Tre samlingar

Idag tipsar jag om tre bilderbokssamlingar, perfekt för den som vill ha flera böcker i en eller som vill ha tips på presenter att ge bort.

Maria Nilsson Thore Samlade sagorSamlade sagor av Maria Nilsson Thore är en tjock och tung bok, fylld med hela nio av hennes bilderböcker i sin helhet, bland annat En egen flock, Knorr, Koko och siffran 7 samt Bus och Frö på varsin ö. I slutet av boken finns en intervju med författaren och illustratören där hon berättar om skapandeprocessen, inspirationen och om hur en ny bilderbok egentligen blir till. Maria Nilsson Thore skapar underbara bilderböcker med härliga karaktärer, massor av detaljer och ljuvliga miljöer som man verkligen får chansen att frossa i här i denna bok.

Stora boken om Mamma Mu och Kråkan

Stora boken om Mamma Mu och Kråkan är en välfylld samling med våra älskade vänner Mamma Mu och Kråkan. Här ryms såväl bilderböcker som berättelser, visor och poesi, allt skapat av Jujja Wieslander. Vi får följa med vår favoritkossa när hon ska åka rutschkana, fiska, lära sig cykla och mycket mycket mer. Allt illustrerat med härliga bilder av Sven Nordqvist.

Ditt och datt med Prick och Fläck (samlingsvolym)

Ditt och datt med Prick och Fläck är en samlingsvolym som innehåller tre av bilderböckerna där de knasiga vännerna Prick och Fläck är ute på olika äventyr. I boken ingår Prick och Fläck på pricknick, Prick och Fläck degar samt Prick och Fläck snöar in. Dessutom finns i slutet av boken ett par uppslag med kuriosa, pyssel och recept kopplade till böckerna. Prick och Fläck är skapade av Lotta Geffenblad och det är så härligt att läsa högt om dem, de två kaninvännerna är så roliga, knasiga, lekfulla, charmiga och alldeles underbara.

 

Idag är Åke en hund

Idag är Åke en hund– God morgon, Åke. Dags att stiga upp.
– Vov. Vov vov.
– Ojdå. Har du blivit en hund?
– Vov.

En morgon när Åke vaknar bestämmer han sig att han ska vara hund den dagen. Han sitter inte vid bordet, istället äter han från matskål på golvet. Han kan inte prata och inte ha jacka på sig. När mamma lämnar på förskolan smittar det av sig och alla ungar omvandlas till hundar. Men i slutet av dagen, när Åke ska hem, till affären och så småningom sova börjar familjen sakna sig Åke-pojke. Vilken tur att det är en ny dag imorgon igen. Frågan är vad Åke ska vara då…

Idag är Åke en hund är en bilderbok skapad av bilderboksgiganterna Per Nilsson och Lisen Adbåge. Den är fylld av lek och fantasi och det är så roligt att se hur alla vuxna runtomkring Åke accepterar och lever sig in i Åkes fantasi, även om mamman är lite trött när hon hämtar och tycker att det går för lång tid att Åke ska springa bredvid cykeln istället för att åka bakom henne. Trots fantasin är det också mycket realistiskt, träffsäkert och igenkännande med föräldrarnas reaktioner. Texten är kort och kärnfull. Illustrationerna samspelar fint med texten, de är lekfulla och färgglada. Det är kul att Lisen Adbåge går all in och verkligen illustrerar Åke som en hund och inte som ett barn som klär ut sig till hund, vilket är fint ur ett barnperspektiv. Bilderna är också inkluderande när det gäller utseenden, hudfärg och liknande. Slutet utgörs av en rolig knorr som blir pricken över i.

Säva Spinoff

Hundra procent rostHundra procent rost och Hundra procent meka är de två första delarna i Säva spinoff, som i sin tur är en spinoff-serie till Pär Sahlins populära epa-bokserie Sävaträsk. Böckerna handlar om och utspelar sig i samma ort, men istället för Joar och hans vänner som vi får följa i Sävaträsk så får vi här i spinoff-serien följa Osman och Elli. Helt enkelt en ny generation epa-älskare!

I Hundra procent rost träffar vi Osman som drömmer om en egen epa. Han fyller snart 15 och får ta kortet, men någon epa får han inte för sina föräldrar. De tycker att han ska fokusera på skolan och pianolektionerna. De fattar ingenting, tycker Osman. Men så får han reda på att det står en gammal rostig Amazon vid ett torp. Tänk om han kunde få köpa den och fixa i ordning den. Men hur ska han få tag på pengar?

Hundra procent mekaI Hundra procent meka har Osman äntligen fått sin Amazon. Men det är otroligt mycket att göra på den. Trots att Osman och Elli lägger all sin vakna tid på att meka känns det tröstlöst. Dessutom kommer det kosta mycket pengar, pengar som Osman inte har. Plötsligt börjar Eli försvinna bort från garaget och när det dessutom blir inbrott i garaget och viktiga delar till Amazonen försvinner känns drömmen om en egen epa allt mer avlägsen för Osman.

Dessa böcker handlar om epa-livet, om motorer, att meka och att ströga, men också om allt det där andra kring tonårstiden, som relationer, kärlek och vänskap, föräldrar, skola, drömmar och mål, samhällets syn på ungdomar och framförallt epa-ungdomar. Det finns så mycket trots att dessa böcker är lättlästa. Det är dessutom spännande då det sker en hel del skumma saker kring Sävaträsk, inbrott och stölder bland annat. Och det finns en polis som faktiskt är på ungdomarnas sida och inser att man kan se en hel del när man ändå är ute och strögar. Det är välskrivet och träffsäkert. En klockren bokserie till högstadieungdomarna! I augusti kommer tredje delen, Hundra procent ströga.

Viskning mellan väggarna

Viskning mellan väggarnaViskning mellan väggarna är en klassisk mysrysare av Lina Stoltz. Den handlar om Edvin vars föräldrar köper en gammal släktgård hundra mil hemifrån, i närheten av Överkalix. Edvin, storasyster Malva och föräldrarna flyttar dit. Men det dröjer inte länge förrän Edvin börjar uppleva märkliga saker. Han får reda på lite av husets och släktens historia och han blir allt mer övertygad om att de märkliga saker han upplever har att göra med de döda barnen. I släkten har den nämligen tidigare funnits tre andra Edvin, varav minst två har dött i väldigt ung ålder. Gammelfaster Edith pratar i kryptiska ord om honom och de tidigare Edvin. Är hon bara virrig och dement eller ska Edvin ta hennes varningar på allvar?

Detta är en snabbläst mysrysare med starkt driv som kombinerar det övernaturliga med andra ämnen som skola, kompisar, familj och vardag. Författaren Lina Stoltz skriver i ett förord att berättelsen är påhittad, men att idén kommer från verkliga personer, platser och händelser. Huset har funnits på riktigt och de tre små bröderna har också funnits på riktigt. Det gör berättelsen än mer spännande. Annars är den lagom läskig för målgruppen som är mellanstadieåldern. Jag tycker också mycket om allt det andra i berättelsen, till exempel skildringen av att som barn tvingas ryckas upp från det invanda och flytta, att komma ny till en klass, men också en förälders utbrändhet och längtan att få komma hem, närmare naturen och lugnet och önskan att få börja om på nytt, och hur dessa två också kan kollidera. Jag har tidigare läst och uppskattat Bara David av samma författare och även denna bok är välskriven och väldigt läsvärd.

Hej till alla djuren och Hej till allt i skogen

Hej till alla djuren  Hej till allt i skogen

Julia Wiberg är välkänd för många barn, dels genom programmet Djur med Julia på SVT och podcasten Julias coola djur och dels genom sina tidigare böcker Kul i skogen, Världens coolaste djur enligt Julia samt Stora roliga skogsboken. Nu har hon också skapat två böcker för de allra minsta: Hej till alla djuren och Hej till allt i skogen.

Böckerna är i klassiskt pekboksformat med tjocka kartongsidor som tål att bläddras i med ivriga barnhänder. I böckerna finns mycket att se på, peka på, känna igen och upptäcka. Skogen är ju full av spännande djur och det finns också så mycket annat roligt i skogen: löv som prasslar, barr som sticks, mossa som doftar gott. Man kan hoppa i pölen, smaka på blåbären och klättra på stenen.

Böckerna har ett fint barnperspektiv och tar fasta just på vad barn kan se och upptäcka under en skogspromenad. De förmedlar också hur roligt det är med skogen och att man kan se och upptäcka så mycket genom en enkel promenad genom skogen. Dessutom visar de på vad mycket som finns att göra i skogen.

Texten är enkel och rytmisk, varje uppslag har tre korta meningar med endast ett tiotal ord totalt. Texten är uppbyggd på samma sätt på varje sida och bygger på upprepningar, vilket skapar en rytm som gör det till en fröjd att högläsa dessa böcker:

Marken kryper

Många många

Hej till alla myror


Bakom stubben

Tassar smyger

Hej till röda räven


Hej till pölen

Pölen blänker

Pölen ska jag plaska

Hej till alla djuren och Hej till allt i skogen är illustrerade av Hanna Granlund som kanske är allra mest känd för sina illustrationer till succéserien Spöksystrar som är skriven av Mårten Melin. Hennes lekfulla, färgglada, detaljrika stil passar perfekt i dessa böcker där det finns så mycket att titta på.

Mysa mej

Mysa mejMysa mej är en bok för de allra minsta barnen. En klassisk pekbok där vi på varje uppslag får möta en bebis som myser med olika djur: hunden, elefanten, katten, kaninen, grisen och ankan. Texten på varje uppslag är kort och enkel: ”mysa katten”, ”mysa hunden” och så vidare. På sista uppslaget får bebisen istället mysa med en vuxen, troligen en förälder och här är texten ”mysa dej”.

Texten är som sagt kort och bygger på upprepning, vilket skapar en rytm i läsningen. Illustrationerna är också enkla, stora, tydliga med tjocka svarta konturer och mycket färg. Boken uppmanar till interaktion då man kan prata om respektive djur och lära sig vad de heter, men också att man kan passa på att mysa tillsammans under läsningen. Det går även att ta med gosedjur som rekvisita under läsningen ifall man vill. Jag tror att denna bok skulle passa ypperligt till bibliotekens och öppna förskolans bebisbokprat och liknande aktiviteter men det är förstås också en härlig bok att läsa tillsammans med sitt eget barn.

Mysa mej är både skriven och illustrerad av Karin Ahlin, en varm, charmig och mysig pekbok i klassiskt pekboksformat med tjocka, greppvänliga sidor i hård kartong med rundade hörn. Såväl text som bilder är väl anpassade för de allra yngsta barnen.

Alla våra vagnar

Alla våra vagnar!Alla våra vagnar är en småbarnsbok som handlar om olika slags vagnar. Gåvagnen, cykelvagnen, spårvagnen, kundvagnen, dockvagnen…

Jag fascinerades av den här boken. Det är på ett sätt en klassisk pekbok som presenterar och benämner olika slags vagnar. Men det är också så mycket mer. För utöver alla dessa vagnar skildras en hel dag för två små barn. De klär på sig på väg till förskolan, åker dit i barnvagnen, leker, äter mat, åker hem, bråkar, handlar mat och till slut somnar de i barnvagnen på vägen hem igen. Ett vardagsäventyr för de minsta alltså, samtidigt som vi får lära oss olika slags vagnar.

Boken är skriven av Frida Naemi Persson och illustrerad av Sara Gimbergsson. Texten är kortfattad, rytmisk och upprepande. Den är uppbyggd på samma sätt genom boken: ”barnvagnen – heja den!”, ”matvagnen – hämta den”, ”spårvagnen – vinka den” förutom vid ett par tillfällen, som när syskonen sitter bredvid varandra i barnvagnen och bråkar: ”Min vagn! Sitta den!”. Illustrationerna breder ut sig över hela uppslagen och de berättar mycket mer än texten, det är här hela dagen utspelar sig med förskola, affär och promenad. Illustrationerna är varma, mjuka i milda färger. Det finns ett fint barnperspektiv i boken och ett fantastiskt samspel mellan författare och illustratör. Helt klart en ny favorit bland småbarnsböcker för mig!

Kanin, soldat, ängel, tjuv

Kanin, soldat, ängel, tjuvJag gillade Katrina Nannestads Vi var vargar, så jag såg fram emot att läsa hennes nya bok Kanin, soldat, ängel, tjuv, men jag tycker tyvärr inte att den riktigt kom upp i samma nivå som hennes första bok. Den utspelar sig år 1945 när andra världskriget lider mot sitt slut. Det finns en ramberättelse där en nioårig pojke, Sasja, ligger på ett sjukhus i Berlin. Han har inte sagt ett ord sedan han blev inlagd och ingen vet vem han är. Men han samlar på sig olika föremål och med hjälp av dessa föremål börjar han minnas.

Varje föremål bär på en berättelse från kriget. Sasja tvingades fly från sitt hem i Ryssland våren 1942 efter att tyska soldater stormat hans by. Han tas om hand av en grupp soldater från Röda armén och följer med dem under striderna. Hans kärleksfulla sätt skänker soldaterna tröst och hopp. Även om han inte deltar direkt i striderna gör han mycket annat för att underlätta för dem. De blir till slut som en slags familj. Och trots allt hemskt de är med om ser de hoppet och ljuset.

Jag engageras inte av ramberättelsen, däremot av Sasjas berättelser från kriget och skildringarna i hur det är att uppleva kriget som barn. Katrina Nannestad skriver ledigt och lätt trots att det är tunga, jobbiga ämnen hon skriver om. Hon fokuserar mycket på hopp, gemenskap, värme och vänskap. Därför passar boken också bra som högläsning, det finns en hel del att diskutera om man vill.

Hoppsan, Bobo

Hoppsan, BoboHoppsan, Bobo är första boken i en ny serie för de minsta barnen. Vi får följa med Bobo när han packar ryggsäcken för att gå ut och träffa sina vänner, bygga snögubbe, åka skridskor, fika och ha skoj under en härlig vinterdag.

Texten är enkel och kortfattad, oftast bara ett par ord per uppslag. De flesta sidor har också en traditionell layout med texten på vänster sida och en bild på den högra, men på några uppslag tillåts illustrationen breda ut sig över hela uppslaget med texten insprängd i bilden. Det är färgglada bilder, men i harmoniska färger. Tjocka, svarta konturer skapar tydlighet och gör det möjligt även för de minsta barnen att se illustrationerna. Jag hade dock önskat att boken vore i hård kartong med tjocka sidor som är greppvänliga även för de yngsta barnen, men så är tyvärr inte fallet.

Bilderna är uttrycksfulla, vilket märks till exempel på uppslaget där Bobo och hans vänner fryser så de skakar. Alla karaktärer är djur och bilderna förmedlar glädje, charm och värme. Maya Jönsson har såväl i text som i bild skapat en mysig småbarnsserie och det ska bli roligt att få läsa fler böcker om Bobo framöver.

Ingen fara

Ingen faraI småbarnsboken Ingen fara får vi följa med två barn ut på ett vardagsäventyr i närområdet. Kanske är det två syskon som tar på sig overallerna och beger sig iväg. De klättrar, leker och gräver. Inget är någonsin en fara. Inte förrän de krockar och det kommer blod. Men det löser sig snabbt med lite plåster och lite vila, sen kan de fortsätta sitt äventyr igen.

Ingen fara är skriven av Henrik Wallnäs och illustrerad av Erik Svetoft. Den har kort, enkel text och vänder sig till de minsta barnen. Boken är i hård kartong med tjocka sidor och rundade hörn. Meningarna är barnanpassade, rytmiska och upprepande. Det är lätt att känna igen sig och det är lagom spännande på en nivå som barnen kan relatera till. Den knapphändiga texten kompletteras av illustrationerna som förtydligar och utvidgar texten. Illustrationerna är även de enkla men samtidigt uttrycksfulla, även om jag hade önskat mer varierande ansiktsuttryck hos karaktärerna. Extra kul blir det med katten som händer med på de flesta av bokens bilder. Tillsammans skapar text och bild ett läsäventyr för de minsta barnen.