Mystiska skolan är populära på biblioteken där jag jobbar. Och det är inte så konstigt, för det är både spännande, lite läskiga och väldigt bra böcker tycker jag. Böckerna handlar om Greta och hennes kompisar som går på Mystiska skola, en skola som myllrar av spöken eftersom både elever och lärare har dröjt sig kvar där. Det som är roligt med dem är att de finns i två olika varianter, eller svårighetsgrader. Dels finns det lättlästa böcker som är märkta med ”Lätt och läskigt” som Charlie, Charlie, är du där? som ni ser på bilden. Och dels finns det kapitelböcker som inte har den märkningen och som förstås är tjockare och med betydligt mer text. Båda varianterna vänder sig till målgruppen 6-9 år, och det betyder att de barn som vuxit ur de lättlästa böckerna och kommit längre med sin läsning kan gå vidare till kapitelböckerna. Att de redan känner igen karaktärerna och själva ramberättelsen kan vara en fördel som gör att det är lättare att ta sig an de lite svårare böckerna. Dessutom fungerar ju kapitelböckerna bra som högläsningsböcker, perfekt för de som bara inte kan slita sig från karaktärerna och miljöerna i Mystiska skolan.

Den senaste kapitelboken i serien är Spöket i dimman som ni ser här till vänster. Elevernas lärare Mattias gillar allt som är gammalt och en dag visar han några brev som är skrivna av barn som gått på skolan för länge sedan. Ett av breven är skrivit av en pojke som utvandrade till Amerika för mer än hundra år sedan. Det ena hörnet på brevet är trasigt. Vad konstigt! På rasten efteråt leker barnen i lövhögarna på skolgården. Plötsligt hittar Greta ett litet smutsigt mynt på skolgården. Vems är det och vart kommer det ifrån? Och vem var skuggan hon såg sig röra sig i dimman förut? Vad det bara inbillning? Eller?… En härlig mysrysare att riktigt leva in sig i. Katarina Genar skriver så målande att man ser miljöerna framför sig. Jag förstår varför Greta längtar till varje ny skoldag, det skulle jag också göra om jag fick gå på Mystiska skolan!

Den senaste bland de lättlästa böckerna i Mystiska skolan är Charlie, Charlie, är du där. En solig vacker dag håller vaktis på att måla om det gamla förrådet. Men plötsligt och som från ingenstans sveper en kall vind förbi. Himlen mörknar och helt plötsligt börjar det regna. Vad är det som händer. Alla ryser och blir förvånade över väderombytet – utom Sally. Hon säger nämligen att regnet har Charlie berättat om. Charlie är en ande som vet allt. Och Sally lovar att om Greta och hennes kompisar kommer till förrådet efter skolan ska de få ställa sina egna frågor till Charlie… Boken handlar om leken Anden i glaset som de flesta nog känner till. Extra kul blir det med en liten twist på slutet. Finns andar eller inte? Slutet är öppet, så läsaren kan fundera vidare och själv välja vad man vill tro. Jag gillar omslaget också. Det förmedlar verkligen den mysryskliga, spännande känslan som själva berättelsen skapar.

Böckerna är skrivna av Katarina Genar och illustrerade av Alexander Jansson. Det är Bonnier Carlsen som ger ut dem. Charlie, Charlie, är du där finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Så var den fjärde delen i serien Hemliga trean här och jag tyckte att jag läste att en femte bok också är på väg, men då blir det med ny illustratör.

Denna fjärde bok heter Lägermysteriet och nu är tvillingarna Fanny och Felix i detektivklubben Hemliga trean på ett läger för barn som behöver koppla av från mobiler och sociala medier. På ön där lägret håller till finns en mystisk fyr, en vaktmästare med lösskägg, en förrymd fånge och en modig minigris. Vilken tur att Fanny och Felix är på plats!

Precis som tidigare delar i serien är även detta en humoristisk, lättsam och spännande barndeckare som fungerar lika bra som högläsningsbok som till de barn som hellre vill läsa själva. I denna bok är det samma illustratör som till de tidigare böckerna, Johanna Kristiansson, så det är lätt att känna igen sig. Däremot har man bytt ut layouten på omslaget. Sådant stör mig, inte minst om man samlar på en serie, då vill jag gärna att det ska se likadant ut i bokhyllan. Dessutom var de förra omslagen finare och passade bättre till spännande deckare än detta nya färgglada, tycker jag. Men nu ska det ju ändå bytas illustratör från och med nästa bok så det kanske inte spelar någon roll mer än för mitt estetiska sinne 🙂 Hur som helst så är det roliga och spännande böcker som passar bra för barnen som vuxit ur LasseMaja-böckerna. Som bibliotekarie gillar jag också sådana här böcker som kan läsas fristående och som inte måste läsas i någon speciell ordning.

Hemliga trean-böckerna är utgivna av Ordalaget förlag. Lägermysteriet och de andra böckerna finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

En av de senaste böckerna som Sanna Juhlin skrivit är Calles knasiga sommarlov. Sanna har själv drabbats av utmattningssyndrom för några år sedan och denna erfarenhet har hon nog använt sig av i denna bok där huvudkaraktärens mamma har samma sjukdom. Huvudpersonen Calle har det nämligen inte lätt, med en mamma som ställer mjölken i badrummet och toarullarna i kylskåpet. Hon orkar ingenting. Pappa har inget arbete, vilket gör att familjen inte har det särskilt gott ställt, men han kämpar på ändå och försöker hålla alla på gott humör. Så finns det godhjärtade farmor och storasyster Wilma som är som tonåringar är mest. Wilma tror att det här kommer att bli det värsta sommarlovet någonsin, utan pengar och med en trött mamma. Men så ärver familjen en rosa liten husvagn och bestämmer sig för att ge sig ut på äventyr. Och detta blir upptakten på inte bara en spännande resa, utan också på en knasig och alldeles underbar sommar.

Den här boken har flera lager. Den kan läsas som en rolig sommarlovsskildring med camping, cirkus och andra roligheter. Men den kan också läsas som en skildring av en familj med dålig ekonomi och där en familjemedlem har utmattningssyndrom, vilket går ut även över de andra familjemedlemmarna. Med tanke på hur många i Sverige som är drabbade av detta idag så är det bra att det även skildras i litteraturen. Och man kan ju applicera Calles situation på annat också. Det finns många som kan känna igen sig i hur Calle har det. Eller som kan behöva läsa om att andra kan ha det svårt, för att få perspektiv. Därför är detta också en bra högläsningsbok i skolan, den kan ge perspektiv. Alla kan inte åka utomlands eller till landet på sommarlovet. Eller ens åka på bio på helgerna. Boken är ganska kort och lättläst, men innehåller som sagt också en del att prata kring om man vill.

Calles knasiga sommarlov är illustrerad av Hedvig Wallin och utgiven av Warga förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Valkyra, Dorian, Monstret, Mumien och Lilly är alla nattens varelser. De bor på den ödsliga kyrkogården i skogen. Nu är det en kall oktoberkväll och de vaknar förväntansfulla upp. De ska umgås och berätta historier under en hel natt. Men någon fattas. Alla ställer sig frågan: Var är Lilly?

Det visar sig att Lilly har begett sig till staden och eftersom människorna inte får se nattens varelser måste de ge sig ut för att leta efter henne. Det är halloween och många människor är utklädda, troligen är det det som har lockat dit Lilly. Men vad händer när människorna får se att hon inte är utklädd utan ett riktigt spöke? De måste hitta henne innan deras hemligheter avslöjas.

Det här är en mysrysare, inte alls särskilt läskig, utan egentligen en berättelse om vänskap och om att vara annorlunda, men med en krydda av vampyrer, monster och spöken. En rolig, varm, fin högläsningsberättelse att läsa nu i Halloween-tider, perfekt i en klass där det kan skilja sig ganska mycket åt vad barnen tycker är läskigt och inte. Här är nivån lagom. Den fungerar också som läsa-själv-bok. Nackdelen är att det finns lite väl långa och svåra ord. Men med möjlighet till hjälp och förklaring så fungerar det säkert ändå. Själva berättelsen är nämligen anpassad för 6-9 år, men språket skulle ha behövt anpassas lite för att vara helt klockren som läsa-själv-bok även för de yngre läsarna i målgruppen. Omslaget lockar till läsning och de svartvita dramatiska illustrationerna förhöjer läsupplevelsen.

Boken är trots detta lätt- och snabbläst och i varje kapitel finns svartvita bilder av Anette Bengtsson. Den är skriven av Sanna Juhlin och den är utgiven av Whip media. Var är Lilly finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

I våras skrev jag om barnbokserien Hemliga trean och de två böcker som hittills kommit ut, nämligen Hemliga trean och blåbärsmysteriet och Hemliga trean och maskeradmysteriet. Nu är den tredje boken i serien här, Hemliga trean och hundmysteriet. Som jag också skrev i våras så är Hemliga trean en serie barndeckare som vänder sig till barn mellan 6-9 år. De påminner mycket om LasseMaja-böckerna och det är lite samma upplägg, med två barn som löser de vuxnas fall utan polisens inblandning och där det på slutet sker en konfrontation med de misstänkta, där barnen berättar hur de löst fallet och hur de har tänkt. Pedagogiskt, lättläst, enkelt uppbyggt och både en kille och en tjej i huvudrollen. Väldigt traditionellt.

Precis som när det gäller böckerna om LasseMaja så blir det alltså väldigt mycket upprepning. Upplägget är detsamma i alla böckerna och som vuxen är det nog lätt att man blir lite less. Barn däremot gillar ju böcker där man kan känna igen sig och de gillar bokserier där de vet vad de kan förvänta sig. Det jag gillar i de här böckerna är dock barnens roliga farbror samt att författaren Sanna Juhlin tänkt till när det gäller genus och mångfald. Böckerna känns också väldigt nutida, nu i senaste boken är det till exempel en Youtuber med som en av karaktärerna. Jag tror säkert att dessa böcker är populära, inte minst nu när det börjar att ha kommit så pass många delar att barnen känner igen sig i dem. Jag har köpt in den här till det ena av mina bibliotek, så det ska bli spännande att se vad barnen tycker om den. Böckerna i den här serien passar bra både att läsa själva för barnen som kommit lite längre i sin läsning och som högläsningsbok från förskoleklass och uppåt. Våren 2018 kommer tydligen den fjärde delen i serien.

Hemliga trean och hundmysteriet är utgiven av Ordalaget förlag. Författare är Sanna Juhlin, illustratör är Johanna Kristiansson och boken finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Sagor utan slut är en unik sagobok. Den innehåller nämligen 50 stycken sagor utan slut! Boken innehåller alltså början på en hel massa sagor – men berättelserna avbryts när det är som allra mest spännande, mitt i en mening. Det innebär att man får låta sin egen fantasi jobba för att komma på vad det är som händer härnäst. Perfekt för den som vill få inspiration för eget skapande.

En annan rolig sak med boken är att var och en av de 50 sagorna har sin egen illustratör, så det är en otrolig blandning när det gäller stilar. Illustratörerna är olika sinsemellan, de är både unga och gamla, den yngsta går i förskolan och den äldste har varit pensionär i många år. En del är födda i Sverige, andra har bara bott här ett kort tag. En del arbetar professionellt som illustratörer medan andra knappt vet skillnaden mellan tusch och blyerts.

Som ni förstår är denna bok en guldgruva för att utmana sin egen fantasi och kreativitet. Troligen blir man sporrad att skapa sin egen text eller bild efter att ha bläddrat i denna bok. Kanske fortsätter man på någon av de 50 påbörjade sagorna, kanske skapar man en egen. Kanske skapar man en ny illustration till någon av sagorna, kanske inspirerar bilderna till fortsatta illustrationer. I sagornas värld kan allt hända och här finns också alla ingredienser. I de påbörjade sagorna finns nämligen allt från drakar, troll och älvor till superhjältar, zombies och robotar. Det finns många användningsområden för boken, dels i undervisningssammanhang förstås, men också att läsa tillsammans hemma när det är dags för godnattsaga. Som vuxen kan man läsa högt och sedan låta barnet man läser för komma på fortsättningen, eller hitta på varsin fortsättning, eller skapa en tillsammans. Bara fantasin sätter gränserna…

En unik, men mycket spännande bok där slutet är öppet och där fortsättningen helt ligger i läsarens händer. Sagor utan slut är skriven av Jan-Erik Ullström och utgiven på Idus förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Vem bryr sig om Julia egentligen? Ingen, känns det som. Inte mamma, inte pappa, inte någon av hennes fyra syskon. Vad ska hon göra för att någon över huvud taget ska lägga märke till henne?

En kväll ser Julia en fakir på tv. Han kan sluka eld och stoppa ner långa svärd i halsen. Och trots att han är så mager att revbenen sticker ut kan han ligga på en matta av vassa spikspetsar. Det är då Julia bestämmer sig. Hon ska bli fakir!

Fakirflickan är Pia Hagmars första lättlästa serie. De fyra böckerna i serien utkom för första gången i början av 2000-talet, men 2016 utkom de två första delarna Flickan som ville bli fakir och Liten hemsk syster försvunnen ut på nytt. Böckerna har fått nya illustrationer av Christina Alvner och manusen är reviderade varsamt.

Böckerna om flickan som ville bli fakir är väldigt roliga, men det finns också fler bottnar i dem. Barn som växer upp med många syskon kan säkert känna igen sig i Julia – alltid finns det någon annan som behöver uppmärksamhet just när man själv vill ha det. Och när man ständigt måste passa sina busiga småsyskon är det lätt att tänka att man inte vill ha några småsyskon längre… Jag gillar också skildringen av Julias föräldrar. De känns väldigt levande med både goda sidor och sina fel och brister. Och sån tur att Julias morbror Gusten fick en bra idé för att Julia ska synas och sticka ut hon med, så hon slapp bli fakir. För äta spik, det är nog inte bra i längden.

Böckerna är lättlästa, men vänder sig inte till de absoluta nybörjarläsarna utan till de som redan knäckt läskoden. De fungerar också bra som högläsningsböcker för lågstadieåldern. De finns bland annat att köpa på Adlibris här och här samt på Bokus här och här.

Snart är det Sveas födelsedag. Hon planerar inför sitt kalas, vilka barn hon ska bjuda, om kalaset ska ha något tema och hur tårtan ska se ut. Förut kallades Svea för Simon, men nu säger alla Svea. Ingen säger hellre ”han” när de pratar om Svea. Och det är precis så som Svea vill ha det. Pappa säger att Svea får bjuda sju personer. Men Svea tycker att de ska bjuda många. Det är roligare att leka då. Och hur skulle det kännas för de som inte blir bjudna. Svea ger alla i klassen inbjudningskort i alla fall… Sen blir det dagen för kalaset och då börjar Svea få ont i magen. Hur ska stolarna räcka? Och tårtan? Och de har ju alldeles för få godispåsar! Men det ordnar sig nog, för Svea tycker att det ska vara alla eller ingen, inte bara några.

Grattis, Svea Fors är en intressant bok ur flera aspekter. Dels handlar den om kalas vilket är kul bara det. Jag hade faktiskt ett barn som letade efter en bok om kalas på biblioteket för några veckor sedan och hon gick nöjd hem med den här boken. Dels så tar boken också upp det där temat med att bjuda till kalas, att det inte är så lätt som man kan tro att bjuda, oavsett om man bjuder alla eller ska välja ut några. Och dels så är boken intressant förstås ur den aspekten att huvudrollsinnehavaren själv har valt att byta identitet från Simon till Svea, men precis som vanligt när det gäller böcker från Olika förlag så är det inte det som står i fokus utan det nämns mer i förbigående. Dessutom är boken förstås som alla andra böcker från Olika inkluderande när det gäller hudfärg, funktionsvariationer och så vidare, vilket i denna bok främst syns i illustrationerna.

Grattis, Svea Fors ingår i serien Barnen i Lyckeskolan och i läsnivån Silverdelfinen 2, vilka fortfarande vänder sig till nybörjarläsarna men med lite mer text på varje sida och lite längre meningar än de allra mest lättlästa böckerna. Boken är skriven av Ebba Berg och illustrerad av Carl Flint. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.