Bror är en ungdomsbok som utspelar sig i Stockholmsförorten Alby. Fjortonåriga Hussein och hans bästa vänner Charbel och Bilal spelar fotboll, stjäl cyklar och snattar energidryck och chips. Samtidigt trappas gängkriget upp runtomkring dem. På torget diskuterar man vem som tagits av polisen och vem som har skjutits till döds. Hussein har ingen aning om att även hans liv snart kommer ta en ny vändning. För när man väl klivit över gränsen finns ingen återvändo. Eller?

Bror är en välskriven och högaktuell bok som handlar om gängkriminalitet och vad som leder in till brottslighet, droghandel och skjutningar. Det handlar om att växa upp under svåra förhållanden och grupptryck. Men också om lojalitet, broderskap och mod. Det handlar om att ha drömmar, men inte förutsättningarna att förverkliga dem. Författaren Alex Khourie är en pseudonym, men han har under många år arbetat med ungdomar i kriminalitet och det märks eftersom berättelsen känns så autentisk, såväl i miljöskildringarna som i språket. Boken är också inspirerad av verkligheten, många verkliga ungdomars livsöden har fått ge liv till berättelsen. Islam är en viktig och närvarande del i Husseins liv och det är intressant att läsa om hans syn på tron och hur den är en glädje, ofta den enda glädjen, i hans liv.

Det är viktigt med representation i böcker och att alla får komma till tals, men än viktigare att alla läsa om den värld vi lever i. Det här är en berättelse om de personer som finns bakom nyhetsrapporteringarnas skjutningar. Det är tuff läsning, men det är verkligheten och just därför tycker jag att alla ska läsa den här boken, inte bara de ungdomar som själva känner igen sig utan alla unga, och dessutom alla vuxna för att ta del av den värld våra unga faktiskt vistas i och det våld som finns och växer i många delar av Sverige. Här finns också mycket att prata om och diskutera kring. Den skulle funka som högläsningsbok i nian eller på gymnasiet exempelvis. Men viktigt att veta är att det är nattsvart läsning som skildrar en verklighet ingen kan rygga bort ifrån.

Vi ska ju bara cykla förbi handlar om Manda och Malin. De går i nian och är bästa kompisar. De bor i ett litet samhälle, ett samhälle där alla känner alla och tiden står stilla. De kallas för “cyklarna” för på dagarna cyklar de bara omkring, i hopp om att något ska hända. Malin hoppas på att få en romans så tillvaron blir lite mer spännande. Manda hänger efter sin bästis, men plötsligt dyker det upp en ny, spännande kille utanför pizzerian. Kanske är han den snyggaste kille hon någonsin sett. Men frågan är hur långt tjejerna är beredda att gå för att skaffa sig en pojkvän och få in lite spänning i tillvaron.

På baksidan av boken står det att den handlar om vänskap, identitetsskapande och behovet att fylla sitt liv med mening. Just identitetsskapandet tycker jag är väldigt träffsäkert här. Handlingen utspelar sig när Malin och Manda är i en viktig brytpunkt i livet, då de fortfarande är unga och sköra, men samtidigt ser sig själva som vuxna och mogna. Känslorna svallar liksom hormonerna, humor varvas med allvar och språket flyter ledigt och lätt över sidorna. Igenkänningen är hög och tonen pricksäker. Här skildras småstads- och tonårsledan med absolut fingertoppskänsla. Själva intrigen har vi mött många gånger förr, men här kommer den i en ny kostym som skapar en speciell läsupplevelse. Vi ska bara cykla förbi nominerades till Augustpriset 2022 och jag förstår varför.