Vi måste till jobbet

Vi måste till jobbetVi måste till jobbet är Pija Lindenbaums senaste bilderbok. Den tar avstamp i barns lek och fantasi. De börjar leka att de ska till jobbet, precis som de ser att de vuxna gör om dagarna. Sedan får vi följa med från lekrummet ut i vida världen i och med att barnen leker att de jobbar på sjukhus. Vi får också följa med när barnen åker bil till jobbet, handlar och gör andra vuxensaker. Musse har nyckeln till lägenheten där de bor. Huvudpersonen kör, det är bara han som har körkort. När barnen har opererat en människa ger de blodet till vargarna – de äter ju blod. En patient hade brutit sönder allt i hela kroppen. Då tar de bandage. Hans mamma får hämta honom sen. När barnen inte orkar jobba längre är det dags att handla. Åtminstone tills pengarna tar slut. Då åker de på utflykt, grillar marshmallows i skogen och möter den läskiga häxan som de måste springa som galningar för att hon inte ska hinna äta upp dem…

Boken är en hyllning till leken, fantasin och vardagen. Idag leker barnen att de ska vara vuxna och jobba. Imorgon kanske det är en helt annan lek som är i fokus. Och det spelar ingen roll, det är själva känslan som är det viktiga, känslan av att få en ostörd lekstund utan vuxna pekpinnar. Det är en blandning mellan verklighet och saga, vardag och fantasi.

Som vuxen är det förstås lätt att känna igen sig i vuxenvärldens vedermödor. Men det unika är att allt skildras med ett enormt barnperspektiv. Språkmässigt känns det som att Lindenbaum kopierat barns dialoger rakt av. Stor igenkänning för både stora och små! Boken är också fin ur ett normkritiskt perspektiv. Den skildrar barn som leker med varandra över könsgränserna likväl som att olika hudfärger och etniciteter är representerade i illustrationerna. Bilderna är fyllda med detaljer som man kan försjunka länge i. Lindenbaum jobbar mycket med olika färgskalor när hon illustrerar de olika miljöerna. När barnen byter lekmiljö byts också färgskalan ut, vilket ger intressant dynamik till läsningen. Boken innehåller mycket humor och tål flera omläsningar.

Vi måste till jobbet är utgiven av Lilla Piratförlaget. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Bonniers stora julkalender lucka 19-24

Bonniers stora adventskalender

Så var det dags att presentera de sista luckorna i Bonniers stora julkalender. De första sex luckorna har jag skrivit om i detta inlägg, luckorna 7-12 i detta inlägg och igår skrev jag om innehållet i lucka 13-18 här.

  • Julens matkultur av Richard Tellström är det första kapitlet i boken Hunger och törst – svensk måltidshistoria från överlevnad till statusmarkör. Jag har ju läst etnologi en gång i tiden och tyckte det var otroligt intressant så det här var ett smakprov som jag fastnade för och som gav mersmak. Jag kommer nog att läsa resten av boken.
  • Nationalsången är en berättelse skriven av Eija Hetekivi Olsson, en författare jag inte tror att jag har läst något av tidigare. Berättelsen ska handla om det största som finns, kärleken till våra barn, och om det Sverige vi sett växa fram under de senaste årtiondena. Ska bli spännande att läsa.
  • Småfåglar är ett utdrag ur barnboken Se fåglar. Här presenteras några av våra vanliga småfåglar. En bok jag pinsamt nog borde plugga in från början till slut, för jag är så dålig på fåglar.
  • Om fest är en seriepixibok av Nina Hemmingsson. Om fester av olika slag skrivet med humor och igenkänning.
  • Sömn, sömn, sömn är en bok om vad som händer i kroppen när vi sover – eller inte sover – skriven av Christian Benedict och Minna Tunberger. Sömnen påverkar såväl ens vikt som ens mentala hälsa. Den stärker immunförsvaret och gör en både mer smart, mer kreativ och mer empatisk. Ett intressant utdrag och jag kommer definitivt att läsa hela boken.
  • Ett gott nytt år är en minideckare från boken Iskalla ögonblick av Viveca Sten. Iskalla ögonblick är en novellsamling som innehåller tio skärgårdsberättelser och Ett gott nytt år är alltså en av dem. Jag har läst mycket av det Viveca Sten skrivit, men inte just dessa noveller, så jag ser fram emot att läsa den här novellen nu på nyårsafton.

I dessa luckor var det betydligt fler böcker i min smak än i de luckor jag skrev om igår. Kul!

Det jag hela tiden har slagits av när jag öppnat luckorna är hur väl förlaget har lyckats med att skapa en bred variation. Här finns verkligen en bra blandning mellan skönlitteratur och facklitteratur liksom en blandning mellan olika författare, genrer och teman. Jag har fått smakprov av flera författare som är nya för mig och i några fall har intresset väckts att läsa mer av dessa författare.

På adventskalendern står det att kalendern innehåller noveller, kåserier, serier, faktaböcker, kokböcker och facktexter i en härlig blandning och att kalendern är ”som ett smörgåsbord av litteratur från Bonniers alla förlag”. Det jag kan tycka är dock att Bonnier Carlsen inte är representerat riktigt lika mycket som de andra förlagen. Jag som brinner för barn- och ungdomslitteratur hade gärna sett att förlaget tog chansen att visa att vuxna faktiskt kan läsa och tycka om många barn- och ungdomsböcker trots att man inte tillhör den egentliga målgruppen.

Överlag är jag alltså positivt överraskad av utbudet i Bonniers stora adventskalender. Jag vet dock inte om jag kommer att köpa just denna adventskalender igen ifall Bonnier fortsätter göra sådana här julkalendrar. Nästa år är jag sugen på en Novellix adventskalender. Jag tilltalas av att få läsa en novell om dagen fram till julafton. Kanske dessutom kombinerad med en tekalender.