Granen som längtade är en finstämd bilderbok som handlar om att längta bort och om att hitta sin plats i livet. Den har något så ovanligt som en gran i huvudrollen. En gran som längtar efter att få komma från skogen där han bor och få se världen. Men granen står stadigt där han står. Olika djur kommer förbi och granen ber dem att ta honom med sig, men de bara berättar om vad de upplevt av världen och granen står kvar och längtar. Men så plötsligt en dag blir granen nedhuggen och tas till stadens torg där han blir pyntad och får stå i centrum för en stund. Han får se en bit av världen och uppleva spänning han också till slut. Det slutar förstås inte så positivt för granens skull när julen är över, men granen är ändå nöjd, han har ju haft ett gott liv och han har fått göra det han drömt om och mer därtill.

Berättelsen är mysig och stämningsfull, en fin saga om längtan, drömmar, livet och döden. Illustrationerna är magiskt vackra, både jag och mina barn föll direkt för de vackra, varma, mjuka, detaljrika, trolska och drömska bilderna som har fått breda ut sig över uppslagen. Det här är en bilderbokssaga att läsa om och om igen och samtala kring. Boken är skriven av Sofia Hedman och illustrerad av Emelie Gårdeler som tidigare har skrivit bilderboken Den långa resan tillsammans. Ser fram emot många fler bilderböcker från denna duo.