Att åka till ett annat land

Det finns en hel del barnböcker som handlar om att åka till ett annat land, vanligen som turist på semester. Några exempel är Charlie och Tiger åker till Mallorca, Vilda i Asien, Max i Afrika och Vovven och jag i Mexico. Det som är gemensamt för sådana här böcker är att de handlar om själva resan i sig, inte bara om landet man besöker. Exempelvis brukar böckerna ta upp flygresan ganska detaljerat, för det är ju en spännande och kanske läskig upplevelse för ett barn första gången man flyger. Man får också möta det nya landet och den nya kulturen ur barnets perspektiv, vilket förstås är bra för läsaren. Dock är det viktigt att tänka på att sådana här böcker ofta, men inte alltid, är skrivet av svenskar, inte infödda, så de kan ge en annan bild av landet och kulturen än barnböcker från ett land skrivet av en inhemsk författare. Sådana här böcker är perfekta för att läsa inför en resa, men också som en inledning ifall man tänkt diskutera om ett speciellt land, en kultur eller resor överhuvudtaget.

 Bildresultat för vovven och jag i mexicoVovven och jag i Mexico handlar om Alexandra Soledad. Hennes mamma är från Sverige och hennes pappa från Mexiko. Därför åker hon till Mexiko varje år för att hälsa på sin farmor-abuela och sina kusiner. Med sig tar hon Vovven som alltid är vid Alexandras sida och som alltid hittar på en massa bus. Tillsammans reser de runt hela Mexico och tittar på kända platser, pyramider, marknader och mycket mera samt upplever Mexikos traditioner, maträtter, högtider och så vidare. Ett roligt och pedagogiskt sätt varpå man kan lära sig om ett lands kultur. Eftersom den tokroliga Vovven gör en massa upptåg blir boken rolig, fartfylld och spännande och inte alls svårläst. Det gör också att boken passar såväl lite yngre som äldre barn. Boken har både foton och illustrationer och det finns massor att titta på. Boken har numera 20 år på nacken, men den känns trots det ganska så tidlös. Vovven och jag i Mexiko är skriven av Anette Nyqvist och illustrerad av Ninni Oljemark. Den är utgiven av Alfabeta.

Charlie och Tiger åker till MallorcaCharlie och Tiger åker till Mallorca är en nyskriven bok, den kom ut så sent som förra året. Den följer samma tema, fast här är det inte ett riktigt barn som ska bege sig ut på resa utan två tecknade katter, Charlie och Tiger. Jag anar att Pelle Svanslös varit inspiration för författaren när han skrev boken. Charlie är till och med utan svans, precis som Pelle. Även här råkar katterna ut för diverse upptåg, som att de tar fel väska på bagagebandet. De träffar också två söta kattjejer hemifrån som de går på karaoke med. De besöker droppstensgrottor och åker till Vattenlandet och kattbröderna får till och med så småningom varsin godnattpuss av kattsystrarna. I den här boken är resan och upplevelserna också det centrala, men boken vänder sig till yngre barn och det är inte alls särskilt mycket detaljer om landet/regionen/kulturen som de besöker. Förlaget anger 6-9 år som målgrupp, men jag skulle snarare säga 3-6 år, även om förstås äldre också kan ha behållning av den. Det är en fin, humoristisk bok med härliga illustrationer. Många viktiga teman tas upp, som vänskap, kärlek, syskonskap, humor, spänning och äventyr. Ett stort plus också för att boken har ett mångfaldsperspektiv. Den är skriven av Martin Johansson och illustrerad av Ted Johansson. Lumenos förlag har gett ut boken Charlie och Tiger åker till Mallorca.

Den mycket hungriga larven

Den mycket hungriga larven är en annorlunda och rolig bilderbok. En intressant sak med den här bilderboken är att den vid en första anblick känns ganska enkel och som att den riktar sig mest åt de yngsta barnen, men medan man läser framträder ett djup och jag märker att när jag läser den för mina egna barn så uppskattar även de äldre barnen boken och de ser helt andra delar och ett större perspektiv än vad de yngre barnen gör.

Boken inleds med ett ägg som går i kras och ur ägget kryper det ut en mycket liten och mycket hungrig larv. Sedan handlar det om hans jakt efter mat, och här inleds en rolig del av boken med flikar, upprepningar och andra roliga berättargrepp som får läsningen att bli spännande och humoristisk. Så småningom är inte larven hungrig längre, och inte är han heller längre någon liten larv, utan tvärtom, nu är han en stor fet larv. Då bygger han ett hus, en puppa, där han är i två veckor tills han kommer ut som en vacker fjäril. Det är här en del av berättelsens djup kommer in, det är alltså ett pedagogiskt grepp där barnen får lära sig stadiet från larv till puppa till fjäril, men samtidigt finns det också lite existentiella frågor som kommer upp i ljuset. Illustrationerna är också lite speciella. De är skapade i en speciell stil och de är väldigt färgglada och varma.

Det som är roligt med den här boken är att den skrevs redan 1969. Berättargreppet och formgivningen med upprepningar och flikar gör att den känns modern, för detta används ju i många barnböcker idag, men boken har alltså många år på nacken och dess interaktiva inslag måste ha varit ovanligt på den tiden? Boken är enormt populär, den har kommit i flera nyutgåvor och översatts till 50 olika språk. Jag vet att man jobbar med boken på många förskolor och det finns mycket material att jobba med om man väljer att använda sig av Den mycket hungriga larven i en barngrupp.

Boken är skriven av Eric Carle som kommer från USA.

Förlorat ansikte

Förlorat ansikte är den tredje boken i serien om Amanda Paller som är skriven av Anna Karolina. Böckerna är fristående, men precis som andra kriminalromanserier vinner de på att läsas i ordning. En stor behållning är ju nämligen att följa karaktärernas privatliv vid sidan om arbetet och där är det ju en stor fördel om man läser i kronologisk ordning.

Jag gillar Anna Karolinas böcker. Dels för att de skildrar polisarbetet på ett, åtminstone för mig, trovärdigt sätt, och de skildrar också trovärdiga brott. Men dels också för att karaktärerna är så himla bra skildrade. Amanda Paller tillför något extra till den svenska kriminalromanscenen. Hon är en ung, snygg polis, men samtidigt ensamstående mor till tvillingar i treårsåldern. Svår kombination, men det kompliceras ytterligare av att pappan till barnen är Adnan som inte direkt är någon svärmorsdröm. Just i den här boken är han misstänkt för mord och håller sig undan polisen och Amanda försöker rentvå honom trots att hon egentligen är bortkopplad från utredningen. Det finns också en fd poliskommissarie, Magnus, som i en av de tidigare böckerna blev dömd för våldtäkt. I den här boken har han kommit ut och försöker komma på fötter igen efter fängelsevistelsen, men det blir inte bättre än att han hamnar mitt i en uppgörelse i den undre världen. Själva ramberättelsen i den här boken handlar dock egentligen om att en ung syrisk kvinna dumpas utanför akuten på Karolinska med allvarliga frätskador i ansiktet efter att ha blivit utsatt för en syraattack. Ett par dagar senare försvinner hon från sjukhuset trots polisbevakning.

Det här är sommarläsning för mig, en riktigt spännande deckare att sträckläsa. Jag hade svårt att släppa den, man vill bara läsa vidare för att se vad som ska hända. Det enda negativa tycker jag var bokens slut, det känns som att det kom lite för plötsligt och att författaren hade lite klurigt med att knyta ihop alla lösa trådar på slutet samtidigt som hon förstås vill hålla dörrarna öppna för en ny bok i serien. Förlorat ansikte är utgiven av Norstedts förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Mitt år av längtan

Mitt år av längtan handlar om Dasha som är 12 år och bor i Ryssland tillsammans med sin mamma. De bor hos Dashas mormor och morfar. När Dasha var liten flyttade hennes pappa till Los Angeles. Nu har Dashas mamma också bestämt sig för att flytta till USA. Åtminstone ett tag, för hon har kommit in på en skola där. Dasha bor kvar hos mormor och morfar och i boken berättar hon om sitt liv under det första året mamma är borta. Det är ett år av längtan, men det händer också mycket annat och det är därför också ett år av hopp och en känsla av att allt är möjligt.

Boken känns väldigt autentisk, det var min första tanke. Det känns precis som att det är en tolvårig flicka som har skrivit boken. Det är också en lite annorlunda bok där illustrationerna får väldigt mycket utrymme. Man hade inte alls fått samma läsupplevelse utan illustrationerna, de förhöjer verkligen läsningen. Överhuvudtaget används många grafiska element, så som pratbubblor, olika textstorlek och typsnitt, formgivning och så vidare mycket i boken för att ge en starkare läsupplevelse.

Ja, som ni kanske förstått gav Mitt år av längtan mig en oväntat stark läsupplevelse. Det är en speciell bok, en väldigt bra bok, som definitivt bör läsas av många i målgruppen. Det kryllar inte direkt av ryska barnböcker på den svenska marknaden heller, så bara det gör att boken är värd att kolla upp.

Mitt år av längtan är skriven av Dasha Tolstikova och den är utgiven av Natur & Kultur.

Barnboken i Amerika

Att hitta barnböcker från Amerika och/eller som utspelar sig i Amerika och/eller har en amerikansk författare kan vara både svårt och lätt. Det finns massor av långserier, vem minns inte Kitty-böckerna eller böckerna om Tvillingarna på Sweet Valley High exempelvis. Det finns också en del kända författare som Mark Twain, Jack London, Stephen King, Joyce Carol Oates, Edgar Allan Poe, Ernest Hemingway, liksom Suzanne Collins, Stephanie Meyer, Laura Ingals Wilder.  Men samtidigt är Amerika en väldigt stor kontinent som består av många olika delar. Barnböcker från Sydamerika, Centralamerika och Karibien är inte lika lätta att hitta som böcker från USA och Kanada.

Enligt boken Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern är barnlitteraturen i Latinamerika en framgångsrik produkt av olika kulturer: ursprungsbefolkningens, den europeiska (spanska och portugisiska) och den afrikanska. Under kolonialtiden knöts barnboken till undervisning och skola. Det ansågs viktigt att lära ut kolonisatörernas språk och religion, men också pedagogik, moral och gott uppförande. Först under 1800-talet, när Latinamerika återtog sin självständighet fanns det ett behov att återskapa en nationell identitet. Det var tre författare som var särskilt viktiga under denna tid, nämligen Monteiro Lobato från Brasilien, José Martí från Kuba och  den colombianske poeten Rafael Pombo. Under mitten av 1900-talet och framåt kom en ny tid som öppnade för litterär kvalitet och kreativitet och då startades även barntidningar och förlag specialiserade på barnböcker. I Rio, Brasilien arrangeras nu varje år en enorm, 12 dagar lång barnboksmässa, så barnboken har verkligen numera fått en stark ställning.

Det finns alltså en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Amerika, likväl som böcker skrivna av författare från andra delar av världen, men som handlar om Amerika eller utspelar sig i Amerika. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad. En del av dem utspelar sig i USA eller Kanada, andra i Syd- eller Centralamerika.

  • Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian – Sherman Alexie
  • Nick & Norahs oändliga låtlista – Rachel Vohn, David Levithan
  • Den stora elefantjakten – Gillian Cross
  • James och jättepersikan – Roald Dahl
  • Den svarta hingsten – Walter Farley
  • Den lilla renen – Michael Foreman
  • Var är Alaska – John Green
  • På jakt efter Kitty – Tormod Haugen
  • Mina och Kåge drar västerut – Anna Höglund
  • Brev från en slavflicka – Mary E Lyons
  • Benny Boxaren i Amerika – Max Lundgren
  • Mortimer Vintergök – Myron Levoy
  • Det är slut mellan Rödluvan och vargen – Katarina Mazetti
  • Om jag kunde drömma – Stephanie Meyer
  • Stjärnornas dotter – Rita Murphy
  • Pojken och hunden – Phyllis Reynolds Naylor
  • Min lysande plan – Katherine Paterson
  • Spring som vinden – Deborah Savage
  • Bästa vänner – Nancy Springer
  • Tom Sawyer – Mark Twain
  • Den långa vägen hem – Cynthia Voigt
  • Det lilla huset i stora skogen – Laura Ingalls Wilder
  • Den otroliga vandringen – Sheila Burnford
  • Rymmare – Monica Hughes
  • Anne på Grönkulla – L.M. Montgomery
  • Barna Hedenhös upptäcker Amerika – Bertil Almqvist
  • Som i en dröm – Pia Hagmar
  • Pojken med vrålaporna – Monica Zak
  • Pumans dotter – Monica Zak
  • I orkanens spår – Terry Trueman
  • Elenas serenad – Campbell Geeslin
  • Vovven och jag i Mexico – Anette Nyqvist
  • Tajín och de sju åskgudarna – Felipe Garrido
  • Berättelser från urskogen – Horacio Quiroga
  • Odjurens stad – Isabel Allende
  • Resan till River Sea – Eva Ibbotson
  • Sex gånger Lucas – Lygia Bojunga
  • Indiansagor från Brasilien – Antonieta Dias de Moraes
  • Isabel. Roman om ett gatubarn i Rio de Janeiro – Mecka Lind
  • Den gula väskan – Lygia Bojunga
  • Maria på slak lina – Lygia Bojunga
  • En nästan bakåtvänd historia – Ana Maria Machados
  • Otroso – senaste nytt från underjorden – Graciela Montes
  • Wairas första resa – Eusebio Topooco

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Amerika, om Amerika, som utspelar sig i Amerika eller som är skrivna/illustrerade av en författare/illustratör från Amerika? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Barnboken i Asien

Barnböcker från Asien. Ja, det första man kommer att tänka på är troligen manga som ju har vuxit lavinartat de senaste åren. Men Asien är större än Japan och barnboksutgivningen är definitivt större än bara manga. Asien är också ett stort område med skiftande förutsättningar, vilka förstås avspeglar sig på litteraturen.

I Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern kan man exempelvis läsa om barnlitteraturen i Kina. I Kina ägdes förr alla förlag av staten. På 1950-talet fanns endast två förlag som gav ut barnlitteratur. Barnlitteraturen uppstod rätt sent i landet, men från att egentligen mestadels ha bestått av översättningar från västvärlden har Kina idag en enorm utgivning och det bästa är att såväl kvalitet som innehåll och design är på en mycket hög nivå. Idag finns det 35 renodlade barnboksförlag och 130 förlag har startat specialavdelningar för utgivning av barnböcker. Dessutom finns 140 tidskrifter och 110 tidningar som vänder sig till barn. Tillgången till böcker skiljer sig dock markant mellan barn på landsbygden jämfört med barn i staden. Skolarbetet har högsta prioritet medan nöjesläsning får vänta till senare. De flesta böcker som föräldrar köper till sina barn är faktaböcker.

I Indien däremot har barnlitteraturen aldrig haft någon stark ställning. Indien har en berättartradition där berättelserna framfördes muntligt och man skiljde aldrig mellan berättelser för barn respektive berättelser för vuxna. Därför uppkom barnlitteratur som genre först under 1800-talet. Till en början var de indiska barnböckerna oftast imitationer av engelska barnböcker. Undantag var de indiska språken bengali och marathi som faktiskt utvecklade en barnbokstradition redan på tidigt 1900-tal. Resterande barnlitteratur var engelsk och antingen imiterade den populära författare som Enid Blyton eller så återberättade den traditionella sagor. Indisk barnlitteratur har mycket moral och didaktik i sig. Böcker förknippas i första hand med lärande och undervisning. Dessa strukturer håller på att ändras, men det går långsamt och det finns få barnboksförlag som orkar hålla igång med någon utgivning. Det saknas stöd från staten och inköpsprogram för biblioteken.

Trots denna lite nedslående text som finns att läsa i Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern så finns det en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Asien, likväl som böcker skrivna av andra författare men som ändå utspelar sig i eller handlar om Asien. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad.

  • När kommer bussen – Ryôji Arai
  • Sussa och Natti – Ryôji Arai
  • Världen i kartan – Kim Hyangkeum
  • Farmors pangkakor – Ingmarie Ahvander
  • Spelmannen och prinsessan – Fiona French
  • Leila – flickan som inte fanns – Britt Engdahl
  • Laleh – flickan som var rädd för stjärnorna – Ann-Madeleine Gelotte
  • Guldögat – Hans Hagen
  • Låt tistlarna brinna – Yasar Kemal
  • Under Guds himmel – Niklas Krog
  • Zahra och det gömda barnet – Helena Olofsson-HeshmatPasand
  • I fågelkvinnornas land – Huguette Pérol
  • Nattens berättare – Rafik Schami
  • Dima från Shatila i Libanon – Anne Sörman
  • Hodjas hämnd – Günseli Özgür
  • Mustafa och järnlejonet – Peter Dickinson
  • Pema från Bhutan – Ewa Jaconsson
  • Vindens dotter – Suzanne Fisher Staples
  • Hoity den hungriga räven – Sybil Wettasinghe
  • Paraplytjuven – Sybil Wettasinghe
  • Mana – en flicka från Himalaya – Radha Bhat
  • Djungelboken – Rudyard Kipling
  • Elefantpojken – Carolyn Sloan
  • Tuan – Eva Boholm-Olsson
  • Den behornade hästen och andra sagor från Indonesien – Kerstin Garme-Hellsten
  • Kassim och den blå fisken – Geraldine Kaye
  • Adzerk – den vita hingsten – Lin Hallberg
  • Vilda i Asien – Pamela von Sabljar
  • Blunda och öppna ditt fönster – Ngoc Thûan Nguyên
  • Ormens år – Utta Wickert
  • Sadako och de tusen papperstranorna – Eleanor Coerr
  • Flickan som gick för att hämta våren – Sigbritt Eklund, Shu Zi-Min
  • Över näktergalens golv – Lian Hearn
  • Spöket på värdshuset Tokaido – Thomas Hoobler
  • Chain Mail – skicka vidare – Hiroshi Ishizaki
  • Den osynliga flickan – Deborah Ellis

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Asien, om Asien, som utspelar sig i Asien eller som är skrivna/illustrerade av en asiatisk författare/illustratör? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Barnboken i Afrika

 

I boken Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern finns ett kapitel som heter Var är Afrikas böcker? Där står det att nyckelproblemet för barnlitteraturen i Afrika är den destruktiva övertygelsen att böcker endast ger information. Kärleken till böcker och fantasi ger inga betygspoäng i skolan och anses därför för närvarande mindre viktiga i Afrika. Böcker blir tryckta för utbildnings skull, men de blir sällan publicerade, alltså sålda till allmänheten. Vanligt folk i Afrika köper sällan böcker.

Ett annat problem för barnlitteraturen i Afrika är att Afrika är en enormt stor och skiftande kontinent. Det är en fascinerande blandning av samhällen från första och tredje världen. Afrika har skyskrapor och köpcentrum, likväl som djungler och öknar, vilket förstås påverkar läsvanorna. Geografiskt sträcker sig Afrika från öken till tropisk djungel till snötäckta bergstoppar. Historiskt omfattas Afrika från såväl pyramider och faraoner till intellektuella centrum, civilisationer i guld och sten, men också bushmän. Det finns också en mängd olika språk som talas i Afrika och detta tillsammans med koloniseringen av olika länder gör det svårt för författare att nå fram till en större afrikansk målgrupp. Vidare är kontinenten märkt av krig, med allt vad det innebär, liksom av fattigdom, svält och sjukdomar i många delar av Afrika. En annan faktor som spelar in är att Afrika inte har någon lång tradition av böcker och läsning, men däremot en lång historia av muntlig tradition och historieberättande. I boken står det: Afrikas berättelser är levande. De lever och förändras. De tycker inte om att bli instängda i en bok. 

Trots denna lite nedslående text som alltså finns att läsa i Världens barnboksförfattare så finns det en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Afrika, likväl som böcker skrivna av andra författare men som ändå handlar om Afrika. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad.

  • Tawias kanot – Meshack Asare
  • Luktar det regn – Lesley Beake
  • Regndansen – Niki Daly
  • Kwela Jamela, Afrikas drottning – Niki Daly
  • Lila och regnets hemlighet – Jude Daly
  • Papa Diops taxi – Christian Epanya
  • Färsk fisk – John Kilaka
  • Bronsgubbens hemlighet – Meshack Asare
  • Förtrollad frukt – John Kilaka
  • Mandelas sagobok
  • Floden som steg till himlen
  • Vi gick alla på safari – Lauri Krebs
  • Kung Salomos skatt – H Rider Haggard
  • En blomma i Afrikas öken – Waris Dirie
  • Det var en gång – Niki Daly
  • Makwelane och krokodilen – Maria Hendriks
  • Jag vill hellre äta ett barn – Sylviane Donnio
  • I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig – Christina Wahldén
  • Ynari – flickan med de fem flätorna – Ondjaki
  • Rita i Kudang – Eva Susso
  • Mamy Wata och monstret – Veronique Tadjo
  • På andra sidan sanningen – Beverly Naidoo
  • Böckerna om Akimbo – Alexander McCall Smith
  • Eldens hemlighet – Henning Mankell
  • Coconut – Kopano Matiwa
  • Min modiga mormor och den dansande elefanten – Inger Jalakas
  • Ashraf från Afrika – Ingrid Mennen
  • Siri, superhjälten och guldringen – Katarina de Verdier

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Afrika, om Afrika, som utspelar sig i Afrika eller som är skrivna/illustrerade av en afrikansk författare/illustratör? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Om det var krig i Norden

Denna månad är det fokus på världen här i Barnboksbloggen. Jag recenserar just nu mycket böcker skrivna av författare utanför Sverige/Norden/Europa och böcker som utspelar sig på andra platser i världen. Just denna bok utspelar sig ändock i Sverige, men den är ett tankeexperiment som får oss att tänka betydligt större än inom våra egna gränser.

Om det var krig i Norden är som sagt ett tankeexperiment. Tänk dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Sverige, i Europa, hos oss. Den här boken får oss att förstå hur det är att leva i krig och att vara flykting och berättargreppet är genialt. Genom att författaren Janne Teller vänder på perspektiven så blir det träffsäkert och en möjlighet att känna igen sig skapas.

Bokens utformning är också något utöver det vanliga eftersom den är formgiven som ett pass. Det finns gott om illustrationer och boken är väldigt tunn med lite text. Det går snabbt att läsa den, men den stannar kvar länge. Lilla Piratförlaget som gett ut boken har också gett ut en lärarhandledning och jag kan tänka mig att det finns mycket att jobba med i den här boken.

Bokens författare Janne Teller föddes 1964 i Köpenhamn med österrikisk/tysk familjebakgrund. Hon har studerat statsvetenskap och arbetat som rådgivare åt FN och EU runt om i världen, med konflikthantering och fredsprocesser. Sedan 1995 ägnar hon sig åt sitt skrivande på heltid och bor i New York. Bakom bokens illustrationer står den prisbelönta danska illustratören Helle Vibeke Jensen. Det intressanta är att den här boken har getts ut i en rad olika länder och varje gång har den skrivits om för att handla om det specifika landet. Perfekt tycker jag, för det här är verkligen en bok som många behöver läsa. Tänk om varje högstadieelev hade fått läsa den. Tänk om den kunde finnas tillgänglig på alla offentliga platser, i alla väntrum, i alla fikarum runt om i Sverige, i världen.

Räven och musen letar ny lya

Räven och musen bor i en lya under den största eken i skogen. En dag vaknar de av ett hemskt oljud och allting förändras. De måste lämna sin mysiga lya för någon hugger ner hela skogen. Vad ska de göra? Vart ska de nu ta vägen? Vad händer om de följer kartan som Räven har fått?

Det här är en liten bilderbok som handlar om en räv och en mus som beger sig från skogen till staden där de stöter på massor av saker de inte upplevt tidigare. Ett riktigt äventyr, men det finns också ett allvar bakom äventyret, de måste ju hitta en ny plats där de kan bo, ett nytt hem. Boken är spännande och detaljrik. Det finns också ett pedagogiskt inslag till exempel när karaktärerna lär sig hur de ska gå över gatan och hur trafikljuset fungerar. Bilderna är väldigt enkla, men samtidigt uttrycksfulla och färgstarka. Texten är också enkel, så bilderboken fungerar bra även för de yngre barnen. Jag gillar bokens vänskapstema och att de båda karaktärernas egenskaper kompletterar varandra så bra istället för att vara några hinder. Det finns också fler teman att jobba med om man skulle vilja, så som miljöförstöring och urbanisering, men också lite enklare teman som rädsla, mod och att våga ge sig på en utmaning.

Räven och Musen letar ny lya är skriven av Boglárka Paulovkin från Ungern. Den är utgiven av Felis förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Jordbarn, himmelsbarn

Jordbarn, himmelsbarn är en lite annorlunda bilderbok som är uppbyggd kring 12 kinesiska tecken och dess betydelse. I boken presenteras tecknen för sol, måne, stjärna, moln, himmel, berg, vatten, träd, blomma, jord, pappa och mamma. De presenteras på varsitt uppslag av ett barn som berättar hur mycket hon tycker om exempelvis solen eller mamma. Boken bygger mycket på upprepningar och har en viss rytm. Såhär kan det se ut:

Jag älskar solen.

Jag älskar den värmande solen.

När gräset och träden ser den växer de så det knakar.

Jag älskar verkligen solen.

Och:

Jag älskar himlen. Jag älskar den skyhöga himlen.

Där finns solen,

där finns månen,

där finns stjärnorna,

där finns molnen.

Jag älskar verkligen himlen.

Texterna är i sig kanske inte så speciella, men de är poetiska och har som sagt en rytm som barn gillar. Det som gör att jag verkligen gillar den här boken är däremot bilderna. Illustrationerna är så varma, glada, fantasirika, färgglada och oändligt vackra. De kinesiska tecknen som är avbildade på varje uppslag är en del av bilden och ger ett mystiskt och exotiskt intryck. Även det berättande barnet är i centrum på varje uppslag, vilket jag uppskattar.

Jordbarn, himmelsbarn är skriven och illustrerad av Choi Sukhee från Sydkorea och boken är utgiven av bokförlaget Tranan.