Böcker som handlar om att få syskon är något som ofta efterfrågas på biblioteken. Dessa böcker är också ofta populära hos barn både i åldrarna 0-3 år och 3-6 år. Många barn känner ju igen sig i det här att få en lillebror eller en lillasyster. Dessutom finns det ju en pedagogisk aspekt i att läsa om vad som kommer att ske och hur det kommer att bli när bebisen kommer. Här är några av mina tips om syskonböcker för barn i förskoleåldern. Klicka gärna på respektive länk för att läsa min recension av boken.

Eddie får en lillebror

Innan jag fanns

Orättvist

Junior vill ha syskon

Hallå där inne

   

Elvis nya lillebror går inte att stänga av

Ellis får ett syskon

Uffe syskonbror

Nejlika och lilla lilla syster

 

   

Rut, Knut & lilla Tjut

1+2=3 storebror till tvillingar

Vi älskar er lika mycket

Syster och bror, liten och stor

Och här kommer länkar till fler bloggar som tipsar om syskonböcker.

 

                         

Det som är speciellt för denna målgrupp är ju att i stort sett alla böcker som ges ut riktade till målgruppen är högläsningsböcker. Barn i åldrarna upp till tre år kan ju inte själva läsa, så böckerna är redan från början tänkta som högläsningsböcker, vilket ju inte är fallet för alla böcker som ges ut exempelvis i målgruppen 9-12 år. Men även i åldersgruppen 0-3 år finns det faktiskt många olika slags böcker att välja bland.

Klassiska pekböcker har tjocka kartongsidor med rundade hörn och har ett litet, fyrkantigt format. Dessa böcker är tänkta att barnet själva ska kunna greppa och bläddra i. En del av pekböckerna föreställer bilder på föremål och djur och har då kanske bara något enstaka ord per uppslag för att berätta vad de föreställer. En del har ingen text alls. En del pekböcker berättar en kortfattad enkel berättelse med ett fåtal ord.

                    

Det finns också böcker som kan tänkas vara en blandning mellan klassiska pekböcker och traditionella bilderböcker. Dessa böcker vänder sig till de lite äldre barnen i målgruppen och innehåller en kort berättelse. De berättelser som finns med i dessa böcker vänder sig också till de allra yngsta och därför handlar de oftast om små barns vardagsmiljö. Här är bland annat Vem-böckerna, böckerna om Ingrid och Ivar, böckerna om Doddi, böckerna om Otis, böckerna om Alla tre, böckerna om Eddie, böckerna om Svea, böckerna om Bäbis, böckerna om Ella och böckerna om Nisse och Nora heta tips.

                    

Det finns också tygböcker, böcker med luckor och flikar, böcker med saker man kan känna på, böcker med speglar eller speldosor, böcker som kan hängas på vagn eller bilbarnstol och böcker som kan sättas fast i spjälsängen. Denna typ av böcker är kanske mer av en leksak än en läsfrämjande aktivitet, men allt som påminner om en bok och kan föra barnet in i läsningens värld är såklart positivt för barnen tycker jag.

För barn i den här åldern brukar det vara populärt med böcker där läsaren kan härma olika ljud, böcker med rim, böcker där de känner igen föremålen på bilderna, böcker med sånger och ramsor, böcker med bilder på barn, böcker som påminner om fotoalbum och böcker som handlar om siffror, bokstäver, form och färg. För de lite äldre barnen i målgruppen är det roligt med böcker som handlar om att klä på sig, sitta på pottan, mötas och skiljas (hej och hejdå), böcker med vardagsaktiviteter där barnen känner igen sin egen vardag, böcker med enkla känslor och böcker som handlar om t ex förskolan, doktorn, tandläkaren, att få syskon osv där barnen också kan känna igen sig.

 

En av de absoluta klassikerna när det gäller böcker för de allra yngsta barnen är Anna-Clara Tidholms bok Knacka på. Den har varit med på de bebisbokprat jag varit på. Ett tips för de yngsta barnen är också färgglada böcker med tydliga konturer. Här är ett tips på en färgglad bok för de yngre barnen. Min stora elefant, Svansar runt i djungeln och serien Ellen och Olle sjunger är fina böcker för de något äldre barnen i målgruppen. Böckerna om Molly är också fina och brukar vara populära bland barnen. Peka och lyssna är en jättefin serie böcker med olika ljud.

Jag är ett stort fan av Axel Schefflers böcker, Xavier Denaux böcker, Kenneth Anderssons böcker och Anna-Clara Tidholms böcker.

                     

Titta gärna på alla länkarna i det här inlägget, de leder till mina recensioner av de böcker jag nämnt här ovan. Här är också en länk till samtliga böcker jag recenserat för barn mellan cirka 0-3 år.

När min äldsta dotter var liten (hon är 9 år nu, så det är ett tag sedan) så var hon och jag med på något som kallades för Babybokprat. På den tiden var det ett ganska nytt fenomen. Vi höll till på Ålidhemsbiblioteket i Umeå. Idag finns det dock på bibliotek runt om i landet och det finns också många fler aktiviteter som är riktade mot bebisar som arrangeras av olika bibliotek.

Babybokprat är en metod utvecklad av Annette Kohkoinen, litteraturpedagog på länsbiblioteket i Umeå. Det är ett sätt att lära bebisar att umgås lustfyllt med böcker. Den bibliotekarie som håller i babybokpratet läser alltså högt ur pekböcker och/eller bilderböcker för de små barnen. Denna högläsning varvas oftast med ramsor, sånger och rörelser. I mitten av babybokpratet finns en boktuggarpaus då bebisarna själva får titta i eller kanske smaka på böckerna. I slutet av babybokpratet får de föräldrar som vill stanna och fika tillsammans. På så sätt blir det inte bara en språkutvecklande aktivitet för föräldrarna, utan också en aktivitet för de föräldralediga föräldrarna som därmed får möjlighet att träffa andra småbarnsföräldrar.

Babybokprat är till för bebisar från ungefär 4 månader och upp till dess de börjar krypa och röra sig för mycket. För äldre barn, ungefär 8 månader och uppåt, finns det en annan aktivitet som kallas exempelvis för småbarnsramsor. Värt att tänka på är dock att idag kan Babybokprat och Småbarnsramsor kallas för andra benämningar och det finns som sagt massor av olika varianter av dem. Kolla upp vad just ditt närmaste bibliotek erbjuder för bebisar och små barn. Det är både mysigt och roligt att göra sådana här aktiviteter tillsammans med sina barn när man ändå är föräldraledig, och det är en jättebra ingång till böckernas värld. Jag skrev några artiklar om Babybokprat i samband med att jag och min dotter var med om detta. En av dessa artiklar ser ni här intill (klicka på den så blir den i ett större format).

Annette Kohkoinen gav ut en bok om babybokprat 2007. Den heter Bebis+bok=glädje – Det underbara i att läsa högt för de allra minsta. Boken är tunn, men väldigt innehållsrik. Både en faktabok och en inspirationsbok i ett. Boken handlar om den metod hon har arbetat fram för Babybokprat, med fakta om hur metoden utvecklades fram, hur en träff kan se ut, vilka böcker hon har valt ut, praktiska tips, förslag på ramsor och mycket mer. Hon har också jobbat fram en metod som kallas för Pyttepoesi som beskrivs på samma sätt i boken. Hon har också utvärderat metoderna efteråt och skriver även om utvärderingen, forskning, vilka de långsiktiga effekterna kan bli och mycket annat intressant. I boken finns också många boktips, både när det gäller faktaböcker om barn och läsning och skönlitteratur som passar för målgruppen 0-3 månader.

Baby på bibblan – Inspirationsbok för bibliotek och öppen förskola är en nyare (2010) bok som tar upp lite bredare info om biblioteksverksamhet för de minsta barnen. När boken skrevs hade en uppsjö av babyaktiviteter intagit samhällsscenen och kulturens värld. På biblioteken startades hela tiden aktiviteter som Babybokprat, Babysång, Babyrim, Babypoesi och liknande. Den här boken berättar om olika sådana satsningar, om bakgrunden till dem, hur de går till rent praktiskt och vilken nytta de har. Helen Dejke har utvecklat ett program för barn mellan 5-12 månader som kallas för Babyrim. I den här boken intervjuas både hon och Annette Kohkoinen som utvecklat metoderna Babybokprat och Pyttepoesi. I Baby på bibblan intervjuas också sex bibliotekarier som byggt upp egna babyprogram på sina bibliotek: Småbarnsramsor, Pappa och barn, Babysång, Ytte Pytte, Babybokklubb, Babybokcirkel. I boken får vi också ta del av forskning och tips kring läsning för små barn. Dessutom finns ett omfattande kapitel om att välja rätt böcker och med konkreta boktips för målgruppen.

Båda de ovanstående böckerna vänder sig framförallt till bibliotekarier, BVC-personal och personal på öppen förskola som vill utveckla egna babyaktiviteter, men det finns mycket läsvärt i böckerna även för föräldrar eftersom man kan använda metoderna som inspiration även när man läser hemma för sitt eget barn. Dessutom finns ju som sagt många bra boktips.

          

I höstas kom förlaget Rabén & Sjögrens stora satsning på högläsningsböcker, vilken också presenterades på Bokmässan 2015. Bland annat så innebär satsningen att förlaget ger ut speciella högläsningsböcker, både klassiker och helt nyutgivna.

De tre titlar som Rabén hittills har släppt under satsningen är; Nina och snöleoparden av Emi Gunér och Loka Kanarp, Världen på vinden av Lotta Olsson och Benjamin Chaud samt Göran och draken av Ulf Stark och Anna Höglund.

Förlaget har en bra tanke och en röd tråd när det gäller högläsningsböckerna. Tanken är att böckerna i denna serie ska vara roliga, spännnande, fantasifulla och på en gång realistiska. En svår blandning att få till i en och samma bok, men hittills har förlaget lyckats förvånansvärt bra. Böckerna som ingår i serien är kapiteldelade och generöst illustrerade, man kan säga att högläsningsböckerna är en blandning mellan de längre bilderböckerna och de kortare kapitelböckerna. En annan sak som kännetecknar dessa högläsningsböcker är att de är gränsöverskridande när det gäller åldern. Böckerna har lång räckvidd, de fungerar bra till en bred åldersgrupp. Böckerna vänder sig till barn i åldern 3-8 år. Det finns en tanke med att böckerna ska vara gränsöverskridande. Då kan även de yngre syskonen kunna hänga med i berättelsen samtidigt som de äldre barnen får en berättelse som räcker flera kvällar i rad.

 

Göran och draken

Göran och draken är en klassiker som nu blivit återutgiven i denna högläsningsutgåva. Den påminner om en gammeldags riddarsaga och handlar om Göran som rider ut i världen för att söka efter sina drömmars prinsessa. Med sig på färden har han fått rådet att lyssna till sitt hjärta och göra vad det råder honom till. En dag finner han sin drömprinsessa. Men i hennes rike härskar en grym drake som varje månad slukar en jungfru. Kungen har lovat prinsessan och kungariket till den som lyckas fånga draken… Det är ett kul grepp det här med en modern fast gammeldags riddarsaga. Illustrationerna lyfter verkligen den här boken och den är en perfekt högläsningsbok för barn i en bred målgrupp.

Nina och snöleoparden

Där Göran och draken var en gammeldags saga, om än i lite modern tappning, så är Nina och snöleoparden tvärtom en riktigt modern och realistisk bok som handlar om en flicka som lever i Sverige idag och som i stort sett alla fem-sexåringar lär känna igen sig i. Boken handlar om hennes vardag sista året på förskolan och precis när hon ska börja i förskoleklass, om vänskap, lucia, sommarlov och mycket annat. Boken är kanske inte särskilt spännande och inte fantasifylld, men ett av kännetecknen från en bra högläsningsbok är faktiskt en stor igenkänningsfaktor och därför tror jag ändå att den här boken lär bli omtyckt.

Världen på vinden

Världen på vinden är återigen mer som en saga, fast inte en sådan där klassisk riddarsaga som Göran och draken. Här handlar det om bortglömda leksaker på en vind, ett upplägg som för tankarna lite grann mot filmen Toy Story. Det här är dock en lite mer filosofisk berättelse där leksakerna funderar på vilka de är och hur världen fungerar. Inte heller här är det någon större spänning, utan berättelsen riskerar att bli lite väl monoton.

 

Det här är alltså tre sinsemellan väldigt olika berättelser och det är säkert också genomtänkt, att böckerna ska kunna passa en väldigt bred målgrupp av barn och även visa på olika genrer och teman. Det som däremot förenar dem är att de passar bra som högläsningsböcker alla tre. Böckerna har ett stort, generöst format med illustrationer på i stort sett varje uppslag. Precis som att berättelserna är väldigt olika sinsemellan så är också illustrationerna olika eftersom det är olika illustratörer till alla tre böcker och det är också ett plus. Det varierar rätt mycket mellan böckerna när det gäller sidantal och textmängd. Likaså varierar kapitelindelningen. Vissa kapitel är bara ett uppslag kort, medan andra kapitel är upp till sju sidor långt och det gör att det kan bli lite svårt att planera läsningen, ifall man t ex vill läsa lika länge varje gång man läser för barnen.

Flera undersökningar visar på att barns och ungas läsförmåga har försämrats. Var femte niondeklassare har det svårt med läsförståelsen. Samtidigt har högläsningen i hemmen minskat drastiskt. Nya undersökningar visar att bara 35 procent av Sveriges föräldrar läser för sina barn dagligen och detta är en halvering på bara några år. För tio år sedan låg nämligen siffran på 70 procent. Men faktum är att just högläsning är en stor bidragande faktor för att öka läsförståelsen och läslusten hos barn, så det finns all anledning att börja med eller att fortsätta läsa högt för barnen, såväl i skolan som i hemmet.

Fördelar med högläsning:

• Barnen får höra nya ord, ord som de kanske inte får höra i vanliga samtal, vilket ger dem ett rikare ordförråd.
• Barnen får lära sig skriftspråket, t ex att man läser från vänster till höger, uppifrån och ner, meningsbyggnad osv som inte heller förekommer i vanliga samtal.
• När man högläser uttalar man orden tydligare än vid vanliga samtal, vilket ger barnen en tydligare föreställning om hur orden är uppbyggda.
• Barnen lär sig så småningom hur berättelser är uppbyggda, vilket både ger dem beredskap inför den egna läsningen och det egna skrivandet.
• Barnen får upptäcka en värld av spänning, äventyr, kunskap och glädje, vilket ökar deras eget intresse för läsning och litteratur.
• Barnen får övning i att vara koncentrerade, uppmärksamma och stilla under en längre period medan de följer bokens handlingsförlopp.
• Du som läser boken för barnen lär känna barnen på ett annat sätt eftersom du märker vad som gör att barnen skrattar, respektive blir ledsna, ifrågasättande eller inte förstår.
• Den som läser och den som lyssnar får en gemensam upplevelse att dela.
• Som vuxen får du en speciell närhet tillsammans med barnen som lyssnar, både fysiskt och psykiskt, speciellt om ni dessutom sitter nära intill varandra under läsningen.
• Både du som läser och barnen du läser för varvar ner under läsningen – perfekt inför att det är dags att sova, eller som avslappnande aktivitet i skolan.
• Som vuxen visar du för barnen att du prioriterar att sitta ner tillsammans med dem, läsa för dem och dela en läsupplevelse – du blir närvarande i deras liv på ett betydelsefullt sätt, du ger barnen av din tid och visar att de är viktiga.
• Böcker lär oss att förstå oss själva och hjälper oss att leva oss in i hur andra känner sig, vilket kan vara bra ingångar för diskussioner om värdegrund, mobbing och mycket annat.
• Barnens tänkande utvecklas genom att du som högläser också pratar med barnen om vad ni läser tillsammans.
• Vid högläsning lär sig barnen att lättare förstå olika sammanhang och de kan också sedan lättare redogöra för händelseförlopp.
• Det är lättare att ta till sig budskapet i texter som förmedlas via högläsning än när man läser själv, vilket är bra att ha i åtanke under skolarbetet när barnen ska lära sig en svår text.
• Högläsning ger bättre självförtroende, barnen ser att de kan förstå en text, att de kan lära sig nya svåra ord och att de kan koncentrera sig, vilket alla är bra egenskaper för dem att ha med sig till vidare studier och arbetsliv så småningom.
• Ingen blir distraherad av annat under högläsningen, vilket kan vara fallet när man läser själv och kanske lockas av Facebook istället.
• Att diskutera en gemensam läsupplevelse ger nya kunskaper och nya perspektiv.
• Även barn med koncentrationssvårigheter eller dyslexi får ett kvitto på att de kan följa med i högläsningen, vilket ökar inkluderingen och deras självkänsla.
• Högläsning kan vara en naturlig ingång till ämnen som är känsliga att ta upp, till exempel om mobbing, sex eller döden.
• Högläsning ger allmänbildning eftersom barnen oftast frågar om det är något de inte förstår och man då kan diskutera detta.
• Högläsning ger möjlighet att ge skrivet språk kött och blod och låta berättelser bli berättade.
• Högläsning ger möjligheten att resa i böcker, från dåtid och nutid och tillbaka igen, liksom till andra kulturer och tillbaka. Detta utvecklar barnens empati och förmåga att byta perspektiv.

En ny amerikansk studie som publicerades 2015 visar ökad hjärnaktivitet hos de barn som fått mycket högläsning. Resultaten från studien visar att ju mer högläsning som barnen har exponerats för under åldern 3-5 år, desto mer aktiverades vissa delar av deras hjärnor när de lyssnade till högläsning. De delar av hjärnan som det handlade om finns i tinningarna, hjäss- och nackloberna, och det är precis samma områden av hjärnan som är inblandade i språkförståelse och visualisering.

Det är viktigt att inte sluta med högläsningen bara för att barnen kommit i en viss ålder eller för att barnen nu kan läsa själv. De goda effekterna med högläsningen finns ju kvar oavsett hur gammalt barnet har blivit. Dessutom kanske det är ännu viktigare med den där stunden av gemenskap och närhet om du har äldre barn. Och som grädde på moset så är det oftast roligare för dig som högläser att läsa när det är dags för kapitelböcker, då finns det ju ännu mer att diskutera kring och det är så roligt att höra barnens resonemang kring det som händer i boken eller kring de ämnen som tas upp i berättelsen. Var inte heller orolig för att barnen ska vara för små att läsa för. Språkutvecklingen börjar tidigt, tidigt och det är inga problem att läsa även för halvårsgamla bebisar. Jag gick själv med min äldsta på babybokprat på biblioteket och det vände sig till bebisar från fyra månader. Mer om det kommer i ett senare inlägg.

En annan sak som är viktig att tänka på är att högläsning aldrig ersätter självständig och ensam läsning, utan att den stöttar den självständiga läsningen. Högläsning skapar läsning. Många föräldrar tror att de inte längre behöver, eller ens får, fortsätta högläsa för sina barn när de själva kan läsa. Men det är fel, en högläsningsstund ger så mycket mer än själva läsningen. En högläsningsstund betyder också närhet och den närheten mellan barn och förälder är viktig.

Som ni kanske vet så pluggar jag till bibliotekarie. Just nu läser jag en kurs som heter litteraturförmedling. I den kursen ingår det att genomföra ett läsfrämjandeprojekt. Mitt projekt tänkte jag genomföra här på bloggen och det kommer att bli ett högläsningsprojekt som ska pågå hela juli.

Med start imorgon kommer jag att skriva ett inlägg varje dag om högläsning för barn. Det kommer att bli boktips på högläsningsböcker, fakta om varför högläsning är bra och viktigt, tips för att göra sagostunden extra lyckad och mycket mer. Boktipsen kommer att rikta in sig på barn i alla åldrar, från nyfödd och ända upp i tonåren. För det är faktiskt så att man absolut inte behöver sluta högläsa för barn bara för att de kan läsa själva eller för att de kommit upp i en viss ålder. Nej, tvärtom så kan man fortsätta högläsa hela livet. Varför inte högläsa för din partner? Eller för en äldre person i din närhet. På sistone har man exempelvis satsat mycket på högläsning för dementa. Det och mycket mer kommer ni att få läsa om här under månaden.

Vad tänker ni förresten på när ni hör ordet högläsning?