Mormor vid havet

Mormor vid havetMormor vid havet är en poetisk och vacker bilderbok om kärleken till havet och kärleken till en mormor. Ett barn berättar att hens mormor bor vid havet, i ett hus på stranden. Barnet åker ofta till sin mormor och de trivs bra ihop. De går runt på stranden, letar skatter, hittar överraskande och ovanliga saker, badar, samlar snäckor, fikar, pysslar och myser tillsammans. Boken har så fint barnperspektiv, det är hela tiden barnet som beskriver sin mormor ur hens perspektiv:

Hon är så gammal, jag vet inte hur gammal hon är.

Men hon är i alla fall lika gammal som jag, för vi har alltid känt varandra – min mormor och jag.

Mormor beskrivs också som en modig, stark kvinna. Hon far på stora vågor och fiskar stora fiskar. Hon är stark och snabb som en haj och simmar lika fort som vinden. Illustrationerna är i yttersta samspel med texten, de är finstämda, milda, mjuka, detaljrika, varma akvareller som också har glimten i ögat. Texten är enkel, men språket är poetiskt och rymmer mycket mellan och bortom raderna. Det är en bok som tål många omläsningar, man hittar något nytt varje gång. En bok att njuta av, kanske tillsammans med en älskad farmor eller mormor eftersom boken hyllar vänskap över generationsgränserna. Boken är skriven och illustrerad av Moa Graaf och det är Bonnier Carlsen som ger ut den.

Godnattäventyret

GodnattäventyretGodnattäventyret är en härlig bilderbok fylld av fantasi. Äntligen är det dags för godnattstund. Pappa tar med sig de två barnen Fia och Frans och ser framför sig en lugn och mysig godnattsaga. Men det blir inte alls som han tänkt sig. Med sömnig röst försöker han läsa en långsam saga om tre små nallar som ska gå och lägga sig. Urtråkigt, tycker barnen, som sakta, men målmedvetet, tar över läsningen och gör den till sitt eget godnattäventyr.

Det här är en humoristisk, nästintill skruvad berättelse om två barn som vägrar acceptera en sömnig godnattsaga och istället börjar berätta deras egna fartfyllda, fantasirika version. Barnperspektivet finns hela tiden närvarande och det är otroligt skickligt samarbete mellan författaren Magnus Ljunggren och illustratören Per Gustavsson. Den tråkiga godnattsagan som pappan läser smälter ihop med barnens egenhändigt skapade godnattäventyr, vilket i bild visas med att pappans saga skildras i små, svartvita rutor och barnens äventyr får ta plats, breda ut sig, de är livliga, sprudlande av färg och detaljer. Det gäller att läsaren har förmågan att förstå berättelser som sker på flera olika plan samtidigt, så målgruppen bör inte vara de yngsta i bilderboksåldern, men för de äldre förskolebarnen kan detta bli en succé, särskilt om man tar chansen att utnyttja rösten för att högläsa boken med inlevelse. Slutet är oväntat och dessutom finns en liten extra knorr på insidan av bokens pärm.

Ny i stan

Ny i stanBilderboken Ny i stan handlar om en vit, lurvig hund som kommer till en främmande stad. Staden är livlig och högljudd och för hunden är allting så spännande till en början. Hunden kom till den nya staden för att hitta en plats att känna sig hemma på. Ett eget hem. Men invånarna i staden är upptagna, ingen har tid att stanna. Hunden har svårt att förstå vad de säger och det känns som att ingen ser honom. Hunden känner sig allt mer ensam och olycklig i den stora staden. Men plötsligt dyker en flicka upp i vimlet. Hon har gått vilse. Hunden och flickan slår följe och nu känns det inte så ensamt längre. Kanske kan de hjälpa varandra att hitta hem?

Den här bilderboken har kort text, men förmedlar ändå så mycket. Den kan ge igenkänning för den som själv kommit ny, kanske till en ny stad eller ett nytt land? Men också ge förståelse och skapa en känsla av samhörighet. Boken har fina illustrationer och det är spännande att bläddra i boken eftersom det varierar från att en bild täcker ett helt uppslag till att tre bilder finns på en och samma sida. Det finns också mycket detaljer att titta på. Hunden har mycket mänskliga egenskaper och boken är mysig, charmig, varm och rolig. En riktig feelgoodbilderbok.

Boken är både skriven och illustrerad av Maria Altés som tidigare bland annat gjort den underbara bilderboken Kattbossen.

Dam-Dam: Språklek och ordskoj

Språklek och ordskoj. Dam-Dam. KalasetKalaset är den första bilderboken i en ny serie om lilla Dam-Dam. Idag fyller Dam-Dam år. Pling plong låter det, det ringer på dörren, vem kan det vara?

Boken ingår i serien Språklek och ordskoj. Det är en serie småbarnsberättelser med busiga formuleringar, roliga ord och ljud. De passar fint att stimulera barns ordförråd och väcka språklig nyfikenhet. Sista uppslaget innehåller tips på språklekar och ordskoj med Dam-Dam, bland annat en titt-, pek- och rimlek.

Texten i boken, som är skriven av Josefine Sundström, är också rytmisk, upprepande och passar fint att högläsa. Texten bjuder också verkligen in barnet att själv härma de olika ljuden som Dam-Dam hör. Illustrationerna av Mervi Lindman är detaljrika, mjuka och charmiga i mustiga färger. En härlig bok att läsa högt tillsammans om Dam-Dams härliga kalasdag.

Inte utan min mössa

Inte utan min mössaDen här bilderboken skildrar en igelkottsfamilj allt går i baklås när en mössa plötsligt försvinner spårlöst. Kotte går nämligen ingenstans utan sin mössa. Inte ens ut från sitt rum. Men en morgon när Kotte vaknar är mössan inte där. Vart kan den ha tagit vägen? Kottes familj och hans kompisar gör allt för att hitta alternativ till den försvunna mössan. Men Kotte är svårflirtad. ”Inte en chans” svarar han på allt som vännerna föreslår. Men plötsligt har han smugit sig ut i parken tillsammans med vännerna. Och det visar sig förstås att det är rätt kul att leka ändå, trots att inte favoritmössan är med.

Inte utan min mössa är en bilderbok om gemenskap, familjeband, vänskap och med en underfundig humor. Och kanske finns det ett och annat barn eller vuxen som känner igen sig i det där med att alltid ha en favoritsak som måste vara med.

Boken är både skriven och illustrerad av Anna Lindsten. Illustrationerna är så söta, charmiga och tecknade i milda, mjuka pastellfärger.

Vems fel

Vems fel?En ny bok i den populära Vem-serien! Faktiskt den 20:e bilderboken om Nallegrisen, Fågel, Nalle, Katt och deras barn. I Vems fel är det gosedjursdag på förskolan. Knatt tar med sin allra bästa gose-Batman. Vilken toppendag det kommer att bli! Ända tills lilla Hund visar sitt nya gosedjur – en enhörning. Som glänser och glittrar och är precis ALLT som gose-Batman inte är… Nu är dagen dum och tråkig tycker Knatt. Och det är den dumma enhörningens fel. Men vänta, här ligger ju en sax. Vad händer om Knatt klipper bara liiiite i enhörningssvansen…?

Stina Wirsén är ju känd för att skildra de där vardagliga händelserna som alla kan känna igen sig i. De där lite jobbiga och skaviga känslorna, som i detta fall – avundsjuka och att inte kunna behärska sig. Men också att ångra sig och våga säga förlåt. Det finns inget tema som är för stort eller för litet för Stina Wirsén och oavsett vilket ämne hon tar sig an så gör hon det med ett fint barnperspektiv och på ett sätt som går rakt in i hjärtat. Illustrationerna känner vi väl igen vid det här laget, de enkla men ack så uttrycksfulla bilderna som tillsammans med en sparsam text blir till en stor, känslofylld läsupplevelse i Stina Wirséns händer.

Min egen bok om att börja förskoleklass

Min egen bok om att börja förskoleklassMinns ni klass FA? Barnen som böckerna Nu börjar vi skolan, Vi i klassen och Snart sommarlov handlar om. Nu har det kommit en fylla-i-bok som handlar om samma barn. I Min egen bok om att börja förskoleklass varvas korta berättelser om några av barnen i FA med fakta och fylla-i-uppdrag som läsaren kan göra själv eller tillsammans med en vuxen. Det kan vara att färglägga alfabetet, labyrinter, rita sin favoritmat och sin favoritbok, ringa in eller dra streck mellan ollika saker som hör ihop. Allt för att man ska få lära sig så mycket som möjligt om hur det funkar i skolan och att skolstarten ska bli rolig och peppande. Boken har en bra blandning mellan fakta och roliga pyssel och är lagom svår för målgruppen. Det krävs inte att man behöver kunna läsa och skriva till exempel, så länge man har en vuxen till hands.

Boken är skriven av specialpedagogen Soile Lillnor (som berättar om stort och smått som kan hända under en vanlig skoldag) och Katja Tydén (som berättar om barnen i klass FA och hur det var för dem att börja förskoleklass) och hela boken är rikt illustrerad av Ingrid Flygare. Ni som läst någon av de andra böckerna om klass FA känner igen stilen på de fina, färgglada, uttrycksfulla och inkluderande illustrationerna.

Bojan och Tussan

Bojan och Tussan släcker en eld  Bojan och Tussan kör traktor

Bojan & Tussan kör traktor och Bojan & Tussan släcker en eld är de två första böckerna i en ny serie småbarnsböcker där den välkända karaktären Bojan från Johan Anderblads och Filippa Widlunds populära bilderböcker är i huvudrollen. Dessa böcker vänder sig till de yngsta fordonsälskarna och de har mindre text och består mer av berättelse och mindre av fakta än de ”stora” Bojan-böckerna.

I Bojan och Tussan kör traktor har Bojan svårt att somna. Katten Tussan går runt på hans mage som en traktor på en åker. När Bojan väl har somnat drömmer han att han jobbar på en bondgård. Korna råmar, de är törstiga, och det är Bojans och Tussans uppgift att transportera vattentanken med kornas vatten med hjälp av traktorn. Men Bojan tar en genväg och får punktering. Långt ifrån korna och långt ifrån bondgården. Vad ska Bojan göra nu?

I Bojan och Tussan släcker en eld kan Bojan inte heller somna. Han kramar sin brandbil, det brukar hjälpa. När han äntligen somnar drömmer han om att han är brandman och kör brandbil. Det brinner i skogen. Bojan och Tussan måste hjälpas åt att släcka branden. Men när det bara är en liten buske kvar att släcka så tar vattnet slut. Vad ska Bojan göra nu?

Böckerna är väldigt spännande och inte minst är det dramatiskt när Bojan befinner sig mitt i eldhavet. Men det är lagom läskigt, inte för läskigt, och lagom mycket text. Perfekt för de minsta läsarna som precis håller på att upptäcka fordonens underbara värld. Illustrationerna  av Filippa Widlund är enkla och tydliga i klara färger.

Tora och Tytte planterar

Tora och Tytte planterarTora och Tytte är väldigt olika varandra. Tora är jättestor och Tytte är ytte-pytte-liten. Men de är ändå bästa kompisar. Två coola och knasiga bilderbokskompisar i Lotta Geffenblads värld. Vi får träffa de båda vännerna när det är planteringsdags. Lökar och frön ska ner i jorden. Tora är stark och duktig. Hon bär på jord och krukor, gräver, trycker ner, vattnar och fixar. Lilla Tytte struttar mest runt och kikar i blomkrukorna och leker med allting. Men var tog Tytte vägen? Tora verkar inte märka att hon ställt till med något i sin planteringsiver. Fast det märker säkerligen alla uppmärksamma läsare.

Lotta Geffenblad är kanske mest känd för sina bilderböcker om Prick och Fläck och även denna bok, Tora och Tytte planterar, är lite i samma stil. Det är roligt, knasigt och det handlar om två charmiga, lustiga och väldigt omaka figurer. Kanske tycker läsaren att de påminner om ett barn och en disträ vuxen, eller om en storasyster och ett busigt småsyskon. Text, bild och färgval samspelar fint för att skapa en skojig, varm, härlig och färgstark bilderbok. På köpet får läsaren lära sig hur det går till att odla. Förhoppningsvis kommer fler böcker om detta nya bilderbokspar.

Bebbe kan allt

Bebbe kan alltBebisen Bebbe finns det en lång rad böcker om, alla både skrivna och illustrerade av Mervi Lindman. Det är roliga, humoristiska, men samtidigt ganska vardagsnära småbarnsböcker med hög igenkänning. Det är inte särskilt mycket text och bilderna är tydliga och uttrycksfulla. Framförallt förmedlar de känslor och oftast glädje och värme.

I den här boken om Bebbe, Bebbe kan allt, får vi veta att Bebbe faktiskt kan nästan allting. Bebbe kan gå, sitta, bygga med klossar och borsta dockans hår. Och när storasysters docka fått ny frisyr kan också Bebbe trösta storasyster. Bebbe kan flyga som en superbebis och faktiskt också lyfta en hel elefant, åtminstone en goseelefant. Ja, Bebbe är nog faktiskt allra bäst i hela världen!

Den här boken är rolig att läsa högt och den som vill kan också läsa den interaktivt genom att härma, eller låta barnen härma allt det som Bebbe gör. Men boken förmedlar också på ett fint sätt den viktiga känslan av att kunna själv, den som alla barn säkert känner igen sig i. Bebbe är en könsneutral karaktär, författaren skriver inte ”han” eller ”hon” någonstans i boken, utan det är upp till läsaren att skapa sin egen tolkning om det är viktigt.

I serien om Bebbe har det också kommit två pekböcker för de yngsta läsarna, den ena heter Bebbes första ord och den andra heter Bebbes bästa ljud.

Bebbes första ord  Bebbes bästa ljud

I Bebbes första ord finns de vanligaste första orden som bebisar möter: mamma, pappa, lampa, katt, hund, boll, mugg… Vanliga vardagsnära saker och ord, perfekt att titta, peka och berätta vad det heter. Jag hade föredragit färre, men större illustrationer och därmed endast en bild per sida. Men det är en mysig och fin pekbok som lockar föräldrar och barn att pratläsa om vad som finns på bilderna.

I Bebbes bästa ljud introduceras man för en lång rad olika ljud, en mus som säger pip, ett tåg som låter tuff tuff tuff, en ko säger mu, ballongen låter poff och kråkan kraxar kra. Här kan man verkligen gå all in och härma ljuden medan man läser. Det är vardagliga, bebis-nära ljud som finns med i boken, men det blir lite rörigt för de minsta med flera olika ljud och illustrationer per uppslag, jag hade föredragit ett per sida.