokbloggaren Ugglan och boken och som går ut på att under 2020 läsa en ny eller gammal vinnare utav tolv litteraturpriser, däribland ALMA-priset.
Min kamp och vägen tillbaka
Boken är förvisso lättläst med korta kapitel och mycket luft på sidorna. Jag läste ut den på en kväll. Men innehållet är svårt att värja sig mot. Ibland blir jag rentav illamående medan jag läser om misshandeln. Och då är jag ändå rätt härdad med tanke på att jag själv varit utsatt och att jag hört liknande berättelser många gånger förut i forum för andra drabbade kvinnor. Boken är en egenutgivning vilket är det stora minuset. Det finns många stavfel och grammatiska fel. Exempelvis har författaren svårt att själva mellan sett och sätt respektive enda och ända. Det blir också en hel del upprepningar i texten. Det hade verkligen behövts en redaktör som kunde arbeta med texten för att man skulle få en bättre läsupplevelse. Det här är dock ingen bok man läser just för den litterära kvaliteten så det går att bortse från bristerna. Det finns ingen uppsjö av böcker som handlar just om kvinnomisshandel och som beskriver detta inifrånperspektiv, så därför är boken ändå väldigt viktig. Dessutom är det en bok som föräldrar och de som jobbar med ungdomar borde läsa, för det är så vanligt att utsatta inte berättar och vänder det inåt så som Tea gjorde. Därför behövs det betydligt mer kunskap om kvinnomisshandel, framförallt den psykiska misshandeln med makt och kontroll som ju är så mycket lättare att dölja för andra, men som är så oerhört tungt att leva med.
Min kamp och vägen tillbaka finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.
Rulla ambulansen och Rulla maskinerna
Rulla Ambulansen och Rulla Maskinerna är två färgglada och fina pekböcker för de allra yngsta. I Rulla Ambulansen får vi följa med ambulansen till alla som behöver hjälp: giraffen som brutit benet, ugglan som blivit prickig och kaninen som ramlat med sin skateboard.
I Rulla Maskinerna får vi istället följa med olika maskiner och se vad de kan göra. Vi får till exempel se vilken maskin som har tappat sand på gatan, vilken som spillt cement på fel ställen och vem som har huggit ner träden.
Båda pekböckerna är i stort sett ordlösa. Men det händer massor på bilderna som man kan prata om. Illustrationerna är detaljrika och färggranna. Böckerna är i hård kartong med rundade hörn, perfekt för små barn som gärna vill bläddra själva. Carl Johanson har helt enkelt skapat fina och roliga pekböcker som tål att läsas och upptäcka om och om igen. Det finns även fler böcker än dessa i Rulla-serien.
Rulla Maskinerna och Rulla Ambulansen är utgivna av Rabén & Sjögren. De finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) eller på Bokus (här och här).
Balans – Naturlig väg till friskare sköldkörtel
Karin Björkegren Jones har skrivit flertalet böcker om hälsa, varav jag fastnat exempelvis för Omstart – för en starkare, renare och friskare kropp. Den handlar om lymfsystemet, ett tidigare lite bortglömt system i kroppen som har visat sig kunna påverka vårt välbefinnande mer än vi kanske tidigare trott. Genom att ta hand om det bättre och undvika stress kan man bland annat stärka sitt immunförsvar, bli av med sömnbesvär och celluliter samt gå ned i vikt. Nu är hon aktuell med en ny bok i samma stil: Balans – naturlig väg till friskare sköldkörtel.
Här ligger fokus alltså på sköldkörteln. Det är 466 000 som behandlas för hypotereos, underfunktion i sköldkörteln. Mörkertalet är dock säkert större eftersom provsvaren inte är helt tillförlitliga. Många av de som medicineras mår inte heller alltid bra trots medicinering. Inom den traditionella vården finns nämligen bara en enda medicin att tillgå i dagsläget och det är svårt att tro att en medicin ska kunna passa perfekt för alla. Det finns därför allt att vinna på att lära sig mer om sköldkörteln och hur man kan må bättre med hjälp av alternativa och naturliga botemedel.
Karin Björkegren Jones har själv sköldkörtelproblem och har fått kämpa för att få rätt vård för just henne. Hon delar öppenhjärtigt med sig av sin sjukdomsresa och jakten på botemedel här i boken. Dessutom ger hon massor av tips och råd. Man kan till exempel lära sig att lyssna bättre på sin kropp, hur man försöker identifiera grundorsaken till sjukdomen och hur man kan må bättre med exempelvis yoga, andning, kost och eteriska oljor.
Det första kapitlet innehåller fakta om sköldkörteln, binjurarna, hormonerna, värden och traditionell medicinering. Ett faktaspäckat och därför något tungt kapitel men det är väldigt intressant att läsa mer om hur allt hänger ihop. Detta kapitel ger också bättre förståelse för hur man kan påverka allt detta genom sina livsstilsval och genom alternativa behandlingar. Nästa del av boken handlar om alternativ vård, till exempel healing, ayur veda, kosttillskott och homeopati. Därefter följer ett kapitel om kost och ett om andning för att sedan avsluta boken med ett avsnitt om yoga och chakrasystemet.
Boken är lättläst och lättillgänglig tack vare den snygga moderna formgivningen. Den funkar bra både att läsa rakt igenom och som uppslagsbok där man kan läsa något avsnitt här och var om det som intresserar en. Författaren brinner verkligen för detta och hon har själv befunnit sig i jakten på botemedel, vilket gör att hon vet vad hon skriver om. Det känns engagerat och trovärdigt. Allt passar inte alla, men här får man ett enormt smörgåsbord med saker man kan testa så det är bara att prova sig fram. Det här är en bok jag varmt kan rekommendera till alla med sköldkörtelproblem.
Balans – naturlig väg till friskare sköldkörtel är utgiven av bokförlaget Semic. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.
Tänk snabbt (vecka 4)
Bokbloggaren Enligt O har börjat med en ny veckoutmaning som hon kallar för Tänk snabbt. Såhär beskriver hon den:
Tanken är att jag ger er fem val varje vecka, tanken är också att det ska vara främst kulturrelaterat, men aktuella saker kommer också att dyka upp, eller så blir det frågor om något jag funderat över. Tänk snabbt, välj ett av två alternativ och kommentera gärna varför.
Det här är veckans fem snabba:
Guldbaggegalan eller Oscarsgalan?
feelgood eller deckare?
bokserier eller fristående böcker?
bok som tv-serie eller bok som film?
te eller kaffe?
Jag gillar Guldbaggegalans fokus på svenska filmer, så det blir mitt val.
Jag läser mer deckare än feelgood. Vanligen får jag mer ut av dessa, för en del feelgood kan vara så förutsägbara. Men det finns riktigt bra feelgoods också som jag gillar väldigt mycket. Som Gröna fingrar sökes som jag satt uppe och sträckläste häromnatten trots att jag skulle till jobbet på morgonen.
Oftast föredrar jag bokserier eftersom karaktärer har större chans att fördjupas när författarna har mer utrymme. Men framförallt när det gäller deckare så finns det också risk att författarna skriver bok på bok på bok och det istället blir det motsatta, nämligen att böckerna till slut blir så ”mallade” och förutsägbara att karaktärerna inte utvecklas alls. Så när det gäller långserier gillar jag när författare har en plan för skrivandet och vågar avsluta i tid.
Jag ser betydligt fler tv-serier än filmer numera. Tror det beror på att tv-serier har så bra längd att det är enkelt att se ett avsnitt eller två när barnen somnat på kvällen. Sätter jag på en film somnar jag oftast, men tv-serier funkar bättre att hålla sig vaken till. Därför väljer jag tv-serie, plus att det även där är lättare att fördjupa karaktärerna i en tv-serie än i en film.
Egentligen är jag varken någon te- eller kaffedrickare, men måste jag välja blir det någon form av kaffe latte.
Frallan har en hemlighet
Egentligen skulle jag ha skrivit om den här boken redan före jul, för det här är en superhärlig bok att läsa högt tillsammans med sina barn precis innan jul. Den handlar ju om julfirande och julstök och sånt som det är så mysigt att läsa om i december. Men livet kom emellan där strax före jul så jag hann inte med, men boken är så bra så jag kan förstås inte låta bli att tipsa om den ändå.
Den bok jag pratar om är förstås Frallan har en hemlighet, fjärde boken om härliga Frallan. De tidigare böckerna om henne heter Frallan räddar världen, Frallan är bäst och Frallan och kärleken.
I den här boken har Frallan en hemlighet. En bra hemlighet. Hon har nämligen lärt sig att läsa. Och det ska vara en hemlighet ända fram till julafton, för då fyller mormor år och Frallan har bestämt sig för att det är världens bästa födelsedagsklapp att Frallan lärt sig läsa. Men på julafton ska Frallan också få träffa Hanna som är en bebis och typ Frallans kusin. Mormor pratar om Hanna hela tiden och det tycker Frallan är jobbigt. Tänk om hon bara kommer att bry sig om Hanna på julafton och inget alls om Frallan?
Frallan är en rolig, cool, modig och tänkande liten tjej vars tankar och funderingar man får följa i boken på ett humoristiskt och samtidigt tänkvärt sätt. Författaren tar Frallans tankar och funderingar på allvar och det är därför lätt för läsaren att känna igen sig. Samtidigt är boken otroligt rolig. Alla karaktärer är så charmiga och illustrationerna underbara. Böckerna om Frallan tipsar jag jättemycket om i skolan. De passar både att läsa själv och som högläsning. Perfekt för lågstadiebarn i åldern 6-9 år.
Frallan har en hemlighet är skriven av Sara Ohlsson och illustrerad av Lisen Adbåge. Den är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.
Skuggan
Skuggan började jag läsa inför ett bokprat om fantasy för klass fem och jag fastnade helt, så därför kan jag intyga att den passar minst lika bra för halvgamla bibliotekarier 🙂 Boken är skriven av Helen Ekeroth och det är hennes debutroman. En stark sådan dessutom. Det är första delen av en ny serie som heter Drakberidaren och tanken är att det ska bli en trilogi, så två böcker till är alltså att vänta.
Skuggan handlar om Nuwa som är 12 år. Hon bor i ett fiktivt land som är starkt asien-inspirerat. Genom att förfalska sin brors namnteckning myglar hon sig in på kejsarens drakberidarskola för att lära sig tämja drakar med hjälp av magi och silverklockor. På skolan går flickor som vill bli krigare i kejsarens styrka och konkurrensen är hård. Nuwa går dock också på skolan med ett annat syfte, nämligen att ta reda på varför hennes nu döda mamma plötsligt och utan förklaring slutade som drakberidare. På skolan finns också en hemlig motståndsrörelse som rör till vardagslivet liksom myten om Lyhrs drakar som är försatta i dvala.
Boken är fartfylld och innehållsrik med många ingredienser och teman. Här finns gott om stoff så det är nog inga problem att fylla resten av trilogin. I och med att boken rymmer så mycket så finns det dessutom något som tilltalar många läsare, inte bara de mest fantasybitna. Livet i drakstallet påminner mycket om livet i på en ridskola med skötseln av drakarna och skötarsystem, vilket gör att jag tror även hästälskarna skulle gilla boken. Samtidigt finns intrigerna från skolans värld här med vänskapsrelationer, hemligheter, rivaliteter och hierarkier. Allt detta kryddat med magi, mytologi, spänning, äventyr och farligheter. Som ni förstår finns förstås många av ingredienserna från Harry Potter med.
Jag gillar att boken vänder på stereotyper genom att det exempelvis bara är tjejer som kan rida på drakarna och killar som är skötare. Flera av mästarna och skolledningen är kvinnor. Författaren gör inte heller någon skillnad mellan heterosexuell och homosexuell kärlek. Allt är bara helt självklart, precis som det ska vara.
Det är en medryckande bok som är svår att lägga ifrån sig. Trots att den är rätt tjock så är den ändå lättläst med luftig text och korta kapitel. Det är lätt att känna att man bara ska läsa ett kapitel till. Och så blir det ett till. Och ett till. Och ett till… Boken avslutas dessutom med en rejäl cliffhanger, vilket gör att det nästan känns omöjligt att låta bli att läsa nästa bok i serien. Det som dock är ett minus är att det är väldigt många karaktärer och släktskap att hålla reda på. Jag som ändå är vuxen och en van läsare blandar lätt ihop en del av dem, vilket drar ner lästempot likväl som läsupplevelsen. I slutet av boken finns en karta som förtydligar omgivningarna. Jag hade också önskat en förteckning över persongalleriet för att underlätta läsningen, så det är ett tips till förlaget inför nästa bok i serien. Boken vänder sig till 9-12 år, men i och med att den är rätt komplex passar den bäst för de äldsta läsarna i målgruppen och för 12-15 år. Den skulle nog kunna passa bra som högläsningsbok i en mellanstadieklass också.
Skuggan är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.