Högläsning för äldre

Att läsa högt för äldre och/eller dementa kan väcka minnen till liv och skapa ett lugn. Det har blivit väldigt populärt att pensionärer och andra frivilliga åker till äldreboenden för att läsa högt för de äldre. Många gånger kan högläsningen vara den enda möjligheten för de äldre att exempelvis ta del av dagens tidning eller av böcker och kultur rent generellt. Högläsningen skapar också gemenskap och samhörighet. Det är också en demokratisk rättighet att få ta del av information, nyheter och skönlitteratur, även om man inte kan läsa själv.

På många äldreboenden finns i dag läsombud och högläsare. Det finns både boendepersonal som har högläsning som en del av sitt yrke och frivilliga medhjälpare som kommer enbart för att högläsa för de boende. Om man är anställd som omsorgspersonal kallas man läsombud, och om man är volontär kallas man högläsare. Högläsning för äldre har blivit en folkrörelse. Det finns idag nästan 7 000 läsombud och frivilliga högläsare för äldre och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läsombuden och högläsarna ordnar lässtunder med högläsning. Läsombuden kan även berätta och tipsa om lättlästa böcker som passar för äldre och kan även arrangera biblioteksbesök. Genom projektet Läskraft! har även frivilliga och anhöriga över hela landet blivit högläsare för personer med demens. Många bibliotek och studieförbund hjälper till att ordna träffar och cirklar för blivande läsombud och för de personer som redan har börjat att läsa högt på äldreboenden.

Myndigheten för tillgängliga medier har kommit ut med en informativ och bra broschyr om just  läsombud och högläsare. Däri kan man bland annat läsa en bra text om hur man skapar en bra lässituation:

Läs igenom texten före du läser den högt. Då är du bättre förberedd på frågor du kan få.

Om du läser för någon du inte känner väl, ta reda på vad personerna du läser för har för intressen. Då är det enklare att välja bok och att få igång en pratstund.

Hitta en avskild plats att läsa på så att ni slipper bli störda av buller, telefoner, prat eller folk som kommer och går.

Om du läser för en grupp, försök se hela gruppen, också de som är tystlåtna.

Gör avbrott i läsningen, se till att alla verkar hänga med.

Om läsestunden övergår i ett samtal där alla är med, ja då har du lyckats. Lägg undan boken en stund och låt deltagarna prata.

Vilka böcker passar då för högläsning för äldre och/eller demenssjuka? Ja, generellt kan man ju säga att böcker som handlar om livet förr ofta väcker minnen till liv. Många känner igen sig och kan  relatera till berättelsen. Böcker av exempelvis Elsa Beskow, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, Ivar Lo-Johansson, Per Anders Fogelström, Vilhelm Moberg, August Strindberg och Moa Martinson kan därför vara bra val.

För de äldre som gärna vill muntras upp och diskutera böckerna som man läser kanske lite roliga böcker passar. De senaste åren har det faktiskt kommit ett antal roliga böcker med pensionärer i huvudrollerna. Några exempel på författare är Karin Brunk-Holmqvist, Catharina Ingelman-Sundberg, Johan Werkmäster och Jonas Jonasson. Noveller och dikter kan vara bra att läsa för de som inte orkar koncentrera sig på någon längre läsning. Även bilderböcker kan vara bra för dessa äldre. Temaläsning fungerar ofta bra på äldreboenden, till exempel böcker som relaterar till julen i juletider. Självklart fungerar också modern litteratur bra, så som deckare, biografier och romaner. Men också böcker som handlar om orten man bor i eller annan intressant historia. Klassiker kan också vara ett alternativ, inte minst för igenkänningens skull. Hur som helst är det bra om det är korta, lättlästa historier, gärna lokalt förankrade eller med ett innehåll som lyssnarna kan känna igen. Det får gärna vara roliga, händelserika berättelser, eller dikter, sagor och sägner från trakten.