Rosa elefanter

Det här är Karin Brunk Holmqvists femte bok om gamla människors möte med moderna företeelser. De tidigare böckerna heter Potensgivarna, Rapsbaggarna, Villa Bonita och Sirila gentlemän sökes. Jag har Potensgivarna hemma och ser fram emot att läsa den.

Rosa elefanter (Kabusa böcker) handlar om paret Signe och Artur. Paret bor på samma bondgård som Artur vuxit upp på. I parets yngre dagar var bondgården fylld av djur. Nu när de närmat sig sjuttio har de bara hönsen och katten kvar. Signe och Artur har aldrig rest. De har stannat i sin byggd och varit nöjda med det. Men så en dag förändras det trygga livet som de känner till. Nya  grannar flyttar in. Det närmaste huset har stått tomt länge, nu kommer husägarens sjuttioåriga dotter med sina flyttlådor. Paret är säkra på att hon är underlig. Hon har ju rest runt i USA och Indien, har någon påhittad mystisk sjukdom (elallergi) samt praktiserar alternativa behandlingar. Och i ett annat hus flyttar samtidigt ett frireligiöst par in. De slår snabbt upp ett stort tält i trädgården och människor börjar strömma till tältmöten.

Till en början blir både Signe och Artur förskräckta. Men de är inte sämre än att de  vidar sina vyer. Signe blir snabbt bästa vän med den New Age inspirerade grannen och Arthur får fullt upp med att leka polis.

Det här är en mysig bok. Stämningen i boken är god. Som sig bör lär sig det gamla paret någonting om sig själva och de vågar göra sånt de aldrig trodde. Jag blir inte irriterad på det äldre och till synes inskränkta paret. Istället gillar jag att följa deras resa. Det är ett rart par med stark kärlek till varandra. Jag ler när jag hör Arthurs syn och uttal på moderniteter. Läs den här boken!

Min mamma är en persisk prinsessa

Alldeles precis la jag ifrån mig Sanna Sjöswärds underbara biografi, Min mamma är en persisk prinsessa. En bok som jag inte kunde lägga ifrån mig förren jag fått höra slutet.

Sanna är född 1973 och arbetar som bildjournalist. När Sanna var fyra år kom hon till Sverige som adoptivbarn. Hon växte upp med adoptivföräldrarna Per och Brita samt en två år yngre bror, som även han är adopterad. De var en medelklassfamilj och bodde i en villa på Lidingö. Men Sannas uppväxt var besvärlig. Hon blev många gånger mobbad, för sitt annorlunda utseende. Och hon kände ett utanförskap.

Efter en rad livskriser däribland en cancertumör, känner Sanna en stark längtan efter att söka  sina rötter. Genom en artikel i en Iransk tidning lyckas hon få kontakt med sin biologiska mamma. Sanna är då i tjugoårsåldern. Men det dröjer ytterligare innan Sanna reser till Teheran för att möta sin biologiska släkt. När hon så väl kommer iväg, blir det många gånger jobbiga möten. Men Sanna kommer att göra många reser till Iran. Kulturkrockar gör det inte alla gånger lätt att förstå varandra och de svar hon söker efter från sin mamma är svåra att få besvarade. Sanna känner en känsla av att ha blivit bortvald. Å andra sidan upplever hon en enorm kärlek från sin biologiska släkt.

Sannas mamma är inte den persiska prinsessa som Sanna haft i sina drömmar, i själva verket är hon fattig och sjuk och det tar tid innan Sanna får verklig kontakt med sin mamma. Jag tycker egentligen inte att berättelsen handlar om att finna en mamma, utan att finna sig själv. En oerhört stark skildring. Som jag rekommenderar Er att läsa i sommar.

Mirakelmannen

Jag kunde inte alls hålla mig från att läsa den nyaste boken i Jonas Moströms serie om radarparet Johan Axberg och Erik Jensen. Jag recenserade tredje delen i serien här. I bok nummer fem, Mirakelmannen, får Johan Axberg bege sig tillbaka till sin barndomsby som han inte besökt sedan han var liten. Det är första dagen av Axbergs påtvingade tjänstledighet som han blir kontaktad av sin barndomskompis Mattias Molin. Mattias vill att Johan ska besöka honom eftersom han har något att berätta. Alldeles nyligen har nämligen en av deras andra barndomsvänner, Chris Wirén, drunknat under en fisketur, men Mattias är inte säker på att det var en olycka. Johan Axberg tvekar, men bestämmer sig för att återvända. När han kommer dit finner han Mattias ihjälslagen i sitt kök. Johan Axberg blir chockad och bestämmer sig för att stanna i byn för att ta reda på sanningen bakom Chris och Mattias död.

Precis som de tidigare böckerna av Jonas Moström så är även detta en välskriven och läsvärd deckare. Den utspelar sig i den lilla byn Bråsjö i Medelpad, men persongalleriet är detsamma som i tidigare böcker. Jag gillar verkligen mixen mellan personernas privatliv och kriminalpolisernas arbete. Jag ser redan fram emot att nästa bok i serien ska komma ut.

Påminnerskan

Påminnerskan (Damm förlag) är skriven av Anne Tyler. Författaren Anne Tyler var som störst i Sverige på 80-talet. Hon är mest känd för sina romaner Den tillfällige turisten och Restaurang hemlängtan.

Liam Pennywell är en lärare som vid 61 års ålder tvingats gå i pension. Men det bekommer honom inte, då han aldrig varit förtjust i sitt jobb. Liam är en människa som istället för att ta rodret över sitt liv, låtit saker och ting hända.

En dag förändras dock Liams liv. Han blir nedslagen av en inbrottstjuv och slaget i huvudet orsaker minnesförlust. Liam vaknar upp på sjukhuset. När han inser att han tappat sina minnen blir han besatt av att återfå sitt minne. Han behöver en påminnerska – någon som hjälper honom att minnas. Men den hjälp han får är kanske inte vad han tänkt sig.

Liam har i sitt liv avverkat två äktenskap och uppfostrat tre döttrar. Allt utan att egentligen vara närvarande. Långt tillbaka finns också Liams drömmar om filosofistudierna som aldrig blev av. Att han istället blev lärare är något som bara blev, som så mycket annat i hans liv. Påminnerskan är en sympatisk historia. En historia värd att läsa.

Vi har ju hemligheter i den här familjen

Therése växte upp i Enskede, i ett rött hus med vita knutar – en trygg och närmast idyllisk uppväxt. Men när hon gick på mellanstadiet började hon märka att det bråkades allt mer hemma och att hennes mamma kanske inte var som alla andra mammor, även om hon inte förstod varför. En sensommarkväll när Therése var elva år yttrade hennes pappa några ord som fick bitarna att falla på plats och som skulle komma att prägla resten av hennes uppväxt: ”Therése, mamma är alkoholist”.

Vi har ju hemligheter i den här familjen handlar om Therése och hennes uppväxt. Det är en självbiografisk bok som har utgångspunkt i Theréses egna dagböcker. Det handlar om rädsla, sömnlösa nätter, depressioner, besök på akuten, struliga tonår och kampen för att klara skolan trots kaoset hemma. Boken är oerhört gripande och jag sträckläste för att få reda på hur Theréses liv skulle bli. Therése har tillsammans med kompisen Denise skapat den ideella föreningen Maskrosbarn, som är till för barn och unga som lever med föräldrar som missbrukar och/eller har en psykisk sjukdom. I slutet av boken får vi ta del av hur de kom på idén till föreningen och hur de har lyckats skapa en framgångsrik förening med hjälp av hårt arbete och ett starkt engagemang. Jag tycker att alla borde läsa den här boken, framförallt alla som någon gång kommer i kontakt med barn och unga. Missa den inte!  

Vi har hemligheter i den här familjen är skriven av Therése Eriksson och utgiven av Ponto Pocket.

Live to win

Jag har inte läst så många självbiografier i mitt liv. De som jag har läst är ”eländesskildringar” av personer som varit med om tragiska liv och det är visserligen intressant att läsa dem också, om inte annat för att få perspektiv, men jag har länge velat läsa en inspirerande och peppande självbiografi av en person som har lyckats. Nu har jag hittat rätt bok och den läste jag ut idag – Live to win av Andreas Carlsson. Den var suverän!

Andreas Carlsson är idag en av världens mest framgångsrika låtskrivare och musikproducenter, med rader av världshits och miljontals sålda skivor i bagaget. Men resan dit har varken varit spikrak eller enkel. Från den misslyckade artistkarriären via de viktiga åren på legendariska Cheiron på Fridhemsplan i Stockholm, till arbetet med egna tv-program och världsberömda popstjärnor i såväl Sverige som USA. En glamourös tillvaro kan tyckas, men också full av motgångar och hårt arbete.

Andreas Carlsson blev känd för Sverige när han var en av domarna i Idol-juryn, men innan dess var han en riktig doldis. Han är egentligen extremt stor, men i Sverige har han lyckats hålla det hemligt. Han har skrivit låtar till mängder av världskända artister. Han är miljonär och har levt lyxliv i Hollywood. Han har en son tillsammans med Hannah Graaf. Det är helt otroligt vad människan har upplevt under sina 36 år – vilka människor han jobbat med och vilka hits han skrivit. Det är som en dröm. Och det är det som förmedlas genom hela boken, att vem som helst kan lyckas med sina drömmar. När man läser boken blir man grymt imponerad och även inspirerad! Andreas Carlsson var inte född med guldsked i munnen och hans uppväxt var inte enkel. Men han hade en tro och en stor kärlek till musiken. Han är beviset för att med hårt arbete, lite tur och timing samt en enorm drivkraft så kan man förverkliga sina drömmar. Den här boken rekommenderar jag till alla. Man behöver inte alls vara intresserad av musik för att tycka om boken utan jag tror att vem som helst kan bli supertaggad av att läsa om Andreas och hans liv. Boken är väldigt lättläst och språket flyter på bra. Andreas skriver på ett personligt sätt och med en hel del humor och självdistans. Live to win – låtarna som skrev mitt liv är skriven av Andreas Carlsson och utgiven av Norstedts.

Känns det fint att finnas en dag till?

Journalisten och krönikören Lena Sundström har i textsamlingarna Känns det fint att finnas en dag till och Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar kommenterat och funderat över sin samtid.

I Känns det fint att finnas en dag till skriver hon om sina grannar och kompisar, men också om nakenbadare, husdjursägare, mobilabonnemangskunder, skattebetalare och bilister. Hon iakttar, och levererar sedan rappa beskrivningar av sin samtid. Hon ironiserar över sig själv och omgivningen och hon skickar välriktade smockor både hit och dit. Boken består av ett stort antal korta texter och man kan både läsa boken från pärm till pärm eller välja ut några guldkorn här och där. Texterna är korta och snabblästa. Men det betyder inte alltid att de faller ur ens minne lika snabbt. Ofta fungerar texterna som en tankeväckare och intressehöjare.

Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar handlar om politik. Den har alltså mer av en röd tråd än den andra boken och den har också längre och mer djupgående kapitel. I denna bok tar Lena Sundström upp exempelvis den avreglerade elmarknaden, EU-medlemsskapet och pensionsreformen. Hon granskar och analyserar, men pricken över i är hennes tänkvärda kommentarer. Även i den här boken så berättar hon om sina funderingar, men låter också läsaren själv få fundera vidare.

Rymd utan stjärnor

Jag är ett stort fan av Jonas Moströms deckarserie med radarparet Axberg och Jensen i huvudrollen. Jag har recenserat de tidigare delarna av serien här och här. Jag gillar verkligen att det är en polis (Johan Axberg) och en läkare (Erik Jensen) som är huvudpersoner, eftersom det ger inblick i två yrkesroller och skapar många förutsättningar. I bok nummer fyra i serien, Rymd utan stjärnor, försvinner överläkare Pia Fjellstedt under mystiska förhållanden. Det visar sig att Erik Jensen är mer inblandad i de dramatiska händelserna på sjukhuset än han vill erkänna. Johan Axberg har också privata problem eftersom hans nya flickvän blir misshandlad av sin exman.

Deckarserien utspelar sig i Sundsvall, vilket jag verkligen tycker om. Dels för att jag varit väldigt mycket i Sundsvall tidigare och dels för att det är en spännande miljö som sällan skildras i böcker. Jonas Moström är väldigt duktig på att skapa spänning och alla hans deckare har varit riktiga sträckläsarböcker. Hans persongalleri utvecklas från bok till bok och det känns som riktiga personer av kött och blod. Deckargåtorna är också kluriga, inte alls förutsägbara, utan som läsare hålls man länge på halster. Jag rekommenderar hela serien varmt och själv ser jag fram emot att börja läsa bok nummer fem i serien som ligger här hemma och väntar. Ska dock försöka läsa ut några av mina andra halvlästa böcker först.

Varning! Om du inte läser den här boken kommer du aldrig att överleva

Varning! Om du inte läser den här boken kommer du aldrig att överleva! Neil Strauss har en olycksbådande titel på sin nya bok. Självklart ska man ta det hela med en nypa salt, men faktum är att boken är en suverän överlevnadsguide och katastrofhanteringsmanual. Neil Strauss har träffat allt ifrån viltjägare till undergångssekterister för att hitta den ultimata överlevnadsstrategin. Han har provat skyddskläder, självförsvar och säkerhetsutrustning. Dagens samhälle blir bara hårdare och hårdare, jordbävningar, terrordåd, flygkrascher, gängbråk och bankkollapser hör man talas om i media hela tiden och man ska tänka på att bakom varje rubrik finns säkert tio stycken oupptäckta hot. Men boken är förstås inte bara en överlevnadsguide. Det är också en personligt hållen och inträngande skildring av livet i väst efter 11 september 2001. Vi har fått nya regler att förhålla oss till efter den dagen. Tillvaron präglas av paranoida föreställningar och ändrade rutiner. Men har vi verkligen blivit tryggare, eller är det tvärtom?

Hantverkarsvett är dyrare än saffran

Jag har läst alla Anna Janssons deckare som utspelar sig på Gotland. Nu i år har hon även kommit ut med en deckarserie för barn som jag recenserat tidigare här i bloggen. Men Anna Jansson har många strängar på sin lyra. Hon har också gett ut en liten bok med hennes samlade kåserier som blivit publicerade i olika tidningar. Hantverkarsvett är dyrare än saffran är utgiven av Månpocket. Det är en tunn och mycket lättläst bok som passar perfekt i sommarvärmen. Krönikorna och kåserierna handlar mest om vardagsfunderingar och de är roliga och underhållande medan man läser, men det är inget som stannar kvar i ens medvetande. Kåserierna handlar verkligen om allt mellan himmel och jord. De är trevliga och inte särskilt vassa eller tesdrivande. Men boken är smårolig, underfundig och framförallt lättillgänglig. Vill du ha en lättsmält bok på stranden i sommar är den här perfekt. Eller varför inte ta med den istället för en blomma när du blir bortbjuden i sommar.