Amanda undrar över el

Amanda undrar över elIgår skrev jag om boken Så funkar internet. Idag blir det ytterligare en faktabok om teknik, nämligen Amanda undrar över el. Boken är utgiven av Svensk Energi och de har tagit fram boken i nära samarbete med NT-utvecklare inom förskolan. Det finns även lärarhandledning och en materialsats så man kan jobba med ämnet ordentligt i skola eller förskola.

Amanda undrar över el presenteras som en faktasaga i bilderboksformat för nyfikna 3-6-åringar och det är nog en bra presentation av boken. Den inleds med att Amanda ska titta på sin favoritfilm när allt blir tyst och svart. Det har blivit strömavbrott. Nu börjar Amanda fundera över varifrån egentligen elen kommer och varför den försvann just nu. Tillsammans med grannen Elinor ger sig Amanda ut och undersöker elens väg till hemmet och de upptäcker också hur många olika saker vi egentligen använder el till.

Det är inte ett lätt ämne att förstå, eller att förklara för barn, men jag tycker att boken gör det på ett bra sätt. Det är lätt att förstå trots ämnet och trots de ganska svåra ord som ibland förekommer, men som förklaras pedagogiskt. Den inramning som sagan om Amanda utgör skapar en roligare ingång till ämnet och gör också att boken får en större helhet. Det finns också många illustrationer, både sådana som illustrerar själva sagan och sådana som förtydligar faktaavsnitten. Illustrationerna är varma, glada och har milda, lugna färger.

För varje exemplar av boken som säljs skänks tio kronor till GIVEWATTS, en organisation som ser till att skolbarn som inte har el hemma får tillgång till solenergilampor.

Boken kan läsas som en vanlig högläsningsbok, men den fungerar också ypperligt att arbeta med i förskolan och i skolans lägre årskurser. El är ju något som vi i Sverige ständigt är omgivna av, och det är lätt att jobba med detta tema med tanke på att de flesta barn är fascinerade av hur elen fungerar egentligen.

Amanda undrar över el är skriven och illustrerad av Kristina Hoas och Tobias Flygar. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Så funkar internet

Bildresultat för så funkar internetInternet – ett fenomen som vi kommer i kontakt med varje dag. Men få vet hur internet fungerar egentligen. Hur fungerar det egentligen att skicka text och bilder till varandra? Vad är darknet? Hur skyddar man sig från virus och maskar? Vem bestämmer över internet? Hur hittar man på smarta lösenord? Hur kan skor, motorvärmare, lampor och till och med kylskåp vara uppkopplade till internet? Vilken betydelse har egentligen ettorna och nollorna? Dessa frågor och många, många fler, får man svar på i boken Så funkar internet som är skriven av Karin Nygårds och illustrerad av Johanna Kristiansson.

Bildresultat för så funkar internetBoken är indelad i många olika avsnitt. Från Vad är internet, Från Arpanet till internet, World Wide Web och Ettor & Nollor, går vi vidare till Olika sätt att skicka data, Trådlösa signaler, Fiber, Så skickas data, Bitar & byte och därifrån vidare till Programmering, Internet under ytan, Hemligheter på nätet, Virus & Hackare och Människor att akta sig för och till sist hittar vi kapitel som Att söka kritiskt, Att surfa på nätet, Internetfenomen och Innan internet.

Internet är ju en komplicerad värld och boken innehåller många olika pedagogiska hjälpmedel för att försöka förklara det svåra ämnet och de många krångliga orden. Det finns exempelvis tidsaxlar, ordförklaringar och register. Boken har också en snygg formgivning med massvis av fina, detaljerade, roliga och färgglada illustrationer och olika pratbubblor, moln faktarutor och liknande som bryter av den löpande texten och gör texten både lätt att läsa och lätt att ta till sig.

Så funkar internet är en jättefin bok som faktiskt lyckas bryta ner ett svårt ämne till något som man faktiskt förstår. Jag gillar verkligen illustrationerna, de lyfter läsupplevelsen rejält, titta bara här intill (klicka på bilden så kommer du till illustratörens hemsida med fler exempel). Men det här är också en innehållsrik bok. Den vänder sig till barn mellan 6-9 år, men jag skulle nog snarare säga 8-12 år. Den är rätt tjock, med ett sextiotal sidor och rätt mycket text. Så den rekommenderas främst till de lite mer läsvana, de riktigt vetgiriga eller som högläsningsbok.

Handbok för molnskådare

Handbok för molnskådare : en faktabok om vad som rör sig på himlenHandbok för molnskådare är en faktabok om det som rör sig på himlen. De flesta har väl legat på rygg, tittat upp mot himlen och drömt sig bort bland molnen. Då är steget inte långt till att bli molnskådare. Alla kan molnskåda. Det enda man behöver är lite tid och så förstås en molnig himmel.

I den här boken får man lära sig allt man behöver veta om molnen. Vad det finns för olika slags moln, hur de bildas, hur de kan se ut, vilken påverkan de har på vädret på jorden, hur man kan förutspå vädret och mycket mer. Man får också lära sig lite om meteorologins historia, om moln i olika språk och vad det finns för tro och myter kring molnen.

Boken vänder sig till barn mellan sex till nio år enligt förlaget, men jag tycker att den passar hela familjen. Det är en hel del svåra ord i boken så det skadar inte att vara en van läsare. Trots att det är en faktabok tycker jag också att boken passar bra som högläsningsbok. Det är ganska lite text och den är indelad i olika avsnitt så det är lätt att läsa lite i taget. Då blir det också enklare att hålla isär alla de olika molntyperna.

Det finns jättefina illustrationer i boken och den är snyggt formgiven med faktarutor som bryter av den löpande texten, vilket gör boken mer lättläst. Lite synd är det bara att man valt att använda sig av flera olika typsnitt, det stör helhetsintrycket tycker jag. Men överhuvudtaget så är det här en fin bok, och en rolig idé. Jag tror inte att det finns särskilt många böcker om moln för barn.

Boken är skriven och illustrerad av Linnéa Krylén och den är utgiven av förlaget Opal. Handbok för molnskådare finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Hugo och kepskampen

Hugo och kepskampenJag har haft en hel del bokprat på sistone. En bok som jag tipsat om i både fyran och femman på mina skolor är Hugo och kepskampen som jag också därför nyligen har läst. Det är en väldigt rolig, underhållande och samtidigt lite tänkvärd berättelse om en kille som heter Hugo. Han är ganska ensam och utanför. Troligen också mobbad, även om man mer får antydningar till det i texten än att han berättar om det själv. Det är en öm tå det där. Men han vill verkligen vara en i gänget och bli accepterad. Han slår nästan knut på sig själv för att bli det. Så blir det en dag då det är dags att välja representanter till elevrådet. Ingen anmäler sig frivilligt. Till slut säger läraren att ingen i klassen får gå ut på rast förrän någon anmält sig. Hugo ser sin chans att bli omtyckt och anmäler sig därför. Efter det är det som att en helt ny värld öppnar sig för honom. Klasskompisarna ber honom föra en kepskamp i elevrådet. De vill ha på sig keps inomhus fastän det är förbjudet i skolan. Hugo lyckas med det och det leder till att han blir accepterad i klassen, ja till och med lite populär. Det är roligt. Men det dröjer inte länge förrän Hugo inser att populariteten också har en baksida…

Hugo och kepskampen är en riktigt rolig, men också tänkvärd berättelse som skildrar allvarliga ämnen som mobbing, utanförskap, utsatthet och grupptryck på ett humoristiskt sätt i jag-form, vilket gör att berättelsen griper tag ordentligt. Boken är skriven av Christina Lindström och den är utgiven av B Wahlströms. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Riktiga vikingar

Riktiga vikingar!Alla vet väl hur en riktig viking ser ut? Men den bild vi har av vikingatiden bygger till stor del på spännande historier skrivna på 1800-talet. Där framställdes vikingarna som äventyrliga hjältar. Levde det inga andra människor på den tiden? Var alla stora, skäggiga muskelknuttar som roffade åt sig det som var andras?

I boken Riktiga vikingar nyanserar Bengt-Erik Engholm bilden av vikingar och låter även kvinnor, barn, samer och andra nordbor få ta plats. De fanns ju där också under vikingatiden. Boken innehåller också massor av spännande och intressanta fakta kring de riktiga vikingarna och det som egentligen hände under vikingatiden. Vi får lära oss när vikingatiden var, vilka olika typer av skepp som vikingarna använde (vilket inte bara är de som vi känner till som vikingaskepp!), om handelsresor och plundringsresor, hur man navigerade, om musik och sagor som fanns på den tiden, hur de bodde, vad de åt, hur det var att vara vikingabarn, om runstenar, religion, fornnordisk tro, veckodagar, tidsräkning och mycket mer. Och som sagt, man får lära sig minst lika mycket om samer och andra nordbor som om vikingarna.

Boken är skriven av Bengt-Erik Engholm som också är författare till de populära böckerna Skelett, LössBlod och Snor. Han är riktigt bra på att leta fram intressant fakta och förpacka det så att det blir lättläst och pedagogiskt för barnen. Jag älskar de humoristiska illustrationerna av Jonna Björnstjerna som finns här och var. Så synd bara att de inte är i färg, det drar ner helhetsintrycket rejält. Men sammantaget så är Riktiga vikingar en fin faktabok om vikingar och historia att sätta i händerna på vetgiriga barn.

Boken är utgiven av Natur & Kultur och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Tulpanpojken

TulpanpojkenDen 18 oktober 1945 stiger fjorton holländska pojkar av tåget på Nyköpings station. En av dem är Wim. Hans namn står på en lapp som hänger i ett snöre om hans hals. Han har precis upplevt hungervintern i Holland, den sista krigsvintern, då det saknades mat och värme, städer brann och många människor dog. Wim handlar hos familjen Ängberg i ett gult hus utanför Nyköping. Där får han det bra. Allt är annorlunda. Alla är varma och mätta och ingen har upplevt krigets fasor. Wim får också fem nya syskon som genast välkomnar honom som en bror.

Christina Wahldén är den som skrivit denna bok, Tulpanpojken, som är baserad på en sann berättelse. Ett av Wims nya syskon, Britta, är nämligen Christina Wahldéns mamma.

Det är en samtidigt hemsk, tragisk, varm och hoppfull berättelse. Det är gripande att ta del av Wims och de andra holländarnas upplevelse under och efter krigsåren. Det är hemskt att det ska behöva vara så. Att barn ska behöva uppleva det som de upplevde. Det är hemskt att tänka sig Wim och de andra barnen lämna sina föräldrar och bege sig till ett nytt land med nya föräldrar, syskon och där de inte ens kan språket. Men det var en slags vardag då, och det är också en vardag idag. Självklart drar man parallellerna till dagens ensamkommande flyktingbarn när man läser och på så sätt blir det också en koppling som dagens barn kan relatera till. Det är alltså en bok som tyvärr ligger i tiden.

Men det är också en väldigt fin och varm skildring där vi får se Wim emottas med öppna armar av hans nya familj. Han finner sig ganska snabbt tillrätta och lär sig svenska. Han får inte stanna i Sverige. Han var nio månader hos familjen Ängberg, men sedan fick han åka tillbaka till Holland med de andra holländska barnen. Men han släpper inte kontakten med Ängbergs. Sjuttio år senare talar han fortfarande svenska. Bokens Britta har besökt honom i Holland vid två tillfällen och han har också själv varit tillbaka i Sverige flera gånger. På julafton 2015 pratade Britta och Wim med varandra på Skype, båda pratade svenska med varandra och båda var då över åttio år gamla. Det var där och då som Christina Wahldén bestämde sig för att skriva boken. Redan året därpå dog Britta och några månader senare besökte Christina Wim och hans familj i Holland.

Jag älskade verkligen boken. Den är lättläst och snabbläst, men griper tag direkt och berör på djupet. Christina Wahldén är en skicklig författare, en av mina absoluta favoriter. Hon har länge skildrat utsatta barn och svåra ämnen. Nu skriver hon något helt annat, men hon gör det på ett minst lika bra sätt. Jag gillar berättargreppet hon har där hon låter Wim och Britta komma till tals i vartannat kapitel. På så sätt får man bådas berättelse, bådas version.

Jag rekommenderar Tulpanpojken till alla från 9 år och uppåt, även vuxna. Den är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Handbok för superhjältar

Handbok för superhjältar. Del 1: HandbokenLisa måste bo hos sin mormor i några månader eftersom hennes mamma jobbar i en annan stad. Problemet är bara att Lisa vantrivs något fruktansvärt i sin nya skola. Killgänget retar henne konstant för hennes utstående öron, och varje kväll somnar Lisa med händerna tryckta mot öronen, för att de förhoppningsvis ska sluta stå ut så mycket.

En dag när Lisa, i vanlig ordning, blir jagad av killgänget rymmer hon in på biblioteket. Där, längst ner på en hylla, står en bok som liksom lyser. Lisa dras till hyllan och får fram boken som har det besynnerliga namnet ”Handbok för superhjältar”. Märkligt nog är inte boken registrerad i bibliotekets system, och bibliotekarien viskar till Lisa att det nog är så att handboken helt enkelt ska följa med Lisa hem och stanna där. Och i det ögonblicket börjar Lisas resa mot att bli superhjälten Röda masken!

Handbok för superhjältar Del 1: Handboken är en annorlunda bok. Det är första boken i en planerad serie om fyra titlar. Boken passar perfekt för de som inte är så intresserade av att läsa. Den är nämligen lite serietidningsinspirerad. Sidorna domineras av mangaliknande illustrationer och texten finns insprängd i rutor mitt bland bilderna. Det är också relativt lite text men mycket bild. Den är fartfylld, håller högt tempo och både snabbläst och lättläst. Att det är en tjej i huvudrollen gillar jag skarpt, vi behöver fler böcker med coola hjältinnor. Jag gillar förstås också att det är biblioteket som är huvudpersonens fristad och att det är just en bok som har stor betydelse för handlingen. Överhuvudtaget gillar jag verkligen denna bok och jag kommer att bokprata friskt om den på bibblan, inte minst till de lite mer läsovilliga. Boken vänder sig till barn mellan 6-9 år, men jag tycker nog att den passar även lite yngre och äldre barn än så.

Handbok för superhjältar är skriven och illustrerad av Elias och Agnes Våhlund, utgiven av Rabén & Sjögren och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Det du inte vet

Det du inte vetDet du inte vet är den 18:e (!) boken om Maria Wern. Helt otroligt, tänk att Anna Jansson skrivit så många Gotlandsdeckare om polisen Maria Wern. I denna bok är Maria på fest hos sina nya grannar i sommarstugeområdet i Åminne. Plötsligt utbryter en explosionsartad brand ut i närheten. Flera människor förs till sjukhus och ett hus brinner ner till grunden. Morgonen därpå försvinner en kvinna spårlöst. Det visar sig vara Sofi Hartman, dotter till Marias chef Tomas Hartman. Spåren efter henne pekar åt flera håll och det är många ledtrådar att följa upp. Det visar sig att utredningen inte bara kommer nära Tomas, utan också väldigt nära Maria och hennes familj.

Återigen har Anna Jansson alltså skrivit en spännande berättelse som är en blandning både av klassisk pusseldeckare och av nutida polisarbete. Jag gillar skildringen av Gotlandsmiljön och det är roligt att få följa Marias vardag. Jag hade gärna följt hennes privatliv lite mer på hemmaplan än vad som sker i denna bok. Dessutom tycker jag att det kan vara lite svårt att tro på att såhär mycket verkligen händer just kring Marias familj och att så mycket kretsar kring just polisernas anhöriga. I den här boken tillkommer dock en ny polis till gruppen, vilket ger lite nytt färgstarkt syre till persongalleriet. Jag har läst ikapp Anna Janssons deckare nu på ganska kort tid och har nu bara den allra senaste kvar att läsa. Kanske har jag läst dem lite för snabbt, det behövs lite paus emellan för att uppskatta dem fullt ut tror jag. Ändå kan jag inte sluta läsa serien och redan nu ser jag fram emot att ta del av vad Jansson har hittat på för tema till nästa bok.

Det du inte vet är utgiven av Norstedts förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Stora boken om bin

Stora boken om binVisste du att bin pratar med varandra genom att dansa?

Visste du att nektar från olika blommor ger helt olika typer av honung?

Vet du varför det bara finns en enda drottning i ett bisamhälle?

Allt detta och mycket mycket mer kan man få reda på i Stora boken om bin.

Stora boken om bin är en generös bok med stora, detaljerade bilder att förlora sig i. Varje uppslag har vackert tecknade illustrationer, men också faktatext om bin, honung, hur bina lever, hur det ser ut i en bikupa, hur ett bisamhälle fungerar och varför de små insekterna är så viktiga för oss människor.

Det är en fin informativ och överhuvudtaget imponerande bok. Den har ingen åldersangivelse utan förlaget menar att den passar för alla åldrar. Man kan förstås vara hur liten som helst för att titta på bilderna och som högläsningsbok passar den ju också från låg ålder. Men som läsa-själv-bok rekommenderas den främst till mer vana läsare, för det är lite, lite svårläst text och en hel del svåra ord.

Boken är skriven och illustrerad av Piotr Socha, utgiven av Alfabeta förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Jag, En

Jag, EnFör någon vecka sedan läste jag ut Jag, En av David Levithan. Det var en bokcirkelbok, men tyvärr kunde jag inte gå på träffen där boken diskuterades. Synd, för det uppstod verkligen många tankar under läsningen av denna bok.

Jag, En handlar om en person som varje morgon vaknar upp i en ny kropp. Hen har ingen aning om ifall hens kropp är ljus eller mörk, tjock eller smal, kille eller tjej när hen vaknar upp på morgonen. Så har det varit för En så länge hen kan minnas. Den kropp som han föds i kan bo vart som helst inom ett visst begränsat område i USA, se ut hur som helst och leva vilket slags liv som helst, men den som kroppen tillhör är alltid 16 år gammal, precis som att En alltid befann sig i tolvåriga kroppar när En själv var tolv och sexåriga kroppar när En själv var sex. Det här är alltså något som En numera är van vid och som En har accepterat. En är som ett flyktigt spöke som lever olika personers liv och träffar många olika personer, men bara under en enda dag. En lämnar alltså inga bestående intryck, har inga egna vänner, har inget eget överhuvudtaget, utan lever helt enkelt andras liv. En har tillgång till personens minnen och erfarenheter och kan därför leva personens liv precis som vanligt. Det kräver en enorm kapacitet att anpassa sig, och det behärskar förstås En till fulländning. Men en dag, den dag som berättelsen inleds, sker något annorlunda.

En vaknar och befinner sig i Justins kropp. Justin har en flickvän som heter Rhiannon. En gillar inte Justin som person alls, han är dryg och behandlar inte sin flickvän särskilt väl. Men han kommer snabbt att börja gilla Rhiannon och han bestämmer sig för att ge Rhiannon ett oförglömligt minne den enda dag han kan. Dagen efter är ju Justin tillbaka i sin vanliga kropp och är lika dryg mot Rhiannon som vanligt. En däremot befinner sig i Leslie Wongs kropp. En försöker leva hennes liv som vanligt, men kan inte sluta tänka på Rhiannon. En bara måste träffa henne igen. Nu uppstår en slags kärlekssaga som förstås är helt omöjlig. Hur kan man bli kär i någon som hela tiden byter kropp och utseende? Hur kan man ha ett förhållande när man aldrig vet i vilken skepnad den andre parten dyker upp, vart hen bor eller har för sysselsättning? Hur kan man vara tillsammans med någon när man aldrig vet hur framtiden ser ut? Det är dömt att misslyckas och Rhiannon är oerhört skeptisk. Dessutom är hon ju tillsammans med Justin fortfarande. Men En är envis.

Det här var verkligen en läsupplevelse. Till viss del kan man tycka att boken blir lite tjatig och tråkig med alla upprepningar. För varje ny dag måste ju författaren beskriva en ny karaktär vars kropp En vaknar upp i, och då måste ju miljön och den personens relationer och liv beskrivas, vilket blir lite tjatigt i längden. Men det uppvägs av allt det andra. Det jag gillar allra mest är det tänkvärda, det filosofiska. Hur mycket betyder utseende egentligen? Är det personen eller kroppen man blir attraherad av? Boken är också ett starkt inlägg i hen-debatten. En är nämligen könslös. Hen vaknar ju upp i nya kroppar hela tiden och beskriver själv såhär: ”Jag tänkte inte på mig själv som pojke eller flicka – det har jag aldrig gjort. Jag brukade bara se mig som pojke eller flicka under en dag. Det var som en ny uppsättning kläder.” Jag gillar också de ögonblicksbilder man får av alla karaktärers liv, man får en riktigt bra inblick i hur olika liv vi alla kan leva trots att man är lika gammal och bor i samma land. Ni förstår säkert varför det här är en bra bokcirkelbok, det uppstår mycket tankar under läsningen och det finns hur mycket som helst att diskutera.

Jag har aldrig läst något av David Levithan innan, men jag blir naturligtvis nyfiken på vad han som författare mer kan åstadkomma med tanke på att han fått den här helt makalösa bokidén med en figur som byter kroppar och därmed liv varje dag. Han har också skrivit en bok ur Rhiannons perspektiv, En annan, som jag definitivt kommer att läsa. Men han har också skrivit andra böcker med andra karaktärer. Dessutom ska tydligen Jag, En filmatiseras. Den vill jag se, det känns som att det här är en bok som passar mycket bra som film.