Rolf av Malin Liljeroth är just nu bokcirkelbok i Facebookgruppen Kulturkollo läser. När jag bestämde mig för att läsa den och vara med i diskussionen kände jag att jag också ville läsa Nuckan av samma författare.

Nuckan är en självbiografisk bok där Malin Liljeroth går på djupet med begreppet ”nucka”.M Malin Lindroth är 52 år, barnlös och har levt ensam i nästan trettio år. När hon presenterar sig som ofrivilligt ensam blir reaktionerna starka och hon frågar sig vilka historier om livet utanför tvåsamhetsnormen som är möjliga att berätta. Därför bestämde hon sig för att skriva om en livserfarenhet som efterfrågas lika lite idag som i det förflutna. Hon prövar ordet ”nucka”, utforskar dess betydelser och testar sig fram för att se ifall det är det som bäst beskriver hennes egen situation.

Denna bok är tunn och kort, men innehållet är välskrivet och boken viktig. Den handlar inte bara om nuckebegreppet, utan också om ensamhet, tvåsamhet, heteronormativitet, barnlängtan, och mycket annat. Stundvis känner jag igen mig själv, trots att jag följer normen och lever med man och barn. Stundvis känner jag istället igen andra. Ibland tycker jag synd om Malin, ibland tycker jag att hon är modig. Men framförallt känner jag att det är en intressant, tänkvärd diskussion som ger mig perspektiv och som förmedlar så mycket som är viktigt att lyfta fram i ljuset. Det är en mycket personlig och utelämnande bok och det är också mycket därför den är så bra. Det jag gillar allra mest och också mest känner igen mig i är beskrivningen av ensamhet. Jag har alltid varit väldigt ensam, mobbad och utfryst under skoltiden, isolerad av mitt ex i en destruktiv relation, saknat nära vänner i vuxen ålder och nu för snart fyra år sedan förlorade jag också båda mina föräldrar inom loppet av tre veckor, vilket liksom var grädden på mitt ensamhetsmos.

Nuckan är utgiven av Norstedts förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Rolf är en helt annorlunda roman skriven av samma författare. Men temat är ändå på sätt och vis detsamma. Ensamhet. Förlaget har skrivit en så träffande presentation:

I Rolf tecknar Malin Lindroth ett porträtt av en man i en flock av män, de obetydliga männen i beiga vinterjackor som varje morgon står och väntar i busskuren. Det är en tillvaro i tystnad och anonymitet, i avsaknad av nära relationer.

I den här boken berättar Rolf sin egen berättelse efter att han, som han själv säger, har dödat en flicka. Rolf är snart 60 år, lärarvikarie på Komvux. När boken börjar är det natt och han väntar på polisen som ska komma och förlösa honom från hans brott och från hans ensamhet. I väntan på polisen skriver han och berättar om sitt liv och vad som fick honom att hamna där.

Den här boken handlar mer om ett specifikt människoöde än Nuckan som är mer samhällsgranskande. Men romanerna hänger ändå ihop i och med att Liljeroth fortsätter utforska normer och begrepp. Jag fastnade dock inte alls för Rolf. Jag tror det mest handlade om att jag störde mig på huvudpersonen och att jag hade svårt att känna igen mig. Huvudpersonen är osympatisk och nästan frånstötande. Boken är kort, lättläst och välskriven, personporträttet fascinerande och slutet väldigt speciellt. När jag la ifrån mig boken kände jag mig illamående.

Rolf är utgiven av Norstedts förlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.