Salong F

Jag har tillbringat dagen på dagis, där dottern har inskolning för tillfället. Jag har suttit ute i hallen och läst medan dottern har lekt, ätit, sovit och så vidare. Boken jag hade med mig idag var Salong F av Åsa Mattson. Jag påbörjade den i förrgår, också på inskolningen, och idag läste jag ut den. Men jag hade lika gärna kunnat låta bli att läsa den, jag fick ingen större behållning av den. Hade det inte varit för att det var det enda jag kunde sysselsätta mig med på dagis så hade jag aldrig läst ut den.

Boken handlar om Anna Falk som får i uppdrag att driva en kvinnosajt i egenskap av chefredaktör. F:et i Salong F står för feminist, femme, fitta, flamboyant och fuck you. Tanken bakom sajten var att den skulle bli ett forum för diskussioner om lite tyngre ämnen, att det skulle bli seriösa personlintervjuer, bra recensioner och samhällsdebatter. Men istället blir sajten mer eller mindre annonsörernas egna sida, det handlar alltmer om mode, smink och inredning – för det är där annonsörerna finns och vill annonsera. Anna tröttnar allt mer.

I hela boken finns hänvisningar till mer eller mindre kända svenska mediepersoner (namedropping), en del har fingerade namn, men de flesta får stå med sitt eget namn i boken. Boken skrevs eftersom Åsa Mattson själv hade en del att göra upp med inom mediasverige, och därför är boken delvis självbiografisk.

Såhär kan man läsa i en recension av boken i Corren:

I boken ”Salong F” går Åsa Mattsson till hårt angrepp mot män, makt och media och namnger flera kända personer. Men framförallt är boken en uppgörelse
med det egna feministiska levnadssättet. Dessutom avslöjar Åsa Mattsson sin romans med Mikael Persbrandt. ”Salong F” är journalisten och författaren Åsa Mattssons tydliga uppgörelse med tiden som chefredaktör för kvinnosajten Salong K, som hon fick sparken från den 15 november förra året.

– Jag blev väldigt illa behandlad och därför väldigt förbannad. När jag fick sparken kände jag att jag var tvungen att skriva boken.

Personligen så tyckte jag inte om den här boken. Den var ytlig, men ändå inte underhållande. I vanliga fall tycker jag bäst om böcker med ett djup i. Men jag kan läsa mer lättsamma böcker, typ chick lit, som variation, men då handlar det om ren underhållning. I Salong F fanns varke djup eller underhållning, och då faller den ganska platt för mig. Jag tror att syftet med boken är gott, en samhällskritisk roman som gör upp med pengar, makt och media i Sverige – det låter lovande. Men tyvärr infriade inte Mattson mina förväntningar.