Ödeläggaren

ÖdeläggarenÖdeläggaren är en sann och drabbande berättelse om hur författaren Christina Herrström råkade ut för en man som fullständigt krossade hennes liv. En dag mötte hon en sällsynt karismatisk musiker och affärsman som berättar om sin kamp för rätten till sin son och sin strävan efter ett bättre liv, men också om svårigheterna att uppnå detta när allt tagits ifrån honom och han inte har ens ett eget hem.

Christina öppnade sitt hem och började hjälpa mannen ekonomiskt. Men beslutet att hjälpa en medmänniska kom att få förödande konsekvenser och hennes liv började långsamt och metodiskt att slås sönder tills dess att bara spillror återstod.

När jag läste Ödeläggaren kände jag bara: ”vilken bok!”. Den bygger på författarens 23 dagböcker från tiden med ”ödeläggaren” och den är så personligt skriven, naken och utelämnande. Det är oundvikligt att bli berörd av Christina Herrströms berättelse.

Boken har 588 sidor och kan ibland upplevas som seg och upprepande. Men jag som själv har levt med våld i nära relation känner så väl igen allt detta upprepande och att saker går i cirklar. Trots att boken är så lång är den också samtidigt lättläst, välskriven och har en berättarteknik som får en att inte vilja lägga bort boken förrän man fått veta hur det har gått.

En nackdel med att boken är så lång kan vara att den avskräcker de som verkligen borde läsa den, för det här är en detaljerad studie i psykisk kvinnomisshandel, en bok som verkligen förklarar hur en stark, framgångsrik kvinna kan bli så nerbruten och hjärntvättad, ja rent av grundlurad. När man som jag jobbar aktivt i kvinnojourer och liknande får man så ofta höra folk som ifrågasätter varför man inte lämnar direkt och varför man låter sig utsättas för allt detta, och det är säkert svårt för de som står utanför att förstå hur starka mekanismer man utsätts för. Men jag tycker att det förklaras tydligt i den här boken. Liksom i följande recension från Aftonbladet:

Han tar över alltmer av hennes lägenhet, målar om utan att fråga, skriker så hon inte kan arbeta samt kräver total tystnad när han sover. Han invaderar henne fysiskt: stoppar ner fingrar i hennes mun, välter henne på golvet, slår henne så hon får märken. Han isolerar henne från vänner och försöker förföra hennes dotter.

Han tar död på hennes älskade växter, kräver henne på miljonbelopp som han slösar bort och skuldbelägger henne genom avancerade historier. Han anställer också en astrolog som ytterligare ska manipulera Herrström. När hennes familj till slut får ut honom, hittar hon material från kurser han gått: ”Hur du gör andra människor till redskap för din vilja.”

Jag känner igen så mycket från det våld jag själv varit utsatt för. Inte det ekonomiska våldet, men alla känslor och tankar. Förvirringen. Osäkerheten. Skammen. Rädslan. Tröttheten. Ångesten. Ensamheten. Christina Herrström har varit oerhört modig som har skildrat allt detta och helt utelämnat sig själv. Jag hoppas av hela mitt hjärta att Ödeläggaren blir emottagen som ett debattinlägg i debatten om mäns våld mot kvinnor och att det hon varit med om inte varit förgäves, utan att hennes bok gör skillnad för andra kvinnor. Jag önskar att förståelsen och kunskapen skulle öka och att man inte längre skulle behöva bli ifrågasatt eller idiotförklarad. Men tyvärr är det väl så att de verkligen skulle behöva insikten, förståelsen och kunskapen, de kommer inte att läsa den här boken trots att de verkligen, verkligen skulle behöva.