200 expresstips för att må bra

Jag har fått recensionsex på en ljudbok. Den heter 200 expresstips för att må bra. Författare är Lena Oetterli, friskvårdsterapeut, och Else-Marie Lundin, journalist. Det är en författaruppläsning av Lena Oetterli.

Bokens 200 tips är uppdelade efter årstiderna. Man får lära sig allt möjligt, bland annat hur man stärker immunförsvaret, får bättre självförtroende, kommer i form till sommaren och mildrar höstdepression. Det är enkla, konkreta tips som passar de flesta.

Jag lyssnade igenom de två cd-skivorna under en resa på 40 mil som jag gjorde förra veckan. Det var en utmärkt ljudbok att lyssna på under bilkörningen. Lagom lättlyssnat.

Det jag irriterade mig på var själva indelningen av ljudboken. Tipsen är indelade i olika rubriker och punkter. Nu har jag inte läst boken, men jag antar att där är säkert tipsen indelade i samma kategorier. Men förmodligen är kapitel- och rubrikindelningen tydligare i en tryckt bok. På cd-skivorna hade jag önskat en ljudsnitt eller liknande för att man ska förstå att en ny kategori av tips börjar. Jag tappade lätt bort mig. Kanske var det för att jag samtidigt försökte koncentrera mig på bilkörningen.

Förutom det så tyckte jag om ljudboken. Många tips var välkända sedan tidigare, men många var ändå nya. Det var flera bra tips som jag definitivt kommer att ta till mig. Ett av mina favorittips var att skaffa sig en stegräknare för hela familjen. Man bestämmer sig för ett visst antal steg och när man har kommit dit så åker hela familjen på en utflykt, aktivitet eller någon överraskning. Både barn och föräldrar kan då motivera sig att ta på stegräknaren och motionera för att komma närmare målet. Ett annat tips, som inte är särskilt nytt egentligen men bra att påminnas om, är att göra som barnen på dagis, att ta fruktstund istället för eftermiddagsfika på jobbet.

Pia Hintze

Jag har läst Baby Blues och En ska bort av Pia Hintze.

Baby blues är den första delen i en tänkt trilogi. Sarah och Karl träffas, blir kära och får barn. De tror att de är väl förberedda, men ändå blir inget som de tänkt sig. Sarah får en förlossningsdepression och upplever det inte enbart som fantastiskt att bli mamma.

En ska bort är den fristående fortsättningen på Baby Blues. Man får fortsätta att följa Sarah, Karl och Nils. Sarah ska börja jobba och Nils skolas in på dagis. Boken handlar om vardagslivet med barn, om hur svårt det är att balansera familjeliv och arbete, om könsroller och relationer.

Den tredje delen har inte kommit ut ännu, men jag längtar efter den. Jag vill läsa hur det går för Sarah, Karl och Nils.

Böckerna är underhållande och roliga, och skildrar hur det är att få barn och vardagslivet med barn. Men man läser dem inte bara för underhållningens skull. De har ett slags djup och de lämnar inte läsaren oberörd. Medan jag läste så blev jag stundtals förbannad, ibland skrattade jag högt, och på slutet av andra boken började jag även gråta. Böckerna är engagerande, tankeväckande och upprörande. De borde vara obligatoriska för alla föräldrar och blivande föräldrar.

Pysselböcker

Jag ger inte nyårslöften. Istället ägnar jag en stund i början av året till att sätta upp mål för mig själv samt för att välja ut vilka projekt jag ska satsa på under året. I år ska jag satsa lite extra på pysslandet. Förra året pysslade jag en del strax innan dottern föddes. Jag sydde en amningskudde, en blöjväska samt klädde en gammal tvättkorg från 60-talet som hon skulle sova i. Efter att hon föddes så hade jag inte riktigt tid, ork och plats. Istället blev det mycket läsning och olika skrivprojekt. Men i år ska jag alltså pyssla mera. Det bådar gott, för i vår nya lägenhet så har jag ett helt pyssel- och arbetsrum att tillbringa tid i. För att få inspiration har jag tittat en del i pysselböcker. Jag har fastnat för två böcker.

Börja sticka och Börja virka, båda av Sys Fredens och utgivna av Berghs förlag. Det är små, tunna böcker som riktar sig till nybörjare. Jag lärde mig förvisso både att virka och sticka i syslöjden. Virkning har jag hållit på med lite sedan dess, men inte stickning. Dock känner jag att jag är väldigt ringrostig, så det här är bra böcker att titta i. De går igenom grunderna, på ett enkelt, pedagogiskt sätt med många bilder. Det finns också några enkla stick- och virkbeskrivningar till bland annat mössor, sjalar och en väska. Jag tilltalas framförallt av formgivningen av böckerna, det är snygga bilder och snyggt typsnitt. Dessutom tycker jag om formatet på böckerna, de är lätta att ha framme medan man pysslar.

Titta vad jag kan

Titta vad jag kan är skriven av Ylva Ellneby. Hon är förskollärare, special- och talpedagog. Boken lotsar föräldrarna genom barnets olika utvecklingsperioder. Man får veta vad barnet behöver i sina olika perioder av utveckling. Man får veta hur man kan stimulera utvecklingen på bästa sätt, t ex genom lekar, avslappning och beröring. Det finns många bra, konkreta råd. Boken känns modern, genomarbetad och innehållsrik. Den är lättläst och har många fina illustrationer.

Trotsboken

Barnpsykologen Malin Alfvén och journalisten Kristina Hofman har tillsammans skrivit en bok som heter Trotsboken. Den ingår i tidningen Vi föräldrars serie med föräldraböcker. Jag har läst flera av böckerna i samma serie, och de håller verkligen en hög kvalitet.

Trotsboken handlar om de perioder i barnets utveckling som brukar kallas för trotsperioder. Det är inte bara en period, som man kanske har trott, utan det är flera perioder, och de återkommer till och med när man är vuxen. Fast då kanske man inte visar det på samma sätt.

Under det första levnadsåret är det hela sju utvecklingssprång. Därefter kommer nya utvecklingsperiod vid ungefär två års ålder, fyra år, sex år, nio år, tolv år samt förstås tonårsperioden. Även graviditeten är en slags trotsperiod. Alla dessa trotsperioder har vardera ett kapitel. Dessutom tillägnas ett kapitel åt särskilt krävande barn.

Framförallt får man mycket fakta om vad det är som händer med barnet under trotsperioderna, vilket gör att man lättare kan förstå deras agerande. Man får också veta vad utvecklingen leder till, varför det trots allt är bra med dessa perioder. Det finns tips och råd till hur man som förälder kan underlätta för barnet och slippa vissa konfliktsituationer. Dessutom finns många föräldraberättelser som man kan känna igen sig i.

En bra bok för att få förståelse och tips inför utvecklingsperioderna eller trotsåldrarna!

Hagamannen

Therese Cristiansson – Hagamannen, så våldtogs en stad

Författaren är kriminalreporter på Expressen och har tagit del av den stora utredningen kring Hagamannen. Den här boken fokuserar mycket på brotten och framförallt på offren. Författaren tar också upp våldtäkter i ett nationellt perspektiv. Hon har intervjuat serievåldtäktsmän och redogjort för liknande våldtäktsfall i övriga Sverige. Boken är skrämmande. Den visar hur en hel stad hölls i ett skräckens välde under flera års tid. Den visar hur människorna blev påverkade och begränsade i sin vardag. Tjejer vågade inte gå ut själva, deras killar och pappor skjutsade dem överallt. Boken tar också upp många andra anmälningar på sexuellt våld i Umeå under tidsperioden, vilka inte kunde kopplas till Hagamannen. De flesta är idag olösta och nedlagda, på grund av att spaningsuppslag har saknats. Det är också skrämmande läsning. Boken ger en mörk bild av Sverige, men det finns också ljus. En engagerad allmänhet och en engagerad poliskår har faktiskt sett till att Hagamannen, Niklas Lindgren kunde gripas till slut.

Jag önskar att det vore mer information om just Niklas Lindgren. Vem är han, varför gjorde han detta? Och hans sambo, märkte hon verkligen ingenting under alla dessa år. Hans vänner, föräldrar, syskon, arbetskompisar, vad sa de, hade inte de heller märkt något? Det är frågor som jag har undrat över sedan Hagamannen greps och som jag hade velat få svar på från den här boken, men de lämnas obesvarade.

Annars är det en lättläst och läsvärd bok. Det är ett journalistiskt språk och författaren får bra grepp om läsaren. Boken är välskriven och genomarbetad, dock spretar den lite åt olika håll, eftersom författaren försöker att samtidigt, i samma bok, skriva både en bok om Hagamannen och en bok om våldtäkter i största allmänhet. Boken är som sagt skrämmande, samtidigt som den är en bra skildring över samhället idag. Det är en bra bok för att skapa debatt över sexualvåldet i Sverige.

Camilla Andersson & Anders Boström – Den 777:e mannen – polisens jakt på Hagamannen

Den här boken är annorlunda skriven. Författarna är två journalister som båda har anknytning till Umeå på något sätt. Boken är skriven i skönlitterär form som en deckare, typ Mankells Wallander-böcker. Det gör att det ibland känns påhittat, overkligt. Händelseförlopp skildras ibland noggrant, till exempel så berättas det om vad ett vittne åt till frukost, en dag år 2000, vem kan minnas det sju år senare när boken skrevs? Ibland undrar man som läsare vad som är sanning och vad som är fiktion. Boken är dock välskriven med mycket research bakom. Dock irriterar jag mig på att jag har hittat flera korrekturfel.

Det är mycket fokus på polisutredningen. Man får följa polisens arbete och man ser att de flera gånger har varit nära Hagamannen. Det är en intressant vinkling, men det gör tyvärr också att boken saknar psykologisk vinkling. Man får inte läsa om offren annat är i kortfattade fallbeskrivningar. Man får inte läsa om Niklas Lindgren, vem han var och varför han gjorde detta. Och man får inte läsa om vad hans omgivning tyckte och tänkte när de fick veta att han var Hagamannen.

Det är en lättläst och intressant bok, särskilt för oss som bor här i Umeå och minns hur det var under de år som Hagamannen härjade fritt. Men om man vill ha mycket information och få en psykologisk vinkling, då är det Christianssons bok man ska läsa.

Böcker om sömn 2

Fler böcker om sömn presenteras nedan. Det här är de böcker som tilltalar mig mest. De innehåller praktiska råd och metoder som jag själv tilltalas av. Elisabeth Pantley är inne på det här med attachment parenting och ger många råd till ammande, samsovande mammor (som jag själv). Jag har svårt för metoder som innebär att barnet ska skrika sig till sömns. De mjuka metoder som beskrivs i dessa två böcker är mer i linje med mina och sambons egna tankar om föräldraskap.

Pantley, Elizabeth – Somna utan gråt
Den här boken är ett alternativ till de båda tidigare böckerna. Författaren talar för mjukare metoder för de föräldrar som inte vill låta barnet ligga ensamt och skrika. Pantley förespråkar att man ska ha en sömnplan med fastställda läggningstider och läggningsrutiner. Tanken är att man ska följa barnets biologiska klocka och lägga barnet medan det är trött, men inte övertrött. Till hjälp för föräldrarna så finns en hel uppsjö av praktiska tips i boken. Det är många tips för ammande och samsovande föräldrar, hur man ska göra för att slippa agera snuttetrasa för barnet natten igenom. Men det finns även tips för barn som sover i spjälsäng, flaskätande barn och äldre barn. Boken är en bra uppslagsbok som räcker länge, inte bara under spädbarnstiden.

Stawreberg, Anna-Maria – Allt du vill veta om barnets sömn men varit för trött för att fråga om
Boken är utgiven av tidningen Vi föräldrar. Den innehåller råd och tips från sömnexperter, forskare, barnläkare, sjuksköterskor på BVC samt en mängd föräldrar. Boken innehåller många förslag på läggningsrutiner, men det finns också avsnitt om mat, sovplatsen, sömnstörningar, mardrömmar samt fakta om barnets sömn och hur mycket sömn ett barn egentligen behöver. De vanligaste sömnmetoderna beskrivs, men författaren hävdar att det sällan behöver gå så långt så att man behöver ta till en metod, utan att det oftast räcker med att förändra småsaker och rutiner. Boken är en innehållsrik uppslagsbok som man kan använda länge.

Jag tycker att båda dessa böcker är läsvärda. De innehåller en stor mängd råd om allt ifrån mat- och läggningsrutiner till hur man ska planera barnets sovplats för att gynna sömnen. I båda böckerna finns texter från föräldrar, med deras erfarenheter, vilket gör att man kan känna igen sig och få lite hopp och tröst när man känner att sömnen är ett problem.

Böcker om sömn 1

Sömnen kan vara ett problem för många småbarnsföräldrar. Antingen somnar barnet för sent på natten, vaknar för tidigt på mornarna eller vaknar för många gånger under natten. Det finns många metoder för att förbättra barnets sömn och det har även kommit en del böcker om spädbarn och sömn under de senaste åren. Jag har läst en del av dem. Jag delar upp dem i två inlägg så det inte blir så mycket text.

Misvær, Nina & Svatun, Birte – Somna själv – Hur barn lär sig sova hela natten
I den här boken presenteras den omtalade ”fem-minuters-metoden”. Den går ut på att man efter tydliga kvällsrutiner ska få barnet att somna själv, i sin egen säng. Om barnet gråter får man gå in till honom eller henne efter fem minuter, men utan att ta upp barnet. Till slut somnar barnet. Man får även läsa om hur man hjälper barn som har mardrömmar, nattskräck, inte vill somna på kvällarna, vaknar för tidigt på morgonen, vaknar flera gånger på natten, eller vill sova i föräldrarnas säng. Boken innehåller också fakta om barnens sömn och sömnbehov. Även om man inte vill följa just fem-minuters-metoden så finns det intressant fakta och praktiska råd i boken.

Wahlgren, Anna – Sova hela natten
”Sova hela natten” är en metod som ska hjälpa barnet att sova en hel natt i sin egen säng. Till hjälp har föräldrarna olika verktyg, som fasta rutiner, en godnattramsa och att ”buffa” barnet. Boken innehåller vanliga frågor om metoden, brev från föräldrar som har prövat metoden och konkreta tips och råd när det gäller barnets sömn. Till boken medföljer även en instruktions-DVD. Även om man inte vill följa just sova hela natten-metoden så finns det intressant fakta och praktiska råd i boken.

Yppighetens nytta

”Yppighetens nytta – konsumtionens viktiga roll i samhället” är skriven av Jonas Frycklund.

Hela tiden hör man kritik av konsumtionssamhället. Det är ur ett miljöperspektiv, ur ett moraliskt perspektiv osv. Det finns rörelser som ”en köpfri dag”. Frycklunds bok har granskat konsumtionskritikerna och kommit fram till att kritiken inte är ny. I alla tider har konsumtionen ansetts som slösaktig. Fryklund hävdar dock att konsumtionen faktiskt kan vara bra. Aktiva konsumenter bidrar lika mycket till samhällsutvecklingen som producenterna. Om ingen köper varor så är det ingen mening att utveckla dem. Utan gårdagens konsumenter hade vi inte fått uppleva den tekniska utveckling som ses som självklar idag. Utan dagens och framtidens konsumenter kommer vi inte att få det fortsatta framskridandet som behövs för att bland annat lösa miljöproblemen.

En intressant tanke var det här med slösaktiga statusprylar. Ofta hör man att det är slösaktigt att köpa märkessaker, att det blir en stor påverkan på miljön att konsumera bara för konsumtionens skull. Men skillnaden mellan en billig och en dyr handväska är marginell. I grund och botten är det samma fysiska pryl. Möjligen är materialet en aning dyrare i den dyra väskan, men inte så dyrt att det motsvarar priskillnaden till den billiga väskan. En stor skillnad ligger nämligen i det immateriella värdet, det vill säga att väskan är en statussymbol. Det är själva märket man betalar för. Den dyra väskan har alltså inte mer påverkan på miljön än den billiga. Istället kan man se det tvärtom. Om man köper en billig väska så har man pengar kvar att köpa andra saker för, som i sin tur påverkar miljön. Enligt Frycklund är konsumtionen av statusprylar därför miljövänlig eftersom den minskar miljöbelastande produktion pch istället gynnar produktion av tjänster och andra immateriella värden.

En annan tankvärd sak är att nya varor ofta är mer miljövänliga än gamla, t ex en ny kyl som är utvecklad för att vara så klimatsnål och miljövänlig som möjligt. Jämfört med en gammal kyl som drar extra mycket ström och även innehåller mer miljöfarliga delar.

Det är en intressant bok. Författaren ville skapa debatt med boken och det har han gjort. Debatten kring konsumtionssamhället har både breddats och fördjupats. Boken är läsvärd och tankvärd.

I huvudet på din bebis

Tidningen Vi föräldrar har även gett ut barn/föräldraböcker. Jag har läst några och de flesta är intressanta och håller hög kvalitet. En av böckerna är ”I huvudet på din bebis”, skriven av Maria Zamore.

Boken handlar om hur barn utvecklas. Från nyfödda och upp till sex år. Som förälder får man konkreta tips på hur man kan stimulera barnet beroende på dess ålder. Man får också en förståelse för trotsåldrar och utvecklingsfaser. Det finns gott om föräldraberättelser att känna igen sig i. Boken är lättläst och innehåller många foton. Boken känns modern, den är uppdaterad med den senaste forskningen. Dessutom känns boken genomarbetad och välskriven.

Vill man läsa en enda bok om barnets utveckling så är det denna man ska läsa. Jag rekommenderar den verkligen.