Frallan är bäst är en ny, väldigt rolig bok som passar jättebra som högläsningsbok. Boken handlar om Frallan, eller egentligen heter hon Fransesca Fransson, men alla kallar henne för Frallan. Hennes familj består av henne själv, hennes mamma och så mormor, men mormor bor i ett eget hus. Då och då har Frallan och hennes mamma tävlingsdag. Båda två älskar att tävla och båda älskar att vinna. Mormor brukar vara domare. De får välja tre grenar var och eftersom det roligaste Frallan vet är att vinna över mamma så brukar hon välja grenar som hon är särskilt bra på, som balansgång. Problemet är bara att mamma brukar tänka likadant. Hon väljer sådana grenar som hon är bra på, typ diska, eftersom hon gärna vill vinna över Frallan…
Boken vänder sig till åldern 6-9 år och de som börjat läsa lite tjockare kapitelböcker kan förstås läsa den själv. Men allra bäst tror jag att den passar som högläsningsbok och då fungerar den från fem år och uppåt. Boken är humoristisk och tokrolig, det blir många fniss under läsningen. Det är också många scener att känna igen sig i, författaren Sara Ohlsson har lyckats träffa riktigt rätt både när det gäller tonen och språket. Dessutom är boken illustrerad av mängder av färgglada teckningar av välkända Lisen Adbåge. Två delar till om Frallan är planerade och det ser jag fram emot. Hoppas någon av dem också är lite allvarligare, det vore roligt att se Frallan visa upp fler sidor av sig själv.
Frallan är bäst är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
Skogshuggarens skägg är en bilderbok som handlar om Stor-Jimmy Granlund. Han är skogshuggare och därför gör han det som skogshuggare kan bäst, nämligen att fälla träd. Men när hans trädfällande leder till att hans vänner i skogen blir av med sina hem måste han göra något åt saken. Han kommer på en briljant idé som tyvärr inte visar sig vara särskilt hållbar i längden, men i slutändan kommer de fram till hur de ska kunna dela skogen med varandra.
Igår läste jag denna bok för mina barn: Lisen åker vilse av Cecilia Sundh. Den handlar om Lisen som ska åka buss till skolan alldeles själv. Hon och mamma har precis flyttat och ett tag till ska Lisen gå kvar i sin gamla skola och därför måste hon alltså åka buss dit. Hon har åkt buss dit förr, med mamma, och hon kan vägen så det ska nog inte vara några problem att åka själv med bussen den här gången. Mamma följer henne till bussen och nu är det bara att slappna av. Eller? Plötsligt svänger bussen åt helt fel håll! Lisen tittar sig omkring, men ingen annan verkar tycka att det är konstigt. Tänk om hon hamnat på fel buss? Vad ska Lisen göra då? Och dessutom verkar hon ha tappat biljetten, den som var så viktig att hålla koll på!
En stor anledning till varför jag bloggar om böcker är för att jag vill ha allt det jag läser samlat, som en slags läsdagbok. När jag läser deckarserier till exempel så händer det att jag kollar i bloggen för att se vilka jag läst och vilken som är på tur att bli läst härnäst. Som barn hade jag älskat att ha en egen läsdagbok. Därför blev jag glad när jag såg att En bok för alla har en fin läsdagbok som heter just Min första läsdagbok. Det är alltså en ifyllnadsbok där man på varje uppslag kan skriva, rita och berätta om de böcker man läst. Det finns plats att skriva om en bok per uppslag. För varje bok finns det plats att skriva datum man läst ut den, vad boken heter och författare. Det finns tomma rader där man kan skriva exempelvis vad boken handlar om eller varför inte hur det kändes medan man läste boken. Det är helt fritt vad man skriver, hur mycket eller hur lite man skriver om böckerna. Ena sidan av uppslaget är helt tom, där kan man fortsätta skriva om man vill, rita bokens omslag eller någon annan bild man blir inspirerad att rita utifrån boken, klistra in bilder eller skriva/rita något helt annat, kanske citat från boken eller vad man nu vill. Det finns också en rad med emojis, en ledsen, en neutral, en glad, en flirtig bussmiley samt en helt tom. Ovanför står texten ”Så här kände jag mig när jag läste”. Där kan man ringa in eller kryssa för den smiley som mest stämmer in, eller rita en egen om man inte hittar någon som passar. Jag tror att det finns många läsande barn som skulle gilla att fylla i en sådan här bok och samtidigt ha koll på sin läsning. Och tänk vilken guldgruva att ta fram och bläddra i senare. Jag gillar formgivningen, boken har en retroinspirerad, men samtidigt modern, stilren och riktigt snygg formgivning.
Lisa måste bo hos sin mormor i några månader eftersom hennes mamma jobbar i en annan stad. Problemet är bara att Lisa vantrivs något fruktansvärt i sin nya skola. Killgänget retar henne konstant för hennes utstående öron, och varje kväll somnar Lisa med händerna tryckta mot öronen, för att de förhoppningsvis ska sluta stå ut så mycket.
Ilon Wikland är en annan illustratör som är nominerad till ALMA 2018. Hon är förstås mest känd för sina illustrationer till Astrid Lindgrens böcker, men hon har också gjort väldigt mycket annat. Jag fastnade för Sotis där Ilon Wikland både har skrivit och illustrerat och som också är en sann berättelse. Boken handlar om en flicka som förlorar sin älkskade katt och om katten Sotis som därmed får ett nytt hem. Det handlar om liv och död, oändlig sorg, men också lycklig glädje. En enkel bok med lite lättläst text, men med ett väldigt stort innehåll. Den här boken kommer jag att tipsa om på bokprat framöver. Det är en bilderbok, men den håller också långt upp i åldrarna.
Gro Dahle är en norsk författare som jag hållit ögonen på ett tag. Hon väjer inte för jobbiga ämnen och har skildrat allt från incest och porr till krig och psykisk ohälsa i bilderboksform. Det här är kanske inga böcker man sätter sig och läser för vilka barn som helst, när som helst, men det finns tillfällen när de behövs och hon gör det väldigt bra. Kriget handlar om Inga som bor i ett tryggt land, men en dag kommer kriget till henne. Det är inte den sortens krig som Inga har sett om i TV och i tidningen, utan en annan sorts krig, mellan mamma och pappa. Pappa blir kär i en annan, han flyttar, det blir bråk om vart barnen ska bo, det landar till slut i varannan vecka, men mamma är ledsen och hoppas att pappa ska komma tillbaka, Inga tvingas bli stor och duktig och ta hand om mer än hon borde, till slut orkar hon inte längre, kriget har flyttat in i henne nu, men då vaknar faktiskt mamma och pappa och så småningom blir det fred. En otroligt stark skildring av en skilsmässa, som tyvärr säkert alltför ofta väljs bort på grund av att man nog tror att boken handlar om något helt annat. Obs att boken vänder sig till barn i åldern 9-12 år, ingen bok att läsa för de yngsta alltså, trots bilderboksformatet.
Sist, men inte minst så har jag också läst en bok av en helt ny bekantskap för mig, nämligen Vill ha fisk av Áslaug Jónsdóttir. Det är en bilderbok för de yngsta barnen av en isländsk författare/illustratör. Boken handlar om Hildur som vet precis vad hon vill. Mamma tror att hon vet vad Hildur vill. Pappa tror att mamma vet vad Hildur vill. Men ändå måste Hildur säga, ropa, hojta, tjuta, skrika och vråla det hon vill, nämligen ”vill ha fisk”. Boken bygger på upprepningar, något som små barn gillar. Dessutom handlar den om ett till synes trotsigt, men egentligen bara bestämt barn, som är bra på att formulera sig, men där föräldrarna inte alls förstår henne. En rolig bokidé som lockar till många skratt. Dessutom är det kul att läsa en bok från ett land där man sällan läser böcker ifrån, framförallt barnböcker.
När Mamma Groda skulle på kalas är en saga i serien ”Grynet och hennes vänner”. Grynet är en liten, liten turkos hund som alltså är vän med Mamma Groda. I denna bok blir Grynet rädd att Mamma Groda ska försvinna, drunkna eller rentav dö. En känsla som vi säkert alla känner igen. Grynet är framförallt rädd för att Mamma Groda ska bli tagen och kidnappad av Gammelhäxan. Hennes rädsla är så pass stark att hon får ont i magen och slutar göra de saker som hon egentligen tycker är roliga. Men Grynet inser att hon ju faktiskt vill busa, leka och skutta runt. Därför vill hon lära sig hantera sin rädsla. Hon träffar det Magiskt Talande Trädet som hjälper henne komma över sin rädsla. Dessutom går Grynet och Mamma Groda på upptäcksfärd. Hur är det egentligen – finns det ens någon Gammelhäxa där djupt inne i skogsmyren som myten säger?
Jag ska börja skolan är en antologi sammanställd av Annika Lundeberg. Hon är en av landets mest etablerade skapare av antologier för just barn. Mest känd är hon troligen för de populära Barnkammarböckerna. Nu fokuserar hon på de barn som ska börja i ettan eller förskoleklass. I denna bok har hon samlat verk av bland annat Johan Unenge, Carin Wirsén, Kerstin Lundberg Hahn, Sarah Sheppard, Jens Ahlbom, Petter Lidbeck, Charlotte Ramel och Ulf Nilsson. Många välkända författare och illustratörer har alltså samverkat för att skapa denna innehållsrika antologi. En del är välkända, andra är helt nya. Det finns såväl berättelser som illustrationer, ramsor, dikter och klurigheter, allt väl anpassat för åldersgruppen och temat.