Juno och Jillis flyttar
Juno och Jillis flyttar är en jättefin bilderbok som handlar om en flytt. Egentligen vill inte Juno flytta, det känns så konstigt och lite otäckt. Dessutom har Juno många frågor kring flytten, om soffan får plats, om mormor kommer att hitta till nya huset, hur man tar med sig badkaret och mycket mer. Men det visar sig såklart bli bra till slut. Och Jillis följer med Juno till nya huset.
Det här är alltså en skildring av en flytt, ur ett barns perspektiv. Den tar upp precis sådana saker som barn tänker och funderar kring och det finns så många fina citat, som när Juno pratar med bästa förskolekompisen Signe. Juno undrar om Signe vet vem som ska bo i deras gamla lägenhet efter att de flyttat:
”Men Signe vet inte, hon heller.
Hon undrar också.
Hur gör ni med soffan då?
Den ska vi ta med, och alla leksaker och alla kläder och sängen också. Allt ska vi packa ner i flyttlådor.
Men soffan får ju inte plats i en flyttlåda, säger Signe.
Juno torkar bort en tår med tröjärmen. Det kommer sand i ansiktet.
Jag kommer sakna dig på min nya förskola. Det finns ingen du där.”
Ser ni vilket fint barnperspektiv! Och så detta:
”Juno, det är en sak vi måste prata om, säger vuxen. Vi ska flytta.
Flytta, varför då?
Så du får en trädgård att leka i, och ett större rum.
Jag har redan ett rum. Jag behöver inget större rum, säger Juno.
Juno går från bordet. Vill inte äta mer. Vill vara själv. Inte prata.
Jag behöver ingen trädgård. Jag har lekparken. Som jag orkar gå till alldeles själv faktiskt, säger Juno tyst. Så tyst att det nästan inte hörs.”
Som ni ser så är denna bok också genomtänkt ur ett genusperspektiv. Det finns en vuxen, inte någon förutbestämd mamma eller pappa. Juno får man inte heller veta vilket kön hen är, varken i text eller bild.
Jag gillar de finstämda, uttrycksfulla men samtidigt milda illustrationerna som passar så väl ihop med texten, och som har så många detaljer att titta på. Jag gillar texten som ibland känns som poesi. Och jag gillar att boken slutar så bra, att den skänker tröst. En flytt behöver inte alls vara dålig, eller åtminstone inte bara dålig, en flytt kan också innebära möjligheter.
En jättefin bilderbok att läsa ifall man står inför en flytt, eller på en förskola där något av barnen har kommit inflyttande, för att ge perspektiv på hur det kan vara att komma ny, att man faktiskt har en historia från en annan plats tidigare.
Juno och Jillis flyttar är skriven av Anna Bjelkholm, illustrerad av Mia Olofsson och utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
Sjörök
Nu har jag läst den andra boken i Viveca och Camilla Stens trilogi om havsdottern Tuva, nämligen Sjörök. Den första boken i serien heter Djupgraven och den har jag skrivit om här. Tuva är en tjej som alltid varit utanför, hon har känt sig fel, utstött, annorlunda, haft en känsla av att inte passa in. Kanske är det inte heller så konstigt med tanke på att hon tillhör havsfolket, i själva verket är hon den sista havsdottern. Det innebär att hon har lite magiska krafter och att hon också ser lite annorlunda ut eftersom hon har gälar och därmed kan klara sig lika bra i havet som på land. Tur är det, för onda krafter har vaknat. Pakten mellan havsfolket och människorna finns inte mer och Tuva inser att det är hon som måste rädda människorna.
Det här är en spännande, skrämmande, läskig, men samtidigt på ett sätt också väldigt realistisk och minst sagt aktuell med sitt klimat- och rädda-havet-tema. Sjörået förebrår människorna som förstört haven med sin nedskräpning, vilket också lett till ett helt annorlunda klimat. Ett klimat som inte alls är bra för människor, djur, växter och hus. Precis som den förra boken håller även denna ett högt tempo och det är spännande nästan hela tiden. Det finns många ingredienser i boken, som övernaturliga väsen, skräck, folktro, fantasy men också mycket realism. Tuva lever ju ändå i människornas värld med mobbing, relationer, vänskap, kärlek, skola och andra saker som är viktiga när man är barn likväl som vuxen och det gör att man kan känna igen sig i många delar. Man kan också dra paralleller till verkligheten även där det är som mest övernaturligt, magiskt och fantasyaktigt, vilket gör boken ännu bättre enligt mig som annars inte är såld på ren fantasy. Sjörök är också mycket välskriven, vilket förstås inte är särskilt konstigt när man tänker på vilka författarna är. Nu finns tredje och avslutande delen i serien, Mareld, ute vilken dag som helst och jag kan knappt vänta tills jag får hem den. Jag sträckläste Sjörök hela helgen och har svårt att sluta tänka på Tuva, hon är en fascinerande karaktär som man bara vill ha mer av. Ett grymt snyggt omslag är det också. Den här serien kommer jag att bokprata mycket om i höst!
Sjörök är utgiven av Bonnier Carlsen och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
Tisteltankar
Vet ni vad tisteltankar är? Det är de jobbiga, knasiga, besvärliga, dumma tankarna man tänker fastän man egentligen vill tänka goda, glada, ljusa, trevliga tankar. Boken Tisteltankar handlar just om sådana tankar. Eller rättare sagt om en tjej som tänker sådana tankar. Boken handlar om Linn, tjejen som ser sin mormor dö när hon går i åttan. När mormor faller ihop på gatan är det en kille som ringer 112. Samma kille börjar i hennes nya klass. Först vill Linn inte låtsas om honom, för han är tjock, mobbad, utanför, och hon vill väldigt gärna passa in och vara någon. Med tiden umgås hon dock alltmer med Tim. Fast bara utanför skolan där ingen kan se henne. Hon skulle aldrig våga visa sig med honom, eller stå upp för honom. Linn har väldigt svårt för att överhuvudtaget tänka på vad just hon vill och våga göra det oavsett vad folk säger. Hon kan inte sluta umgås med sina falska vänner som ändå inte bryr sig om henne. Hon kan inte prata med sin mamma trots att hon egentligen vill det. Mormorns död blir dock en händelse som sätter igång hennes tankar på riktigt. Hon börjar omvärdera sig själv, andra och livet, reflektera och faktiskt tänka sina egna saker. Men det är ingenting som sker enkelt. Tvärtom, det är som att det pågår ett krig i hennes huvud, med tisteltankarna som skaver.
Det här är en typisk ungdomsbok som handlar om allt det där som ungdomars liv kretsar kring, som kärlek, relationer, vänner, föräldrar, skola och så förstås det där med att hitta sig själv och våga stå upp vem man är. Det blir lite för mycket av det vardagliga ibland, det händer inte jättestora saker. Men det är också just det som gör att det känns så trovärdigt. För i det verkliga livet går det ju ofta väldigt långsamt och det är mycket monotoni och vardag. Eftersom boken till stor del handlar om Linns innersta tankar kommer man också henne nära. Dessutom är det superbra att boken berör psykisk ohälsa, liksom hur det kan vara att förlora någon man älskar. Att tappa fotfästet när något sådant händer kan vem som helst råka ut för. Och titeln är jättefin och så träffande. Dock känner jag att boken blir lite ”en i mängden”, den är helt okej, men den sticker inte ut på något sätt som gör den fantastisk. Och jag stör mig mycket på denna fatshaming som hela tiden sker. Men sammanfattningsvis måste jag säga att den är läsvärd, det är den, både för tonåringar, ungdomar och vuxna.
Tisteltankar är skriven av Anette Eggert och utgiven av Opal förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
2* Pernilla Ericson
För två år sedan kom Pernilla Ericssons första bok ut. Den heter Spåren vi lämnar efter oss. Jag trodde jag skrivit om den tidigare, men när jag söker bland mina inlägg hittar jag den inte. Nu har jag just sträckläst hennes andra bok, Jag ska hitta dig, så det passar väl bra att jag skriver om båda samtidigt då.
På Adlibris presenteras författaren såhär:
Pernilla Ericson är journalist och bosatt i Stockholm. Hon har bland annat arbetat på OKEJ, på Aftonbladet och med produktioner för TV4. Pernilla fick idén till Erlagruppens första fall när hon efter en serie artiklar fick ta emot mängder av personliga berättelser om övergrepp. De flesta av de skrivande kvinnorna hade inte vågat anmäla. Spåren vi lämnar efter oss är hennes debutroman och första boken i serien om Erlagruppen.
I Spåren vi lämnar efter oss får vi veta att polisen Liv Kaspi tillfälligt är avstängd från sitt jobb i väntan på en internutredning. Under denna ”ledighet” blir hon kontaktad av en äldre dam som bidrar någon slags privatspaning och som har skapat ett team på fyra personer där hon då vill att Liv ska bli en av medlemmarna. De är ganska unika de fyra, men kompletterar varandra mycket bra, något som kommer att behövas för det är ett knepigt fall de står inför. Privatteamet kallar sig för Erlagruppen och namnet kommer av de fyra medlemmarnas initialer.
Det sker en rad brutala kvinnoöverfall längs med den gröna tunnelbanelinjen och när Erlagruppen börjar nysta i detta leder sökandet dem in i internets mörkaste vrår och det visar sig att förövarnas metod för att hitta sina offer är väldigt välplanerad. De brutala överfallen ökar, våldet eskalerar och snart börjar också kvinnorna försvinna. Det blir en kamp mot klockan för att försöka lösa fallet innan Gröna linjen-männen inser att någon är dem på spåren. Det är spännande hela tiden, mycket aktion och väldigt intressanta karaktärer som man får lära känna sakta men säkert.
Nästa bok i serien, Jag ska hitta dig, har det gått en tid sedan första fallet som Erlagruppen löste. Rickard har gömt sig utomlands, men det visar sig att han inte kan bli kvar där. Han sitter inne med information som kan fälla den undre världens mäktigaste man, Jovan Devic, och klockan tickar mot en kommande rättegång mot honom. Polisen behöver bevis och de vet att Rickard har dem. Samtidigt får en torped i uppdrag av Jovan att tysta Rickard för gott och han får hjälp av en förrädare inom poliskåren. Allt detta gör att Erlagruppen åter samlas, nu för att försöka hålla Rickard vid liv och försöka hitta torpeden. Det blir åter en våldsam jakt och Liv tvingas använda all sin styrka och skicklighet för att överleva och rädda de hon älskar mest. Även i denna bok är tempot högt och jag klarade knappt av att lägga bort boken.
Jag tror minsann att Pernilla Ericson blivit en av mina favoritförfattare. Hon skriver otroligt bra. Det är lättläst men välskrivet och spänningen är riktigt hög. Det känns trovärdigt, det märks att hon gör ordentligt med research och det avspeglas också i tacksidorna på slutet. Även det känslomässiga och kärlekshistorien beskrivs väl och jag kan inte låta bli att hoppas att Liv och Rickard ska kunna få en framtid ihop trots allt. Man kan inte ana vem det är som är läckan inom poliskåren eller hur boken ska sluta, det finns ingen förutsägbarhet alls, vilket förstås bidrar till sträckläsningen, man måste bara läsa vidare för att få veta hur det ska sluta. Jag skulle gärna se dessa böcker som filmer eller tv-serier, det skulle de passa bra som.
Och vet ni vad? Nu när jag skrev denna recension så såg jag att Pernilla Ericson i år kommit ut med den tredje delen i serien om Erlagruppen. Den heter När du vänder dig om. Jag har ställt mig i kö på den på mitt bibliotek, men har plats nummer 15 och boken är bara under inköp än så länge, så det kommer tyvärr att dröja alldeles för länge innan jag får återse de härliga karaktärerna. Men den som väntar på något gott…
Spåren vi lämnar efter oss och Jag ska hitta dig är utgivna av Harper Collins Nordic och finns bland annat att köpa på Adlibris här och här och på Bokus här och här.
Mer om Tuffa Gänget
I höstas skrev jag om de två första böckerna i serien Tuffa gänget, en rolig och smått galen serie om fyra spännande karaktärer, nämligen Herr Varg, Herr Haj, Herr Orm och Herr Piraya. I våras kom ytterligare en del i serien och nu finns ännu en till bok i serien, så totalt finns det nu fyra böcker om gänget.
I Tuffa gänget – En zombiekattattack är det en hel hög med zombiekattungar som går till attack mot Tuffa Gänget. Vad gör man när en sådan attack sker? Blir man rädd, får man panik, vill man fly? Nej, det är bara att luta sig tillbaka och läsa om när världens tuffaste – och schysstaste – gäng tar sig av den galna Doktor Marmelads mjauande monstermissar.
I Tuffa gänget – En gnagares hämnd har Tuffa gänget råkat mucka med fel marsvin. De råkade nämligen bryta sig in i hans hönsfarm och befria hans hönor. Och nu är den otäcke lille gnagaren ute efter hämnd…
Tuffa gänget är alltså ett gäng värstingar som har tröttnat på att alla blir rädda så fort de ser dem. De vill vara hjältar och det ska de bli genom att göra goda gärningar. Men de är inte så snabbtänkta alla gånger, det som de tycker är goda gärningar är nämligen inte det för alla. De försöker göra rätt, men det kan bli så fel, så fel. Och riktigt roligt är det när de rör till det.
Som jag skrev i min förra recension så är det inte mycket text i böckerna, utan de bärs fram av tokroliga illustrationer i serietidningsliknande stil och en rolig formgivning. Perfekta för läsovana barn i åldern 6-9 år som vill läsa något coolare än de enkla läsa själv-böckerna. Bra som övergång också till enklare kapitelböcker liksom som en ingång till läsningens underbara värld. Böckerna påminner om humorserierna Vår trädkoja och Dagbok för alla mina fans, fast de här riktar sig alltså till en yngre målgrupp.
Jag har bokpratat ganska mycket om de här böckerna på mina bibliotek och barnen älskar dem. Framsidorna lockar också till läsning även för de barn som jag inte själv har visat dem för, utan som sett dem i skyltningen. Framförallt är det flera annars läsovilliga barn som har lockats av dem. Såväl tjejer som killar har fastnat för dem och såväl barn i förskoleklass som i fyran. Böckerna har varit utlånade nästan hela tiden så det passar perfekt att nya delar i serien kommer. Man måste inte absolut läsa dem i rätt ordning heller. Jag gillar de färgsprakande, galna framsidorna och att varje bok i serien har sin egen färg på framsidan.
På Adlibris kunde jag läsa att böckerna har belönats med Australia´s children´s indie book award och den första boken i serien nominerades till Deutsche Jugendliteraturpreis.
De har översatts till 25 språk och är en stor succé både i hemlandet och internationellt. Jag förstår varför.
Böckerna är utgivna av Alfabeta och finns bland annat att köpa på Adlibris här och här och på Bokus här och här.
Spådomen om Jack
Ni har väl sett böckerna om Jack som är skrivna av Martin Olczak? Man kan säga att det är lite som Pax-serien, fast för yngre barn. Det är totalt tre serier, med fyra böcker i varje, så totalt 12 böcker. Nu har det kommit fina samlingsvolymer som innehåller en hel serie. Första samlingsvolymen kom förra sommaren och den innehöll de fyra första böckerna i den första serien som kallas Jakten på Jack. Den andra samlingsvolymen kom nu i sommar. Den heter Spådomen om Jack och innehåller således de fyra böckerna i den andra serien om Jack. Det är väl inte en alltför vild gissning att en tredje samlingsvolym är att vänta, med de resterande fyra böckerna som ingår i serien Jacks förbannelse.
Huvudpersonen Jack är föräldralös, eller åtminstone vad han själv trodde när den första boken inleddes. Under sin uppväxt har han bott hos olika släktingar och på ruskiga barnhem. När första boken inleds är han på väg till Stockholm för att bo hos ytterligare en släkting. Vem vet han inte. Fast det är mycket annat som Jack inte heller känner till. Som att det finns sagoväsen och att det faktiskt kan vara så att hans föräldrar fortfarande lever. Det dröjer inte heller länge förrän han befinner sig mitt i ett rafflande äventyr i Stockholm. Plötsligt jagas han genom stan av varulvar, bergtroll och andra skrämmande varelser ur den svenska folktron. Till sin hjälp har han moster Betty och vätten Rurik. Och så trolldomsboken förstås. Boken skrevs av Malin Matsdotter, den sista häxan, innan hon brändes på bål år 1676. Nu, mer än trehundra år senare, använder Jack samma bok för att hitta sina försvunna föräldrar. I den andra serien om Jack har han faktiskt lyckats hitta sina föräldrar. Men det innebär inte att äventyren och farligheterna är över…
De tolv böckerna om Jack går i ett rasande tempo och det är spännande mest hela tiden. De vänder sig till barn på lågstadiet och passar perfekt för att läsa själva. De är lagom långa, lagom långa kapitel, stor och enkel text, mycket mellanrum mellan meningarna och så massor av bilder. Dessutom ligger det ju helt rätt i tiden med den nordiska folktron och läskiga varelser vill väl alltid barn läsa om. De passar bra som högläsningsböcker också. I skolan där jag jobbar läste läraren i tvåan alla tolv böckerna för sin klass och alla eleverna älskade dem, vilket ju inte händer allt för ofta annars när man väljer högläsningsböcker. Många av eleverna valde också att läsa böckerna själv efteråt, så det var en riktigt bra inkörsport till läsningen även för de lite mer läsovilliga/läsovana.
Spådomen om Jack är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris eller på Bokus.
Mera Nisse och Nora
För ett par år sedan tipsade jag om två pekböcker om barnen Nisse och Nora. De hette Nisse och Nora städar och Nisse och Nora plåstrar om. Sedan dess har det kommit fler böcker i serien om Nisse och Nora, nämligen fyra stycken. Och ytterligare en bok kommer nu i höst.
I Nisse och Nora tejpar sitter barnen och ritar, klipper och tejpar. När de klipper fel i papperet kan de tejpa. Men hur gör man när man råkat klippa sig i håret eller i goseelefantens öra? Då räcker det inte med tejp för att laga. Tur att mormor finns där och kan laga elefanten.
I Nisse och Nora säger förlåt ska barnen bada och leka vid stranden. Men det blir fel och Nora känner sig ensam och utanför när Noras pappa leker med Nisse. Därför är hon dum och kastar sand på Nisse som förstås blir ledsen. Sen är bråket ett faktum, men vilken tur att de inte är långsinta utan snart kan säga förlåt.
I Nisse och Nora rymmer är Nora på rymmarhumör. Nisse hänger förstås på och snart är de ute genom grinden. De rymmer lite hit och lite dit, men sen kommer de till sura grannen och då blir det lite för spännande, nästan läskigt. Bäst är nog att rymma hem igen.
I Nisse och Nora har kalas är barnen i full färd att blåsa ballonger och baka tårta. Men så kommer katten och attackerar hela kalaset. Men det kanske inte gör något, ett kalas är ju ett kalas även om det råkar vara lite trasigt? Men vem är det som fyller år egentligen? Ja, det får vi veta på slutet, det är ju Elefanten!
Jag gillar dessa pekböcker. De handlar om två helt vanliga barn i tvåårsåldern som inte är könsstereotypa och där tjejen till och med har en annan hudfärg än vit, bara det är ju bra för att de små läsarna ska få en spegling av verkligheten. Dessutom är båda barnen envisa och viljestarka, de kan uttrycka känslor och ibland gör de saker som inte alltid är rätt. Precis som vilka barn som helst alltså. Böckerna bygger mycket på igenkänning och vardagsdramatik, det här är händelser, saker och upplevelser som de flesta barn har sett eller varit med om. Så roligt för de små att få läsa om sin egen vardag i en bok. Och att kunna diskutera kring att exempelvis bråka och säga förlåt. Jättebra för förskolor, men också för familjer. Böckerna är charmiga, varma och ger en fin skildring av vänskap mellan två små kompisar. Böckerna har ett klassiskt pekboksformat, de är små av hård kartong med rundade hörn. Tjocka, greppvänliga sidor som tål för läsning om och om igen.
Böckerna är skrivna av Emelie Andrén och illustrerade av Lisa Moroni. De är utgivna av Alfabeta förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris (här, här, här och här) eller på Bokus (här, här, här och här).
Detoxa ditt liv
Vill du rensa ut gifter, få mer energi, gå ner i vikt, stärka din kropp, hitta din passion i livet, boosta dina relationer och bli lyckligare? Då kanske den här boken är något för dig. Detoxa ditt liv – ett 21-dagarsprogram för kropp och själ är skriven av Dr Deanna Minich. Det är en innehållsrik handbok som guidar läsaren steg för steg genom ett enkelt tre veckor långt program. I boken finns matsedlar, recept, avslappningsövningar, fakta och smarta verktyg som hjälper en att bli piggare, sundare och mer harmonisk. Till skillnad mot vanliga detox-böcker och kurer så fokuserar den här boken på hela kroppen liksom jaget, vilket innebär att det blir ett mer komplett program. Enligt författaren finns det sju stycken system i kroppen som är kopplade till olika kroppsdelar och olika kroppsfunktioner. Var tredje dag fokuserar man på ett nytt system och när man till sist gått igenom hela tre veckors programmet ska man ha bearbetat alla giftiga hinder i ens liv.
Varje system får ett eget kapitel och där får man lära sig om hur man ska få detta system i balans, vilka symptom för obalans det är, och hur man ska stärka respektive system med exempelvis kost, yoga, motion, tankeövningar, avslappning och liknande. Det finns också ett avsnitt med hur man ska äta under sin detox och olika recept. Boken är lättillgänglig, men jag har ändå lite svårt att fastna för den. Den känns lite amerikaniserad och jag tänker att det är ett ganska stort steg att gå igenom detox-programmet för en person som inte varit i kontakt med den här typen av kost och den här typen av helhetsperspektiv på sin hälsa tidigare. Men samtidigt är det ett tydligt utformande, ganska så heltäckande program för den som vill ägna tre veckor åt att verkligen satsa på sin hälsa och sitt mående.
Detoxa ditt liv är utgiven av HarperLife och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.
Monstret Frank
Böckerna om Frank är väldigt populära bland barnen i 2-3:an på skolan där jag jobbar. Serien inleds med Monstret i natten, fortsätts med Monstret på cirkusen och avslutas med Monstret och människorna. De är skrivna av Mats Strandberg och illustrerade i en retroliknande stil av Sofia Falkenhem. Böckerna har så snygg utformning. Den första har lila framsida och där går illustrationerna i svart, vitt och lila. Andra boken har blå framsida med illustrationer i svart, vitt och blått och den tredje boken har en grön framsida och således illustrationer i svart, vitt och grönt. Jag gillar när serier håller ihop färg- och formmässigt på det viset (precis som PAX-serien). Det känns så genomtänkt.
I Monstret i natten får vi träffa Frank för första gången. Han är en lugn kille som vill alla väl, men som ändå har svårt att få vänner. Den dag då han fyller nio år händer något som förändrar hans liv. Hans grannes hund råkar bita honom i fingret. Strax därefter börjar Frank drömma konstiga drömmar, drömmar där han är täckt av lurvig päls och springer i skogen på fyra ben. Han är ett monster, men ett snällt monster, och det enda han vill är allt bli gosad med och kliad på magen. Men varför är alla rädda för honom? Och är det verkligen en dröm?
I Monstret på cirkusen har Frank äntligen fått vänner, även om de också är monster precis som honom själv. Han har också insett att han är en hamnskiftare, en som kan förvandlas från människa till monster och tillbaka igen. Det finns vissa fördelar med det, då kan han ta del av båda världarna och leva nära både monstren och människorna. Det jobbiga är bara att han tyvärr måste hålla allting kring monstervärlden hemligt för människorna, för människornas skräck för monstren växer sig bara allt starkare. När så en cirkus kommer till stan, med elaka clownen Kryger som tämjer monster, ja då ställs allting på sin spets.
I Monstret och människorna är människorna än räddare för monstren i staden Yrred. Stadens tandläkare, Doktor Jähkel bestämmer sig för att starta en grupp som lovar ta hand om monsterproblemet en gång för alla. Nu är det viktigare än någonsin att gömma sig och inte avslöja sina hemligheter. Men det är lättare sagt än gjort.
Mats Strandberg känner vi förstås igen som författare till Cirkel-trilogin, men också till vuxenskräckisarna Färjan och Hemmet. Här skriver han för barn i åldern 6-9 år och det gör han lika briljant som till de tidigare målgrupperna. Monstret Frank är en charmig, rolig karaktär och det är fint att se att det går att göra serier om monster, varulvar, vampyrer, spöken och hamnskiftare på ett nytt sätt, där relationer och känslor är viktiga. Jag förstår varför dessa böcker är populära både bland tjejer och killar som knäckt läskoden. De passar också bra som högläsningsböcker och det finns en hel del teman som man gärna kan diskutera kring i en klass.
Böckerna om Monstret Frank är utgivna av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris (här, här och här) samt på Bokus (här, här och här).
21 sanna deckargåtor och 18 mystiska gåtor
21 sanna deckargåtor och 18 mystiska gåtor är två av de senaste böckerna i en serie med liknande böcker som Bengt Fredriksson och Andreas Palmaer har skrivit.
I 18 mystiska gåtor finns arton stycken korta, lättlästa berättelser från verkligheten upplagda som gåtor och det är tänkt att läsaren ska lösa dem. Det finns ledtrådar i texten eller i de bilder som finns intill varje berättelse. Bland historierna finns exempelvis Frihetsgudinnan försvinner, Djävulens motorväg, Hitlers förfalskade bok, Monstret i sjön, Spöket och Mörkret och Trollkarlen som lurade nazisterna. Allt har alltså hänt på riktigt, det är själva formatet på berättelserna som är nytt, att de presenteras som gåtor och med rubriker som brukar kunna locka läsare i slukaråldern. Svårighetsgraden är ganska blandad, en del är riktigt svåra. Efter varje gåta finns ett utförligt svar där man också lär sig en hel del.
21 sanna deckarhistorier är upplagd på samma sätt. Här är dock fokus på brott, polis- och deckararbete, tjuvar och mördare. Några exempel är Lasse-Maja och silverstölden, Eiffeltorn till salu, Rånarnas misstag, Giftig drottning, Kungen måste dö och Förfalskarens misstag. Även här kan läsarna vara med och lösa kriminalhistorierna, men går man bet så finns svaren också med.
Jag kan tänka mig att dessa böcker lockar de läsare som inte annars så ofta lockas av skönlitterära böcker. Här finns både spänning, mysterier, historia och dessutom får man lära sig en hel del om olika saker från verkligheten. Det är också en bra blandning av nya och äldre gåtor. Böckerna är rikligt illustrerade i svartvitt av Elin Jonsson. De är lättlästa och utifrån upplägget så kan man enkelt läsa, klura och lösa en gåta på ganska kort tid, och eftersom alla gåtor är fristående kan man enkelt lägga ifrån sig boken till nästa gång man är sugen på att läsa utan att behöva komma ihåg vad som hände förra gången. På så sätt passar böckerna också bra för de läsovilliga eller läsovana.
Det jag tycker kan vara lite svårt med sådana här böcker dock är hur man ska sälja in dem till läsarna på ett bibliotek. Det verkar som att olika bibliotek klassificerar dem på olika hyllor och det är ofta på hyllor som läsarna kanske inte alltid har så lätt att hitta till. Jag tror det krävs att man skyltar eller bokpratar om dem för att de ska hitta sina läsare. Eller vad tror ni?
18 mystiska gåtor och 21 sanna deckargåtor är utgivna av Alfabeta och finns att köpa på Adlibris (här och här) eller på Bokus (här och här).