Väck läshungern
Väck läshungern är skriven av Anne-Marie Körling, lärare, författare och föreläsare. Hon var Sveriges läsambassadör mellan 2015 och 2017 och hon har också tilldelats Svenska Akademiens svensklärarpris för sina läsfrämjande insatser. Den här boken vänder sig till föräldrar och mor- och farföräldrar. Eller egentligen kanske till alla som har barn i sin närhet och vill väcka deras läshunger. Den innehåller också många tips såväl för lärare som för bibliotekarier och är läsvärd för alla som på något sätt är intresserad av barn och läsning. Som många av er säkert redan vet så har läsandet bland unga sjunkit, liksom andelen vuxna som läser för sina barn. Det samhälle vi lever i idag är stressigt och med ett enormt utbud, det finns så mycket som pockar på vår tid och uppmärksamhet. Men hur ska vi förändra den negativa trenden? Vad ska vi göra rent konkret för att öka barnens läslust?
Många tips får vi i denna bok. Anne-Marie skriver personligt, inspirerande, peppande och helt utan pekpinnar. Hon förespråkar att vi måste sänka trösklarna till litteraturen och inte ha så höga krav. Helst också minska på det nyttokrav som vi alltför ofta har på läsning och istället fokusera på läslust och läshunger. Hon tycker att vi kan börja med att läsa högt redan för det lilla barnet i magen, svårare än så är det egentligen inte. Och sedan gäller det att aldrig sluta läsa högt. Att läsa och lyssna till berättelser får oss att tänka, känna och förstå oss själva och andra bättre. Det finns många studier som visar på fördelarna med högläsning och dessutom tycker de allra flesta barn om att lyssna till någon som läser för dem. Tyvärr har vi vuxna så många gånger krav på oss själva som säger att vi måste läsa på ett visst sätt eller att vissa böcker skulle vara bättre än andra att läsa. Sådana krav behöver vi absolut inte ställa på oss själva och det förmedlar författaren så bra i den här boken.
Jag kommer att ha stor nytta av Väck läshungern när jag är ute på föräldramöten och pratar om högläsning inför föräldrar, men allra helst skulle jag vilja att boken vore obligatorisk läsning för alla föräldrar. Det är viktigt med läsning, men det är också otroligt roligt med läsning och man får en mysig stund tillsammans där man delar en speciell upplevelse ihop ifall man läser tillsammans med sitt barn så jag hoppas att många föräldrar blir inspirerade av boken.
Väck läshungern är utgiven av Brombergs förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
Frallan är bäst
Frallan är bäst är en ny, väldigt rolig bok som passar jättebra som högläsningsbok. Boken handlar om Frallan, eller egentligen heter hon Fransesca Fransson, men alla kallar henne för Frallan. Hennes familj består av henne själv, hennes mamma och så mormor, men mormor bor i ett eget hus. Då och då har Frallan och hennes mamma tävlingsdag. Båda två älskar att tävla och båda älskar att vinna. Mormor brukar vara domare. De får välja tre grenar var och eftersom det roligaste Frallan vet är att vinna över mamma så brukar hon välja grenar som hon är särskilt bra på, som balansgång. Problemet är bara att mamma brukar tänka likadant. Hon väljer sådana grenar som hon är bra på, typ diska, eftersom hon gärna vill vinna över Frallan…
Boken vänder sig till åldern 6-9 år och de som börjat läsa lite tjockare kapitelböcker kan förstås läsa den själv. Men allra bäst tror jag att den passar som högläsningsbok och då fungerar den från fem år och uppåt. Boken är humoristisk och tokrolig, det blir många fniss under läsningen. Det är också många scener att känna igen sig i, författaren Sara Ohlsson har lyckats träffa riktigt rätt både när det gäller tonen och språket. Dessutom är boken illustrerad av mängder av färgglada teckningar av välkända Lisen Adbåge. Två delar till om Frallan är planerade och det ser jag fram emot. Hoppas någon av dem också är lite allvarligare, det vore roligt att se Frallan visa upp fler sidor av sig själv.
Frallan är bäst är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
The Hate U Give
Så har det äntligen blivit av att jag läst en av det senaste årets största snackisar – The Hate U Give av Angie Thomas. Boken handlar om Starr som tvingas bli vittne till sin kompis död. Och inte vilken död som helst heller, han blir skjuten av en polis. Av en vit polis. Själv är Starr svart och det är, eller rättare sagt var, Khalil också. Och det är just rasism som är det största temat i boken, även om den också fokuserar mycket på gäng, kriminalitet, att växa upp i en förort och att våga vittna trots hot. Det handlar också om utanförskap. Om att hitta sin egen identitet när man tvingas vara två helt olika personer. Om att vara i mitten av två världar som aldrig möts, aldrig får mötas, aldrig ska mötas. Det handlar om relationer, familjerelationer, vänskapsrelationer, släktrelationer, kärleksrelationer, gängrelationer. För vi alla är en del av något annat, ett större sammanhang. Och vi alla är olika beroende på vilket sammanhang vi för tillfället befinner oss i. Men boken handlar också om mod. Om att våga tro på människans förmåga att förändra och om att våga använda sin röst för att skapa förändring.
Det här är en otroligt välskriven bok. Den är mörk, den handlar om ett enormt stort och svårt ämne, men det finns också värme, humor och hopp i en bra balans. Det finns karaktärer man bara vill krama om, det finns meningar man vill stryka under och rama in, det finns avsnitt man har svårt att sluta tänka på och det finns massor att lära sig av i boken. Jag vet att det är många skolor och lärare som använt sig av boken i sin undervisning och jag hoppas fler gör det, den borde nästan vara obligatorisk läsning för alla ungdomar även här i Sverige, för vi är absolut inte förskonade från rasism eller gängbildningar här heller.
Det handlar om oss
Häromkvällen sträckläste jag ut ungdomsboken Det handlar om oss. Boken handlar om Johan och Malin, två sinsemellan väldigt olika personer som träffas och faller handlöst för varandra. Johan är en populär kille som verkar ha allt. Han är snygg och spås ha en lysande framtid som hockeyspelare. Malin är nyinflyttad i Östersund och för henne innebär flytten att hon kan fortsätta träna och tävla med sin häst, med siktet inställt på SM i dressyr. Det stora problemet mellan Johan och Malin är att Johan inte alls gillar hästtjejer – och att Malin har dåliga erfarenheter av hockeykillar.
I baksidestexten står det att ”Det handlar om oss är en berättelse för unga vuxna om kärlek och vänskap. Om att växa och utvecklas som människa. Om att passa in. Om att utmana sina värderingar och om att upptäcka att den spikraka vägen till framtiden inte är så spikrak som man tror”. Det är en rätt bra beskrivning. Det här är en bok som främst handlar om relationer och om att mogna, växa upp, hitta sin identitet. Egentligen en ganska traditionell ungdomsbok alltså, men ovanligt välskriven. Häst- och hockeytemat ger dessutom en extra krydda. Jag som älskar hästar tycker att det är jättekul med en hästbok som har lite äldre huvudpersoner än de flesta andra hästböcker brukar ha. Jag har noll koll på hockey, men upptäckte att det faktiskt var riktigt kul att läsa om den världen också och få en inblick även i den sporten. Jag gillar verkligen att boken utspelar sig i Östersund. Dels för att det alltid är kul med böcker som utspelar sig ute i landet, på andra ställen än typ Stockholm, men dels också för att jag har spenderat en hel del tid i just Östersund, bland annat gifte jag mig där 🙂 Det är alltid roligt att läsa böcker om miljöer man väl känner till, tycker jag.
Det här är Åsa Ringdahls debut och jag är definitivt sugen på att läsa mer av henne, så jag hoppas hon fortsätter skriva. Det handlar om oss är utgiven av Hoi förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
Läs på egen risk
En serie som många av nybörjarläsarna på mina skolor gillar är Läs på egen risk. Den består hittills av tre utgivna böcker med epitetet Lätt och Läskigt. Böckerna är skrivna av Petrus Dahlin (vilket förstås garanterar att de verkligen är läskiga, han är ju välkänd författare av mysrysare för de lite äldre barnen) och de är illustrerade av Johanna Kristiansson som verkar ha full koll på hur man ska göra för att skapa uttrycksfulla illustrationer med precis rätt stämning.
Varuhuset handlar om Ester som har förälskat sig i en röd klänning och kan inte låta bli att prova den. Hon smiter in på varuhuset strax innan stängningsdags och skyndar sig in mot provrummen. Hon hinner precis prova klänningen innan en högtalarröst meddelar att varuhuset stänger om fem minuter. Men när hon ska ta av sig klänningen sitter dragkedjan fast. När hon till slut vågar sig ut är det mörkt och tyst. Varken kunder eller personal finns kvar. En vakt kommer, men hon gömmer sig för honom. Sedan är det bara Ester kvar i varuhuset. Och skyltdockorna! Plötsligt är det skyltdockor överallt. Läskiga skyltdockor som verkar väldigt levande…
Dataspelet handlar om en kille som spelar sin storebrors dataspel i smyg, fastän han egentligen inte får, han är ju inte 15 år än. Men dataspelet är inte riktigt som när storebror spelar, det känns som att Ansiktet i dataspelet jagar honom, det kommer närmare och det skrattar ett mörkt och läskigt skratt. Som tur är så kommer pappa hem och Ville stänger av dataspelet. Dagarna efteråt känns det som att Ansiktet dyker upp överallt, både när han är vaken och i hans mardrömmar. Och det visar sig faktiskt vara mer verkligt än Ville trott till en början…
Gosedjuret är den senaste boken i serien och den har jag recenserat tidigare här. Den handlar om en ganska så läskig kanin som gör saker man inte trodde att ett gosedjur skulle klara av…
Det här är lagom läskig nivå för nybörjarläsarna, men jag kan tänka mig att det finns barn i målgruppen som tycker att de är lite för läskiga. Bäst är om en vuxen sitter med de yngre barnen vid läsningen. Det som jag som vuxen reagerar mest på är att författaren spelar på läsarens känsla av att inte riktigt veta vad som är sant och inte, vad som verkligen händer på riktigt och vad som utspelar sig i ens fantasi. Det kan vara mer läskigt än det som faktiskt sker. Jag tycker att Petrus Dahlin har lyckats hitta riktigt rätt med den här serien och när man tittar på böckernas popularitet så märker man hur bra de också går hem hos målgruppen. Det är bara att hoppas på att det kommer fler böcker i serien.
Tematrio – Trilogier
Det är länge sedan jag var med i Lyrans tematrio nu, men idag fick jag ett infall att kolla upp vilket tema det är denna vecka och det handlar om trilogier.
Uppmaningen lyder helt enkelt: Berätta om tre minnesvärda trilogier!
- Jag måste tyvärr kopiera Lyrans svar och nämna Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik. Den fångade mig verkligen och jag tänker fortfarande ofta på böckerna, trots att det nu är ett tag sedan jag läste och lyssnade på dem.
- En serie lite i samma stil, fast som handlar om en mängd olika personer kring lasarettet i Ekstad på 1950-talet är serien Lasarettet av Karin Wahlgren. Jag håller på att lyssna till första delen nu och är helt fast i den också. Tredje delen har precis kommit ut, så jag har mer kvar att njuta av.
- En annan trilogi som inte är klar ännu är Fredrik Backmans hockeyserie om Björnstad. De två första delarna slukade jag trots att jag är så långt ifrån en sporttok man kan komma. Ser fram emot tredje delen.
Barnen på Svartbäckens sanatorium
Saga måste tillbringa sommarlovet hos sin farfar som hon knappt träffat. Mamma måste jobba i Norge i flera veckor för att få ordning på ekonomin. Sagas farfar är en butter, originell författare som inte alls verkar tycka om barn, åtminstone inte henne. Dessutom bor han i Svartbäcken, ett utdöende samhälle där ingen frivilligt stannar. Inte nog med det, det visar sig också att i Svartbäcken finns det en kuslig hemlighet gömd, det är nämligen en död pojke som går igen, och så finns ju det gamla sanatoriet i Svartbäcken, en plats som Sagas farfar säger åt henne att hålla sig långt ifrån… Självklart vill Saga försöka lösa gåtan och tillsammans med sin nya kompis Teo ger de sig in i det öde sanatoriet.
Barnen på Svartbäckens sanatorium är en mysrysare i samma anda som Ingelin Angerborn och Katarina Genars böcker. Jag blev dock inte lika indragen i denna berättelse som jag brukar bli i deras böcker. Jag vet inte riktigt vad jag fastnade på, om det var det faktum att själva ramberättelsen med Sagas farfar kändes för osannolik. Vem lämnar sitt barn i flera veckor hos en man som man knappt träffat? Kanske handlar det också om att jag har svårt att få grepp om karaktärerna, framförallt Teo, men också Saga. Samtidigt gillar jag verkligen platsen där boken utspelar sig, den historiska kopplingen och de realistiska inslagen. Omslaget är också jättefint och förmedlar precis rätt stämning. Boken är lagom läskig och jag tror att många bokslukare i mellanåldern skulle kasta sig över den. Det här är ju precis vad många barn efterfrågar, mysrysare, och alla de rätta elementen finns med. Bra sommarläsning!
Barnen på Svartbäckens sanatorium är skriven av Janina Kastevik och utgiven av Hippo bokförlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
Rassel prassel promenad – Poesi bland barr och blad
Rassel prassel promenad är en tunn liten bok, men en riktig pärla. Den är skriven av Hanna Lundström och illustrerad av Maija Hurme och det är Schildts & Söderströms som har gett ut den. Boken innehåller korta dikter och verser med naturen som gemensamt tema. Det riktigt spännande är att allt är skildrat ur ett barns perspektiv. Hur upplever barnet den knarrande snön, den gungande mossan, det lätta sommarregnet? Det är skildrat så fint, så fint i den här boken och varje ord är så avvägt och exakt, precis på pricken för att fånga barnets upplevelse. Illustrationerna är som gjorda att fördjupa sig i och skildrar likväl den poetiska och andäktiga stämning som dikterna ger uttryck för. När jag bläddrar i boken och läser här och var, fängslas, blir trollbunden av ord som stannar kvar, då önskar jag att jag skulle få jobba med den här boken och en grupp barn. Tänk att använda den som inspirationskälla inför eget skapande i bild eller svenska. Åh!
Rassel, prassel, promenad finns att köpa bland annat på Adlibris och på Bokus. Missa den inte!
Den fjärde pakten
På senaste tiden har jag betat av flera av Kristina Appelqvists senaste böcker med litteraturforskaren Helena Waller i huvudrollen. Den senaste i raden är Den fjärde pakten. I den boken är inte bara Helena Waller i huvudrollen, utan också rektor Emma Lundgren som vi läsare har mött i tidigare böcker av Appelkvist. Hon gör alltså samma drag som exempelvis Jonas Moström som låter huvudpersoner från hans olika bokserier mötas och tillsammans bli huvudpersoner i senare böcker.
Den fjärde pakten inleds med att en student faller ner från universitetets klocktorn. Ingen kan säga om det rör sig om mord, självmord eller olycksfall. Polisen blir förstås inkopplade, men det lutar mot att de kommer att lägga ner fallet eftersom inget egentligen tyder på mord och de inte har några ledtrådar att arbeta vidare med. På universitetet hamnar händelsen ganska snart i skuggan av en annan händelse – universitetet kommer nämligen att få ta emot en stor donation. Pengarna kommer att bekosta ett unikt center för antikforskning, som kommer att göra Västgöta universitet känt i hela världen. Det finns dock en hållhake. Donatorn vill få mer insyn i vad pengarna ska användas till än vad som brukar vara brukligt i universitetskretsar. Emma Lundgren som nyss kommit tillbaka till rektorsrollen efter sin föräldraledighet känner sig motarbetad av sina kollegor. Det dröjer inte länge förrän hon blir avsatt på falska grunder och hennes efterträdare tycks ha ett mycket större intresse för donationen än han borde ha. Tillsammans med Helena Waller försöker Emma ta reda på vad det egentligen är som sker i universitetsledningen och vem som ligger bakom kuppen att få henne avsatt. När chefsgruppen bestämmer sig för att åka till franska Rivieran för att besöka den rika donatorn och det dessutom inträffar ett mordförsök under den resan så inser de snart att det finns starka och mäktiga krafter som verkar i det fördolda och som inte verkar ha några betänkligheter alls.
Återigen en deckare i universitetsmiljö alltså. Jag känner dock att denna bok är lite annorlunda än de föregående. Det är typiskt pusseldeckarstuk precis som vanligt, med mer fokus på relationer än på snaskiga detaljer från mordutredningen. Eftersom poliserna bara verkar på sidan av och inte står i fokus i någon huvudroll så befinner vi också längre ifrån mordutredningen rent naturligt, än vad som annars brukar vara fallet i deckargenren. I just den här boken tycker jag att fokus hamnar lite väl mycket på de inre konflikterna i universitetsledningen, det blir faktiskt lite tråkigt till slut och spänningen förtas av alla intriger. Men det beror ju också lite på vilka förväntningar man har av en bok. Som deckare eller kriminalroman är denna bok rätt blek och tam, men som relationsdrama, underhållning, spänningsroman eller någon annan liknande genre så är den klockren. Det är en underhållande, träffsäker och riktigt läsvärd bok. Den stora behållningen är som vanligt förstås språket – Kristina Appelqvist har ett speciellt språk som är lättläst, flyter på bra och boken är väldigt välskriven.
Den fjärde pakten finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
Skogshuggarens skägg
Skogshuggarens skägg är en bilderbok som handlar om Stor-Jimmy Granlund. Han är skogshuggare och därför gör han det som skogshuggare kan bäst, nämligen att fälla träd. Men när hans trädfällande leder till att hans vänner i skogen blir av med sina hem måste han göra något åt saken. Han kommer på en briljant idé som tyvärr inte visar sig vara särskilt hållbar i längden, men i slutändan kommer de fram till hur de ska kunna dela skogen med varandra.
Det här är en rolig bilderbok som har många bottnar och mycket att diskutera. Språkmässigt tycker jag väldigt mycket om den, den bygger på upprepningar och ordlekar och uppskattas därför av barnen. Den finns mycket underfundigheter och saker att fundera på. Dessutom är illustrationerna underbara, lite retroinspirerade och med många överraskningar. Det stora temat i boken är förstås avverkningar och författarens grepp att han låter djuren själva fråga skogshuggaren vart de nu ska bo är ju helt suveränt. Boken uppmuntrar till samtal om hur man tar hand om jorden och miljön, men dessutom finns andra teman, att dela med sig, att hjälpa varandra, att samsas – helt enkelt tidlösa, klassiska teman. Jag läste boken högt i min barnskara med barn från 1 till 10 år och den fungerade hos alla. Den skulle fungera bra både på förskolan och i förskoleklass.
Skogshuggarens skägg är utgiven av Lind & Co och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.