Barnboksbloggen

Välkommen till Barnboksbloggen. Här kan du läsa boktips och recensioner av såväl barnböcker som vuxenböcker. Emellanåt anordnar vi tävlingar, temaspecialer och annat spännande. Maila gärna om du har förslag på vad du vill läsa om på Barnboksbloggen.

barnboksbloggen@hotmail.com

 

Instagram

barnboksbloggen

Bokbloggar.nu

augusti 2019
M T O T F L S
« jul    
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  

Högläsning

Här hittar du högläsningsböckerna

DSC_0712

BTJ förlag ger med jämna mellanrum ut böcker som innehåller massor med tips på böcker. Det kan vara böcker som är lämpliga för högläsning, eller böcker som handlar om ett visst ämne eller tema. Dessa böcker är jättebra hjälpmedel för dig som är lärare, bibliotekarie eller förälder och som vill ha boktips. Här ger jag tips på bra böcker som i sin tur innehåller många boktips.

Högläsning – Ett sätt att mötas

Denna bok är sammanställd av Christina Wedenmark som är barnbibliotekarie vid Mölnlycke bibliotek. Boken innehåller tips på bra högläsningsböcker för barn och ungdomar mellan 6-16 år. Boktipsen är dels försedda med åldersangivelser och dels indelade i olika temaområden, som deckare, djur, familjen, flykt och förtryck, humor, identitet, kärlek och vänskap. De böcker som ingår i boktipsboken ingår i utgivningen åren 2007-2013. Varje bok presenteras kortfattat med handling, intressant fakta om boken, om boken ingår i någon serie samt Christina Wedenmarks egna intryck av boken.

Att läsa högt: viktigt, roligt, härligt! Temagrupperade högläsningsböcker för barn och ungdom från 6 till 16 år

Denna bok är skriven av Inger Hasselbaum och den är upplagd på samma sätt som Högläsning – Ett sätt att mötas. Den stora skillnaden är att den här boken har fler år på nacken och behandlar därför böcker utkomna fram till och med år 2006.

Länder i när och fjärran

Det här är en bok i två volymer som förvisso inte helt och hållet är inriktad på högläsningsböcker, men som är användbar på många sätt för den som är bibliotekarie eller lärare. Länder i när och fjärran 1 innehåller boktips på en mängd olika böcker som alla utspelar sig i olika länder i Europa. De böcker som det tipsas om i denna bok är indelade utefter land och böckerna som har valts ut har valts ut just för att de ger en levande och realistisk bild av människor och miljöer i Europas länder och städer. Böckerna har en stor åldersmässig spännvidd, det finns böcker både för mindre barn och för äldre barn ända upp till gymnasiet. Länder i när och fjärran 2 är uppbyggd på samma sätt, men fokuserar på böcker som handlar om Afrika, Amerika, Antarktis, Asien och Oceanien. Även här är böckerna kategoriserade utifrån land och region. Urval och boktips har gjorts av barn- och ungdomsbibliotekarier i Karlstad och Kungsbacka.

Tusentipset

Tusentipset är också indelad i två volymer som tillsammans innehåller 600 sidor och omkring 3500 boktips. Det intressanta med boktipsen i den här boken är att de är indelade i 33 olika genrer, till exempel deckare, djur, döden, familjeliv, fantasy, filmatiserade böcker, flyktingar och invandrare, förtryck och rasism, historiska berättelser, hästar, klassiker, kärlek och sex, lättlästa böcker, problem och kriser, roliga böcker, skola och kompisar, skräck, sorgliga böcker, spänning, våld och missbruk, äventyr och övernaturligt. Böckerna som finns med i Tusentipset vänder sig till barn i skolåren 4 till 9 och även om inte heller Tusentipset helt och hållet är inriktad på högläsningsböcker den heller så innehåller den massvis med boktips och det stora plusset är som sagt att de är indelade i genrer så man snabbt kan hitta bra böcker som passar till exempelvis temaarbeten eller till barn som frågar efter böcker inom ett visst tema. Urvalet och kommentarerna är gjorda av Paula Ekman Karlstam och Marianne Skoglund. Barnbokstipset och Drakar och kläder – svartsjuka och väder är två likartade böcker som vänder sig till de lite yngre barnen (förskolan och lågstadiet).

Pärlor på svenska

Pärlor på svenska är en användbar bok för de som träffar barn och ungdomar som har svenska som andraspråk. I denna bok presenteras 350 böcker som är lämpliga att använda i förskolan, skolan och på fritiden av barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska. I boken finns också ett par inledande metodkapitel där författarna ger exempel på hur man kan arbeta praktiskt med inspiration från böcker och berättande. Vid vart och ett av boktipsen anges bland annat om de finns inlästa som talbok eller ljudbok, om det finns material som kan användas för att stödja berättandet, språkets svårighetsgrad samt om boken ingår i en serie. Författarna (Fia Andersson, Annika Löthagen och Karin Sohlgren) har haft som utgångspunkt att alla böckerna som nämns i boken ska passa och hålla för högläsning.

Godis för små öron – högläsningsböcker för barn från 4 till 9 år

Godis för små öron är en bok fylld med mer än 200 böcker som är särskilt lämpliga att läsa högt för mindre barn, barn mellan 4 och 9 år. Boktipsen är kommenterade och indelade i rubrikerna: bilderböcker med budskap, dur och natur, familj och syskon, fniss och fantasi, förr i tiden, rim och ramsor, dikter och verser, sagor från många länder och tider, små och stora mysterier, sorg – men också tröst, vänner, kompisar, kärlekar samt för den vuxne. Boken har några år på nacken nu, men boktips blir väl sällan inaktuella, så jag rekommenderar ändå denna lilla pärla till boktipsbok. Även denna bok är skriven av Inger Hasselbaum.

Tips inför bokpratet

Många lärare och/eller skolbibliotekarier har bokprat för sina elever. Ofta går det ut på att man plockar med sig ett tiotal böcker från skolbiblioteket och presenterar dem kort för eleverna, i hopp om att de ska bli sugna att själva vilja läsa böckerna.

Ett tips inför nästa sådant bokprat är att högläsa i två minuter ur varje bok. Under dessa två minuter får eleverna möta olika författarröster, olika språk, olika infallsvinklar och så får de möta själva boken som en bonus. Så gör Anne-Marie Körling och hon har också fler bokpratstips i sin bok Den meningsfulla högläsningen:

  • I och med att jag tar med mig böcker från biblioteket påminner jag mina elever om att biblioteket är en plats för böcker och för läsning.
  • Jag avdramatiserar böckerna i biblioteket genom att ta med mig en hög böcker som jag högläser ur.
  • Eleverna får säga en sida, ur den sidan högläser jag. Det blir den text det blir. Roligt blir det oftast.
  • Jag tänker att om jag högläser i två minuter ur boken så är den omtyckt av en högläsare och därmed möjlig för eleverna att upptäcka.
  • Jag är inte orolig för om böckerna inte tilltalar till en början. Texterna är där för att vi ska tänka om och med dem. Det är tillåtet att tycka att språket är tråkigt eller innehållet ointressant. Det viktiga är att vi gör språket åtkomligt.

Till dig som är lärare

Här kommer lite tips till dig som lärare inspirerade av Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen:

Att som lärare själv pröva undervisningsböckernas texter genom att högläsa kan vara ett sätt att förstå deras komplexitet, styrkor och svårigheter. Detta kan man göra tillsammans med kollegor. Det betyder att man högläser ett kort stycke för att pröva hur man själv förstår, hur läsförmågan utmanas, om man kan omsätta texten till egna meningar och knyta dem till sin egen erfarenhet. Detta bidrar till medvetenhet om vad för texter vi ger eleverna och vad vi kan undervisa om och kring då det gäller textförståelse.

  • Pröva att högläsa ämnesböckerna inom kollegiet.
  • Diskutera det innehåll som finns i böckerna som eleverna ska lära sig ur.
  • Försök beskriva med egna ord hur litteraturen presenterar ämnet.
  • Försök beskriva hur läraren ska undervisa i samspel med kursbokens innehåll så att eleverna förstår texten och har strategier att möta den.
  • Hur förklaras ämnesspecifika ord och hur kan dessa göras elevnära utan att begreppen ersätts med enklare förklaringar?
  • Hur kan eleverna möta texten genom högläsning?
  • Hur diskuterar vi texter med eleverna?
  • Vad är lärarens roll tillsammans med en kurs- eller ämnesbok?
  • Hur skapas textrelation och textrörlighet, dvs hur kan eleven förstå texten och hämta infallsvinklar och knyta an till andra textupplevelser som åskådliggör det vi undervisar om?

Så kan du hjälpa ditt barn att klara skolan

Skolan har ett språkutvecklande uppdrag och ska främja språkutvecklingen. Men föräldrarna och hemmet har också ett ansvar. Bäst går det om hem och skola kan samverka. Om föräldrarna vill att sina barn ska lyckas i skolan kan de underlätta detta genom att högläsa för dem tidigt och sedan aldrig sluta läsa för dem även när barnen blir äldre och själv lär sig läsa.

De föräldrar som läser högt för sina äldre barn väljer ofta att läsa ur skönlitterära böcker som de själva får ut något av. Ofta som godnattsaga. Men det är inte bara skönlitteratur man kan högläsa, utan också facklitteratur. Varför inte högläsa barnens läxa tillsammans? Det fungerar oavsett vilken slags läxa barnet har och vilket ämne som helst. Det gör inte bara att läxan blir lättare för barnet att förstå och ta till sig, utan också att er relation stärks. Barnet märker att du som förälder tar dig tid att sätta sig in i hans eller hennes vardag och förpliktelser. Här kommer lite läxläsartips ur Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen:

  • Läs ditt barns läxa högt för barnet.
  • Visa ditt intresse för innehållet i läxan.
  • Lyft upp ord som du tycker är spännande och säg dem högt.
  • Berätta vad du lär dig från barnets läxa.
  • Fråga vad barnet tycker om innehållet i texten.
  • Berätta om hur du läser då du själv inte förstår.
  • Läs läxan på flera olika sätt. Lek med den. Läs den som om den vore en deckare, en saga eller en rolig historia.
  • Lyft fram det positiva som texten säger dig.
  • Värdera skolans innehåll med nyfikenhet.
  • Tro på ditt barns förmåga.

Boktips för högläsning 6-9 år

Ålderskategorin 6-9 år är intressant när det gäller högläsning. Här möter man för första gången sådana böcker som ofta är avsedda för att nybörjarläsarna ska kunna läsa själva. Därför finns det många lättlästa böcker för  just den här målgruppen. Dessa böcker har ofta en enkel text, ofta i versaler, illustrationer på varje uppslag och ibland finns det också läsfrämjande frågor i slutet av boken så att man också kan jobba med boken efter själva läsningen, för att öka förmågan att ta in och förstå vad som egentligen sägs i texten.

Den typ av böcker jag nämner här ovan är väldigt bra för lästräning för nybörjarna. Men när det gäller högläsning vill man oftast sätta tänderna i något lite svårare. Nu kan man börja nosa på kapitelböckerna, till exempel Astrid Lindgrens klassiker, böckerna om Sune och Harry Potter, några av alla de deckarhistorier som utges riktade till målgruppen och mycket mycket mer.

I den här ålderskategorin är det många barn som har speciella intressen som de gärna vill läsa mer av, eller teman som de vill att böckerna ska handla om. Deckare finns det gott om för den här målgruppen, liksom böcker om djur, sport och liknande. Spökhistorier är också väl representerade för denna målgrupp, liksom faktaböcker om olika ämnen.

Värt att tänka på när man ska välja böcker för denna målgrupp är att det kan skilja sig en hel del i läsnivå hos barnen som ingår i målgruppen. Det händer trots allt en del under åren 6 till 9 år. Men det är samtidigt också något som man egentligen bara behöver fundera på när barnen ska läsa själva. En av fördelarna med högläsning är ju att man kan tillgodogöra sig innehållet i böckerna lättare än om man själv ska läsa böckerna.

Här nedan tipsar jag om några populära högläsningsböcker för de yngre skolbarnen i åldern 6-9 år:

Ishavspirater blev nominerad till Augustpriset 2015 och har blivit väldigt populär just som högläsningsbok:

Ishavspirater

Hedvig är en rolig karaktär. Det finns flera böcker om Hedvig och när jag har läst dem högt för min dotter har hon verkligen gillat dem. Tuffa tjejer som går sin egen väg behövs verkligen i barn- och ungdomslitteraturen:

Hedvig

LasseMajas detektivbyrå i all ära, men det dröjer inte länge förrän barnen kan läsa dessa lättlästa böcker själva. Som högläsningsböcker ifall man föredrar spänning skulle jag därför hellre rekommendera böckerna om Emil Wern, Cirkusdeckarna, Arkeologdeckarna eller Hästdetektiverna:

Mystiska meddelanden Arkeologdeckarna och Tors hammare Cirkusdeckarna och medeltidsmysteriet Hästdetektiverna. Mysteriet med den blodröda ponnyn

När det gäller spännande böcker kan jag också rekommendera böckerna om Monsterdetektiven Nelly Rapp som många barn tycker om.

Nelly Rapp och de små under jorden

När jag själv var i åldern 6-9 år älskade jag Roald Dahls böcker. Nu har det kommit fina nytryck av hans böcker, så passa på att introducera honom till en ny generation:

Kalle och chokladfabriken Häxorna

Apropå klassiker från sin egen barndom. För den här målgruppen är det perfekt att introducera kapitelböckerna av Astrid Lindgren, Tove Jansson och Åke Holmberg. Dessa böcker brukar innehålla allt som en riktig högläsningsbok ska innehålla:

Ronja Rövardotter Trollkarlens hatt Ture Sventon privatdetektiv

Sune är också en gammal klassiker som även dagens barn i målgruppen tycker om. Och det kommer än idag nya böcker om honom också:

Tjejtjusarmästaren Sune

Många tjejer i denna åldersgrupp gillar hästar och Lin Hallbergs böcker brukar tillhöra favoriterna, inte minst böckerna om Sigge:

Alla älskar Sigge

Barn i den här åldern tycker faktiskt fortfarande om sagor, myter och andra liknande berättelser, men det krävs förstås något mer än de klassiska Snövit och Törnrosa. Fornnordiska myter kan vara något som lockar många barn i åldern 6-9 år:

Fornnordiska myter och sagor Om Tors hammare och andra nordiska gudasagor

Sist, men inte minst tipsar jag om en högläsningsbok som kom tidigare i år och som jag själv inte läst ännu, men som jag hört många positiva röster om, nämligen Singers melodi:

Singers melodi

Högläsning i skolan

Att lära sig läsa handlar om att lära sig läsa olika texter, förstå genrer, berättartekniker och författares olika sätt att beskriva, förklara och berätta. Det handlar om att ständigt utveckla kritiskt tänkande och försöka förstå hur författare samtalar med varandra genom olika texter.

Högläsningen kan vara en viktig del i detta, dels för att ge eleverna något att lära, tänka och lyssna till, dels för att utveckla samspel med och i texter. Högläsning kan i skolan till exempel innebära att eleverna lyssnar till, talar och samtalar om och deltar i gemensamma texter höglästa av läraren. Lärare kan genom högläsning visa hur och vad författare berättar och hur de väljer att berätta. Det handlar såväl om att åslådliggöra författarnas innehåll och skapa gemenskap med dem, som att lära sig formen för hur man berättar. Grammatik och meningsuppbyggnad erbjuds i högläsningen. Läraren artikulerar skriven text. Den höglästa texten är en bro över till skriftspråket.

Kursplanen i svenska beskriver att eleverna ska få möta några skönlitterära författare och illustratörer. Texterna som elever möter ska göras eller vara elevnära. Högläsningen ger även eleverna möjligheter att tillägna sig innehåll på ett mer sinnligt sätt. Om vi visar texten samtidigt som vi läser den kan ögonen följa med i texten, öronen få höra och spänningen kännas i gemenskap med klasskamrater.

Genom högläsningen kan eleverna få uppleva hur olika genrer låter och också härleda genrer utifrån jämförelser och samtal. En lista kan högläsas. En saga kan högläsas. En faktatext kan högläsas. Att det är skillnad på olika texter kan läraren problematisera genom att undervisa och ge eleverna möjlighet att undersöka.

Kursplanen i svenska berör ocksåå att undervisningen ska åskådliggöra skillnaden mellan tal och skrift. Under rubriken språkbruk kan vi läsa att undervisningen ska beröra språkliga strategier, hur att uttrycka sig nyanserat och hur språk inte bara handlar om tal, lyssnande, skrivande och läsande utan hur vi uttrycker språk med gester och mimik. Högläsningen innehåller alla dessa aspekter av språket.

Att få delta i högläsning och lyssna till berättelser är att dela upplevelser med andra. I klassrummet betyder det att ingå i gemenskap med lärare och kasskamrater.

Många texter som elever ska läsa är komplicerade och sprängfyllda med stoff som eleven ska lära sig. Läraren kan lyfta fram exempel på faktatexter och befria eleverna från den tomma känslan av att inte förstå. Genom att åskådliggöra ett stycke kan läraren också lära sig vad och hur eleverna förstår.

Att det finns många fördelar med att använda sig av högläsning i skolan är inte svårt att ta till sig. Men viktigt att ha i åtanke är också att skolan också kan stötta och bejaka föräldrars högläsning i hemmet genom att tala om den och berätta hur högläsningen i hemmet kan bidra till elevernas lärande i skolan och hur den stärker elevernas förhållande till läsning. Varför inte ta en del av nästa föräldramöte till att prata om högläsningens betydelse och ge tips till föräldrarna hur de kan komma igång med högläsning hemma.

Skolan och lärarna kan också ge barn läxor där föräldern ska lyssna till barnets läsning, men lika gärna också läxor där barnet ska lyssna till förälderns läsning.

Berätta istället för att läsa högt

Att berätta är en annan sak än att läsa högt. Aidan Chambers skriver såhär i Böcker inom och omkring oss: ”Berättande och högläsning är två olika företeelser. Det muntliga berättandet bygger på ett samspel mellan berättare och åhörare, medan högläsningen är textfokuserad. Skillnaden mellan dessa två former är viktig och påverkar lyssnarens upplevelse”.

Muntligt berättande innebär många fördelar och många av dem är desamma som högläsningen. Men där man från högläsningen lär sig det uttalade skriftspråket ger berättandet andra fördelar. Som berättare kommer man ännu närmare lyssnarna än vid högläsning. Som berättare är man friare att förhålla sig till texten än som högläsare. Som berättare kan man till exempel lägga till, dra ifrån och även på andra sätt anpassa berättelsen utifrån lyssnarna. För att få ut det bästa ur båda världar bör man alltså variera högläsningen med muntligt berättande emellanåt.

En del tycker att det är svårare med berättande eftersom det krävs lite mer förberedelser. Man kan inte bara ta en text och berätta den utantill utan att först ha förberett sig. Samtidigt ska man egentligen inte heller ta en bok och läsa högt utan att ha bekantat sig med den tidigare. Oavsett om man berättar eller läser för en eller flera lyssnare så är det viktigt att texten passar målgruppen.

Just det där att välja berättelse kan vid en första anblick kännas svårt, men om man lägger ner lite tid på detta så kan man efter ett tag ha en stor och bred repertoar av berättelser, så man har en del att välja bland och då blir det också lättare att hitta just rätt berättelse för rätt målgrupp och rätt tillfälle. Skapa gärna en lista på de berättelser du kan, då riskerar du inte att något faller i glömska eller att det blir svårt att komma på något att berätta.

När du väljer berättelse bör du ställa dig själv ett antal frågor, så som:

  • Kommer berättelsen att intressera lyssnarna?
  • Har berättelsen ett enkelt tema som är lätt att identifiera och uppfatta?
  • Är personernas karaktärer lätt att uppfatta?
  • Är språket på en lämplig nivå?
  • Kan berättelsen hålla kvar lyssnarnas uppmärksamhet, även om de inte förstår varje ord?
  • Väcker berättelsen känslor och nyfikenhet?
  • Har berättelsen en struktur eller ett inslag som t ex upprepning, rim eller allitteration som gör det lätt för lyssnarna att i sin tur återberätta den?

Men vart hittar man då berättelserna? Tänk på att du redan har många berättelser inom dig själv, dels sådana du själv fått till dig från barndomen, men dels också sådant du själv har varit med om och upplevt. Många barn vill att man ska berätta om när man själv var liten eller när man själv gick i skolan. Du kan också leta efter berättelser på biblioteket, antingen genom att själv botanisera i hyllorna eller genom att ta hjälp av bibliotekarien. Små barn tycker om berättelser med upprepning och rim. Små barn vill också gärna höra vardagssagor, kanske där de själva är i huvudrollen eller ett barn som är i samma ålder som lyssnarna. Berättelsen bör ligga nära deras vardag och vara så konkret som möjligt. Folksagor är populära att berätta vid muntligt berättande och där finns det många sagosamlingar att välja ur, till exempel Tusen och en Natt eller Bröderna Grimms sagor. Myter, fabler och legender är också populära. Annars är ett hett tips att skriva egna berättelser.

I boken Berätta – Inspiration och teknik får du många knep när det gäller att välja berättelse, börja och avsluta berättandet, att lära in en berättelse och hur man bearbetar berättelserna efteråt, så kolla gärna in den boken.

Boktips om berättande:

Småbarns sagostund – Ann Granberg

Berätta – Inspiration och teknik – Carina Fast

Magiska fingrar: Sagostunder för dagens barn – Anna Falk, Christina Möller

Snick och snack: En praktisk bok om muntligt berättande – Hilde Eskild och Benedicte Hambro

Sagor att berätta och leka – Per Gustavsson

Nya berättarboken – Ulf Ärnström

Sagoskolan: Praktiska tips att arbeta med sagor i skolan – Rigmor Lindö

Läshundar

Högläsning är viktigt för barns utveckling. Men för att högläsningen verkligen ska bli av och vara betydelsefull så är det bra om någon lyssnar till läsningen. För en del barn kan det dock vara svårt att hitta någon att läsa högt för. Kanske känns det jobbigt och pinsamt att läsa högt för klasskompisar och lärare. Kanske är det en alltför stressig miljö i skolan. Kanske har man inte föräldrar och syskon som har tid att lyssna till det man läser. Tänk att vid dessa tillfällen ha en kompis att läsa högt för, en kompis som alltid lyssnar och aldrig avbryter, skrattar eller tröttnar. Denna kompis kan vara en läshund!

Läshund är ett fenomen som blir allt vanligare i Sverige idag. I Finland har man också med stor framgång börjat använda hundar som läshundar och i USA finns redan över 2000 hundar som används just till lästerapi. Det har visat sig att just högläsning är det bästa för läsutvecklingen. Ny hjärnforskning visar att vi måste höra orden för att kunna lära oss dem. Enbart tyst läsning är inte alls lika effektiv.

En läshund kan arbeta på skolor och förskolor, på bibliotek och med läxläsning i hemmet. Läshundar kan arbeta med barn i alla åldrar. En hund är bra på att lyssna och ger lugn, värme och närhet. Det finns bevis för att hundar har en bevisad lugnande effekt på människor. Varje gång man rör vid en hund ökar utsöndringen av oxytocin, vilket är ett välmåendehormon som finns i våra kroppar. En läshund kan därför också bidra med lugn och trygghet som förbättrar elevens koncentration. Vidare fungerar en läshund som en kravlös och icke-dömande lyssnare.

Vid Linnéuniversitetet i Växjö har man genomfört ett projekt som kallas för Bokhunden och Astrid Lindgren. Därigenom har man tagit fram en speciell utbildning får såväl hund som förare. Men metoden är egentligen inte ny. Redan i slutet av 1990-talet, då organisationen R.E.A.D (Reading Education Assistance Dogs) startade i USA började fenomenet med läshundar att sprida sig runtom i världen. Även här i Sverige har det sedan tidigare funnits flertalet privata företag som utbildar läshundar. Det som blev nytt i och med projektet var dock att forskarna på Linnéuniversitetet ville anpassa metoden till det svenska skol- och bibliotekssystemet, ta ett helhetsgrepp kring utbildning av både hund och förare, samt vetenskapligt studera och utvärdera metoden genom att följa och dokumentera läsande barn under en längre tid. Forskarna valde också att anpassa metoden efter vårt svenska kultur- och litteraturarv genom att lyfta fram Astrid Lindgren och hennes författarskap i projektet. Än så länge har det svenska projektet inte genererat några forskningsresultat. I USA däremot har metoden visat sig fungera väldigt bra. Resultaten visade att de barn som hade läst för en hund hade i snitt 20 procent bättre läskunnighet än kontrollgruppen. Andra amerikanska studier har också visat andra positiva resultat, så som att barnen som hade läst för läshundar har fått ett större självförtroende och bättre självkänsla i sina relationer med klasskompisar, att de oftare valde att delta frivilligt i att läsa högt i klassrummet, att de fullföljde och lämnade in sina läxor mer frekvent, att de fick ett bättre uppförande i allmänhet och att de utvecklade starka empatiska relationer med djur. Som tidigare nämnts så har också andra studier visat att det finns fysiologiska fördelar med integration med djur, eftersom att umgås med djur ger en ökad avslappning varpå blodtrycket sänks. Framförallt har studier visat att barn med exempelvis ADHD förändras genom interaktion med djur, att dessa barn blir lugnare och får en bättre koncentrationsförmåga.

Det är dock inte vilka hundar som helst som passar som läshundar. Hundarna måste vara tillräckligt lugna och sociala. Hundar som arbetar tillsammans med barn måste också vara otroligt lydiga, trygga och säkra. Därför undersöks läshundarnas temperament i ett så kallat lämplighetstest för att se om de har rätt kvaliteter för att kunna arbeta som läshund. En läshund får inte heller bli för stressad. Man tittar också på hur hundarna beter sig med barn i olika situationer. Hundarna måste ju tycka om att umgås med barnen. Utbildningen till läshund tar drygt ett år och utbildningen innehåller tre olika delar: besökshundkurs, terapihundkurs och ett barnblock.

Sagostunder och annan verksamhet på biblioteken

Idag vill jag slå ett slag för sagostunder och annan liknande programverksamhet på biblioteken. Vi har ju en stor förmån här i Sverige att ha folkbibliotek som är kostnadsfria att besöka och ta del av deras verksamhet. Många av kommunernas bibliotek har bra programverksamhet för barn av den enkla anledningen att barn enligt lag är en prioriterad målgrupp hos biblioteken. Vad de däremot erbjuder för slags programverksamhet för barn varierar ganska kraftigt mellan olika bibliotek i olika kommuner. Värt att tänka på är att folkbiblioteken också oftast har filialer som även de kan ha verksamhet riktade till barn.

Bebisbokprat och andra aktiviteter som riktar sig för de allra yngsta har jag skrivit om tidigare under månaden (här). Det är verksamhet som vänder sig till barn som ännu inte kan krypa. När barnen blivit lite äldre, ungefär 8-12 månader är det många bibliotek som arrangerar småbarnsramsor eller liknande. Det är också rim, ramsor, sagor och sånger, men nu riktat till de lite större och de lite mer rörliga barnen. För de återigen lite äldre barnen, omkring 2-3 år och uppåt brukar det finnas sagostunder och barnteater. Där handlar det då om lite längre sagor och berättelser anpassade till målgruppen, men många gånger varvas berättelserna även här med sånger, ramsor och annat.

Många bibliotek arrangerar också verksamhet för skolbarn. Det kan vara bokcirklar, skrivarcirklar, teater, pyssel, bokprat och mycket mer, inte minst under loven. Sommarboken är ett bra exempel på aktivitet som arrangeras under sommarlovet.

En del bibliotek satsar väldigt mycket på denna typ av verksamhet riktade till barn i olika åldrar och erbjuder därför allt från sagostunder för de yngre barnen till flera olika aktiviteter för de äldre skolbarnen. En del bibliotek har också speciella sagorum där sagorna berättas för att det ska bli en speciell stämning. Andra bibliotek erbjuder sagostunder inte bara på svenska utan också på flera andra språk. En del bibliotek erbjuder också bokcirklar, författarbesök och andra roliga arrangemang även för vuxna. Vad som erbjuds varierar som sagt beroende på vilka resurser biblioteket har och vilka som jobbar där. Men har du inte besökt biblioteket tidigare så passa på att gör det om du har små barn. Även om inte biblioteket erbjuder särskilt mycket verksamhet så är det också ett perfekt ställe att ta med sig barnen och ägna lite tid åt att titta i och läsa böcker tillsammans och förstås låna hem så ni får nya högläsningsböcker att variera lässtunderna med.

Boktips för högläsning 3-6 år

I ålderskategorin 3-6 år så är fortfarande de flesta böcker tänkta just för högläsning, de yngre barnen i denna målgrupp kan ju inte läsa själva och även om de äldre barnen i denna målgrupp troligen börjar nosa på alfabetet och kanske kan läsa lite grann så kan de sällan läsa riktiga böcker ännu.

I denna målgrupp så är det framförallt bilderböcker man hittar. De brukar ha mer text och vara större i formatet än pekböckerna som vänder sig till de yngsta barnen. Bilderböckerna har också oftast vanliga boksidor istället för de tjocka och greppvänliga kartongblad man annars hittar i pekböckerna.

När det gäller bilderböcker så finns det oerhört mycket att välja bland. Här hittar man ofta serier där det finns en lång rad böcker med samma huvudpersoner i. Här hittar man också många klassiker som vi vuxna kanske känner igen från vår egen barndom, allt ifrån Astrid Lindgrens underbara karaktärer till Lennart Hellsing, Alfons Åberg och Nicke Nyfiken. Även i denna ålderskategori kan man hitta rim, ramsor och sånger. Sagor och sagosamlingar brukar också gå hem. Något som också är populärt för barn i den här målgruppen är böcker som handlar om alfabetet eller siffror. Det blir också allt mer populärt med andra faktaböcker, till exempel om dinosaurer, insekter eller andra djur. Sist, men inte minst är det också populärt med de bilderböcker som handlar om barnens vardagsmiljö, till exempel böcker som handlar om vänskap eller som utspelar sig i förskolan, böcker som handlar om potträning eller att vara sjuk och böcker som handlar om att få syskon. Helt enkelt böcker där barnen kan känna igen sig.

Här nedan tipsar jag om några av de böcker som mina egna barn har tyckt om:

Böckerna om Super-Charlie:

Super-Charlie och mormorsmysteriet

Sarah Sheppards böcker om dinosaurer och djuren i skogen:

Det var en gång... Massor av dinosaurier

Pija Lindenbaum är en välkänd författare som vänder på många begrepp. Hon har bland annat skrivit om Gittan och om Kenta och barbisarna:

Gittan och älgbrorsorna

Böckerna om Prick och Fläck är underbara! Både illustrationerna och de underfundiga texterna:

Prick och Fläck degar

Pytte är en supersöt liten ponny som har väldigt lätt till sina känslor:

Du är bäst, Pytte!

Lisa Bjärbo är en författare jag gillar skarpt, både hennes ungdomsböcker och hennes barnböcker:

Ivar träffar en stegosaurus

När det gäller illustratörer är Axel Scheffler en av mina favoriter:

Herr Pinnemans äventyr Gruffalon

ABC-böcker är populärt i den här målgruppen. Här är dels en riktig klassiker och dels en relativt ny ABC-bok:

ABC Lilla ABC med Rut, Knut & Tjut

Det är en gris på dagis! Underbar bok med både fantasi och igenkänning:

Det är en gris på dagis

Per Gustavssons prinsess- och prinsböcker är jättebra, inte minst med tanke på ett genusperspektiv:

Så gör prinsessor

Sommar i Stora Skogen och Jul i Stora Skogen är fina nyskrivna böcker som påminner om gamla, klassiska sagor:

Sommar i Stora Skogen Jul i Stora Skogen

Sist, men inte minst, en barnbokskaraktär som nog aldrig kommer att gå ur tiden – Mamma Mu, här med musikmodul så man kan lyssna till alla de populära Mamma Mu-sångerna:

Mamma Mu och Kråkan. Bang Bang Balans och 49 andra sånger att sjunga till musik