Dotter saknad

Dotter saknadAnna Jansson är kanske mest känd för deckarserierna om Maria Wern (för vuxna) och hennes son Emil Wern (för barn) som båda utspelar sig på Gotland. Men nu har hon kommit ut med första delen i en helt ny deckarserie som utspelar sig i Örebro, vilket är hennes hemstad. Den första delen heter Dotter saknad. Denna nya serie har en helt ny huvudrollsinnehavare, kriminalinspektör Kristoffer Bark.

Kristoffer Bark är en erfaren och duktig utredare. Men för fem år sedan försvann hans dotter Vera och då rämnade hans värld. Hon försvann från sin egen möhippa. Man befarar att hon drunknat och polisutredningen är nerlagd sedan länge. Kristoffer vägrar dock att ge upp, han vandrar mil efter mil längs Hjälmarens strand i sökandet efter sin dotter eller åtminstone efter något som helst tecken som visar vad som egentligen hände. Det är ovissheten som tär mest på Kristoffer. Det är också denna ovisshet som får Veras mamma Ella att dricka för att försöka fly undan verkligheten.

Tre år efter att Vera försvann var det ytterligare en kvinna som försvann på samma plats. Även den utredningen har egentligen avslutats. Men Kristoffer får i uppgift att titta på den igen som ett cold case. När han och hans utredningsgrupp öppnar upp Camillas utredning igen inser de att den finns samband mellan de båda kvinnornas försvinnanden. Dessutom får de snart ett lik på halsen.

Det här är en deckare, men också en bok om en förälders värsta mardröm. Det är också en berättelse om ett försummat barn och vad som kan ske med ett försummat barn när verkligheten blir outhärdlig. Det handlar om vanföreställningar, psykisk ohälsa och om personliga demoner.

Jag tror det var en bra idé att Anna Jansson började på en ny deckarserie. Hon har skrivit 20 böcker om Maria Wern och även om de är bra, spännande och läsvärda känns det som att skrivandet av dem börjar gå lite på rutin. Dotter saknad är lika välskriven som Anna Janssons andra böcker, men det känns som att hon har ny energi och att hon har mer berättarglädje än hon haft i de senaste böckerna. De teman som tas upp i boken är lika aktuella och intressanta som i Wern-böckerna. Person- och miljöskildringarna är också lika bra. Det är kul att få lära känna en ny stad. Jag har varit i Örebro några gånger, men mest åkt igenom, så jag känner inte till alla platser som Jansson skriver om. Kristoffer Bark är en person med både bra och dåliga sidor. Han känns levande och trovärdig. Slutet var kanske lite väl abrupt, men det fanns en twist som inte var helt förutsägbar. Detta är första delen i serien Bergslagens Blå och jag ser fram emot att läsa kommande böcker. Boken är utgiven av Norstedts förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

En smakebit på søndag

Dotter saknadPå söndagarna kan man som bokbloggare dela med sig av ett smakprov från boken man läser i just nu i utmaningen En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Det finns bara en regel – inga spoilers!

Jag har just läst ut Dotter saknad som är den första boken i en ny deckarserie av Anna Jansson som ju annars är mest känd för deckarserien om Maria Wern som utspelar sig på Gotland. Denna nya serie utspelar sig i Örebro och har en manlig polis, kriminalinspektör Kristoffer Bark, i huvudrollen. Smakbiten kommer från sidan 129-130:

När Denise kom hem och hade hängt av sig ytterkläderna var Albert vaken och hade dukat fram fika. Han kysste henne och drog ut stolen, serverade henne vid bordet. ”Jag vill att du ska känna dig som en drottning och jag vill gifta mig med dig”.

Hon skrattade mjukt, men sa inget.

”Ska man behöva ställa sig på knä?” Han greppade buketten med tulpaner hon köpt till helgen ur den blåblommiga kannan och föll på knä framför henne. ”Vill du Denise Ester Karolina Groth gifta dig med mig?”

”Ja”. Hon såg honom i ögonen och log. Minsta tvekan skulle ha varit förödande och lett till timslång analys av relationen. Hon behövde tid att tänka över det här. Isabell hade redan vid bouppteckningen efter Hedda sagt att hon måste se till att skriva ett avtal om hon flyttade ihop med någon, och definitivt ett äktenskapsförord om hon tänkte gifta sig. Huset var värt 3 miljoner minst, lättförtjänta pengar för honom om de separerade. Hur skulle hon våga ta upp den saken med Albert? Han skulle säkert bli sårad över att hon inte trodde mer på relationen än så. Nu skulle de dessutom ha barn tillsammans, det var större och viktigare än vem som ägde huset.

”Vad tänker du på”? frågade han, med ens allvarlig.

”Att jag är så lycklig som har dig.” Hon kysste honom för att komma undan hans granskande blick. Men det var bara ett ögonblicks lättnad.

”Rätt svar.” Han sköt iväg henne på armlängds avstånd och betraktade henne igen. Borta var hans finstämda humor och leendet han nästan alltid hade när han betraktade henne. ”Säg att du älskar mig.”

”Jag älskar dig”, svarade hon mekaniskt.

”Säg att det är vi för alltid, att du aldrig kommer att lämna mig”. Hans ögon var hårda och orden uttalades med något som kunde uppfattas som vrede.

”Jag kommer aldrig att lämna dig. Varför frågar du mig det?”

”För att jag inte riktigt vågar tro att det är sant.” Han mjuknade igen och strök henne varsamt över kinden.

Den som vaktar gården

Den som vaktar gårdenNär jag läste Den som vaktar gården önskade jag att jag själv kommit på idén att skriva en rysare för barn som handlar om den gamla tidens gårdstomtar. Så himla kul idé! Boken handlar om Linn vars farmor nyligen dött. Hennes pappa har tillsammans med Linns farbror ärvt farmors gård. Nu åker de dit en helg för att rensa, röja och fixa i ordning. De vuxna pratar om att riva det gamla stallet. De vill ta bort de gamla träden, öppna upp och göra det ljusare. Men Linn minns vad farmor brukade berätta, att det bodde en uråldrig varelse på gården. En gårdstomte som belönar de som tar hand om gården – och straffar dem som inte gör det…

Boken är skriven av Kerstin Lundberg Hahn, vilket förstås garanterar en välskriven berättelse. Hon är ju en välkänd författare för barn och unga. Den här boken är utgiven på Nypon förlag, ett av de förlag som specialiserat sig på lättlästa böcker. Därför är den kort och har en något enklare, mer kärnfull text än många andra böcker som vänder sig till målgruppen (12-15 år). Men det gör bara boken mer koncentrerad, den saknar varken miljöbeskrivningar eller personbeskrivningar och den lyckas verkligen förmedla känslor av allt från sorg till skräck. Redan från början kommer en krypande känsla medan jag läser, vilket förstärks under läsningen ända till slutet av texten. Dessutom är boken tankvärd. Den handlar om sådant som vi människor tar för givet, om hur naturen och människorna alltid levt sida för sida, men hur vi människor faktiskt också snabbt kan bana väg mot vår egen undergång. Det här är en bok som passar bra för barn i målgruppen att läsa själv, oavsett om det finns behov av en lättläst text eller inte. Men den funkar också bra som högläsningsbok.

Den som vaktar gården finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.