Den magiska julkatten

Den magiska julkattenDen magiska julkatten är en stämningsfull och fantasirik julsaga skriven av Ester Roxberg och illustrerad av den unge konstnären Maximilian Svensson (2004).

Det var dagen före julafton.
Vi var i skogen och grillade korv.
Jag ville gå hem och bara längta efter julklappar.
Det var då han dök upp, Sixten.
”Usch!” ropade föräldrarna när de fick syn på honom. ”Vilken äcklig katt! Rör den inte!”

Men den stackars traskatten ser så frusen och hungrig ut att pojken inte kan låta bli att mata den. Han följer efter katten in i den snöiga skogen och snart börjar otroliga saker att hända. Är den slitna katten i själva verket någon helt annan – någon som verkligen har med julen att göra? Det blir ett magiskt möte i juletid som förändrar allt och får pojken att våga sådant han aldrig tidigare vågat.

Det här är en vacker bilderbok som passar hela familjen. Kanske är texten dock lite för avancerad för den egentliga målgruppen och främst kanske budskapet går fram hos äldre barn och vuxna. Boken handlar om utanförskap, julens magi, omtanke, om att saker inte alltid är som de ser ut att vara och om vikten av att ta hand om varandra. Det är äventyr, fantasi, magi och jul på samma gång. Boken är illustrerad med vackra, stämningsfulla akvareller. Illustrationerna är också bland det bästa med den här boken, då texten känns lite för sparsmakad och lämnar mycket till läsaren att tolka. Allra bäst är nog den känsla och stämning som boken bygger upp där man ser, hör och känner den knarrande snön, den gnistrande stjärnhimlen, suset från släden och magin från den omtänksamma julkatten.

Den lilla lilla sjöjungfrun

Det är tidigt på morgonen, och alla syrrorna sitter vid frukostbordet.
Jag har fem stycken.
Idag ska jag också följa med till Ytan, säger jag. Vi kan simma dit tillsammans.
Syrrorna tittar på mig.
– Du kan inte följa med, säger dom.
Du är alldeles för liten.

Den lilla lilla sjöjungfrunDen lilla lilla sjöjungfrun handlar om en liten tjej, en sjöjungfru, som har fem storasyster och ständigt och jämt får höra detta: Du är för liten. Att vara yngst i syskonskaran har onekligen sina fördelar ibland, men när de stora systrarna ska göra storasystersaker, som att simma upp till Ytan, får den minsta lilla sjöjungfrun inte följa med.

Illustratören och den nu debuterande författaren Klara Nordin Stensö djupdyker i undervattensmiljön och livet som sjöjungfru, men kanske allra mest i syskonskap, utanförskap och det där med att alltid vara minst. Igenkänningen hos småsyskon är stor. Slutet kommer lite för tidigt och blir rumphugget efter en stark inledning, men det kan man förlåta då det finns så mycket annat härligt med den här bilderboken. Den är skriven med mycket humor och en hel del blinkningar även mot vuxenläsaren. Särskilt i detaljerna finns det mycket humor och glimten i ögat. Illustrationerna är detaljfyllda, vackra teckningar i tusch och akvarell som drar mot grönt och rosa.

Skolan börjar snart och ingenting är klart

Skolan börjar snart ... och ingenting är klart!Skolan börjar snart … och ingenting är klart! är en ”börja skolan-bok”. Det är en blandning mellan bilderbok och kapitelbok och passar därför fint för de som precis är där vid övergången mellan bilder- och kapitelbok. På så sätt passar den också fint för de barn som precis ska ta steget från förskolan till skolan. Boken är tänkt som högläsningsbok och den är fylld med härligt charmiga bilder.

Om precis en vecka är det dags. Då ringer jag i klockan och barnen väller in genom dörren. Jag kan redan se dem framför mig, pigga och spralliga och nyfikna på vad som ska hända här i skolan. Några har nog fjärilar i magen, precis som jag hade på min första skoldag. Kanske är de lite nervösa för hur det ska gå. Men de behöver inte oroa sig, för här finns allt som behövs för ett första toppenår i skolan! Eller vänta nu, gör det verkligen det?

Boken handlar om förberedelserna inför terminsstarten, det som sker under de där sista pirriga, nervösa, spännande dagarna på sommarlovet, strax innan skolan ska börja. Men den är inte skriven ur ett barns perspektiv utan ur en lärares perspektiv. Det är nämligen inte bara barnen som kan vara pirriga. Det märker vi här där vi får följa med en lärares förberedelser inför terminsstarten med en helt ny klass, hennes första egna klass.

Läraren, Kamilla, vill att alla barnen i klassen ska känna sig välkomna när de äntligen kommer till skolan och klassrummet. Men vad tycker barn är mysigt egentligen? Alla barn är ju olika och problemet är att hon inte känner dem ännu. Kanske kan Kamilla ge sig ut och spionera lite på barnen i klassen för att ta reda på vilka de är? Men då behöver hon ha en bra förklädnad. Vilken tur att hon kommer på den perfekta förklädnaden, nämligen en brevbäraruniform!

Det är högt tempo, roligt och finurligt. Texten är skriven av Augustprisnominerade Elin Johansson och de fina, färgglada, humoristiska illustrationerna är skapade av David Henson.

Spökhunden Buster

Mysteriet på kyrkogården Docksamlarens hus Den hemliga operationen En mardröm i källaren

Spökhunden Buster är en serie nagelbitande och spännande böcker för lågstadieåldern av Tobias Söderlund och Stef Gaines. De handlar om Ellen och hennes hund Buster som är en spökhund. Ellens bror Oscar är svårt sjuk i cancer och tillbringar mycket tid på sjukhuset. Ellen är ensam och orolig och hon tänker mycket på döden. Kanske är det därför inte så konstigt att hon vid en kvällspromenad på kyrkogården får syn på två spöken. Efter det visar det sig att både hon och Buster är något av experter på att hitta spöken. Tillsammans med bästa vännen Lorraine och brorsan Oscar, när han orkar, så löser Ellen och Oscar olika spökmysterier i böckerna. Oftast så är det så att spöket egentligen inte alls vill skrämmas, utan bara behöver hjälp med något. Och ibland kan spöket dessutom hjälpa Ellen med något.

Böckerna är lagom läskiga för barnen i lågstadieåldern och de innehåller inte bara spänning och spöken utan också familj, vänskap och emellanåt en del humor. Det är både allvar och lättsamhet, men hela tiden fin balans och fingertoppskänsla. Syskonrelationen skildras på ett väldigt fint sätt och huvudkaraktärens rädsla för att förlora sin bror förminskas inte utan hennes känslor tas på allvar. Böckerna är illustrerade av Stef Gaines. Illustrationerna är detaljrika och bidrar till den lagom läskiga och kusliga stämningen i böckerna. Text och bild kompletterar varandra och samspelar fint ihop.

Hittills finns fyra delar i serien om Spökhunden Buster: Mysteriet på kyrkogården, Docksamlarens hus, Den hemliga operationen och En mardröm i källaren. Förhoppningsvis blir det många fler spännande delar. Den första boken i serien, Mysteriet på kyrkogården, nominerades till Crimetime Award Årets barndeckare 2021.

Kitoko

KitokoKitoko bor med bara sin pappa efter att mamma reste iväg på sitt viktiga uppdrag och aldrig kom tillbaka. De flyttar hela tiden och glömmer alltid någonting. Men en sak finns alltid kvar, nämligen hoppet. Åtminstone säger pappa det. Men trots att Kitoko letar överallt i lägenheten kan hon inte hitta det där hoppet. En dag orkar inte pappa någonting alla, inte ens gå upp ur sängen. Vilken tur att Kitoko kan klara sig rätt bra själv. Hon gör frukost själv, svarar i pappas telefon och bläddrar i lokaltidningen. Och vilken tur att hon har en fantastisk förmåga. Kitoko har nämligen en fantasivärld dit hon kan försvinna. Där finns vännen Connal som har svar på alla hennes svåra frågor. Där kan Kitoko också besöka viktiga minnen som finns sparade.

Kitoko är en bilderbok om ett barn som har det tufft hemma, men där kärlekens och fantastins kraft hjälper henne att ta sig igenom de svåra stunderna. Det är en fin text om ett tungt ämne. Illustrationerna hjälper dock till att lätta upp helhetsintrycket, de är lekfulla, fantasirika, färgfyllda, levande, glada, spännande och de väcker nyfikenheten, fantasin och framförallt hoppet till liv. För hoppet är ju faktiskt alltid med oss. Och så länge vi kan minnas allt fint vi delat med varandra finns också förmågan kvar att skapa nya minnen tillsammans. Det kanske är tungt och jobbigt nu, men det kommer bli ljusare och lättare.

Bilderboken är skriven av Kayo Mpoyi, illustrerad av Linn Grebäck och utgiven av Rabén & Sjögren.

Adios hockeyhora

Adios hockeyhoraAdios hockeyhora handlar om Elsa som precis är på väg att börja ett nytt liv. Efter att ha hängts ut som hockeyhora i sociala medier och inte varit i skolan på hela hösten flyttar hon från mamma i Sundsvall till pappa i Örnsköldsvik. Samtidigt byter hon namn från Silje till Elsa.

Tågresan tar två timmar. Elsa har konstant ont i magen. På andra sidan rutan susar träden förbi. Täta skogar. Grå himmel. Medan tåget kränger raderar hon flera appar från telefonen. Instagram, Facebook, Youtube … Farväl Silje Sjölund, tänker hon.

Hon mår fortfarande inte bra. Hon jagas av det som hänt och blir ständigt påmind. Filmen på henne verkar aldrig sluta spridas. Nya konton dyker ständigt upp. Men nu är det dags att lägga det bakom sig och börja det nya livet. Ingen i nya skolan ska få veta vad som hänt. I sin nya klass träffar hon Leo, fotbollskillen som postar handskrivna brev till någon. Och som också har en mörk hemlighet, eller kanske flera. Elsa och Leo blir förälskade, men deras kärlek är långt ifrån enkel och båda bär på ett stort bagage.

Adios hockeyhora är en riktig bladvändare. Den är ganska tjock, men gick snabbt att läsa eftersom den har så starkt driv. Man hamnar verkligen i de ungas vardag på gymnasiet. Det är trovärdigt och autentiskt. Boken tar upp ämnen som unga lätt kan relatera till och känna igen sig i: vänskap, kärlek, familj, syskon, framtid, fester, sociala medier, identitet. Den är sorglig, hjärteknipande, engagerande och hoppfull på samma gång och man relaterar lätt till karaktärernas känslor. Den har en häftig titel men ett omslag som kanske inte riktigt gör boken rättvisa. Hoppas ändå att många hittar till boken, för det här är en av de bästa ungdomsböcker jag läst på länge. Ser fram emot att få läsa mer av Kristina Falk.

Vi vill ha fredagsmys

Vi vill ha fredagsmys!Äntligen är det fredag! Elly och Alba har planerat sitt fredagsmys in i minsta detalj. De ska se på Frost och så ska de äta hallon, blåbär och chips. Men Ellys mamma har inte lyssnat alls. Det finns varken chips eller bär. Bara tråkiga popcorn.

– HALLON, BLÅBÄR och chips, skriker Elly, för att mamma verkligen ska höra och förstå.
– Men vi har inga bär. Om ni absolut måste ha det får ni gå ut i skogen och plocka, säger mamma.

Det menade hon förstås inte riktigt, egentligen tycker hon att Elly och Alba är alldeles för små för att gå ut i skogen ensamma. Men tjejerna smiter iväg till skogen ändå, trots att det är mörkt och lite läskigt, för bär och chips är faktiskt livsviktigt på fredagsmys.

Men i skogen hittar de inga bär. Istället hittar de Ellys coola och sura granne Thea som gråter så att tårarna sprutar. Ja faktiskt lipande som en småunge, trots att det är hon som brukar kalla Elly och Alba för småungar.

Det här är en humoristisk vardagsberättelse om hur jobbigt det kan vara att känna sig liten, men också att det inte heller alltid är så lätt att känna sig stor. Boken är skriven av DN-journalisten Emma Bouvin som nu barnboksdebuterar och hon gör det på ett skickligt sätt med rolig text och dialoger man verkligen kan känna igen sig i. Illustrationerna av Emma Göther samspelar fint med texten och skildrar såväl humorn som allvaret och barnperspektivet.

Addi går på utflykt

Addi går på utflyktAddi går på utflykt är den tredje boken i bilderboksserien Kompisarna på förskolan av Ellen Karlsson och Laura Di Francesco. De första två titlarna heter Maj och Zarah bråkar och Mille går till förskolan. Böckerna vänder sig till de yngsta läsarna och handlar om det stora i deras vardag, nämligen livet på förskolan.

I denna bok ska kompisarna på förskolan gå på vårutflykt. Addi är minst på förskolan och för Addi är det första gången med utflykt. Addi har längtat så mycket. Det är så spännande, ända tills de kommer fram till den stora parken och alla kompisarna springer iväg och leker. De har ju varit där förut och vet direkt vad de vill göra. Addi har aldrig varit i den stora parken och vet inte vart han ska springa. Rutschkanan är för hög, cyklarnas trampor sitter för långt ner och linbanan känns läskig. Addi tycker inte om att vara på utflykt längre. Men som tur är så kommer kompisarna på precis vad som passar Addi: gungan, kompisgungan. Maj och Zarah lyfter upp Addi och alla kompisarna hjälper till att göra fart. Sen vill kompisarna gunga tillsammans och pedagogen Bosse ger fart. Nu är det äntligen roligt med utflykt, tycker Addi.

Den här serien vänder sig till barn mellan ungefär 1-3 år och handlar alltså om vardagen på förskolan och om kompisrelationer. Varje bok har en ny karaktär som huvudperson. Addi, Maj, Zarah, Mille och Alma – alla är de olika, men alla är kompisar. I den här boken är temat att vara minst och att våga prova nya saker. Något de flesta kan känna igen sig i. Men det handlar också om att se varandra och hjälpa varandra. Texten är enkel och lagom lång. Vill man så finns det en del man kan prata om kring bokens teman. Illustrationerna är färgglada och livliga. Boken är utgiven av Rabén & Sjögren.

Se upp, Stella och Är du rädd, Stella

Se upp, Stella och Är du rädd, Stella är två färgglada och fint skildrade bilderböcker av Susanne Trydal och Ellen Ekman.

Se upp, Stella!  Är du rädd, Stella?

Se upp, Stella är första bilderboken om femåriga Stella. Hon har världens bästa storasyster, Agnes. Hon är cool, och mycket äldre än Stella, hon går till och med i skolan. Stellas storasyster kan nästan allting. Och en dag berättar hon att Stella kan bli blind om hon sitter sådär nära teven, för det blev en kille i Agnes klass. Det fastnar i Stella. Hon oroar sig, kan inte somna på kvällen och morgonen därpå tänker hon att det är lika bra att börja öva redan nu på att vara blind. Hon övar och övar hela dagen. Men det visar sig ju förstås att hon inte alls ska bli blind, utan Stella ska få glasögon. Jättefina glasögon!

Kopplingen mellan det som Agnes säger om teven och att Stella ska få glasögon är inte glasklar, jag hade gärna också sett steget där hon besökte optikern. Men det är kul att det kommer en bok om att få glasögon. Det är ju många små som får glasögon och säkert oroar sig innan, men den här boken visar snarare att det är en lättnad och lite coolt att få det. Boken är varm och rolig och även en fin skildring av syskonskap.

I Är du rädd, Stella ska Agnes vara barnvakt åt Stella i några timmar. De släcker ljuset och samlar alla gosedjur i sin koja. Men Agnes är förstås lurig som vanligt och vill ta chansen att berätta spökhistorier. Det vågar Stella. Nästan i alla fall. Men frågan är vem som egentligen blir mest rädd…

Denna bilderbok utforskar också syskonskapet, men handlar även om rädslor. Jag gillar att man ibland ser lite andra saker i bilderna än det som texten säger. En flirt med den vuxna läsaren och även något man kan diskutera. Som uppslaget där Stella berättar att det gick jättebra förra gången Agnes var barnvakt åt henne och att Agnes är världens bästa barnvakt, samtidigt som bilden säger något helt annat, nämligen ett kök fyllt med kaos och stök, brända muffins, en översvämmad diskho och omkullvält saftglas. Fint också att coola Agnes också får bli rädd och även fint att se samhörigheten och värmen som finns i familjen.

Båda böckerna har stor igenkänningsfaktor och illustrationerna har massor av detaljer, färger och känslofyllda uttryck. Kombinationen mellan vardag och humor, värme och glimten i ögat gör dessa bilderböcker till fina högläsningsböcker som man kan läsa om och om igen.

En hemlig väg

En hemlig vägLo längtar efter sin mormor. Men mormor är sjuk och Lo får inte åka dit. Sådan tur då att Lo har Silvring, den hemliga katten som bor inne i hennes sovrumsvägg. För en hemlig katt vet förstås en hemlig och förunderlig väg som visar sig gå ända till mormor på sjukhuset.

En hemlig väg är en bilderbok om längtan efter en älskad mormor och lyckan i att ha en hemlig vän. Det är också en bilderbok fylld av äventyr, av magi och fantasi. Illustrationerna är fartfyllda och färgsprakande. Här ryms en hel fantasivärld mellan bokens pärmar. Jag gillar hur man ser att den hemliga vägen går parallellt med de vanliga gatorna. Man ser husen och människorna i periferin, men man förstår att de inte ser Lo och Silvring. Jag tycker också om att det finns ett mångfaldsperspektiv i berättelsen, likväl som ett barnperspektiv i och med att man tar barnets längtan och fantasi på allvar och låter det få utrymme.

En hemlig väg är både skriven och illustrerad av Katarina Strömgård och bilderboken utnyttjar samspelet mellan text och bild genom att låta bilderna berätta en hel del av det som händer, och som inte återfinns i texten. Boken är en fristående uppföljare till bilderboken En hemlig katt, där Lo träffar Silvring för första gången och får sin hemliga katt. Båda böckerna har så vackra, mjuka, drömska illustrationer som man kan förlora sig i.