Håpas du trifs bra i fengelset

Jag har lyssnat på ljudinspelningen av Håpas du trifs bra i fengelset (Bonnier Audio). En nio timmar lång inspelning där Susanne Alakoski läser sin egen bok.

Det tog ett tag för mig innan jag kom in i sättet historien är berättad på. Hela historien är nämligen skriven som en dialog/samtal från Anni till Sami – syster och bror. Anni beskriver syskonens gemensamma uppväxt. Där fattigdom och avsaknad av pengar kantade vardagen. Inga fina kläder, inga fina saker. Men alltid alkohol. Det resulterade i  fosterhem och problemfyllda skolgångar.

Men för Anni går det ändå bra. Som vuxen har hon man, barn, hem och arbete. För Sami går livet åt helvete med missbruk, behandlingshem och dålig kontakt med sina två söner. Anni är orolig för sin bror. Ser sin far i honom. Vill inte att det ska ha gått så långt som det har. Hon följer honom från behandlingshem till behandlingshem. Har svårt att leva sitt liv i vetskapen om vad han gör mot sig själv. Periodvis försvinner Sami. Och periodvis vill hon inte ha kontakt med honom. Men ändå drömmer hon om den dagen de kan göra normala saker ihop.

Håpas du trifs bra i fengelset är en stark historia. En berättelse som skildrar missbruk från anhörigperspektivet. I boken Svinalängorna skildrar Susanna Alakoski samma problem fast ur barnens synvinkel. Här får man ta del av den vanmakt som finns. Och den starka vreden. Samt samhällets   utstötningsmekanismer och kriminalvårdens brister. Jag är inte oberörd efter att ha lyssnat klart på boken. Den känns i magen. Ljuspunkten i historien är syskonkärleken som lyser igenom hela berättelsen.

Vad mina vänner inte vet – Vad min flickvän inte vet

Här är två ungdomsböcker som handlar om samma personer (ett par) och samma story. Eller? Båda böckerna är skrivna av Sonya Sones och utges av Bonnier Carlsen. Vad mina vänner inte vet är den första boken.  Den handlar om Sophie som är kvar i stan när alla bästa kompisar har åkt på semester. Hon har tråkigt och dagarna segar sig fram. Men plösligt händer något, hon träffar skolans ärkenörd Murphy och de börjar prata. Snart är kärleken ett faktum. Men kan man verkligen bli kär i en tönt? Vad ska vännerna säga?

Bok nummer två, Vad min flickvän inte vet, är skriven ur Murphys perspektiv, eller Robin som han egentligen heter. Livet börjar äntligen ljusna för honom. När han är Sophies pojkvän så är han inte längre nörden med stort N. Däremot blir Sophie utfryst av sina vänner och det udda paret kallas för Skönheten och Odjuret. Så får Robin en plats på universitetets konstgrupp och han finner sig tillrätta. Där har han inte längre stämpeln som tönten, utan som en begåvad konstelev. Snart flockar sig tjejerna i klassen runt honom. Men vad ska hans flickvän säga?

Böckerna hör förstås ihop, men ändå inte. De behandlar ett spännande tema och det är roligt att få veta saker och ting ur bådas perspektiv. Språket i boken är också värt att nämna, böckerna är skrivna på prosalyrik, så det känns som att läsa poesi. Båda böckerna går mycket snabbt att läsa, riktiga sträckläsarböcker, och trots att de handlar mycket om relationer och känslor så funkar böckerna perfekt för både killar och tjejer. Ett plus är också att även böckernas omslag visar att de hör ihop.

Informationskompetens

Jag har fått recensionsexemplar av en bok som heter Informationskompetens, skriven av Martin Lindqvist och Peder Söderlind (Santerus förlag). Vid första anblick såg boken tråkig ut, men när jag tittade närmare på den insåg jag vilken guldgruva den är för alla som på något sätt arbetar med information. Boken riktar sig till studenter och forskare på universitet, men också till de som i sitt arbete måste söka, bedöma och bearbeta information på olika sätt. Informationskompetens handlar om hur information tillkommer, lagras och görs tillgänglig, men också vilka kunskaper och egenskaper som en informationssökare bör skaffa sig. Boken är tänkt som en grundbok i informationskompetens där man lär sig att reflektera över den information man finner och hur man lär sig att värdera den information som man dagligen utsätts för. Boken är mycket välskriven och pedagogisk och den ger många exempel och aha-upplevelser. En läsvärd bok!

Lär dig virka supersöta amigurumi

Amigurumi är små virkade garnfigurer. Det har blivit enormt populärt att virka dessa figurer och internet kryllar av bloggar där man visar upp sina figurer och beskrivningar på hur man gör. Flera böcker har också kommit där man kan få inspiration. En av de senaste böckerna i raden är Lär dig virka supersöta amigurumi skriven av Annie Obaachan (Känguru förlag). Det är en tjock och innehållsrik bok som inte bara innehåller utförliga beskrivningar och inspirerande bilder utan där kan man också läsa om de japanska dockor som är förfäder till dagens virkade dockor. Man kan också lära sig hur man tolkar utländska mönster – och det bästa av allt, man får lära sig designa egna figurer!

Boken är mycket pedagogisk och innehåller allt från grunderna i virkning till mer avancerade saker. Det betyder att alla kan ha glädje av boken, oavsett om man är nybörjare eller mer kunnig inom virkning. Trots att boken är så tjock så innehåller den bara 15 mönster. Men det är inte bara för mönstren man läser boken – mönster kan man hitta i andra böcker och på bloggar. Bokens stora behållning är allt det runt omkring, alla fakta och vidare läsning om hur man går vidare genom att exempelvis designa egna mönster. Dessutom finns ett stort galleri i slutet av boken där man får se olika bloggare och deras amigurumis, ett bra sätt att få en bild över hur många olika stilar som finns. Självklart finns det länkar för den som vill få ännu mer inspiration. Alla som är intresserade av handarbete, japansk kultur och amigurumi måste läsa den här boken, ni kommer inte att ångra er.

Skuggkysst

Jag har tidigare skrivit om serien Vampire Academy, en serie ungdomsböcker som utspelar sig på ett internatskola för vampyrer och halv-vampyrer. Böckerna är skrivna av Richelle Mead och utgivna av Bonnier Carlsen. Skuggkysst är den tredje och senaste delen i serien. Nu börjar det bli dags för examen och så småningom dags att bege sig ut i vuxenlivet på riktigt. Rose Hathaway är halvvampyr och hennes uppgift är att vara beskyddare åt den jämnåriga vampyrprinsessan Lissa. Men när ska Rose hinna tänka på sig själv? Och hur ska kärleken mellan henne och Dimitri utvecklas när båda ska vara beskyddare åt Lissa dygnet runt? Dessutom börjar Rose se konstiga syner. Är det döda människor hon ser, eller?

Skuggkysst är inte så bra som de tidigare i serien. Språket är väldigt enkelt och pratigt, kanske för att efterlikna ungdomsspråk. Jag tycker också att den inte alls var lika spännande som tidigare böcker. Första delen av boken hade jag svårt att ta mig igenom. Personligen tycker jag bättre om PC & Kristin Casts vampyrserie House of Night. Men jag har läst flera recensioner av Skuggkysst och flera verkar tycka att det är den bästa boken i serien Vampire Academy. Ja, smaken är ju som baken. Boken är trots allt väldigt lättläst, så det är bara att läsa och bilda sig en egen uppfattning. Tycker man om ungdomsböcker, vampyrer, kampen mellan liv och död och temat förbjuden kärlek så rekommenderar jag Skuggkysst.

Stina Wirséns nyaste serie – Bebisbrokiga!

Stina Wirséns nyaste pekböcker för de minsta är helt oemotståndliga. Serien heter Bebisbrokiga och hittills har det kommit två härliga böcker. De heter Hej! och Oj! är utgivna av Bonnier Carlsen och såväl skrivna som illustrerade av Stina Wirsén. Böckerna passar de som ännu är lite för små för att läsa om En liten skär och alla de brokiga i Carin och Stina Wirséns populära böcker om siffror, bokstäver, motsatser m.m. Hej! och Oj! är två böcker i pekboksformat. Hårda tjocka sidor, rundade hörn och små böcker som även de minsta lätt kan bläddra i.

I Hej! får vi följa med på kurragömma. Ett roligt och spännande äventyr som lätt skapar igenkänning hos de små barnen. I Oj! är en brokig ute och går och kommer till ett hål.. Där kommer en mask upp, men vad är det, är den farlig? Och snart börjar det regna… Ett spännande äventyr som är precis lagom för de små. Texterna är superenkla och bilderna underbara. De här böckerna kommer att bli succé!

Läs gärna recensionen av Hej! hos Barnboksprat där du också får se några sidor ur boken.

Tävla om Elko Wireless

Hos Sandra på Inspirera Mera kan man vinna en Elko Wireless. Det är ett trådlöst system där man kan ställa in olika lägen som justerar belysningen för olika aktiviteter, från arbete och städning till myskväll. Med ett enkelt tryck på fjärrkontrollen så kan man ändra mellan de olika trivsellägena.

I grunden utan skydd

Nu har jag då läst den tredje delen av Viveca Stens serie av deckare som utspelar sig på Sandhamn. Boken heter I grunden utan skydd och utges av Forum. Precis som i de förra böckerna får vi möta kriminalinspektör Thomas Andreason och hans barndomskompis, juristen Nora. En sak som jag verkligen gillar med böckerna är att man får följa huvudpersonernas utveckling. De är också väldigt realistiskt skildrade. Det skulle kunna vara vilken person som helst som man möter på stan. Både Nora och Thomas har bra egenskaper och dåliga egenskaper, man beundrar dem ibland och irriterar sig på dem ibland. Precis som vilken person som helst som man umgås med. Som jag skrivit tidigare så är Viveca Sten också väldigt bra på att skildra miljöer och Sandhamn med sin skärgårdsmiljö är ju lite speciell och spännande att läsa om.

I den här boken så har en flicka försvunnit från ön. Hon var på väg hem från en kompis men kom aldrig hem. Sökandet höll på länge, men man lyckades inte finna henne. Några månader senare åker Nora tillsammans med sina söner till Sandhamn för att få lugn och ro och tänka igenom sin kommande skilsmässa. Men det blir ingen stillsam vistelse på ön, eftersom pojkarna gör ett makabert fynd när de leker. På grund av fyndet inser man att den saknade flickan inte längre lever och det är dags att påbörja ytterligare en mordutredning på Sandhamn.
Man kan ju tänkas att det inte borde kunna inträffa hur många mord som helst på Sandhamn utan att det blir krystat. Det är ju trots allt tredje boken som utspelar sig på ön. Men Viveca Sten har verkligen lyckats att skapa spännande historier som ändå känns äkta. Motiven skiljer sig åt genom böckerna i serien, liksom tillvägagångssättet. Viveca Sten är också bra på att använda olika berättargrepp. I förra boken hade hon den kursiverade mördaren (något just jag inte uppskattade). Detta grepp är borta i den här boken. Nu använder hon istället sig av tidsperspektivet och hon växlar mellan nutid och dåtid för att visa att hämnd kan leva sig kvar i många år. Precis som de förra böckerna så är I grunden utan skydd en mycket välskriven deckare som bör läsas av alla som gillar svenska kriminalromaner.

I den innersta kretsen

I den innersta kretsen är bok nummer två i deckarserien från Sandhamn, skriven av Viveca Sten. Jag tyckte inte att den var lika bra som den förra boken, men ändå en mycket bra deckare. I inledningen av boken får vi följa med under starten till Gotland runt, norra Europas största havskappsegling som startar utanför Sandhamn. En stor Swan-båt ligger längst fram när startskottet avfyras, men plötsligt blir skepparen på båten skjuten, mitt på öppet hav. Offret är Oscar Juliander, advokat, pappa och ordförande i Kungliga Svenska Segelsällskapet. Kriminalinspektör Thomas Andreason och hans kollegor får fullt upp med att försöka hitta mördaren, vilket inte är så lätt när det till synes helt saknas motiv. Det visar sig senare bli Nora som kommer med en avgörande ledtråd. Man får också följa Nora och Thomas i deras privatliv som är mer eller mindre stormigt.

Precis som i förra boken skildras såväl personer som miljö väldigt realistiskt och äkta. Och precis som i förra boken är det omöjligt att gissa vem mördaren är förrän alldeles i slutet. Det som jag inte tycker om med boken är den kursiverade mördaren, ett berättargrepp som börjar bli lite uttjatat enligt min åsikt. Det fanns inte i första boken vad jag minns. Bortsett från det så är det en mycket spännande och välskriven deckare.

MoshiMoshiKawaii Pysselbok

MoshiMoshiKawaii är en underbar pysselbok från Rabén & Sjögren. Jag blev direkt förtjust i de här gulliga japanska figurerna. Figurerna har faktiskt också gjort succé bland svenska föräldrar.

Den här pysselboken har ett mittuppslag fyllt med klistermärken. Vidare är den fylld med finn fem fel, labyrinter, sudoku, prick till prick, bilder att färglägga mm.

Det har även precis släppts en bok med samma figurer. Den heter Var är prinsessan Jordgubbs-Moshi? Min dotter på fyra år älskade pysselboken. Är övertygad om att hon även skulle falla för boken.