Gryningsstjärna och Middagsmörker

     

Förra året kom Middagsmörker av Charlotte Cederlund, en ungdomsbok som fick mycket bra kritik och som blev väldigt omtalad. Nu i vår kom uppföljaren, Gryningsstjärna. De här böckerna är de två första i Idijärvitriologin, en triologi som handlar om Áili, en tjej som när första boken inleds precis har förlorat sin pappa i cancer och eftersom hennes mamma sedan länge är borta tvingas hon flytta till sin enda levande släkting, sin morfar. Därför flyttar 16-åriga Áili från Skåne upp till Idijärvis sameby till en släkting hon aldrig har träffat. Som väntat blir välkomnandet svalt. Dessutom dröjer det inte länge förrän det börjar hända mystiska saker i byn. Det visar sig att Áili har magiska krafter knutna till sitt samiska arv och nu blir hon indragen i en flera hundra år gammal konflikt. Allt detta ställs ytterligare på sin spets i bok nummer två, Gryningsstjärna, där Áilis vardag dessutom kompliceras ytterligare eftersom morfadern ligger på sjukhus och därför blir soc inkopplad. Allt detta ska hon rådda i samtidigt som hon oroar sig över att Nåjdernas råd kommit till Idijärvi för att leta efter den mytomspunna Urseiten. Hon litar inte riktigt på dem, men hon vet hur viktigt det är att hitta föremålet så hon försöker också söka på egen hand. Dessutom sörjer hon sin älskade gammelfarmor och hoppas innerligt att hennes död inte var förgäves.

Den senaste tiden har det ju kommit såväl tv-serier som böcker som utspelar sig i nordligaste norr och som på olika sätt anknyter till den samiska kulturen. Jag, som de flesta andra, kan väldigt lite om den och för många kanske det också ter sig exotiskt med den trolldom och magi som är omsluten den samiska kulturen. I de här böckerna till exempel förekommer nåjder och trolltrummor, men också en vardag med skola, kompisar, renskötsel och matlagning. Magisk realism och urban fantasy är ju genrer som blivit populära den senaste tiden och här passar dessa böcker in. Det är magi och fantastik, men man behåller hela tiden den ena foten i realismen och vardagen. Fantastiken tar aldrig över. Just det faktum att boken handlar om en skånsk tjej som flyttar upp till en värld som borde vara hennes, men där hon aldrig tidigare varit gör också att vi får se den samiska världen ur hennes ögon, vilket gör att vi läsare som också egentligen har noll koll om samerna får en snygg introduktion.

Böckerna är snabblästa och har ett högt tempo och ett driv som gör dem till bladvändare. Ett pluspoäng också för karaktärerna, Áili och Olivia som båda är två starka tjejer som vågar sticka ut och vågar ta konflikter. Dessutom gillar jag verkligen de fantasieggande titlarna och omslagen som känns väldigt genomtänkta. Kul med dubbla omslag och att varje bok har sin färg. Jag vet att det förekommit lite kritik mot böckerna också, exempelvis att författaren skrivit om en kultur som inte är hennes och det har jag lite svårt att förstå. Skulle en författare aldrig kunna skriva om det som inte är självupplevt skulle vi inte ha någon fantasy, väldigt få deckare och inte heller böcker med kvinnliga huvudpersoner skrivna av män och vice versa. Nu är ju jag förstås inte själv same och har därför kanske inte ens rätt att bemöta kritiken, och jag vet inte heller hur pass mycket research författaren gjort och hur trovärdiga böckerna är. Men jag är själv författare och jag vet att om jag bara skulle få skriva om det som är självupplevt skulle mitt skrivande och mina skrivna ord bli så oerhört mycket tråkigare.

Middagsmörker och Gryningsstjärna utges av Opal och de finns att köpa hos Adlibris (här och här) samt hos Bokus (här och här).

4 thoughts on “Gryningsstjärna och Middagsmörker

  1. Ja, oj, tänk om författare aldrig fick skriva om annat än det självupplevda. Huga! Jag har inte läst böckerna men de verkar spännande. Sen kan man ju hoppas att författaren ändå har gjort research så att ”verkligheten” är trovärdigt skildrad.

Comments are closed.