Jorden vaknar

För ett tag sedan läste jag Vattnet drar som är första delen i Madeleine Bäcks trilogi om vandrarna som släppts loss i Gästrikland. Det var ett kyrkoinbrott som gick snett eftersom en av killarna som utförde inbrottet tog med sig en helig sten. Det innebar att gränsen mellan levande och döda har suddats ut varpå urgamla krafter släpptes loss i såväl vatten som skog. Endast en person, Gunhild, visste vad det handlade om. Men hon klarade inte själv av att ställa tillrätta det som hänt, som tur var fick hon hjälp av Beata som förlorat sin vän till de mörka krafterna och av Krister som är Gunhilds barnbarn, som hon aldrig haft kontakt med tidigare men som visar sig ha krafter han med likväl som Gunhild själv.

Jorden vaknar (inbunden)Del två i serien, Jorden vaknar, tar vid där den första boken slutade. Det har gått några veckor och såväl Gunhild som Beata och Krister hoppas att allt ska bli lugnt nu. De försöker återhämta sig efter det som hänt och återgå till en vardag. Men det visar sig snabbt att ingenting varken har blivit bättre eller lugnare, tvärtom har vandrarna och den mörka kraften bara växt sig starkare. Inte ens Gunhild vet vad de ska göra längre. Inte blir det bättre av att Gunhild, Krister och Beata inte känner varandra eller ens är särskilt lika, de har bara blivit ihopfösta, sammallänkade av att tvingas lösa samma uppgift. Men till slut kommer faktiskt hjälp från oväntat håll. Men det slutar ändå med flera cliffhangers, för den avslutande delen, Berget offrar, har ännu inte kommit ut än.

Det här är egentligen inte alls min genre, men jag har ändå fastnat för böckerna och kommer inte att kunna låta bli att läsa den tredje boken. Jag gillar att böckerna utspelar sig i Gästrikland som är ganska nära där jag bor. Just miljöbeskrivningarna är superbra också i denna bok, jag tror att man kan se landskapet och miljön framför sig även om man aldrig varit i Gästrikland. För mig som varit där blir det dessutom ännu tydligare. Jag gillar också karaktärerna. De är väldigt omaka, men ändå har alla någon eller några bitar som gör att de blir intressanta och man vill gärna lära känna dem. Jag gillar också själva temat, urgammal folktromystik som möter skräckgenren men som samtidigt har ett ben kvar i vardagen och realismen. Kanske är den lite för rå och äcklig för min smak emellanåt, men som sagt egentligen är det här ju inte min genre och jag kan tänka mig att det ändå finns en stor målgrupp bland ungdomar och även vuxna. Boken har ett högt tempo och sättet författaren skriver på med ganska korta, avhuggna meningar och snabba klipp mellan karaktärer och miljöer känns ibland också som en film eller tv-serie. Jag vet inte om böckerna kommer att filmatiseras, men de skulle verkligen passa som det. Nu ska det bli spännande att se om serien håller hela vägen, om alla lösa trådar kommer att knytas ihop i den avslutande delen i trilogin.

Jorden vaknar är utgiven av Natur och Kultur och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Paket från Finland!

Idag när jag hämtade posten fanns ett spännande paket däri. Häromdagen fick jag veta att jag vunnit en utlottning på Sara Pepparkakas blogg Bokhyllan i Pepparkakshuset. Det var boken Inlandet av Elin Willows som länge funnits på min ”vill läsa-lista” och dessutom fick jag choklad och fina hälsningar från Kristinestad i Finland. Så roligt! Stort stort tack!

Än finns det hopp

Karin Wahlberg är för mig mest känd som deckarförfattare. Men hon har också skrivit en serie som heter Lasarettet. Jag har nu läst den första boken i serien, Än finns det hopp, och jag blev väldigt förtjust. Serien påminner lite grann om trilogin om hemmafrun Maj som Kristina Sandberg skrivit, fast här är det många fler personer i fokus än bara en huvudperson. Men även Lasarettet är i grund och botten en skildring av vardagen och livet i en svensk småstad på femtiotalet.

Lasarettet handlar om människorna kring Ekstad sjukhus. Det möter vi till exempel Ella-Kristin som utbildar sig till sjuksköterska och hennes klasskompisar. Vi möter också läkare inom olika discipliner och med olika grad av erfarenheter, från läkarkandidater till överläkare. Vi möter läkarfruarna likväl som biträdena på sjukhusets olika avdelningar. Vi möter Ulla, en ambitiös tjej som går sista året på flickskolan men som drabbas av polio. Och många många fler. Och just den där polion har stor betydelse i första boken. Den utspelar sig nämligen under 1953, det år då polioepidemin härjar som mest i Sverige och som präglar livet på och kring sjukhuset väldigt mycket. Polion har ingen nåd, vem som helst kan drabbas oavsett social klass.

Det här är en bok där sjukhushierarkin likväl som klassperspektivet är tydligt och jag tycker att det är väldigt intressant att läsa och reflektera kring detta både då och nu. Jag lär mig mycket av boken och den skapar många tankar. Jag upplever boken som väldigt detaljrik och trovärdig. Jag vet att författaren själv har en bakgrund som läkare och det låter hon oss märka på ett bra sätt. Jag tycker att det är väldigt fängslande att få ta del av hur vardagen på ett sjukhus såg ut då, och jag tror att det är mycket som är väldigt annorlunda mot idag, samtidigt som det nog finns en hel del kvar också än idag. Jag gillar idén om sjukhuset som ett nav som allt annat kretsar kring, från relationer och personliga skeenden till samhällsutveckling och nationella händelser. Det finns såväl drömmar som allvar, såväl vardagslunk som spänning och dramatik. Persongalleriet är myllrande och det är intressant att få chansen att lära känna så många olika karaktärer inom olika samhällsskick och med olika vardag. Det kan dock bli lite väl mycket att hålla reda på tycker jag stundvis. Men det kanske ger sig till de kommande böckerna i serien. För jag ska definitivt fortsätta läsa. Jag vill redan veta mer om hur det går för alla de karaktärer jag nu fått lära känna.