Sara vill inget annat hellre än att få börja rida. Men hon bor med sin ensamstående mamma vars pengar knappt räcker till, så för Sara är ridning en ouppnåelig dröm. Åtminstone tills en dag i början av sommarlovet då hon upptäcker en övergiven gård och en mager, skygg, vanvårdad och övergiven häst. Hon börjar ta hand om den i smyg, trots att det leder till såväl lögner som att hon gör sånt hon egentligen inte borde göra. För var dag som går kommer hon ett steg närmare att vinna hästens förtroende. Men det finns fler som har intresse av gården och av hästen, och Sara behöver hitta på en plan för att rädda hästen från att bli såld.

Rida eller dö är en tät och intensiv hästbok som behandlar kärleken till hästar, drömmen om att få rida och sociala orättvisor. Den handlar också om mod och att våga utmana gränser för vad man borde, kan och vågar. Men trots att det är en hästbok så handlar den inte bara om hästar utan också om så mycket annat. Om olika levnadsvillkor, relationen mellan barn och förälder, vänskap, utanförskap, utsatthet, drömmar och om vikten att bli sedd. Boken vänder sig till mellanåldern och den är lättillgänglig och tankeväckande på samma gång. Språket är engagerat, liksom hästtemat. Boken känns verklighetsnära och äkta. För hästtjejer- och killar är det lätt att känna igen sig och relatera till Sara. Det här är Arianna Bommarcos barnboksdebut och kanske försöker hon få med alltför mycket snarare än att fördjupa sig i ett fåtal delar. Boken kändes alltför kort för att rymma alla de teman som tas upp, vissa hade kunnat strykas. Gårdens mörka historia skapar spänning, men den spänningen hade egentligen inte behövts. Bokens styrka ligger i skildringen av karaktärerna, deras respektive utsatthet samt i relationerna karaktärerna emellan, och dessa delar hade gott och väl räckt utan att man behöver spänna över fler teman. Men bortsett från detta så är Rida eller dö en fin och känsloladdad hästbok som kan läsas av vem som helst från mellanstadieåldern och uppåt, inte bara den inbitne hästälskaren.