Juno får ett syskon är första delen i serien Lilla Funkisfamiljen. Det är en bilderbok som handlar om Juno som fått ett litet syskon. Men det dröjer innan mamma och pappa kan komma hem från sjukhuset med lilla Luna. När Juno får åka till sjukhuset för att hälsa på är mama och pappa ledsna. Det har nämligen visat sig att Luna har en funktionsnedsättning. Hon är funkis.
Bokens anslag är alltså att förbereda barn på hur det kan vara att få ett syskon med omfattande funktionsnedsättning. Det finns inte många barnböcker på det temat, så det är välkommet. Målgruppen är stor och boken fyller en lucka i utgivningen. Men för mig skaver boken lite. Jag reagerar på ordet Funkis som används frekvent som en etikett på systern. Ordet i sig har jag inget emot, jag vet att det finns med i Svensk Ordbok och har rekommenderats av Språkrådet, men det känns som ett konstigt ordval i sammanhanget. Litterärt haltar boken också. Boken känns överpedagogisk. Texten är onödigt lång och jag hade önskat mer gestaltning än förklaring. Den passar jättebra som ett redskap för att samtala med barn om ämnet. Karaktären Ugglis som återkommer med frågor genom boken öppnar upp för samtal med barnet man läser för. Det är hög igenkänning för målgruppen, såväl den medicinska miljön som känslomässigt. Som bruksbok fungerar boken ypperligt, den gör sitt jobb och fyller ett behov, och ibland kan det vara gott nog.
Jag älskar dig i alla väder är en vacker, finstämd bilderbok om kärleken mellan en förälder och ett barn. Den är på rim och med en härlig rytm berättar den om hur mycket föräldern älskar sitt barn, oavsett väder och vad annat som händer runtomkring. Oavsett om de plaskar i pölar, jagar höstlöv, badar i sommarsolen eller söker skydd när åskan mullrar, finns samma budskap där: du är älskad, alltid, i alla väder. Kärleken och tryggheten består trots att årstider, väder och stämning skiftar. Illustrationerna är fantastiska, lekfulla och mjuka men med starka färger. En bok att läsa om och om igen, titta på bilderna, prata om de olika stämningarna och landa i den villkorslösa kärleken som skildras. Boken är skriven av Fanny Flink och illustrerad av Amanda Berglund.
Emil väntar och längtar. Han ska bli storebror! Lillasyster är beräknad att komma på Våffeldagen och därför kallar Emil henne för Våfflan där hon ligger inne i magen. Men hon vill inte vänta ända tills dess. En dag när det fortfarande är vintervantväder kommer hon, alldeles för tidigt, och får ligga kvar på sjukhuset i en kuvös. Men Emil är där varje dag och matar och pysslar och tar hand om sin lilla våffla, ända tills en dag då hon är stor nog för att äntligen få komma hem.
Den här bilderboken handlar om tre barn och deras fråga: Vad bygger han där inne? Barnens granne bygger nämligen något spännande. Det märker de eftersom han har en massa verktyg och maskiner som låter. De har aldrig sett honom, bara spåren av honom. Det går en massa rykten om honom, men ingen vet riktigt säkert vem han egentligen är. Det enda barnen är helt säkra på är att han bygger på någonting. De fantiserar om vad det skulle kunna vara. Kanske en robot? En tidsmaskin eller en drake? Kanske är det något farligt eller något fantastiskt? Till slut kan de inte hålla sig längre, de smyger in i grannens hus och nu vet de vad han bygger…
Vild är en underbar bilderbok av Lisen Adbåge. Den handlar om en ung vildhäst som bor med sin mamma och den övriga flocken. Men en dag blir de skrämda och flocken skildras. Hästen blir ensam och det funkar bra till en början, åtminstone tills hösten kommer. Så en dag ser han fler hästar, men de bor bakom staket? Han blir tillfångadagen och hamnar på en ridskola. Där är det jobb och samma spår varje dag. Tråkigt tycker vildhästen. När så en dag piskan kommer fram får hästen nog och rymmer. Slutet gott, allting gott för vildhästen hittar åter sin flock och sin familj.
Puff och Edvard är en färgsprakande bilderbok om ett känslosamt ämne. Puff är Edvards hund. De har ett starkt band tillsammans. Nu är Puff gammal. Istället för att jaga kaniner drömmer han om dem. Han vill inte gå ut så ofta längre, två gånger om dagen räcker bra numera. Istället tycker han om att ligga i Edvards säng och att lyssna när Edvard läser för honom. Han vill vila, sova och drömma. En dag somnar Puff för alltid, somnar utan att drömma.
Igår skrev jag om Var bor soporna som berättar för de minsta barnen om att återvinna sopor. Idag tänkte jag tipsa om en bok som handlar om en helt annan slags återvinning. Bilderboken Bebisåtervinningen handlar om en flicka som heter Shirin. Hon får tvillingsyskon och allt blir upp och ner. Huset är fyllt av skrik och blöjor. Papporna bara somnar överallt och ingen verkar bry sig om Shirin längre. Men som tur är så har hon bästisarna Lexie och Olivia. Och så har hon ju Bosse och Hassan, sopgubbarna som också är hennes vänner. Nu klurar Shirin på hur hon ska kunna göra så att allt blir som vanligt igen, som det var innan bebisarna kom. Kan hon skicka dem till faster Ellen i USA? Eller kanske ge bort dem till slottet så de blir kungligheter när de blir stora? Plötsligt får Shirin en snilleblixt – hon känner ju två sopgubbar, självklart ska hon återvinna bebisarna!
Var bor soporna är en uppföljning till småbarnsboken Var bor elefanten som kom för några år sedan. Båda böckerna är skrivna av Anna Munyua och Woody Oliphant. De färgglada illustrationerna står Hanna Böhm för. Det är dags att gå till soprummet för att återvinna familjens sopor. Pappan och barnet klampar nerför trappan och in i soprummet. Där återvinner de hård kartong, metall, matrester och mycket annat. En annan dag är det mamman och barnet som tar en tur med barnvagnen till återvinningen för att slänga skräp. Där slänger de plast, glas och papper i respektive container. Och de har riktigt mycket tur, för sedan får de se sopbilen komma och tömma containern innan de går hem igen. I slutet av boken finns en sopramsa som man kan göra tillsammans med barnet.