Skuggspelet är den andra delen om brottsutredaren Harriet Vesterberg. I denna bok blir hon personligt involverad då hennes bästa vän Lisa är spårlöst försvunnen. Väldigt frustrerande för Harriets del, eftersom hon som civil utredare inte har behörighet att göra alla de efterforskningar hon vill. Men å andra sidan går hon sin egen väg och hon bryter gärna mot reglerna om det kan hjälpa henne att hitta Lisa.

Så småningom flyter en död kropp med mystiska skador i land i det pittoreska fiskeläget Lerviken där Harriet och hennes pappa bor. Polisen kan dock inte identifiera mannen. Men snart dyker ytterligare en kropp upp och det står klart att båda har mördats och att de har liknande skador. Harriet och hennes kollega Patrik börjar se oväntade kopplingar mellan morden i Lerviken och Lisas förvinnande. Samtidigt börjar det dyka upp hot mot det stundande EU-toppmötet som ska ske i Landskrona och där Europas högst uppsatta politiker snart ska samlas på ett och samma ställe. Klockan tickar allt snabbare.

Första boken om Harriet hette Ögonvittnet och den tyckte jag om dels eftersom Harriet känns som en trovärdig, väl sammansatt karaktär och dels för att det känns nytt och annorlunda att få följa en civil brottsutredare. Det tycker jag fortfarande. Harriet har inte ett jättetrassligt privatliv som så många andra karaktärer i deckare, utan det är snarare så att det hon är med om är sådant som helt vanliga människor är med om och därför så känns det så realistiskt. Hon är också en karaktär som är lätt att tycka om, kanske just för att man känner igen sig i henne.

Boken är spännande, inte särskilt förutsägbar, intressant och aktuell. Kanske finns det lite väl många sidospår som hade kunnat tajtas till för att skapa en mer sammanhållen historia. Men istället finns en härlig sarkastisk humor som känns som en extra krydda till handlingen utan att det ändå blir för tramsigt. Nu ser jag fram emot fler böcker om civilutredaren Harriet Vesterberg i Lerviken. Ett extra plus också för det fina omslaget med sina gula inslag.