Barnboksbloggen

Välkommen till Barnboksbloggen. Här kan du läsa boktips och recensioner av såväl barnböcker som vuxenböcker. Emellanåt anordnar vi tävlingar, temaspecialer och annat spännande. Maila gärna om du har förslag på vad du vill läsa om på Barnboksbloggen.

barnboksbloggen@hotmail.com

 

Instagram

barnboksbloggen

Bokbloggar.nu

september 2018
M T O T F L S
« aug   okt »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930

Månadsarkiv: september 2018

Gruvan

GruvanGruvan handlar om Ellen, elva år, som tillbringar sommaren på Utö med sin pappa, hans nya flickvän och Ellens stora syskon Adrian och Jossi. Ellen är ganska ensam, hon har svårt att acceptera den nya familjemedlemmen och storasyskonen retar henne ofta. Dessutom måste hon läsa minst en kvart varje dag i sin sommarlovsbok. Men så hittar hon en helt annan bok, nämligen en gömd dagbok, i ett skjut ute på sommarstugans tomt. Det visar sig vara en dagbok skriven av ett annat barn, Anton, men den är skriven redan 1948, på en tid då barnen tvingades arbeta i järngruvan som låg på ön. Ellen dras snabbt in i dagboken och händelserna i Antons liv. Dessutom upptäcker hon ett olöst mysterium bland dagbokssidorna, ett mysterium som visar sig ha med spöket Utöskräcken att göra. Kan Ellen bli den som löser allt över 170 år senare?

Gruvan är skriven av Sara Lövestam som har skrivit exempelvis mellanåldersboken Skarven för några år sedan, men också ungdomsboken Som eld. Dessutom  har hon skrivit flertalet vuxenromaner och så är hon förstås känd för sina innovativa grammatikböcker för vuxna. Jag har läst båda hennes tidigare böcker för barn och unga, och gillat dem mycket, men jag tycker nästan att Gruvan är snäppet bättre. Det är en riktigt spännande story där nutid och dåtid blandas genom att man får lära känna två barn från olika tider med olika villkor och olika förutsättningar, men som visar sig ha en hel del gemensamt och vars båda liv dessutom sammanflätas. Boken är skickligt skriven och jag sträckläste den på bara någon timme, det fanns hela tiden ett driv som gjorde att jag inte kunde lägga ifrån mig den, och då är jag ändå inte ens i bokens målgrupp. Jag hade kanske velat lära känna karaktärerna lite mer, framförallt Ellens familjemedlemmar som bara figurerar i utkanterna. Bokens stora behållning är skildringen av Antons uppväxt och hur livet på Utö och i Sverige såg ut på den tiden han växte upp. Det finns mycket att diskutera i boken och många viktiga teman, så boken skulle passa perfekt som högläsning i mellanstadiet.

Gruvan är utgiven av Lilla Piratförlaget och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

En smakebit på søndag

På söndagarna kan man som bokbloggare dela med sig av ett smakprov från boken man läser i just nu i utmaningen En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Det finns bara en regel – inga spoilers!

Just nu läser jag i mellanåldersboken Gruvan av Sara Lövestam och smakprovet kommer från sidan 151-152:

Hon gömde den inte under kläderna när hon gick hem. Hennes t-shirt var för tight för det. Antons ylletröja måste ha varit rätt stor. Men hon mötte inte heller någon som kunde undra vad det var för klocka hon gick och bar på.

Inte för att någon skulle ha frågat. Alla gick ju och stirrade i sina telefoner nu för tiden, och skulle inte se ens om någon kom bärande på en elefant.

Gruvan är en spännande sommarlovsberättelse om ett mysterium från förr som en elvaårig flicka löser i nutid tack vare en gömd dagbok skriven av en tolvårig gruvpojke hundrasjuttio år tidigare. Smakbiten visar kanske inte fullt ut hur spännande och historiskt intressant boken faktiskt är, men däremot gillar jag det här avsnittet för det känns så träffande för hur man som barn kan se vår samtid med allt detta fokus på skärmar istället för det som händer här och nu…

Att börja förskolan

Nu under hösten är det nog många småttingar som börjat på förskola och den målgruppen är det flera förlag som har satsat på i sin utgivning. Jag har fått hem två böcker som handlar just om att börja på förskola, nämligen: Vad gör man på dagis – leta och upptäck och Boken om att gå på förskolan.

Vad gör man pÃ¥ dagis? : leta och upptäckDen förstnämnda boken är en stor bok med hårda kartongsidor, precis som i pekböcker, fast i ett generöst bilderboksformat. Den håller således för mycket bläddring även med små barnfingrar. På de generösa sidorna finns illustrationer fyllda med detaljer att upptäcka. De olika uppslagen fokuserar på olika aktiviteter som man brukar göra under dagen på en förskola, så som ”Nu ska vi äta”, ”Ute på gården” och ”Sch! Nu ska vi sova”. Varje uppslag har dels en stor miljöbild på högra sidan och detaljer på vänster sida där det står vad saker och ting heter. Ganska klassiskt för en pekbok alltså. Det finns ingen berättelse i boken utan tanken är att man ska titta på bilderna, upptäcka saker och lära sig nya ord. Men det finns mycket man kan prata om i bilderna och detaljerna. De flesta av bilderna är från barns vardag även om det finns bilder som inte är så vanliga här i Sverige. Urinoar finns nog inte på så många förskolor idag exempelvis. Längst fram i boken finns också ett antal barn man sedan kan leta efter inne i boken. Ett plus för att det finns människor av olika hudfärger osv i boken. Men varför heter den ”Vad gör man på dagis”? Varför inte översätta titeln till ”förskola” istället för ”dagis”? Vad gör man på dagis är utgiven av Ordalaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Boken om att gÃ¥ pÃ¥ förskolanI Boken om att gå på förskolan får vi möta ett barn, Dam-Dam, och följa hen under en helt vanlig dag på förskolan, från morgonens promenad med mamma dit, till pappas hämtning på eftermiddagen. Men vad händer egentligen däremellan? All denna tid där vi vuxna inte har företräde men som vi genom boken kan dela med våra barn. Dam-Dam är gissningsvis någonstans mellan 1-2 år och boken vänder sig till ungefär samma målgrupp. Det är väldigt verklighetsnära och igenkänningsfaktorn är stor. Det handlar om lek, fruktstund, relationer, vänskap, äta, sova, gå på toa, byta blöja, dela med sig, sakna, längta, göra illa sig, trösta, ja allt från stort till smått som kan hända under en dag på förskolan. En normkreativ bok att läsa om och om igen fylld med charmiga bilder av Mervi Lindman. Boken om att gå på förskolan är utgiven av Bonnier Carlsen och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Farlig sömn

Farlig sömnErik har just kommit hem från skolan. Det var sista dagen före lovet. Snart var det jul och nyår och ett långt jullov väntade. Han hade fått bra betyg och kände sig väldigt glad. När han kom hem lade han sig på sängen för att vila lite. Han var precis på väg att somna när mobilen ringde. Ett nummer han inte kände igen. Mårten från biblioteket som ville att han skulle hämta en bok han hade beställt. Han bestämde sig för att hämta den på en gång så det var gjort. Men när han kom fram till skolan var det något som inte stämde. Skolan var helt öde. I biblioteket fanns Mårten, men han var inte sig själv – han hade inget ansikte, det var bara ett stort, köttigt hål! Mårten reste sig från stolen och gick emot honom…

Det här är en zombieinspirerad, kort, lättläst berättelse där man inte riktigt vet vad som är dröm eller verklighet. Den är inte jätteskrämmande, mer en klassisk skräckberättelse. Boken vänder sig till barn mellan 12 och 15 år, men fungerar även till äldre ungdomar som behöver en spännande, lättläst bok. Just skräckböcker är ju på frammarsch. Allt fler unga vill läsa om när det vardagliga plötsligt möter det övernaturliga och ger kalla kårar. Och extra bra är det när det finns lättlästa sådana böcker eftersom de verkligen lockar till fortsatt läsning med sin spänning och höga tempo.

Farlig sömn är skriven av Mats Johansson och utgiven av Nypon förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Lilla Skräckbiblioteket

Snövit och de sju trollen Prinsessan på den giftiga ärtan Guldlock och de tre spökena (BOK+CD) Dödluvan och vargen (BOK+CD) Askungen och vampyrprinsen

Jag är ett stort fan av böckerna i Lilla Skräckbiblioteket. Det är en serie böcker för nybörjarläsarna som är utgivna av Hegas bokförlag. Serien består av gamla klassiska sagor som nu är utgivna på nytt, men omgjorda i en helt ny stil – nämligen med läskiga och rysliga varelser och andra läskiga ingredienser. De titlar som hittills är utkomna är:

Dödluvan och vargen – Här har den riktiga Rödluvan blivit uppäten av vargen och hon har börjat gå igen som medhjälpare åt vargen. I tron om att hon skyddar barnen från vargen så lockar hon istället barnen till sig, och därmed också till vargens grotta…

Askungen och vampyrprinsen – Denna är lite mindre läskig än Dödluvan och vargen. Här möter vi Askungen som lever med sin styvmor och styvsystrar, men som längtar därifrån och älskar natten. När hon träffar vampyrprinsen ser hon sin chans att bli nattens drottning på riktigt.

Prinsessan på den giftiga ärtan – Denna bok är mer humoristisk. Här möter vi en prins som vill gifta sig med en riktig prinsessa, varpå drottningen lägger förgiftade ärtor under madrasserna och alla som inte är riktiga prinsessor vaknar inte mer utan på morgonen är det bara en hög med ben i sängen. Så kommer en smart flicka som tar bort de giftiga ärtorna och sover gott hela natten. På morgonen lagar hon en riktigt god ärtsoppa åt den dumma kungen som stulit hennes fars kungarike…

Snövit och de sju trollen – Snövit äter ett förgiftat äpple som hon fått av sin styvmor. När hon sover i sin förtrollning kommer sju troll och hittar henne. De sänder bud över hela landet och letar efter en prins som kan komma och rädda Snövit. Fast trollen har sin egen agenda, nämligen att roffa åt sig av alla de skatter som de ädla prinsarna har med sig. Det funkar tills den dag då den rätta prinsen kommer och nu får trollen smaka på sin egen medicin.

Guldlock och de tre spökena – Denna bok har en sensmoral. Den påminner väldigt mycket om originalsagan, fast Guldlock kommer till ett slott bebott av en spökfamilj. När Guldlock somnat och spökfamiljen vaknat går de helt sonika upp och skrämmer ihjäl henne, för det är nämligen det som händer alla barn som är ute efter midnatt…

Jag gillar verkligen idén. Dessa klassiska sagor känner vi ju alla igen, men det är svårt att locka nybörjarläsarna till att läsa originalen. Med denna läskiga touch blev de däremot alldeles klockrena. Illustrationerna följer också det läskiga temat liksom omslagen. Jag tycker att de ligger på rätt nivå när det gäller läskighet också, det är rysligt och mysigt och humoristiskt snarare än riktigt läskigt. Jag kan tänka mig att man skulle kunna använda dessa böcker i undervisningen också, exempelvis på svenskan för att visa hur man kan skapa sin egen berättelse av en redan känd berättelse. Böckerna är lättlästa och snabblästa, de vänder sig till nybörjarläsare inom en bred målgrupp. Ett tips är att dessa böcker även finns på engelska för att locka de läsare som vill börja läsa enkla böcker på engelska. Dessutom finns lärarhandledning till alla böcker i Lilla Skräckbiblioteket på Hegas hemsida. Böckerna finns också med tillhörande cd-skiva.

Böckerna finns bland annat att köpa på Adlibris (här, här, här, här och här) samt på Bokus (här, här, här, här och här).

Odla din egen miniatyrträdgård

Odla din egen miniatyrträdgård : terrarier och andra små trädgårdar att lyckas med inomhus och utomhusJag föll pladask för en nyutgiven bok som heter Odla din egen miniatyrträdgård. En väldigt inspirerande bok som visar hur man kan skapa små trädgårdar med stort innehåll. Det kan vara i en liten kruka, ett terrarium eller varför inte i en skål av något slag. Det finns oändliga projekt man kan inspireras av eller varför inte göra sitt egna projekt. Boken är indelad i fem olika avsnitt: Miniatyrlandskap (med exempelvis minidjungel, lövskog eller suckulentlandskap), Terrarier (med bland annat kaktusterrarium, vårlöksterrarium eller terrarium med köttätande växter), Vertikala trädgårdar (som hängande trädgårdar, väggträdgårdar och kransträdgårdar), Trädgårdar med vatten och djur (innehållande projekt som miniatyrdammar, trädgård i en låda eller trädgård för småkryp) och till sist Köksträdgårdar (där till exempel teodling, kryddträdgård och ananaslund presenteras). Det finns också ett kapitel med tips för hur man ska lyckas med odlingen som handlar om plantering, skötsel, vattning, gödsling samt skadedjur och sjukdomar.

Boken innehåller steg-för-steg-anvisningar, jättefina pedagogiska illustrationer, inspirerande färgfoton och här och var finns små faktarutor insprängda. En del projekt är enkla, andra har en högre eller betydligt högre svårighetsgrad. En del kan odlas inomhus, andra är tänkta att odlas utomhus. Men det bästa med sådana här böcker är ju att man faktiskt inte måste följa anvisningarna in i minsta detalj utan det går utmärkt att skapa den trädgård man själv vill utifrån alla de inspirerande projekt, tips och råd som presenteras här. Boken rekommenderas varmt till alla odlingssugna, nybörjare som erfarna.

Odla din egen miniatyrträdgård är skriven av Holly Farrell, utgiven av Lind & Co och finns att köpa bland annat på Adlibris och på Bokus.

Skuggornas hus

Skuggornas husÄntligen är Ingelin Angerborn här med en ny bok. Skuggornas hus heter den och den lär bli minst lika populär som hennes andra mysrysare. Den vänder sig till mellanåldern, 9 till 12 år och den har en pojke i huvudrollen, Sakarias. Hans pappa hade lovat att ta med honom och fiska på lovet, men pappa måste jobba, som alltid, och mamma har inte heller tid. Därför åker han på eget bevåg till farmor och farfar. De har nyligen flyttat och Sakarias har inte besökt dem så mycket den senaste tiden. Huset de bor i är ett riktigt gammalt hus som påminner om ett spökhus. Och mycket riktigt, det dröjer inte länge förrän märkliga saker händer, saker som inte kan ha någon naturlig förklaring. Sakarias är med på en teckningskurs på museet där farmor jobbar och när han ska rita är det som om någon annan styr pennan åt honom. Han ritar hela tiden en flicka och hennes häst. Men vem är det och hur kan han rita henne. Sakarias och hans nyfunna kompis Salma bestämmer sig för att ta reda på vem flickan med hästen är och vad hon vill just Sakarias.

Precis som vanligt blir det aldrig riktigt läskigt i boken. Istället bygger Angerborn upp en stämning som är småryslig och kuslig, lite krypande sådär. Den mysrysliga stämningen gör att man hela tiden vill läsa mer för att ta reda på vad det är som händer och vem flickan egentligen är. Ingerlin Angerborn är ju Ingerlin Angerborn. Att läsa en bok av henne garanterar så gott som alltid en välskriven bok som man vet att väldigt många barn i mellanåldern så gärna slukar. Skuggornas hus är en riktig bladvändare även om jag personligen inte tycker att den riktigt når upp till Rum 213-serien, men som sagt, jag skulle tro att boken kommer att bli rikligt utlånad i biblioteken. Främst gillar jag karaktärsskildringarna, jag gillar Sakarias väldigt mycket, men också Salma, och Sakarias farmor och farfar verkar vara härliga personer. Jag gillar också miljöskildringarna, både av museet men framförallt förstås av huset där farmor och farfar bor. Dessutom gillar jag att läsa om teckningskursen, så kul med kreativiteten som flödar.

Skuggornas hus är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Låt oss hoppas på det bästa

Låt oss hoppas på det bästaLåt oss hoppas på det bästa är en självbiografisk roman skriven av Carolina Setterwall. I boken skildrar hon hur hennes lilla familj brutalt slogs sönder av ett dödsfall. Carolina levde tillsammans med sin sambo Aksel och deras son Ivan i en lägenhet i Stockholm. När Ivan var 8 månader hände det som absolut inte fick hända. Hon sov inne hos sonen eftersom han ammade nätterna igenom. I sovrummet sov Aksel. På morgonen gick Carolina och Ivan in till honom för att säga god morgon. Men Aksel hade dött i sömnen i gryningen. I boken skildrar Carolina tiden efter dödsfallet, hur förkrossad och lamslagen hon blir, men hon berättar också om deras alltför korta historia tillsammans och gör upp med såväl döden och livet som med föräldraskapet och kärleken. Boken är väldigt naket skriven och personligt hållen. Man känner verkligen hur sorgen, men också ilskan, ligger bakom vartenda ord.

Berättartekniskt är boken kanske ingen höjdare, det är mycket upprepningar, man kastas hit och dit och överhuvudtaget är den alldeles för lång. Dessutom gör du-tilltalet att jag blir distanserad från författarens livsöde. Boken hade blivit bättre med en varsam redaktörs hand på texten, men jag kan förstå om man ville hålla boken så nära författaren som möjligt och det gör ju också att den känns mer äkta. Som livsöde är det förstås väldigt gripande och jag tror också att många kan känna igen sig. Även om man inte varit med om att ens sambo dör när man är småbarnsförälder så har ändå de flesta förlorat någon närstående älskad. Och det är inte alltid man endast kan känna sorg och saknad, i samband med ett dödsfall är det många andra känslor som också kan dyka upp, som skam, skuld och ilska. Det är skönt att läsa om att dessa känslor är närvarande och får vara närvarande eftersom så inte alltid är fallet.

Även jag känner igen mig. Jag förlorade båda mina föräldrar när jag var höggravid med min minsta dotter och jag fick därför planera en förlossning och två begravningar samtidigt. Jag känner igen hur lamslagen man blir. Skillnaden mellan mig och författaren är dock att jag var tvungen att fungera som vanligt direkt trots sorgen. Jag hade inga vänner eller släktingar som kunde hjälpa till med barnen eller det praktiska, det fick gå ändå. Jag har lite svårt för dessa partier i boken, det där att författarens vänner gör upp ett schema för vem som ska vara hemma hos henne efter händelsen och att hon kan gå så djupt in i sig själv, men det handlar nog snarare om min avundsjuka eftersom jag hade önskat att jag hade samma. Själv tryckte jag bara bort sorgen, jag var ju tvungen att fortsätta vardagen med fyra små barn och ett hus som skulle tömmas och säljas 25 mil bort. Men det är inte direkt det bästa man kan göra heller. Jag hade också svårt för den sista delen av boken, när författaren träffat en ny man och det också kraschade. Jag vet ju att livet är sådär ibland, men just den delen hade faktiskt kunnat strykas.

Hur som helst, om du är intresserad av livsöden och vill läsa en bok som berör ska du ta en närmare titt på Låt oss hoppas på det bästa. Boken är utgiven av Albert Bonniers och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Mortina – ett helt vanligt zombiebarn

Mortina : Ett helt vanligt zombiebarn (inbunden)Igår skrev jag om Rysliga förskolan som är den första delen i en ny serie från Rabén & Sjögren som heter Rys & Mys. Mortina – ett helt vanligt zombiebarn ingår i samma serie. Det står både på förlagets hemsida och på internetbokhandlarna att Mortina är den tredje delen i serien, men jag har inte lyckats ta reda på vilken bok som är nummer två? Lite konstigt, men det spelar ingen större roll för vad jag förstår så är ändå alla böckerna fristående.

Mortina – ett helt vanligt zombiebarn handlar alltså om Mortina. Hon ser annorlunda ut än andra barn, hon har klotrunda vita ögon kantade av lila skuggor, ett likblekt ansikte och hon kan rycka av sig sina kroppsdelar när hon behagar, men hon känner sig som vilket barn som helst. Dessutom tycker Mortina att hennes utseende är fullt normalt, liksom hennes bostad. Hon bor nämligen i ett gammalt kråkslott med sin faster Krypta. Hon har också en hund, precis som vem som helst, men Mortinas hund är albino, ingen vet om han är levande eller död och han heter Rabies. Fullt normalt för Mortina, men kanske inte för vilket annat barn som helst. Det finns också ett stort MEN i Mortinas liv – det hon önskar sig allra mest i hela världen är att få leka med barnen från byn och få egna kompisar. Det var förstås strängt förbjudet. Faster Krypta var alltför rädd att de skulle bli bortjagade. En gång försökte Mortina klä ut sig till ett vanligt barn, men det gick inget vidare. Men så blev det höst och Mortina insåg att det skulle bli halloween, en helg där alla klär ut sig till monster eller spöken. En helg där alla barn ser ut som Mortina. Hon ser sin chans att äntligen få smälta in. Fast det går förstås inte särskilt bra. När hon berättar om sin vardag så tror de andra barnen att hon skämtade. Efter en stund börjar de göra läskiga grimaser och Mortina väljer att göra sitt bästa partytrick – hon tar av sig huvudet….

Det här är en mer humoristisk än skrämmande bok, ganska olik Rysliga förskolan. Det är fortfarande många läskiga detaljer och spännande zombies med i berättelsen, men fokus ligger mer på underfundig humor och utanförskap än på att skrämmas på riktigt. Ett roligt sätt att få in ett vänskapstema med en läskig twist. En bra högläsningsbok i en förskolegrupp, perfekt nu inför halloween. Boken vänder sig kanske till lite äldre förskolebarn än Rysliga förskolan, den är tjockare och det är betydligt mer text, men det är ändå fortfarande en bilderbok. Jag kan tänka mig att den fungerar bra som högläsningsbok även i lågstadiet. Även Mortina är välskriven och kommer säkert att locka många barn till sig med sina klassiska halloween- och zombieillustrationer. Det finns även här många detaljer i illustrationerna och därmed kan boken räcka länge.

Mortina – ett helt vanligt zombiebarn är skriven och illustrerad av Barbara Cantini och finns bland annat att köpa på Adlibris och Bokus.

Rysliga förskolan

Rysliga förskolanRysliga förskolan är den första delen i en helt ny serie från Rabén & Sjögren som kallas för Rys & Mys och är tänkt att vara en serie med lagom läskiga bilderböcker för små läsare. Boken inleds med att det är en ganska vanlig vardagsmorgon hos Jolly och Milo. De har bråttom till förskolan, eller rättare sagt deras mamma har bråttom till jobbet. Hon är sen och dessutom ringer hennes telefon vilket gör henne ännu mer stressad. Därför föreslår Jolly att hon kan lämna lillebror Milo på hans avdelning idag. Först när mamma pussat hejdå och rusat iväg hör Milo hur tyst det är på förskolan idag. De går från rum till rum, men det finns varken barn eller fröknar på Milos avdelning. Torkskåpet låter läskigt, ungefär som en häxa som hackar fladdermusvingar till en trolldryck, men när Jolly tittar efter ser de att det bara är helt vanliga vantar på tork. Samlingsmattan ser ut som ett sjöodjur, kuddrummet ser ut som att det finns en hel hög urgamla bergatroll och hela tiden låter ett hackande ljud från någonstans. Det låter som om någon hackar mot golvet med långa, vassa monsterklor. Men självklart är det bara barnens fantasi som spelar dem ett spratt, i kuddrummet finns bara kuddar, samlingsmattan har en gosebläckfisk på sig och i köket står fröken Ayla och hackar gurka för snart är det ju dags för frukost.

En härligt färgstark och inkluderande bilderbok som stundvis är ganska läskig, men man tas snabbt tillbaka till verkligheten och tryggheten igen. Jag gillar sättet som boken växlar mellan läskigt och tryggt, det är ett smart berättargrepp som skapar en cliffhangerkänsla och en förväntan inför vad som komma skall. Boken vänder sig till barn i förskoleåldern, 3-6 år, och det är förstås individuellt hur läskiga böcker man klarar av. Men jag tycker att den ligger på en väldigt bra, lagom nivå för målgruppen. En perfekt högläsningsbok. Som förälder eller pedagog är det förstås alltid bra att läsa en kommande högläsningsbok själv först för att vara säker på att den funkar för just de barn man ska läsa boken för.

Ett jättestort plus för att bokens bilder skildrar såväl barn och vuxna med annan hudfärg än vit liksom barn med olika funktionsvariationer, men detta nämns aldrig i texten eller problematiseras på något sätt, utan det är lika inkluderade och naturligt som det ska vara. Ett annat plus för att det finns så många fina detaljer i bilderna. Det är en bok att läsa om och om igen och upptäcka nya saker i hela tiden. Boken utspelar sig i en för barnen välkänd miljö och dessutom har boken ett fint barnperspektiv. Jag är säker på att den kommer att bli omtyckt av målgruppen och jag ser fram emot kommande böcker i serien.

Rysliga förskolan är skriven och illustrerad av Lina Neidestam och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.