För det MESTA har Molly ingenting emot att Sigge är med. Men ibland blir det bara för RÖRIGT allting. Sigge, så får man inte göra!

Sigge, så får man inte göra handlar om syskonskapets vedermödor. Oftast är det roligt för Molly att ha Sigge som lillebror. De gillar båda att göra samma saker, som att lyssna på sagor, döpa duvor och bygga saker. Men ibland händer det att Sigge är dum. Som när han åt på hennes favoritbok. Då är det inte roligt längre. Så får man ju inte göra! Som tur är så blir ju faktiskt det mesta bra till slut och Molly inser hur mycket hon älskar sin lillebror. Det här är en bilderbok för de yngre barnen med ett väldigt enkelt språk och stora, färgglada och uttrycksfulla bilder som verkligen skildrar både det positiva och det negativa med att ha syskon.

Sigge, så får man inte göra är skriven och illustrerad av Daisy Hirst och utgiven av Alfabeta bokförlag. Den finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Vi kör!     I min trädgård

Denna månads tema i Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017 är en bok med ett pronomen i titeln. Idag har jag faktiskt lyckats hitta två pekböcker av samma författare som har varsitt pronomen i sina titlar: Vi kör och I min trädgård.

Vi kör handlar om en rad olika fordon. Här möter vi ambulans, polisbil, sopbil, lastbil, brandbil, buss och en personbil. Brandbilen tutar, bilen åker, lastbilen rullar, ambulansen blinkar, sopbilen hämtar, bussen brummar och till sist finns det ett barn som kör runt med alla dessa fordon. Ja, här kan verkligen alla fordonsälskare få sitt lystmäte!

I min trädgård handlar om massor av olika saker man kan hitta i en trädgård. Där finns nyckelpigan som klättrar, en fjäril som flyger, en krälande mask, ett surrande bi, en badande anka, en blomma som växer och till sist ett barn som vattnar blomman i trädgården.

Båda böckerna är skrivna och illustrerade av Helena Davidsson Neppelberg. De vänder sig till de yngsta barnen, 0-3 år. De har ett typiskt pekboksformat med tjocka hårda kartongsidor med rundade hörn och böckerna är små och greppvänliga för små händer. Böckerna är väldigt färgstarka och bilderna har svarta konturer så även de allra yngsta kan lockas av bilderna. Det här är pekböcker som tål att läsas om och om igen utan att den vuxne tröttnar, för de är snyggt formgivna och har enkla, charmiga, men samtidigt detaljrika färgsprakande illustrationer. Böckerna är utgivna av Alfabeta bokförlag och de finns bland annat att köpa på Adlribris (här och här) och på Bokus (här och här).

Den mycket hungriga larven är en annorlunda och rolig bilderbok. En intressant sak med den här bilderboken är att den vid en första anblick känns ganska enkel och som att den riktar sig mest åt de yngsta barnen, men medan man läser framträder ett djup och jag märker att när jag läser den för mina egna barn så uppskattar även de äldre barnen boken och de ser helt andra delar och ett större perspektiv än vad de yngre barnen gör.

Boken inleds med ett ägg som går i kras och ur ägget kryper det ut en mycket liten och mycket hungrig larv. Sedan handlar det om hans jakt efter mat, och här inleds en rolig del av boken med flikar, upprepningar och andra roliga berättargrepp som får läsningen att bli spännande och humoristisk. Så småningom är inte larven hungrig längre, och inte är han heller längre någon liten larv, utan tvärtom, nu är han en stor fet larv. Då bygger han ett hus, en puppa, där han är i två veckor tills han kommer ut som en vacker fjäril. Det är här en del av berättelsens djup kommer in, det är alltså ett pedagogiskt grepp där barnen får lära sig stadiet från larv till puppa till fjäril, men samtidigt finns det också lite existentiella frågor som kommer upp i ljuset. Illustrationerna är också lite speciella. De är skapade i en speciell stil och de är väldigt färgglada och varma.

Det som är roligt med den här boken är att den skrevs redan 1969. Berättargreppet och formgivningen med upprepningar och flikar gör att den känns modern, för detta används ju i många barnböcker idag, men boken har alltså många år på nacken och dess interaktiva inslag måste ha varit ovanligt på den tiden? Boken är enormt populär, den har kommit i flera nyutgåvor och översatts till 50 olika språk. Jag vet att man jobbar med boken på många förskolor och det finns mycket material att jobba med om man väljer att använda sig av Den mycket hungriga larven i en barngrupp.

Boken är skriven av Eric Carle som kommer från USA.

Att hitta barnböcker från Amerika och/eller som utspelar sig i Amerika och/eller har en amerikansk författare kan vara både svårt och lätt. Det finns massor av långserier, vem minns inte Kitty-böckerna eller böckerna om Tvillingarna på Sweet Valley High exempelvis. Det finns också en del kända författare som Mark Twain, Jack London, Stephen King, Joyce Carol Oates, Edgar Allan Poe, Ernest Hemingway, liksom Suzanne Collins, Stephanie Meyer, Laura Ingals Wilder.  Men samtidigt är Amerika en väldigt stor kontinent som består av många olika delar. Barnböcker från Sydamerika, Centralamerika och Karibien är inte lika lätta att hitta som böcker från USA och Kanada.

Enligt boken Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern är barnlitteraturen i Latinamerika en framgångsrik produkt av olika kulturer: ursprungsbefolkningens, den europeiska (spanska och portugisiska) och den afrikanska. Under kolonialtiden knöts barnboken till undervisning och skola. Det ansågs viktigt att lära ut kolonisatörernas språk och religion, men också pedagogik, moral och gott uppförande. Först under 1800-talet, när Latinamerika återtog sin självständighet fanns det ett behov att återskapa en nationell identitet. Det var tre författare som var särskilt viktiga under denna tid, nämligen Monteiro Lobato från Brasilien, José Martí från Kuba och  den colombianske poeten Rafael Pombo. Under mitten av 1900-talet och framåt kom en ny tid som öppnade för litterär kvalitet och kreativitet och då startades även barntidningar och förlag specialiserade på barnböcker. I Rio, Brasilien arrangeras nu varje år en enorm, 12 dagar lång barnboksmässa, så barnboken har verkligen numera fått en stark ställning.

Det finns alltså en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Amerika, likväl som böcker skrivna av författare från andra delar av världen, men som handlar om Amerika eller utspelar sig i Amerika. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad. En del av dem utspelar sig i USA eller Kanada, andra i Syd- eller Centralamerika.

  • Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian – Sherman Alexie
  • Nick & Norahs oändliga låtlista – Rachel Vohn, David Levithan
  • Den stora elefantjakten – Gillian Cross
  • James och jättepersikan – Roald Dahl
  • Den svarta hingsten – Walter Farley
  • Den lilla renen – Michael Foreman
  • Var är Alaska – John Green
  • På jakt efter Kitty – Tormod Haugen
  • Mina och Kåge drar västerut – Anna Höglund
  • Brev från en slavflicka – Mary E Lyons
  • Benny Boxaren i Amerika – Max Lundgren
  • Mortimer Vintergök – Myron Levoy
  • Det är slut mellan Rödluvan och vargen – Katarina Mazetti
  • Om jag kunde drömma – Stephanie Meyer
  • Stjärnornas dotter – Rita Murphy
  • Pojken och hunden – Phyllis Reynolds Naylor
  • Min lysande plan – Katherine Paterson
  • Spring som vinden – Deborah Savage
  • Bästa vänner – Nancy Springer
  • Tom Sawyer – Mark Twain
  • Den långa vägen hem – Cynthia Voigt
  • Det lilla huset i stora skogen – Laura Ingalls Wilder
  • Den otroliga vandringen – Sheila Burnford
  • Rymmare – Monica Hughes
  • Anne på Grönkulla – L.M. Montgomery
  • Barna Hedenhös upptäcker Amerika – Bertil Almqvist
  • Som i en dröm – Pia Hagmar
  • Pojken med vrålaporna – Monica Zak
  • Pumans dotter – Monica Zak
  • I orkanens spår – Terry Trueman
  • Elenas serenad – Campbell Geeslin
  • Vovven och jag i Mexico – Anette Nyqvist
  • Tajín och de sju åskgudarna – Felipe Garrido
  • Berättelser från urskogen – Horacio Quiroga
  • Odjurens stad – Isabel Allende
  • Resan till River Sea – Eva Ibbotson
  • Sex gånger Lucas – Lygia Bojunga
  • Indiansagor från Brasilien – Antonieta Dias de Moraes
  • Isabel. Roman om ett gatubarn i Rio de Janeiro – Mecka Lind
  • Den gula väskan – Lygia Bojunga
  • Maria på slak lina – Lygia Bojunga
  • En nästan bakåtvänd historia – Ana Maria Machados
  • Otroso – senaste nytt från underjorden – Graciela Montes
  • Wairas första resa – Eusebio Topooco

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Amerika, om Amerika, som utspelar sig i Amerika eller som är skrivna/illustrerade av en författare/illustratör från Amerika? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Barnböcker från Asien. Ja, det första man kommer att tänka på är troligen manga som ju har vuxit lavinartat de senaste åren. Men Asien är större än Japan och barnboksutgivningen är definitivt större än bara manga. Asien är också ett stort område med skiftande förutsättningar, vilka förstås avspeglar sig på litteraturen.

I Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern kan man exempelvis läsa om barnlitteraturen i Kina. I Kina ägdes förr alla förlag av staten. På 1950-talet fanns endast två förlag som gav ut barnlitteratur. Barnlitteraturen uppstod rätt sent i landet, men från att egentligen mestadels ha bestått av översättningar från västvärlden har Kina idag en enorm utgivning och det bästa är att såväl kvalitet som innehåll och design är på en mycket hög nivå. Idag finns det 35 renodlade barnboksförlag och 130 förlag har startat specialavdelningar för utgivning av barnböcker. Dessutom finns 140 tidskrifter och 110 tidningar som vänder sig till barn. Tillgången till böcker skiljer sig dock markant mellan barn på landsbygden jämfört med barn i staden. Skolarbetet har högsta prioritet medan nöjesläsning får vänta till senare. De flesta böcker som föräldrar köper till sina barn är faktaböcker.

I Indien däremot har barnlitteraturen aldrig haft någon stark ställning. Indien har en berättartradition där berättelserna framfördes muntligt och man skiljde aldrig mellan berättelser för barn respektive berättelser för vuxna. Därför uppkom barnlitteratur som genre först under 1800-talet. Till en början var de indiska barnböckerna oftast imitationer av engelska barnböcker. Undantag var de indiska språken bengali och marathi som faktiskt utvecklade en barnbokstradition redan på tidigt 1900-tal. Resterande barnlitteratur var engelsk och antingen imiterade den populära författare som Enid Blyton eller så återberättade den traditionella sagor. Indisk barnlitteratur har mycket moral och didaktik i sig. Böcker förknippas i första hand med lärande och undervisning. Dessa strukturer håller på att ändras, men det går långsamt och det finns få barnboksförlag som orkar hålla igång med någon utgivning. Det saknas stöd från staten och inköpsprogram för biblioteken.

Trots denna lite nedslående text som finns att läsa i Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern så finns det en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Asien, likväl som böcker skrivna av andra författare men som ändå utspelar sig i eller handlar om Asien. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad.

  • När kommer bussen – Ryôji Arai
  • Sussa och Natti – Ryôji Arai
  • Världen i kartan – Kim Hyangkeum
  • Farmors pangkakor – Ingmarie Ahvander
  • Spelmannen och prinsessan – Fiona French
  • Leila – flickan som inte fanns – Britt Engdahl
  • Laleh – flickan som var rädd för stjärnorna – Ann-Madeleine Gelotte
  • Guldögat – Hans Hagen
  • Låt tistlarna brinna – Yasar Kemal
  • Under Guds himmel – Niklas Krog
  • Zahra och det gömda barnet – Helena Olofsson-HeshmatPasand
  • I fågelkvinnornas land – Huguette Pérol
  • Nattens berättare – Rafik Schami
  • Dima från Shatila i Libanon – Anne Sörman
  • Hodjas hämnd – Günseli Özgür
  • Mustafa och järnlejonet – Peter Dickinson
  • Pema från Bhutan – Ewa Jaconsson
  • Vindens dotter – Suzanne Fisher Staples
  • Hoity den hungriga räven – Sybil Wettasinghe
  • Paraplytjuven – Sybil Wettasinghe
  • Mana – en flicka från Himalaya – Radha Bhat
  • Djungelboken – Rudyard Kipling
  • Elefantpojken – Carolyn Sloan
  • Tuan – Eva Boholm-Olsson
  • Den behornade hästen och andra sagor från Indonesien – Kerstin Garme-Hellsten
  • Kassim och den blå fisken – Geraldine Kaye
  • Adzerk – den vita hingsten – Lin Hallberg
  • Vilda i Asien – Pamela von Sabljar
  • Blunda och öppna ditt fönster – Ngoc Thûan Nguyên
  • Ormens år – Utta Wickert
  • Sadako och de tusen papperstranorna – Eleanor Coerr
  • Flickan som gick för att hämta våren – Sigbritt Eklund, Shu Zi-Min
  • Över näktergalens golv – Lian Hearn
  • Spöket på värdshuset Tokaido – Thomas Hoobler
  • Chain Mail – skicka vidare – Hiroshi Ishizaki
  • Den osynliga flickan – Deborah Ellis

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Asien, om Asien, som utspelar sig i Asien eller som är skrivna/illustrerade av en asiatisk författare/illustratör? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

 

I boken Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern finns ett kapitel som heter Var är Afrikas böcker? Där står det att nyckelproblemet för barnlitteraturen i Afrika är den destruktiva övertygelsen att böcker endast ger information. Kärleken till böcker och fantasi ger inga betygspoäng i skolan och anses därför för närvarande mindre viktiga i Afrika. Böcker blir tryckta för utbildnings skull, men de blir sällan publicerade, alltså sålda till allmänheten. Vanligt folk i Afrika köper sällan böcker.

Ett annat problem för barnlitteraturen i Afrika är att Afrika är en enormt stor och skiftande kontinent. Det är en fascinerande blandning av samhällen från första och tredje världen. Afrika har skyskrapor och köpcentrum, likväl som djungler och öknar, vilket förstås påverkar läsvanorna. Geografiskt sträcker sig Afrika från öken till tropisk djungel till snötäckta bergstoppar. Historiskt omfattas Afrika från såväl pyramider och faraoner till intellektuella centrum, civilisationer i guld och sten, men också bushmän. Det finns också en mängd olika språk som talas i Afrika och detta tillsammans med koloniseringen av olika länder gör det svårt för författare att nå fram till en större afrikansk målgrupp. Vidare är kontinenten märkt av krig, med allt vad det innebär, liksom av fattigdom, svält och sjukdomar i många delar av Afrika. En annan faktor som spelar in är att Afrika inte har någon lång tradition av böcker och läsning, men däremot en lång historia av muntlig tradition och historieberättande. I boken står det: Afrikas berättelser är levande. De lever och förändras. De tycker inte om att bli instängda i en bok. 

Trots denna lite nedslående text som alltså finns att läsa i Världens barnboksförfattare så finns det en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Afrika, likväl som böcker skrivna av andra författare men som ändå handlar om Afrika. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad.

  • Tawias kanot – Meshack Asare
  • Luktar det regn – Lesley Beake
  • Regndansen – Niki Daly
  • Kwela Jamela, Afrikas drottning – Niki Daly
  • Lila och regnets hemlighet – Jude Daly
  • Papa Diops taxi – Christian Epanya
  • Färsk fisk – John Kilaka
  • Bronsgubbens hemlighet – Meshack Asare
  • Förtrollad frukt – John Kilaka
  • Mandelas sagobok
  • Floden som steg till himlen
  • Vi gick alla på safari – Lauri Krebs
  • Kung Salomos skatt – H Rider Haggard
  • En blomma i Afrikas öken – Waris Dirie
  • Det var en gång – Niki Daly
  • Makwelane och krokodilen – Maria Hendriks
  • Jag vill hellre äta ett barn – Sylviane Donnio
  • I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig – Christina Wahldén
  • Ynari – flickan med de fem flätorna – Ondjaki
  • Rita i Kudang – Eva Susso
  • Mamy Wata och monstret – Veronique Tadjo
  • På andra sidan sanningen – Beverly Naidoo
  • Böckerna om Akimbo – Alexander McCall Smith
  • Eldens hemlighet – Henning Mankell
  • Coconut – Kopano Matiwa
  • Min modiga mormor och den dansande elefanten – Inger Jalakas
  • Ashraf från Afrika – Ingrid Mennen
  • Siri, superhjälten och guldringen – Katarina de Verdier

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Afrika, om Afrika, som utspelar sig i Afrika eller som är skrivna/illustrerade av en afrikansk författare/illustratör? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Räven och musen bor i en lya under den största eken i skogen. En dag vaknar de av ett hemskt oljud och allting förändras. De måste lämna sin mysiga lya för någon hugger ner hela skogen. Vad ska de göra? Vart ska de nu ta vägen? Vad händer om de följer kartan som Räven har fått?

Det här är en liten bilderbok som handlar om en räv och en mus som beger sig från skogen till staden där de stöter på massor av saker de inte upplevt tidigare. Ett riktigt äventyr, men det finns också ett allvar bakom äventyret, de måste ju hitta en ny plats där de kan bo, ett nytt hem. Boken är spännande och detaljrik. Det finns också ett pedagogiskt inslag till exempel när karaktärerna lär sig hur de ska gå över gatan och hur trafikljuset fungerar. Bilderna är väldigt enkla, men samtidigt uttrycksfulla och färgstarka. Texten är också enkel, så bilderboken fungerar bra även för de yngre barnen. Jag gillar bokens vänskapstema och att de båda karaktärernas egenskaper kompletterar varandra så bra istället för att vara några hinder. Det finns också fler teman att jobba med om man skulle vilja, så som miljöförstöring och urbanisering, men också lite enklare teman som rädsla, mod och att våga ge sig på en utmaning.

Räven och Musen letar ny lya är skriven av Boglárka Paulovkin från Ungern. Den är utgiven av Felis förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Vem kan motstå de fina färgglada bilderböckerna om charmiga Svea? Tidigare har jag recenserat Svea planterar, Svea klär på sig, Svea tvättar och Svea äter. Men det finns ännu fler böcker om Svea, nämligen Svea målar, Svea bygger, Svea handlar och Svea klipper.

I Svea målar har Svea hittat mammas läppstift och målar med. Mamma tar bort det, men Svea vill måla mer. Då lägger mamma ut ett långt papper på golvet och tar fram färger och penslar. Men som alla andra barn vill Svea förstås måla på sitt eget sätt. Hon börjar med att måla sin ena hand. Sedan blir det hela kroppen. Oj, nu måste Svea bada.

I Svea bygger har Sveas föräldrar köpt en hylla till Svea där hon ska få ha alla sina saker. De kommer hem med en stor kartong och nu är det dags att försöka få ihop alla delar. Men så saknas en skruv. Föräldrarna letar överallt. Svea bygger en koja av den stora kartongen under tiden. Till slut hittar pappa skruven och den får Svea skruva in.

I Svea handlar ska Svea följa med pappa till affären. Hon får dra sin egen korg och stoppar i både det ena och det andra. Pappa lägger tillbaka. Plötsligt försvinner Svea! Dramatik! Pappa letar överallt. Till slut hittar han henne, hon är förstås vid godishyllan! Hon vill ha godis, men det är ju inte lördag idag så det blir gråt och sura miner. Men pappa frågar om hon vill hjälpa till vid kassan istället och det vill Svea.

I Svea klipper har Svea hittat en sax. Både mammas tidning och toapapperet blir fransigt. Och så testar Svea att klippa bort en bit av sitt hår. Men det ångrar hon snabbt. Kanske går det att tejpa tillbaka? Mamma hjälper Svea fixa frisyren och sedan kan de pyssla tillsammans.

Det fantastiska med de här böckerna är förstås den stora igenkänningsfaktorn. Svea är 1½ år, full med bus, nyfikenhet och upptäckarglädje. Hon ser världen så som barn gör och såväl de barn som får boken uppläst för sig som deras föräldrar kan lätt känna igen sig i Sveas vardag. Det handlar inte om några dramatiska händelser i böckerna om Svea, utan istället är det vardagliga händelser, vilket ytterligare skapar igenkänning. Det finns många liknande böcker, men de flesta har några år på nacken och det är bra att dessa finns med sina nutida illustrationer. Exempelvis ser kundkorgarna i affären ut precis som de gör på riktigt och pappa betalar med kort istället för pengar. En annan bra sak är att böckerna skildrar vardagen precis som den faktiskt är i många småbarnshem, mamma som inte får sitta på toa i fred till exempel eftersom Svea har hittat saxen och när hon vrålar är det bara för mamma att dra upp byxorna och sticka dit. Vilken förälder känner inte igen den situationen, liksom 🙂 Dessutom är ju Svea otroligt charmig och illustrationerna är bara så underbara med glimten i ögat hela tiden. Jag gillar också helhetstänket bakom böckerna, där varje bok har sin egen färg på bokrygg och även på många ställen inne i själva boken. Det här är verkligen en serie som alla barnfamiljer med små barn bör ha hemma i bokhyllan.

Böckerna om Svea vänder sig till de allra minsta barnen, 0-3 år, men även barn i åldern 3-6 år verkar tycka om dem eftersom de nog känner igen sig själva och eventuella småsyskon. Böckerna är skrivna av Linda Palm, illustrerade av Jessica Lindholm och utgivna av Idus förlag. De finns bland annat att köpa på Adlibris (här, här, här, här) och på Bokus (här, här, här, här).

För några år sedan kom en bilderbok som hette Är det du, mämmä. Den handlade om Lilla Lammet som efter en lång vinter äntligen fick komma ut och äta färskt gräs och röra sig fritt. Men tyvärr kommer Lilla lammet bort från sin mamma. Vi får följa lammet när det letar efter sin mamma. Det blir en upptäcktsfärd på bondgården där Lilla lammet träffar på en humla, en tupp, ko och flera andra djur. Det blir roligt för den lilla läsaren när lammet gång på gång hör fel. En ko blir en sko, en mus blir ett hus, en katt blir en hatt. Till slut får Lilla lammet såklart ett ja på sin fråga Är det du, mämma?.

Jag tyckte mycket om den bilderboken och har läst den många gånger för mina barn. Nu är uppföljaren äntligen här. Kan inte sova, mämmä heter den och den handlar också om Lilla Lammet och dess äventyr på bondgården. I den här boken har Lilla lammet svårt att sova. Mämmä föreslår att hon ska räkna får, det har man gjort i alla tider. Plötsligt börjar stjärnorna tändas på himlen. De bildar vackra figurer. Lilla lammet är törstig. Hon vågar egentligen inte gå till bäcken men gör det ändå, trots att hon är rädd för vargen! Det blir ett litet äventyr där hon tror att hon träffar vargen, men det lilla barnet som tittar i boken kan se att det är räven, ugglan och haren.

Båda böckerna är jättefina. De handlar om spännande äventyr, men det är lagom spännande för den lilla läsaren. Det är också mycket humor i böckerna, lite tokroligt sådär som så ofta uppskattas av barnen. Jag tror att jag gillar dem mycket eftersom det leks med språket och att det är där en hel del av humorn ligger. Man får lära sig en del om livet på en bondgård och det finns mycket att prata om. Kärleken mellan lammet och hennes mamma är så vackert skildrad. Dessutom är illustrationerna av Mia Maria Güettler oerhört fina. Böckerna om Lilla Lammet och Mämmä är skrivna av Stefan Casta och de är utgivna av Opal. Den senaste boken, Kan inte sova, mämmä finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Maj månads tema var ju Mamma, pappa, barn. När man pratar om detta tema, eller om familjer, så utgår man nästan alltid från en kärnfamilj bestående av just mamma, pappa och barn. Jag var inte ens själv särskilt normkritisk när jag bestämde just det temat till Temaläsning 2017. Jag borde ha tänkt ytterligare ett steg innan jag skrev ner just de orden.

Som tur är så finns det ju faktiskt några som gör just det, tänker ett extra varv. Och jag uppmärksammar gärna de som gör det inom barnlitteraturens värld. Olika förlag är ju ett paradexempel eftersom de är så duktiga på att skapa och ge ut inkluderande böcker där såväl olika familjeformer får synas likväl som olika hudfärger, sexualiteter, etniciteter, religioner, funktionsvariationer och så vidare.

En av Olikas senaste titlar är Vi tvättar bilen. Det är en enkel småbarnsbok som handlar om ett så vardagsnära tema som att tvätta en bil. Ofta är det kanske pappan i en familj som tvättar bilen. Här är det mammorna. Men det är inte bara mammor som kan tvätta bilar, även barn kan, om de bara får vara med. Här sätter man nämligen också fokus på barns delaktighet i vardagen, vilket gör att en vardagssyssla kan förvandlas till ett lekfullt äventyr istället för att vara ett tråkigt måste. Tänk om man gjorde så med fler sysslor. Här är det också alltså en familj med två mammor och ett barn som får synliggöras, vilket ger ytterligare ett plus. Jag gillar också det faktum att den ena mamman är korthårig och att mammorna har håriga ben, vilket dessutom förmedlar att kroppar kan se ut hur som helst.

Vi tvättar bilen är helt enkelt en fin småbarnsbok! Boken är skriven av Sarah Vegna och illustrerad av Astrid Tolke. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.